Vem betalar kostnader för umgänge?

2021-04-15 i Vårdnadstvist
FRÅGA |Hi, My question is more about the time and efforts for an umgange to happen when both parents live very far way (500km): who of the both parents needs to spend of their free time and put finances and efforts to travel every second weekend with the child between the both towns (a trip which is 6h one direction)?
Filip Karlsson |(English down below) Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Frågor om umgänge regleras främst i föräldrabalken (FB) och det är således hit jag hänvisar svaren. När det gäller umgängesrätten är utgångspunkten alltid att barnet mår bra utav att ha ett umgänge med båda föräldrarna. Detta framgår av att barnet sägs ha en "rätt till umgänge med båda föräldrarna" (6 kap. 15 § FB). Av samma paragraf framgår även att det är föräldrarnas gemensamma ansvar att se till så att umgänget fungerar på ett bra sätt (6 kap. 15 § 2 st. FB). Det finns dock ingen uttrycklig bestämmelse för vem som ska köra barnet eller stå för kostnaderna i det fallet att barnet bor hos båda föräldrarna. Däremot om barnet bara bor med den ena föräldern är det denna som också ska stå för kostnaderna om ingenting annat bör gälla med hänsyn till föräldrarnas ekonomi (exempelvis att den föräldern som bara är umgängesförälder har klart bättre ekonomi) (6 kap. 15b § FB). Så vad ska föräldrarna göra? Eftersom det inte uttryckligen finns någon bestämmelse om vem som ska ansvara för umgänget mer än att det ska göras av båda föräldrarna blir min rekommendation att föräldrarna får försöka komma överens så gott de kan genom att samtala med varandra. Kan inte föräldrarna komma överens har de rätt till att få hjälp med sin överenskommelse (6 kap. 17a § FB). Denna hjälp ska hemkommunen stå för (5 kap. 3 § socialtjänstlagen). Trots att jag inte har kunnat besvara din fråga med ett konkret svar, hoppas jag likväl att du fått ett tillfredsställande svar.English Hello and thank you for chosing Lawline! Questions regarding "umgänge" will be answered by refering to "föräldrabalken" (FB). When it comes to "umgänge" principal rule is that the child is best of by having contact with both parents. This is statued by "the child has a right to "umgänge" with both parents" (6th chapter 15 § FB). By the same paragraph it is also possible to read that it is both parent's responsibility to make sure that the child has contact with both parents. However, it does not statue which one of them who are responsible to drive the child between them, atleast not when the child lives with both parents. If the child only lives with one of them, it is that parent's responsibility to also pay for the trips if its not unreasonable (for example if the other parent is a lot more wealthy) (6th chapter 15b § FB).What should the parents do then? Since no law clearly points to which of the parents who have the responsibility, my recommendation to the parents is to try to solve it on their own by communicating with eachother. If they despite that are not able to find an agreement, they can turn to their home municipality who have a responsibility to help them in order to find an agreement (6th chapter 17a § FB & 5th chapter 3 § socialtjänstlagen).Despite the fact that I can not give you a more precise answer, I hope the answer will satisfy you. Behöver du ytterligare rådgivning rekommenderar jag dig att vända dig till vår juristbyrå. Du kan boka tid här eller kontakta oss/If you're in need of further help I recommend you to take contact with our lawfirm. You can book an appointment here or give us a call: Telefon/phone: 08-533 300 04 Öppettider/opening hours: Mån-fre/mon-fri 10.00−16.00 Med vänliga hälsningar/Sincerely,

