Inbördes testamente angående nyttjanderätt till lägenhet

2021-04-26 i Testamente
FRÅGA |Hej Min pappa är omgift och de har ett äktenskapsförord i sitt nya förhållande som innebär att allt de kommit in med i förhållandet är enskild egendom. De äger 50 % var i en bostadsrätt.Pappa vill att jag och min syster ska ärva allt vid hans bortgång men att hans fru ska få bo kvar i deras lägenhet till hon dör eller väljer att sälja/flytta. Först då ska vi barn få ärva hans del av lägenheten.De har skrivit ett testamente och nu undrar vi ifall formuleringen i det testamentet verkligen innebär det som min pappa vill. Text i testamentet: "Vid den först avlidnes död ska den efterlevande av oss ärva den avlidnes andel (50%) av vår gemensamt ägda ägarlägenhet eller gemensam bostad som trätt i dess ställe med fri förfoganderätt. Resterande kvarlåtenskap ska tillfalla den först avlidnes särkullbarn.För det fall den först avlidnes särkullbarn inte kan utfå sina laglotter utan att bostaden måste säljas vädjar vi således till våra respektive särkullbarn att vänta med att begära ut den delen av sina laglotter till dess att den efterlevande av oss själv väljer att sälja bostaden eller avlider.Om den efterlevande själv väljer att sälja bostaden ska den först avlidnes särkullbarn vid det tillfället ha rätt att utfå hela sina resterande arv."
Nähar Abdulreza |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag utgår från att du vill veta ifall det inbördes testamentet stämmer överens med din pappas vilja att 1) du och din syster ärver hans kvarlåtenskap 2) hans fru ska få bo kvar i lägenheten tills hennes bortgång eller väljer att sälja/flytta. 3) Och efter det ska ni barn ärva allt. Jag kommer att analysera testamentet och ge en förklaring till vad meningen är och om utformningen stämmer överens med vad du sa var din pappas vilja. Jag kommer vidare att utgå från bestämmelserna i Ärvdabalken (1958:637) för att besvara din fråga. Som utgångspunkt när det gäller testamenten är det testators vilja som ska vara avgörande för hur det tolkas (11 kap 1 § ärvdabalken). Av den första meningen i testamentet framgår att oavsett vem av makarna som avlider ska den efterlevande ärva lägenheten eller annan bostad som trätt i dess ställe (alltså den andres 50%) med fri förfoganderätt. Med fri förfoganderätt menas att efterlevande makes fritt kan förfoga över denna andel men kan inte ge bort den som gåva eller testamentera bort den, andelen ska således gå i efterarv vid efterlevandes bortgång. Andra meningens innebörd är att barnen till den först avlidne ska få ut sitt arv direkt vid dennes död (all dennes kvarlåtenskap bortsett från andelen i lägenheten). För tredje meningen sägs att ifall ni som särkullbarn inte skulle få ut ett värde motsvarande er laglott från arvet efter den först avlidnes död, som utgör hälften av er egentliga arvslott (arvslott = hela kvarlåtenskapen delat på antalet arvingar), så vädjar dem att ni inte jämkar testamentet genom att kräva ut laglotten vilket resulterar i att andelen av lägenheten måste säljas (7 kap 1 & 3 § ärvdabalken). Detta tills efterlevande avlider eller säljer. Och för sista meningen sägs att ifall lägenheten säljs så får den först avlidnes arvingar ut hela sitt arv. Så enligt mig är testamentet rätt tydligt och innebär i stora drag att den först avlidnes barn ska få ut all kvarlåtenskap den först avlidne haft vid dennes bortgång. Det enda som undantas är andelen i huset som efterlevande ärver och nyttjar tills denne går bort. När denne gör det ska värdet av de 50% ärvas av er som särkullbarn till den först avlidne. Ifall kvarlåtenskapen ni ärver i början inte utgör ett värde av er laglott så har ni legal rätt att kräva ut resterande andel genom att jämka testamentet och få den andelen, de vädjar dock att ni inte gör det. Jag hoppas att du fått svar på din fråga och tack för att du vände dig till Lawline!

