Kan en sambo ha rätt att ta över ett hus vid separation?

2019-09-01 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Hejsan!Detta är en hypotetisk fråga. Om en person äger ett hus och sedan blir sambo med en annan person, och de skaffar barn, sedan bestämmer sig för att separera, kan då personen som flyttade in i bostaden någon som helst möjlighet att hävda att denne personen behöver bostaden mer än ägaren och ha någon form av nyttjanderätt? Kan t.ex socialtjänsten bestämma detta?
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vad som gäller för sambor regleras i sambolagen (SamboL). Vad ingår i en bodelning mellan sambor?Om två sambor ska flytta isär ska en bodelning göras om någon av samborna begär det (8 § SamboL). I bodelningen ingår samboegendomen. Samboegendom är sambornas gemensamma bostad och bohag, om egendomen förvärvats för gemensam användning (3 § SamboL). Om den ena sambon redan äger en bostad innan det är påtänkt att flytta ihop är den bostaden inte samboegendom, eftersom den inte förvärvats för gemensamt bruk. Sådant som inte är samboegendom ingår inte i bodelningen, och således ska ett hus som är köpt innan samborna träffades inte ingå i en bodelning. Det är då den som köpt huset som behåller det och den andra sambon har ingen rätt till det. Sambos rätt att överta en bostad i vissa fallDet finns en rätt för en sambo att i vissa fall överta en bostad som inte är samboegendom från den andra sambon (22 § SamboL). Detta gäller om den sambon bäst behöver bostaden och det med hänsyn till omständigheterna kan anses som skäligt. Om samborna inte har barn tillsammans gäller det endast om synnerliga skäl talar för det. Som man kan utläsa ur paragrafen gäller denna rätt endast hyresrätt eller bostadsrätt, och alltså inte fast egendom. Huruvida en sambo kan ta över ett hus beror helt enkelt på om det är en hyresrätt/bostadsrätt eller om det är fast egendom. Om huset är fast egendom har sambon ingen möjlighet att överta det. Anspråk på att ta över en hyresrätt eller bostadsrätt framställs hos domstol och det är denna som beslutar, inte socialtjänsten. Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

När ska ett hus ingå i bodelningen mellan sambor?

2019-08-13 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Hej,Min sambo och jag ska separeras. För ett år sen köpte han ett hus utomlands med sin pappa där de betalade halva kostnaden var. Sambon står som 100 % ägare till huset och huset skulle användas för gemensamt bruk för oss och våra två barn. Vid separation har jag rätt till hälften av husets värde? Måste jag kunna bevisa att den skulle användas till gemensamt bruk. Med vänliga hälsningar
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När jag läser din fråga kan jag inte utläsa om huset din sambo köpt är er bostad där ni bor stadigvarande eller om det är ett fritidshus och att ni egentligen bor någon annanstans. Därför kommer jag dela upp mitt svar i två delar och svara utifrån båda dessa scenarier.Regler om vad som gäller för sambor finns i sambolagen (SamboL). När ett samboförhållande upphör ska en bodelning göras om någon av samborna begär det (8 § SamboL). I bodelningen ingår samboegendomen (8 § SamboL). Det är sambornas gemensamma bostad och bohag som utgör samboegendom (3 § SamboL). Allt annat som inte är samboegendom ska hållas utanför bodelningen, och den sambo som äger sådan egendom får behålla den. Vad menas med gemensam bostad?Med gemensam bostad menas fast egendom (t.ex. ett hus), en bostadsrätt eller en hyresrätt om den är avsedd att vara sambornas gemensamma hem och huvudsakligen används som detta (5 § SamboL). Sambors gemensamma bostad ska som nämnt ingå i en bodelning (3 § SamboL). Detta gäller även om bara den ena sambon står som ägare, under förutsättning att bostaden införskaffats med syftet att användas gemensamt av samborna (3 § SamboL). Vad gäller om huset är er gemensamma bostad?Om huset din sambo köpt är er gemensamma bostad och det köptes för att ni skulle använda det gemensamt ska det ingå i bodelningen. I bodelningen ska värdet på all egendom delas lika mellan samborna (14 § SamboL). Detta innebär att du har rätt till hälften av värdet på huset. Vad gäller bevisningen antas automatiskt att sådant som skaffats efter att samborna flyttat ihop skaffats för att användas gemensamt. Då är det den som påstår att det inte skaffats för gemensamt bruk som måste bevisa att det är så. Om du och din sambo bodde ihop redan då han köpte huset behöver du inte bevisa att det skaffades för gemensamt bruk. Om han däremot köpte det precis innan ni flyttade ihop måste du bevisa att det skaffades för gemensamt bruk. Vad gäller om huset istället är ett fritidshus?Om huset inte är er gemensamma bostad, utan ni egentligen bor någon annanstans, gäller beskrivningen ovan för det som är er gemensamma bostad. Om huset du skriver om är ett fritidshus ska det inte ingå i bodelningen. Detta eftersom egendom som används huvudsakligen för fritidsändamål inte räknas in i sambornas gemensamma bostad och bohag (7 § SamboL). Eftersom det endast är sambornas gemensamma bostad och bohag som utgör samboegendom, och det endast är samboegendom som ingår i en bodelning ska ett fritidshus alltså inte ingå i en bodelning. Detta innebär att om huset är ett fritidshus har du inte rätt till halva värdet utan det är din sambo i egenskap av ägare som får behålla huset. Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Kan man skriva avtal om bodelningen vid samboförhållande?