Rätt till umgänge med sitt barn

2020-10-24 i Vårdnadstvist
FRÅGA |Hej min make och hans ex har en son på 8 år tillsammans och dom har varit skilda och legat I tvist sen sonen föddes. För ett år sedan gick föräldrarna till domstol och kom överens om att pojken skulle bo och gå i skola hos mamman och pappan skulle ha umgänge varannan helg samt lov. När överenskommelsen gjordes så bodde båda föräldrarna på samma ort men mamman visste att pappan snart flyttar till annan ort 16 mil ifrån pga arbete och tycke att detta var okej och var införstådd med att barnet snart skulle börja åka buss och tåg själv mellan mamman och pappan.Umgänget funkade ett tag så länge pappan hade vägarna förbi orten där mamman bor och kunde hämta upp pojken eller om pojken kunde åka mellan destinationerna med någon släkting. När pappan köpt pojken en telefon och tränat med pojken att åka tåg för att försäkra sig om att pojken fixar resan själv så vägrar plötsligt mamman skicka pojken med tåget, köpa biljett eller skjutsa honom till tåget eller låta någon annan skjutsa pojken till tåget och säger att det är upp till pappan att hämta honom med bil om han vill att umgänget ska bli av. Mamman har en kortare sträcka att köra barnet till tåget och har dessutom inget arbete att förhålla sig till.I domen från tingsrätten så framkommer ingen överenskommelse om att pappan ska hämta barnet med bil vid umgänget eller att mamman är fri från ansvar. Så min fråga är vad gäller? Kan mamman hålla pappan från umgänge med den gemensamma sonen trots domen I tingsrätten?
Filip Karlsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.I din fråga framgår det inte om det är gemensam vårdnad eller inte vilket kan påverkar svaret något. Reglerna om umgänge, boende och vårdnad finns i föräldrabalken (FB) och främst i 6 kap. FB. Här stadgas en viktig utgångspunkt när det gäller barn, nämligen att barnets bästa ska vara avgörande. Med barnets bästa presumeras detta vara att umgås med båda föräldrarna (6 kap. 2 a § FB). Som jag förstår det bor barnet hos mamman och har endast umgänge med pappan. Föräldrarna kan själva skriftligt avtala om boende och, om det godkänns av socialnämnden, ska detta avtalet gälla istället för domen (6 kap. 14 a § FB). Här är ju dock föräldrarna inte överens, varför de förmodligen inte heller kommer att nå en överenskommelse. Dock finns det även bestämmelser om just umgänge. Här stadgas att barnet har en rättighet att umgås med den förälder som den inte bor med (6 kap. 15 § 1 st. FB). Föräldrarna har ett gemensamt ansvar för att detta ska kunna ske (6 kap. 15 § 2 st. FB). Mamman är skyldig att lämna upplysningar om barnet till pappan för att främja umgänget, till exempel förslag på hur de ska kunna träffas (6 kap. 15 § 3 st. FB). Även här kan föräldrarna själva avtala om umgänget under samma förutsättningar som för boendet, men förutsättningarna i det här fallet ser inte ut som att föräldrarna kommer att komma överens (6 kap. 15 a § 3 st. FB). Mamman har en skyldighet att även hon bekosta resorna som krävs för att barnet ska få umgås med sin pappa (6 kap. 15 b § FB). Sammanfattningsvis kan alltså sägas att mamman har en skyldighet att underlätta för att umgänget med pappan ska kunna fungera. Om mamman till exempel är orolig för att barnet reser själv är det något som pappan å sin sida måste ta hänsyn till. De får då försöka komma överens om hur umgänget ska ske, men barnet har en rättighet att umgås med sin pappa enligt domen och mamman måste vara samarbetsvillig för att detta ska ske. Kan de inte komma överens rekommenderar jag er att vända er till kommunen som har en skyldighet att erbjuda samarbetssamtal för att föräldrarna ska kunna komma överens (5 kap. 3 § socialtjänstlagen & 6 kap. 18 § FB). Hoppas er situation löser sig på ett bra sätt. Behöver du ytterligare hjälp rekommenderar jag er att vända er till vår juristbyrå genom att boka en tid här eller ringa oss: Kontaktuppgifter till vår telefonkontakt: Telefon: 08-533 300 04 Öppettider: Mån-fre kl. 10.00−16.00Med vänliga hälsningar,

Hur mycket får jag vid äktenskapsskillnad?