Efterlevande makes rätt till arv

2021-04-15 i Testamente
FRÅGA |Hej! min syster och hennes man bodde ihop i ett år innan hennes make gick hastigt bort i en bilolycka. vid denna tidpunkt uppgår min systers mans totala egendom till 2 040 000kr varav 40 000 kr är en bil som utgör enskild egendom. Min syster har endast giftorättsgods som uppgår till 1 000 000kr. Min systers man hade inte hunnit ändra sitt testamente sedan bröllopet och i hans testamente så har han därför testamenterat hela sin kvarlåtenskap till sin bror. Min syster menar dock att hon har rätt att ta del av sin mans arv. Vad gäller? hur kan min syster fördela arvet? Jag får lägga till att testamentet är giltigt enligt gällande formkrav.
Nähar Abdulreza |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag kommer att utgå från bestämmelserna i Ärvdabalken (1958:637) för att besvara din fråga, då bestämmelserna om testamente och arv tas upp där. Som utgångspunkt i svensk rätt ska testators egentliga vilja vara avgörande för hur arvet ska fördelas (11 kap. 1 § ÄB). Dock enligt den juridiska doktrinen finns en begränsning vid tolkning av testamente, tolkningen måste kunna anknytas till själva texten i testamentet. I och med att testamentet är giltigt och förutsatt att det av testamente inte framgår något som tyder på att testators egentliga vilja är att någon annan än dennes bror ska ärva allt så har testamentet företräde framför din systers rätt till arv. Huvudregeln är att en efterlevande make ärver den avlidnes kvarlåtenskap såvida det inte finns särkullbarn. Dock till skillnad från arvingar kan en make genom ett testamente göra den efterlevande maken arvslös. Det finns dock en bestämmelse som begränsar makens rätt att testamentera bort allt och det är den så kallade basbeloppsregeln (3 kap. 1 § 2 st ÄB). Basbeloppsregeln innebär att efterlevande make har rätt att ur kvarlåtenskapen få ut egendom motsvarande 4 gånger prisbasbeloppet (sammanlagt 190 400 kr). Regeln gäller dock endast ifall efterlevande makes sammanlagda egendom inte uppnår det värdet. Så i din systers fall gäller inte begränsningen då hennes sammanlagda egendom är större än prisbasbeloppet. Så nej utifrån ärvdabalkens regler har inte din syster någon arvsrätt. Jag hoppas du fått svar på din fråga och tack för att du vände dig till Lawline

Syskonbarns rätt till arv - Den legala arvsordningen

2021-03-29 i Arvsordning
FRÅGA |Hej. Min faster är på sitt yttersta. Jag undrar hur långt arvsrätten sträcker sig. Hon har inga syskon i livet. Men syskonbarn
Nähar Abdulreza |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag kommer utgå från bestämmelserna i Ärvdabalken (1958:637) för att besvara din fråga, utöver det kommer jag även på ett generellt sätt förklara hur arvsordningen ser ut. Arvsordningen tas upp i 2 Kap ärvdabalken och ger en utförlig bild av hur arv fördelas.Första arvsklassen (2 kap. 1 § ÄB)Till den första arvsklassen räknas bröstarvingar, alltså arvlåtarens barn eller adoptivbarn. De ärver i första led, ifall en bröstarvinge är död så ärver arvingens barn i dennes ställe.Andra arvsklassen (2 kap. 2 § ÄB)Till den andra arvsklassen hör föräldrarna. Ifall det inte finns några arvingar i första arvsklassen så går arvet vidare till arvlåtarens föräldrar i andra ledet. Ifall någon av föräldrarna är död går arvet vidare till dennes barn, alltså arvlåtarens syskon och halvsyskon. Ifall ett syskon är dött går det vidare till dennes barn, alltså arvlåtarens syskonbarn.Tredje arvsklassen (2 kap. 3 § ÄB)I den tredje och sista arvsklassen ärver Mor- och Farföräldrar. Arvsklassen aktualiseras när ingen av dem föregående arvsklasserna har berättigade arvingar. Ifall en av dessa dör ärver dennes barn deras andel (alltså arvlåtarens farbröder, fastrar, morbröder och mostrar).Värt att nämna är att Ifall ingen av ovanstående arvsklasser har berättigade arvingar så går arvet till allmänna arvsfonden, kusiner ärver alltså inte (5 kap ÄB).SlutsatsI din fasters situation, förutsatt att hon inte har egna barn enligt första arvsklassen eller föräldrar vid liv, så ska hennes syskonbarn tilldelas arvet i och med att de träder i syskonens ställe.Jag hoppas du fått svar på din fråga och tack för att du vände dig till Lawline!