2019-07-29 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Min särbo ska flytta in till mig i min hyresrätt som står skriven på mig. Allt som finns i huset jag hyr, har jag köpt. Han kommer bara ta med sig en byrå. Resten magasinerar han.Om det inte skulle fungera mellan oss vill jag ha ngt skriftligt på att det är han som flyttar ut och att han tar med sig sin byrå. Samt att vi delar på sådant vi köpt gemensamt under tiden vi bott tillsammans.Jag vill inte att det ska bli tjafs OM den dagen skulle komma då vi ej längre önskar bo tillsammans längre.Hur går jag tillväga?
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Då din särbo flyttar in hos dig blir ni sambor. Detta regleras i sambolagen. När ett samboförhållande upphör ska en bodelning göras om någon av samborna begär det (8 § SamboL). I bodelningen ingår samboegendomen. Samboegendom innebär sambornas gemensamma bostad och bohag, om egendomen förvärvats för gemensam användning (3 § SamboL). Det innebär att allt du köpt innan ni blir sambor är din egendom, och inte samboegendom. Dina möbler som du hade innan din särbo flyttar in hos dig ska alltså inte ingå i en bodelning om ni ska flytta isär. Om ni däremot köper möbler eller annat bohag efter att ni flyttat ihop räknas detta som samboegendom och ska delas vid en bodelning. Detsamma gäller huset. Det ska inte heller ingå i en bodelning eftersom du skaffat det innan ni hade för avsikt att bli sambor och det har därför inte förvärvats för gemensamt bruk. Även om detta är vad lagen säger kan ni alltid upprätta ett samboavtal för att komma överens om exakt hur ni vill göra, och för att vara säkra på att det blir precis som ni vill (9 § SamboL). Ni kan enkelt och till ett fast pris upprätta ett samboavtal via vår avtalstjänst på https://lawline.se/vara_tjanster/avtal. En sak som är viktig att komma ihåg är att det finns en övertaganderätt av bostaden för en sambo i vissa fall (22 § SamboL). Detta innebär att en sambo kan få ta över en hyresrätt eller bostadsrätt som inte är samboegendom om denne bäst behöver bostaden. Det gäller endast om det kan anses skäligt, och om samborna inte har eller har haft barn tillsammans gäller det endast om synnerliga skäl talar för det. Denna regel är tvingande och gäller alltså oavsett vad ni skriver i ert samboavtal. Det är också bra att komma ihåg att om ni gifter er gäller inte detta längre. Då finns det annorlunda regler i äktenskapsbalken om vad som ska ingå i en bodelning. Då ska t.ex. även dina möbler som du köpt tidigare ingå. Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Vem hämtar och lämnar barnet vid delad vårdnad?

2019-07-10 i Barnrätt
FRÅGA |Vem hämtar och lämnar barnet vid delad vårdnad?
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att ni föräldrar har gemensam vårdnad om barnet det gäller och att barnet bor växelvis hos er båda. Om ni som föräldrar kommit överens om att barnet ska bo hos er båda förväntas det även av er att ni kan komma överens om vem som ska hämta och lämna. Om ni som föräldrar inte kan komma överens om hur detta ska ske kan ni vända er till socialtjänsten för att genom samarbetssamtal få hjälp att komma överens. Vänliga hälsningar,

Har adopterade barn arvsrätt efter de biologiska föräldrarna?