2020-09-17 i Äktenskapsskillnad
FRÅGA |Vi beslutade att skilja oss. Min fru vill ha lägenheten (bostadsrätt), bilen (vars kredit nästan är helt betald) och i princip alla våra varor. Vi har inget äktenskapsförord och vi köpte lägenheten (bolån) och bilen (kredit) för nästan tre år sedan. Det är sant att hon fick pengar från sin familj och bidrog mer än jag till handpenningen till lägenheten och bilen. Detta finns dock inte i försäljningsavtalet för lägenheten eller det för bilen, och vi har noggrant delat alla delbetalningar och fakturor sedan dess. Hon säger också att, enligt mäklaren, bara hälften av surplus minus 22% skatt är vad hon har att ge mig som kompensation. Är detta korrekt och lagligt? Men om fastigheten såldes skulle vi dela fördelarna och ingen av oss skulle njuta av lägenheten. Därför kompenserar detta inte för att jag har bidragit till hyran och inteckningens intressen. I princip skulle jag betrakta som rättvist att ta emot hälften av hyran vi hittills har betalat plus hälften av mervärdet. Sedan skulle jag tillämpa samma logik på bilen och resten av delade varor. Men vad säger lagen? Kan jag ber på hälften av det totala uppskattade värdet på fastigheten som om hon köper den från mig? Jag inte kommer att ha någon plats att bo, och att möblerna, varor och allt annat i fastigheten är frukten av en gemensam ansträngning som bara hon kommer att dra nytta av. Finns det någon allmän rekommendation i dessa fall? Hur kan man beräkna värdet på dessa objekt? Vad ska jag be om?
Filip Karlsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Reglerna om bodelning finns i äktenskapsbalken (ÄktB) och det är hit jag kommer att hänvisa mina svar. Vad ska ingå i bodelningen?Huvudregeln är att allt giftorättsgods ska ingå i bodelningen (10 kap. 1 § ÄktB). Allt som inte är enskild egendom är giftorättsgods (7 kap. 1 § ÄktB). Enskild egendom är sådant som ni kommit överens om att det ska vara enskild egendom antingen genom ett äktenskapsförord eller sådant som din partner har fått genom arv eller testamente med villkoret att det ska vara din partners enskilda (7 kap. 2 & 3 §§ ÄktB). Dessutom räknas exempelvis ersättning som man fått från kränkning till enskild egendom (10 kap. 2 & 3 §§ ÄktB). Från vad jag kan utläsa av din fråga så verkar ni inte upprättat något äktenskapsförord och jag utgår därför från att all egenskap är giftorättsgods. Er fastighet räknas som er gemensamma bostad och möblerna i den räknas till ert gemensamma bohag (7 kap. 4 § ÄktB). Även detta ska ingå i er bodelning. Så länge ni båda har bidragit ekonomiskt till bostaden så föreligger samägande och den ska därför delas lika på er båda.Hur fördelas värdet? Hur själva bodelningen går till finns det regler om i 11 kap. ÄktB, men eftersom all egendom är giftorättsgods kommer ni i praktiken att dela tillgångarna lika mellan er. Vill du läsa mer om hur själva bodelningen går till i detalj kan du göra det i t.ex. det här svaret. Vem får vad?Utgångspunkten när man ska bestämma vem som får vilken egendom är att den som har äganderätt till egendomen får välja om den vill behålla just den egendomen eller "ge bort" den (11 kap. 7 § ÄktB). Det vill säga att om du har äganderätt till ett större värde än din partner får du välja vad du vill ge till din partner för att det sammanlagda värdet på egendomen ska bli lika mellan er. Om man inte vill ge bort någon egendom kan man istället ersätta egendomens värde med pengar och ge till den andra. Värt att nämna är att egendomen man ger till den andra inte får vara olämpligt för den andra (11 kap. 9 § ÄktB). Om du t.ex. inte har körkort kan inte din partner ge dig en bil för att "jämna ut" fördelningen mellan er. Vad gäller för bostaden? När det kommer till er bostad så görs det en behovsprövning för vem som behöver den mest eftersom det föreligger samäganderätt (11 kap. 8 § ÄktB). Den som får bostaden på sin "lott" ska utge ersättning för bostaden till den andra (ni ska ju få lika mycket i slutändan som sagt). Ni kan såklart även sälja fastigheten och dela vinsten. När man värderar bostaden ska man ta hänsyn till den latenta skatteskulden, det vill säga att man ska göra avräkning för den "kostnaden" som tillkommer vid en försäljning då man måste skatta på vinsten. Bostaden ska värderas utefter det värdet det har då talan om bodelning väcktes. Jag hoppas att du har fått svar på dina frågor och att din situation löser sig! Behöver du ytterligare hjälp kan du vända dig till vår juristbyrå genom att kontakta dem här eller boka tid via telefon: Kontaktuppgifter till vår telefonkontakt: Telefon: 08-533 300 04 Öppettider: Mån-fre kl. 10.00−16.00 Med vänliga hälsningar,