Bröstarvinges rätt att få ut laglott från en bortgiven gåva (Det förstärkta laglottsskyddet)

2021-03-24 i Laglott
FRÅGA |Om två syskon tidigare fått pengar som "ej ska räknas som förskott av arv", och det i princip inte finns några pengar kvar vid bouppteckningen, blir de två syskonen då återbetalningsskyldiga till det tredje syskonet som motsvarar "Laglotten"?
Nähar Abdulreza |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag kommer utgå från bestämmelserna i Ärvdabalken (1958:637) för att besvara din fråga om gåvor och arv. Huvudregeln är att gåvor till barn räknas som förskott på arv ( 6 kap. 1 § ÄB). I ditt fall utgår jag från att föräldrarna på något sätt uttryckt att det inte ska betraktas som ett förskott vilket istället gör så att det betraktas som en gåva. Generellt är det fritt för föräldrar att ge bort gåvor och förfoga över sin egendom som de vill men det finns dock en regel som säkerställer att en bröstarvinge som ej fått ta del av sin laglott kan kräva ut den, ett så kallat förstärkt laglottsskydd (7 kap 4 § ÄB). Enligt bestämmelsen ska gåvor som är att likställa med testamente återbäras ifall dem inkräktar på en bröstarvinges rätt till laglott. Det kan vara svårt att veta vilka gåvor som är att likställa med testamente så jag ska nämna två utgångspunkter: Ifall gåvogivaren gett bort gåvan strax innan dennes bortgång så är det att likställas med ett testamente eller ifall gåvogivaren behållit en nyttjanderätt av egendomen som gått i gåva, t ex nyttjanderätt till en fastighet som en givit sitt barn i gåva. Dessa två exemplen är inte uteslutande men används som vägledningen om vad som ska anses likställas med ett testamente. Av informationen i frågan är det svårt för mig att dra slutsatsen att pengarna är att likställas med ett testamente. Men om så är fallet kan en bröstarvinge jämka detta hos tingsrätten och begära att egendomen återbäras till kvarlåtenskapen varav personen sen får ut sin laglott. Ifall personen nu vill göra gällande rätt till laglott mot gåvotagaren måste det göras inom 1 år efter bouppteckningen avslutats, annars är den rätten förlorad (7 kap. 4 § andra stycket ÄB) Sammanfattning För att det förstärkta laglottsskyddet ska aktualiseras krävs först att en bröstarvinges rätt till laglott kränkts, alltså ska det inte finnas tillräckligt med medel i kvarlåtenskapen för att bröstarvingen ska få ut sin laglott. Senare måste gåvan likställas med ett testamente, exempel på vilka sorts gåvor som gör det finns ovan. Ifall rekvisiten är uppfyllda kan bröstarvingen göra gällande rätt till laglott. Jag hoppas du fått svar på din fråga och tack för att du vände dig till Lawline!

