Bodelning och äktenskapsskillnad

2022-01-11 i Bodelning
FRÅGA |Hej jag och min make har ansökt om skilsmässa. Han har anlitat en jurist för en bodelning. Men han erbjuder mig 2 miljoner inte mer vi har inget skrivit. Vi har ett radhus kan vara värt 4 miljoner inte värderat än sen en lägenhet som våran dotter bor i men den hade min man när vi träffades värde ca 3 miljoner. 2st bilar. Jag har nyligen blivit sjukpensionär så jag har väldigt låg inkomst. Kan han behålla huset och bara ge mig 2 miljoner har jag inte rätt till mer. Mvh
Mikaela Kronmann |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I och med att du skriver att ni inte har något skrivet utgår jag ifrån att ni inte har några äktenskapsförord som kan påverka bodelningen.I en bodelning vid skilsmässa ska all så kallad giftorättsgods ingå i bodelningen (10 kap. 1 § äktenskapsbalken). Allt som inte uttryckligen är enskild egendom är giftorättsgods (7 kap. 1 § ÄktaB). Det kan t.ex framgå i ett äktenskapsförord att viss egendom, så som bilarna eller huset, ska vara enskild egendom och därför inte ska delas på. Finns det inte något äktenskapsförord, gåvobrev, testamente med villkor att egendom som ärvs ska vara enskild egendom eller liknande som säger att egendomen ska vara enskild så ska den ingå i bodelningen och delas mellan er (7 kap. 1-3 § ÄktaB).Det har ingen betydelse om egendomen ägdes innan ni träffades eller efter när man är gifta. Det innebär att även lägenheten som du nämner har du rätt att räkna med i bodelningen. Hur blir fördelningen?Först och främst ska ni ange era tillgångar och skulder och då utgår man från hur förhållandena såg ut vid ansökan om skilsmässa (9 kap. 2 § ÄktaB). Efter de ska andelarna beräknas (11 kap. 1-2 § ÄktaB). Det görs genom att skulder räknas bort från vardera persons giftorättsgods och sedan räknas resten ihop och delas i huvudregel lika mellan makarna (11 kap. 3 § ÄktaB). Alltså i ditt fall skulle eventuella skulder för bilar, lägenhet och radhuset räknas bort och sedan skulle det delas lika på mellan er. Om ni haft t.ex. ett kortvarigt äktenskap kan fördelningen jämkas och bli en annan än hälften var (12 kap. 1 § ÄktaB). Med kortvarigt menas normalt sett ett äktenskap som varit kortare än fem år. Om ni inte haft ett sådant kortvarigt äktenskap är det sällan möjligt att få till stånd en jämkning som innebär att din man får behålla betydligt mer av sitt giftorättsgods och därav få mer än dig. Sammanfattningsvis har du precis som du säger förmodligen rätt till mer än bara 2 miljoner om de andra tillgångarna är giftorättsgods och ni varit gifta ett längre tag. Om ni inte kan komma överens om bodelningen så kan ni ansöka hos tingsrätten om att de ska förordna en bodelningsförrättare. Däremot får ni stå för dennes kostnad gemensamt. Det finns dock möjlighet att ansöka hos tingsrätten att få hjälp att betala denna kostnad om en av er inte har möjlighet att betala av t.ex. ekonomiska skäl. Hoppas du fått svar på din fråga och behöver du mer hjälp rekommenderar jag att ta kontakt med någon av våra duktiga jurister här på Lawline. Det kan du göra här https://lawline.se/boka. Med vänlig hälsning,