Gemensamma lån för sambor

2020-08-18 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Vad gäller när sambor separerar och båda står på gemensamma lån, tex på en bil!
Filip Karlsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! De flesta regler om sambor finns i sambolagen (SamboL). När ett samboförhållande upphör på grund av annan anledning än att de gifter sig med varandra så ska bodelning ske (8 § SamboL). I en bodelning ingår samboegendomen. Vad utgör samboegendom? Er bostad och bohag utgör samboegendom om ni köpt in det för gemensamt bruk (3 § SamboL). Alltså inte om den ena sambon äger bostaden sen innan samboförhållandet ingicks. Det är endast bostad och bohag som utgör samboegendom. Bohag är inre lösöre som är avsett att användas i det gemensamma hemmet (6 § SamboL). Bilar utgör således inte samboegendom och ska inte ingå i en bodelning. Hur gör man då med gemensamma lån? Här får man se till en annan lag, nämligen skuldebrevslagen (SkbrL). Här sägs det att om flera personer står på ett lån svarar de solidariskt för skulden (1 kap. 2 § SkbrL). Det innebär att banken kan kräva vem som helst av samborna på hela lånet om betalning skulle utebli. Samborna kommer alltså även efter separationen stå för lånet, men det är ofta praktiskt möjligt att man kan komma överens om vem som ska få behålla bilen (eller att man säljer den) och sedan ber banken flytta över hela lånet på denne. Banken har dock ingen skyldighet att faktiskt tillåta detta. Skulle banken senare kräva den andra sambon som inte har bilen på betalning har sambon som betalade rätt att få betalt från den andra sambon för dennes del (1 kap. 2 §, andra stycket SkbrL). Hoppas du fått svar på din fråga! Vill du ha ytterligare rådgivning i ditt ärende kan du boka tid med vår juristbyrå här eller ringa oss för mer information.Kontaktuppgifter till vår telefonkontakt:Telefon: 08-533 300 04Öppettider: Mån-fre kl. 10.00−16.00 Med vänliga hälsningar,

Ojämna veckor eller varannan vecka? Hur ska barnen bo?

2020-12-04 i Vårdnadstvist
FRÅGA |Hej!Jag och barnens andra förälder är separerade sen några år och har barnen generellt varannan vecka.I år är det 53 veckor och jag har barnen ojämna veckor, vilket innebär att det blir vecka 53 och vecka 1 enligt mitt sätt att planera då jag vill fortsätta med ojämna veckor. Barnens andra föräldrar vill fortsätta med varannan vecka. Men det får ju konsekvenser att byta veckonummer i vissa sammanhang, arbetsupplägg, nya relationer med partner och vänner.Har ni nån rekommendation på hur vi löser detta, jag vill helst fortsätta med ojämna veckor?
Filip Karlsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Regler om barnets boende, vårdnad och umgänge finns i föräldrabalken (FB) och det här hit jag hänvisar mina svar. I första hand är det upp till föräldrarna att själva försöka lösa frågan om umgänge och boende med barnet. Till exempel så kan även en före detta dom om boende åsidosättas genom att föräldrarna kommer överens om annat (6 kap. 14a § 2 st. FB). Det bästa är således om ni själva kan komma överens. Man kan även låta domstolen avgöra hur boendet ska se ut för barnet. Vid en sådan bedömning kommer "barnets bästa" vara avgörande. Med barnets bästa avses särskilt barnets behov av att umgås med båda föräldrarna. Barnet har även rätt att själv yttra sig i frågan och man tar hänsyn till barnets åsikter beroende på hur gammal barnet är (12 år är ett typiskt riktmärke för när barn får mer att säga till om, men är ingen absolut gräns) (6 kap. 2 a § FB). Innan man tar upp frågan i domstol kan man dock få hjälp av familjerådgivare (6 kap. 17 a § FB). Er hemkommun har nämligen en skyldighet att tillhandahålla familjerådgivning kring boende, umgänge och vårdnad (5 kap. 3 socialtjänstlagen). Som jag förstår det har ni inte tagit upp frågan om umgänge och boende i domstol tidigare. Om ni har det får ni se vad som föreskrivs i domen. Står det å ena sidan exempelvis "varannan vecka" bör detta respekteras, medan om det å andra sidan står "ojämna veckor" bör detta respekteras likväl. Om ingen dom finns sedan tidigare finns det rent juridisk inget "rätt eller fel". Min rekommendation blir således att ni först och främst försöker lösa det på egen hand. Hur ni lättast kan komma överens är snarare en fråga för en familjerådgivare att svara på. Därför rekommenderar jag er, om ni inte kan komma överens på egen hand, att vända er till er hemkommun för hjälp i frågan. Något som kan vara till stor hjälp i många fall. I sista hand, om ni inte heller kommer överens med hjälp av familjerådgivaren, får ni vända er till domstol som får avgöra frågan. Att få ett sådant beslut innan årsskiftet kan dock vara svårt. Hoppas frågan löser sig på bästa sätt för samtliga parter!Med vänliga hälsningar,