2019-08-19 i Adoption
FRÅGA |Jag adopterades 1949 o var då 2 år .mina biologiska föräldrar är omgifta på var sitt håll o Då undrar jag om jag har arvsrätt efter deras bortgång eftersom min far har erkänt mig som hans dotter .men jag finns inte med i kyrkboken där han är bofast varför hänger inte jag med som dotter när man är med sin biologiska mor i kyrkboken. Fast jag har hans erkännande från den församlingen där jag är född.Jag är nyfiken på detta tack på förhand
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vem har adopterade barn rätt att ärva av?Regler om adoption finns i föräldrabalken (FB), i fjärde kapitlet. Då man adopterats räknas man som barn till den som adopterat en och alla juridiska band till de biologiska föräldrarna klipps helt (4 kap. 21 § FB). Detta innebär att ett adopterat barn har arvsrätt efter sin adoptivförälder i enlighet med bestämmelserna om arvsrätt som finns i ärvdabalken. Ett adopterat barn har alltså inte arvsrätt efter sin biologiska förälder. Detta innebär att du har rätt att ärva efter dina adoptivföräldrar och inte efter dina biologiska föräldrar, även om din biologiske far erkänt att han är din biologiske far. Detta hindrar dock självklart inte att dina biologiska föräldrar skriver testamente och därmed ger dig rätt till egendom efter deras bortgång. Regler om testamente finns i 9–16 kapitlen i ärvdabalken. Äldre regler om adoptionEftersom du adopterades då äldre regler gällde i Sverige tycker jag det är intressant att även ta upp detta. Möjligheten till adoption i Sverige infördes 1917. Då var adoptionerna så kallade svaga adoptioner. Detta innebar att det adopterade barnets arvsrätt var begränsad och att de juridiska banden till de biologiska föräldrarna inte var helt avklippta. 1959 infördes dock istället den så kallade starka adoptionen, vilket är den typ som används idag. Detta innebär som nämnt ovan att det adopterade barnet fullt ut ses som barn till adoptivföräldern och att alla juridiska band till de biologiska föräldrarna klipps av. Dessa regler gällde dock inte på adoptioner som skett innan 1 juli 1959. 1971 ändrades reglerna igen och sedan dess ska alla adoptioner, även de som gjorts före 1959, vara starka adoptioner. Detta innebär att alla adoptioner idag, oavsett när de skedde, är starka adoptioner. Denna information finns i förarbeten till föräldrabalken (proposition 1970:186). Du har alltså endast lagstadgad arvsrätt efter dina adoptivföräldrar och inte dina biologiska föräldrar, fast att du adopterades före de starka adoptionerna infördes. Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Kan ett äktenskapsförord påverka vad som händer med min egendom om jag går bort?

2019-07-29 i Äktenskap och äktenskapsförord
FRÅGA |Jag är gift med en utländsk kvinna. Vi har skrivit äktenskapsförord. Jag har ett barn sedan tidigare och hon har inga barn.Min fråga är om äktenskapsförordet påverkar något om jag går bort?Jag vill att min fru ska dela allt med mitt barn om Jag dör.Behöver jag ändra i äktenskapsförordet eller fungera detta ändå?
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vad händer med ett äktenskapsförord då ena maken går bort?Ett äktenskapsförord påverkar egendomen som finns i ett äktenskap. Genom ett äktenskapsförord kan man göra om giftorättsgods till enskild egendom och tvärt om (7 kap. 3 § ÄktB). Detta är viktigt vid en bodelning, eftersom det endast är giftorättsgods som ingår i en bodelning, och enskild egendom hålls utanför (10 kap. 1 § ÄktB). I ett äktenskapsförord kan man inte bestämma vad som ska hända med sin egendom när man går bort. För att kunna bestämma det krävs ett testamente. Om du skulle gå bort skulle en bodelning göras mellan din fru och ditt dödsbo (1 kap. 5 § och 9 kap. 1 § ÄktB). Ert äktenskapsförord skulle påverka som så att det som är enskild egendom kommer hållas utanför bodelningen. Det din fru får genom bodelningen kommer hon få behålla tillsammans med det som är hennes enskilda egendom. Din del i bodelningen och din enskilda egendom utgör arvet efter dig. Hur ska ett arv fördelas om det finns särkullbarn?Ditt barn är ett s.k. särkullbarn, eftersom det inte är din frus barn. Om en person som är gift går bort är huvudregeln att den efterlevande maken ska ärva allt (3 kap. 1 § ÄB). Det finns dock ett undantag till denna regel som gäller när det finns särkullbarn. Särkullbarn till den avlidne har alltid rätt att få ut sitt arv, och går därmed före den efterlevande maken (3 kap. 1 § ÄB). Enda gången då särkullbarn inte har rätt att få ut sitt arv är då den efterlevande maken inte fått ut så mycket egendom eller pengar genom bodelningen att det täcker fyra prisbasbelopp (3 kap. 1 § andra stycket ÄB). Ett prisbasbelopp är ett fastställt belopp som används för beräkning av olika förmåner och avgifter. 2019 är ett prisbasbelopp 46 500 kr. Om den efterlevande maken inte uppnår detta efter bodelningen har hen rätt att få ut så mycket ur arvet efter den avlidne att hen uppnår det. Då får särkullbarnen s.k. efterarvsrätt, och har rätt att få ut resten av sitt arv efter sin förälder då den efterlevande maken dör.I ditt fall innebär detta att om du går bort kommer ditt barn ärva allt efter dig, så länge din fru efter bodelningen fått ut minst fyra prisbasbelopp. Ert äktenskapsförord förändrar inte detta eftersom äktenskapsförordet enbart påverkar bodelningen. Om du vill att ditt barn och din fru ska dela på ditt arv måste du skriva ett testamente. Regler om hur du upprättar ett testamente och vilka krav som måste vara uppfyllda finns i 10 kap. ärvdabalken. Det ska bl.a. vara skriftligt och bevittnat. Det är viktigt att ett testamente är korrekt för att det inte ska leda till några bekymmer. Om du känner att du behöver hjälp med detta av någon som är expert på området är du välkommen att boka tid hos någon av våra jurister. Du kan boka tid direkt på https://lawline.se/boka. Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Ingår lägenheten vid bodelning och vad krävs för jämkning?