Kortvarigt äktenskap och bodelning vid dödsfall

2021-11-17 i Bodelning
FRÅGA |Om giftermål äger rum mindre än ett år före dödsfall och äktenskapsförord inte blivit registrerat får den levande parten ändå alltid 50% av boet? Med vänlig hälsning,
Mikaela Kronmann |Hejsan och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Utgångspunkten vid en bodelning är att giftorättsgodset efter avdrag för skulder ska delas lika mellan makarna (11 kap. 3 § äktenskapsbalken). Giftorättsgods är all egendom som makarna äger som inte uttryckligen är enskild egendom (7 kap. 1 § ÄktaB). Det finns dock regler som möjliggör att andelarna bestäms på ett annat sätt än 50/50. En efterlevande make har möjlighet att begära att giftorättsgodset ska delas så att var och en av makarna behåller sin del av egendomen, d.v.s. sin del av giftorättsgodset (12 kap. 2 § ÄktaB). Detta kan ju ekonomiskt vara till fördel för en efterlevande make som har mer tillgångar än den andra. Denna rätt tillfaller bara personen som är efterlevande make och inte arvingarna till den avlidne.Reglerna som normalt sett finns för att jämka bodelningen vid kortvariga äktenskap går inte att tillämpa på situationer där maken gått bort och bodelningen sker av den anledningen (12 kap. 1 § ÄktaB).För att äktenskapsförordet ska kunna påverka andelen måste äktenskapsförordet vara ingivet för registrering hos Skatteverket vid den så kallade kritiska tidpunkten (7 kap. 3 § ÄktaB). Vid dödsfall är den kritiska tidpunkten den dag då maken gick bort (9 kap. 2 § ÄktaB). Det är de tillgångar som fanns vid den kritiska tidpunkten som ska ingå i den kommande bodelningen.Sammanfattningsvis behöver det inte alltid vara så att den efterlevande parten får 50%. Den efterlevande kan påkalla en fördelning utefter vad parterna själva äger. Detta innebär att den efterlevande parten både kan få mer eller mindre än 50%. Reglerna vid dödsfall och kortvariga äktenskap ser också annorlunda ut i jämförelse med bodelning där båda makarna är vid liv. Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Ingår pengar i en sambodelning?

2021-09-16 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Hej!Min dotter blev sambo för ett halvår sedan. Hon ägde då en bostadsrätt (inte den hon blivit sambo i) som hon nu sålt och gjort en vinst på. Hon och sambon har aldrig bott tillsammans i den sålda lägenheten. Dottern har dessutom fått pengar från sjukförsäkring pga invaliditet. Pengarna och vinsten har hon på eget konto/investerat i aktier. Kan hennes sambo göra anspråk på dessa pengar/aktier om de skulle separera?
Mikaela Kronmann |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När man har separerat som sambor har vardera person rätt att begära en så kallad bodelning. En sådan begäran måste göras inom ett år från det att samboförhållandet upphörde. Det är bara samboegendom som ska delas och ingå i bodelningen (8 § sambolagen).Vad utgör då samboegendom?Det är bara bostad och bohag (t.ex. möbler och hushållsmaskiner) som förvärvats med syftet att man gemensamt ska använda egendomen som är samboegendom (3 § sambolagen). Egendom som man själv ägde innan man blev sambor är därför i huvudregel inte samboegendom. Sammanfattningsvis innebär detta att pengarna från din dotters bostadsrätt inte kommer att utgöra samboegendom. Inte heller kommer pengarna från sjukförsäkringen att ingå i bodelningen. Detta eftersom pengar varken är bostad eller bohag. Hennes sambo kan alltså inte med stöd i sambolagen göra anspråk på pengarna om de skulle separera.Jag hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Hur blir det med pengar på sparkonto vid en separation?