Vad händer med sambors gemensamma sparande vid separation

2020-10-10 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Hej! Jag har ännu inte problem men vill att om situationen uppkommer så ska jag vara skyddad. Jag och min sambo (ej gifta) träffades tidigt och har växt ihop med allt vad det innebär. Har allt gemensamt(ett barn ,hus,aktiesparande, div sparkonton). Sambon har senaste 2 åren tagit bort mig från våra gemensamma konton(de står på honom) med betydande summor och även från aktiekontot där vi har en ganska stor summa pengar. Jag har nu endast tillgång till "skräpkontona" med max några tusenlappar på. Vi har genom åren tjänat bra och gör fortfarande men någonstans inser jag att om något händer kan det sluta illa för mig ekonomiskt. Finns det någon typ av avtal vi kan skriva som visar att jag har 50%av allt vi äger. Vet att det är omöjligt att göra på aktiekontot tex om vi inte säljer innehaven och delar efter det men det känns inte ok då vi köpte på låga nivåer osv...finns det nåt jag kan göra och skriva på? Väldigt tacksam för hjälp. Mvh
Filip Karlsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Samboförhållanden regleras i sambolagen (SamboL) och det är hit jag kommer att hänvisa mina svar. Vad händer vid separation? Om ert samboförhållande tar slut (av annan anledning än att ni gifter er) så kommer det att ske en bodelning om någon av er begär det (8 § SamboL). I bodelningen ingår samboegendom. Samboegendom är er gemensamma bostad och bohag (3 § SamboL). Alltså inte sparkonton som står på någon av er och som jag förstår det står din sambo på kontona där det finns en betydande del av era pengar. Vid en eventuell separation kommer således din sambo att behålla dessa pengar. Vad kan lösa problemet? Ett samboavtal löser inte ditt problem eftersom detta mer eller mindre endast kan bestämma vad som inte ska ingå i bodelningen (9 § SamboL). Min rekommendation är således att ni överför pengarna så det finns lika mycket på både ditt och hans konto. Alternativt så erbjuder vissa banker att gemensamma sparkonton. Om ni båda två står som kontoinnehavare presumeras det att det föreligger samägande och ni kommer då dela innehavet på kontot 50/50 som utgångspunkt. Jag hoppas du har fått svar på din fråga och att din situation löser sig. Vill du ha ytterligare hjälp rekommenderar jag dig att vända dig till vår juristbyrå. Du kan kontakta oss här eller ringa: Kontaktuppgifter till vår telefonkontakt: Telefon: 08-533 300 04 Öppettider: Mån-fre kl. 10.00−16.00 Med vänliga hälsningar,

Underhållsskyldighet vid studieavbrott

2020-09-01 i Underhåll
FRÅGA |Min son fyller snart 19 år och har precis börjat på gymnasiet efter ett par års problematik med psykisk ohälsa. Nu bor han på ett stödboende och har god kontakt med soc. Han är dock inte självförsörjande, och kan ju inte skaffa jobb då han måste slutföra sina gymnasiestudier. Nu får han en del pengar från soc under förutsättning att han sköter skolgången. Men han får inget underhåll av varken sin pappa eller av mig som mamma. Gäller underhållsplikten trots att han har gjort uppehåll från tidigare gymnasium ?
Filip Karlsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Regler om underhållsskyldighet finns i föräldrabalken (FB) och framförallt i 7 kap. FB. Huvudregeln är att man som förälder är underhållsskyldig fram till att barnet är 18 år (7 kap. 1 §, andra stycket, första meningen FB). Om barnet går i grundskola, gymnasium eller jämförbar grundutbildning är dock föräldrarna underhållsskyldiga fram till att barnet fyllt 21 år. (7 kap. 1 §, andra stycket, andra och tredje meningarna FB). Det fanns förr en bestämmelse som innebar att ett avbrott i studierna kunde innebära ett slutgiltigt avslut för underhållsskyldigheten. Så är dock inte fallet numera utan det spelar ingen roll om barnet har tagit någon paus i sitt studerande. Har barnet tagit paus i sina studier innan denna nya regel trädde i kraft (1 januari 2002) gäller dock den gamla bestämmelsen och det finns därmed ingen underhållsskyldighet. Jag utgår dock ifrån att er son tog sitt studieavbrott efter 2002 och ni som föräldrar är därför underhållsskyldiga så länge ert barn går i skolan eller fyllt 21 år. Hoppas det besvarar din fråga!Med vänliga hälsningar,

Hur får jag mer umgänge med mitt barn?