2019-07-27 i Bodelning
FRÅGA |Hej!!Vill skilja mig och vi har enskild egendom. Vi har två barn 3 och mindre än ett år gammal.Lägenhet som jag köpte några år sedan står i mitt namn. Jag tjänar mycket mer pengar än min man.Om vi skiljer oss, kan han ha rätt till halva lägenhet?skulle vi dela barn?Tack och fin dag!!!Mvh
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Giftorättsgods ingår i bodelningOm du och din man skiljer ska er egendom fördelas mellan er genom bodelning (9 kap. 1 § ÄktB). Det som ska ingå i bodelningen är giftorättsgods (10 kap. 1 § ÄktB). All egendom som inte är enskild egendom är giftorättsgods (7 kap. 1 § ÄktB). Du skriver att ni har enskild egendom. Detta ska alltså hållas utanför bodelningen. Din man kommer alltså inte få din enskilda egendom, och du kommer inte få hans. Vad gäller lägenheten beror det på om den är enskild egendom eller giftorättsgods. För att något ska vara enskild egendom krävs att det framgår att det är enskild egendom. Det kan framgå genom äktenskapsförord, gåvobrev eller testamente att egendom ska vara enskild (7 kap. 2 § ÄktB). Även egendom som ersatt sådan enskild egendom är enskild (7 kap. 2 § sjätte punkten). Lägenheten ska alltså ingå i bodelningen om den inte är enskild egendom. Isåfall har din man rätt till hälften av den. Om lägenheten är enskild egendom har din man inte rätt till hälften av den eftersom den då ska hållas utanför bodelningen. Bodelning vid äktenskapsskillnad kan jämkasEn bodelning kan jämkas om resultatet är oskäligt (12 kap 1 § ÄktB). Detta kan ske t.ex. om den ena maken har jättemycket giftorättsgods och den andra maken har jättemycket enskild egendom. Det kan också ske om det varit ett kortvarigt äktenskap. Om makarna varit gifta i längre än 5 år räknas det som ett långvarigt äktenskap. Vid beräkningen av äktenskapets längd räknar man även med tiden då makarna varit sambos innan äktenskapet. Du skriver att du tjänar mycket mer pengar än din man. Jag kan inte avgöra om en jämkning skulle vara aktuell i ditt fall, eftersom jag inte vet hur er ekonomiska situation ser ut och jag vet inte hur länge ni varit gifta. Enbart det faktum att du har högre lön än din man lär dock inte vara tillräckligt för att jämka er bodelning. Vad händer med barnen vid äktenskapsskillnad?Jag förstår inte riktigt din fråga om barnen, men jag kan förklara vad som gäller angående vårdnad och boende för dem. Då du och din man är gifta antar jag att ni har gemensam vårdnad om era barn. Om ni skiljer er kommer ni även efter detta ha gemensam vårdnad (6 kap. 3 § andra stycket FB). Om ni vill ändra detta så att en av er får ensam vårdnad om barnen kan ni komma överens om detta (6 kap. 6 § FB). Om en av er, eller båda, vill ha ensam vårdnad och ni inte kommer överens kan ni gå till tingsrätten för att låta dem besluta om vårdnaden (6 kap. 5 § FB). Vad gäller var barnen ska bo kan ni komma överens om det (6 kap. 14a § andra stycket FB). Om ni inte kommer överens kan ni även här vända er till tingsrätten för att låta dem besluta om var barnen ska bo (6 kap. 14a § FB). Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,