2021-12-29 i Bodelning
FRÅGA |Hej!Jag ska separera från min sambo och jag undrar hur det blir med pengarna på vår sparkonto, kommer dom behöva delas lika på?
Mikaela Kronmann |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du undrar hur det blir med vardera persons eget sparkonto när ni separerar. Utifall att du menar att ni har ett gemensamt sparkonto redogör jag även kortfattat för hur det fungerar!När man har separerat som sambor har vardera person rätt att begära en så kallad bodelning. En sådan begäran måste göras inom ett år från det att samboförhållandet upphörde. Det är bara samboegendom som ska delas och ingå i bodelningen (8 § sambolagen).Vad utgör samboegendom?Det är bara bostad och bohag (t.ex. möbler och hushållsmaskiner) som förvärvats med syftet att man gemensamt ska använda egendomen som är samboegendom (3 § sambolagen). Egendom som man själv ägde innan man blev sambor är därför i huvudregel inte samboegendom. Eftersom det bara är bostad och bohag som ska delas lika på och ingå kommer därför inte era pengar att behöva delas på. Pengarna på era egna sparkonton kommer fortsätta vara era i sin helhet. Gemensamt sparkontoOm ni har ett gemensamt sparkonto kommer dessa pengar inte heller ingå i någon bodelning till följd av separationen. Däremot har ni båda s.k samäganderätt till pengarna och samäganderättslagen blir tillämplig om ni inte avtalat bort den. I huvudregel äger ni därför hälften var av pengarna och varje person har rätt att använda sin andel av pengarna (1 och 2 § samäganderättslagen). Om en annan andel än hälften av pengarna ägs av någon och detta kan visas så gäller den fördelningen. Ska ni ska vidta någon åtgärd som rör alla pengarna behövs i regel båda sambornas godkännande. Sammanfattningsvis kan dessa pengar behöva delas lika på om ni inte längre vill spara tillsammans. Hoppas du fick lite klarhet i saken och god fortsättning!Med vänlig hälsning,

Kan sambo sitta kvar i "orubbat bo" utan testamente?

2021-11-14 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |vi har varit gifta i 25 år men skilde oss 1992 har endast 2 gemensamma barn. Är nu sammanboende sedan 24 är tillbaka. Kan jag sitta i orubbat bo utan testamente?
Mikaela Kronmann |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Jag vill börja med att förtydliga att jag vid besvarandet av din fråga utgår ifrån att era barn är myndiga. Detta kan ha betydelse för t.ex. vem som skulle förvalta omyndiga barns arv. Vidare framgår det inte heller i din fråga om ni har något samboavtal och jag antar därmed att det inte finns ett sådant. Sambor har ingen legal arvsrätt utan det krävs ett testamente för att man som sambo ska ha rätt till arv. Den som ärver din sambo blir i stället era gemensamma barn (2 kap. 1 § ärvdabalken). De har därför rätt att få ut sitt arv direkt när din sambo går bort. Detta innebär dock inte att du nödvändigtvis behöver stå tomhänt. När din sambo avlider kan du begära en så kallad bodelning av eran samboegendom (8 och 18 § sambolagen). En begäran om bodelning måste göras senast vid bouppteckningen (8 § sambolagen). I bodelningen ingår bara samboegendom och den fördelas i huvudregel lika mellan er båda (14 § sambolagen). Det kan därför vara till fördel för dig som efterlevande sambo att påkalla bodelning om din sambo ägde en större del av samboegendomen. Samboegendom är bostad eller bohag som köpts för ert gemensamma bruk. Detta gäller oavsett vem som köpt egendomen i fråga (3§ sambolagen).Den sambo som bäst behöver t.ex. bostaden kan få den på sin lott om den begär det och det är skäligt (16 § andra stycket sambolagen). Om värdet för bostaden överstiger din andel i bodelningen måste du ersätta dödsboet för att det ska bli lika. Du kan alltså hamna i en sådan situation där du blir tvungen att "köpa ut" dödsboet för att få bo kvar. Sammanfattningsvis finns det alltså ingen rätt för dig som sambo att bo kvar i "orubbat bo". Det bästa sättet att lösa det på är alltså att antingen gifta er igen eller skriva ett testamente. Värt att notera angående testamente är att barn alltid har rätt att kräva ut sin laglott och denna är hälften av arvslotten (7 kap. 1 § ärvdabalken).Behöver ni hjälp att upprätta ett testamente så är ni välkommen att boka tid hos en av våra jurister. Ni kan boka tid direkt på https://lawline.se/boka. Med vänlig hälsning,