2020-08-05 i Vårdnadstvist
FRÅGA |Hej!Jag har tillsammans med mitt ex en 7 månaders bebis.Hon har hela vårdnaden.Jag träffar mitt barn endast 5 timmar i veckan uppdelat på 2 dagar. För att hon tycker det räcker. Men jag vill träffa mitt barn så mycket mer än så.Min fråga är, hur mycket laglig umgängesrätt har mitt barn att få kunna umgås med mig?Tack på förhand.
Filip Karlsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar din fråga som att du inte har några problem med att din f.d. Partner har ensam vårdnad, utan det du efterfrågar är mer umgänge med ditt barn. Du efterfrågar inte heller att barnet ska bo hos dig istället för din f.d. Partner. Frågan gäller alltså umgänge och detta regleras i föräldrabalken (FB) och framförallt i 6 kap. FB. I mitt svar kommer jag först förklara hur man avgör om en förälder får ha umgänge med sitt barn för att sedan gå in på hur man gör i praktiken för att få umgänge med sitt barn. Hur stor rätt har barnet att umgås med sina föräldrar?Först och främst ska barnets bästa alltid vara avgörande när det gäller beslut om vårdnad, boende och umgänge (6 kap. 2 a § FB & art. 3.1 barnkonventionen). I denna bestämmelse ges även exempel på vad som är barnets bästa, nämligen en god kontakt med båda föräldrarna (6 kap. 2 a §, andra stycket FB). Det finns alltså en presumtion om att barnet mår bäst av att umgås med båda föräldrarna. Det finns även en utgångspunkt om att barnet har rätt att umgås med en förälder som barnet inte bor med. Sådant umgänge kan dock även vara på olika sätt så länge en kontakt mellan förälder och barn upprätthålls (6 kap. 15 § FB). Som jag nämnde tidigare är det alltid barnets bästa som ska vara avgörande i alla frågor om umgänge. Således kan en massa olika faktorer spela roll: Är det lång resväg mellan föräldrarna så det är jobbigt för barnet att resa? Finns det risk för att barnet råkar illa ut på något sätt? Är det på något annat sätt olämpligt att föräldern får umgänge med sitt barn? Avslutningsvis kan jag nämna att man ska ta hänsyn till barnets egen vilja utifrån dess ålder och mognad (6 kap. 2 a §, tredje stycket FB). Det är således inte aktuellt än så länge att ta hänsyn till barnets vilja då barnet är så pass ung, men när barnet kommer upp i 10-12 års ålder kommer det vara en faktor som spelar in i avgörandet kring umgänge. Hur kan du göra för att få mer umgänge med ditt barn?Det absolut enklaste och bästa är om du kan komma överens med barnets mor och sluta ett avtal med henne. Ett sådant avtal ska nämligen gälla så länge det är skriftligt och socialnämnden godkänner det (6 kap. 15 a §, tredje stycket FB). Kan ni inte komma överens är det upp till rätten att avgöra hur mycket umgänge du ska få ha med ditt barn. När rätten beslutar detta är utgångspunkterna alltså de jag nämnde ovan. Behörig domstol är den domstol där barnet bor (6 kap. 17 § FB).Innan ni tar det till domstol kan jag dock rekommendera er att höra av er till kommunen som har en skyldighet att erbjuda hjälp att komma överens i frågor om vårdnad, umgänge och boende (s.k. samarbetssamtal) (5 kap. 3 § socialtjänstlagen). Hoppas att du fått svar på din fråga och att din situation löser sig på bästa möjliga sätt. Har du fler frågor är du välkommen att höra av dig. Vill du ha ytterligare rådgivning i ditt ärende kan du boka tid med vår juristbyrå här eller ringa oss. Kontaktuppgifter till vår telefonkontakt: Telefon: 08-533 300 04 Öppettider: Mån-fre kl. 10.00−16.00