Arvinges rätt till Efterarv

2021-04-22 i Efterarv
FRÅGA |Min väns bror har gått bort. Förutom min vän finns ytterligare en arvtagare, broderns svägerska och syster till den kvinna han var gift med under en kort tid för ca 40 år sedan. De förvärvade gemensamt en fastighet. Efter makans bortgång ( makan var redan vid äktenskapets ingående svårt sjuk) förvärvsarbetade brodern i många år och anskaffade en smärre förmögenhet som investerades i värdepapper. I testamentet betonar brodern, att detta är att betrakta som hans egen egendom och inte ska omfattas av svägerskan arvsrätt. Svägerskan gör nu emmellertid, förutom på hälften av huse, även anspråk på en andel av denna förmögenhet. Har hon rätt till det?Det bestod inget avtal makarna emellan.
Nähar Abdulreza |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag kommer att utgå från bestämmelserna i Ärvdabalken (1958:637) för att besvara din fråga, då bestämmelserna om testamente och arv tas upp där. Jag har inte tillräckligt med information för att göra en bedömning gällande om exakt vad som svägerskan kan erhålla i efterarv och kommer därför förklara rättsläget lite mer generellt. Som utgångspunkt upprättas i första hand en bodelning när ett äktenskap upplöses (9 Kap 1§ Äktenskapsbalken). Huvudregeln vid bodelning är att all egendom som inte är enskild egendom ska vara giftorättsgods enligt 7 Kap 1§ ÄktB och därmed delas lika mellan makarna, 11 Kap 3§ ÄktB. Jag utgår från att efterlevande make (din väns bror) fick ärva allt från den förste avlidne efter dennes död med fri förfoganderätt, vilket är utgångspunkten vid arv (3 kap. 1 § ÄB). Det innebär att efterlevande make fritt fått förfoga över arvet med inte kunnat testamentera bort det. Vid efter efterlevande makes död har arvingar till den förste avlidne maken rätt att få ut en andel av efterlevande makes kvarlåtenskap som motsvarar andelen denne fick i arv av den först avlidna. Så ifall den först avlidne efter bodelningen fått ena halvan av deras gemensamma egendom (som sen gick i arv till efterlevande make) och efterlevande make fått andra halvan så innebär det att efterarvingarna till den först avlidne maken har rätt till hälften av din väns brors egendom (3 kap 2 § ÄB). Dock ifall boets värde överstiger värdet vid första avlidens frånfälle och det beror på efterlevande makes förvärvsarbete kan detta tillfalla efterlevande makes arvingar istället. Det krävs dock att det finns ett tydligt orsakssamband mellan förvärvsarbetet och det ökade värdet av boet (3 kap. 4§ ÄB). Bestämmelsen tillämpas restriktivt och det kan uppkomma bevissvårigheter. Bestämmelsen riktar sig även till förvärvsarbete och som huvudregeln ska den först avlidnes arvingar åtnjuta även värdeökningar om det är på grund av klokt förvaltad ekonomi, det framgår av den juridiska doktrinen. Så enligt min mening blir det således svårt att undanta värdepapperna. Man kan inte själv bestämma att något ska vara enskild egendom utan det ska göras i samförstånd med en part i t ex ett äktenskapsförord, ifall det görs i testamente ska det föreskrivas att det ska vara enskild egendom till mottagaren men i och med att det nu inte är styrkt att egendomen uteslutande tillhör efterlevande make, så skulle jag säga att det inte har någon verkan. Det va en generell förklaring på hur efterarv fungerar och jag hoppas du fått någon form av vägledning till din fråga och tack för att du vände dig till Lawline!

Det förstärkta laglottsskyddet

2021-03-31 i Laglott
FRÅGA |Min make har ev en dotter som han inte vetat om. Vi är gifta, med 2 vuxna barn. Min make har, via Gåvobrev, överlåtit sin del av vår gemensamma bostad, åt mig. I gåvobrevet står att jag ska stå som arvtagare av alla hans tillgångar vid ev dödsfall. Om min make avlider, kan hans ev dotter, trots gåvobrevet, göra anspråk på arv?Kan kanske anses som dåligt av oss tänka som vi gör. Men denna dotter har redan ärvt en hel del, av den man som varit hennes far hela hennes uppväxt. Kan informera om att gåvobrevet "godkänts" av Skatteverket.
Nähar Abdulreza |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag utgår från att det endast handlar om ett gåvobrev som föreskriver egendomsförhållandet vid din makes död, alltså inte ett testamente. Jag kommer vidare att utgå från bestämmelserna i Ärvdabalken (1958:637) för att besvara din fråga. Generellt är det fritt för föräldrar att ge bort gåvor och förfoga över sin egendom som de vill men det finns dock en regel som säkerställer att en bröstarvinge som ej fått ta del av sin laglott (halva arvslotten) kan kräva ut den, ett så kallat förstärkt laglottsskydd (7 kap 4 § ÄB). Enligt bestämmelsen ska gåvor som är att likställa med testamente återbäras ifall dem inkräktar på en bröstarvinges rätt till laglott. Det kan vara svårt att veta vilka gåvor som är att likställa med testamente så jag ska nämna två utgångspunkter: Ifall gåvogivaren gett bort gåvan strax innan dennes bortgång så är det att likställas med ett testamente eller ifall gåvogivaren behållit en nyttjanderätt av egendomen som gått i gåva, t ex nyttjanderätt till en fastighet, alltså givit den i gåvan men använder den fortfarande. Dessa två exemplen är inte uteslutande men används som vägledningen om vad som ska anses likställas med ett testamente. Av informationen i frågan framgår det att det är er gemensamma bostad, som jag antar att ni lever i. Således har din make en nyttjanderätt till den och det kan då likställas med ett testamente. Vidare är även gåvobrevet väldigt "testamente liknande" då det förskriver att du ärver alla tillgångar vid din makes bortgång. Av den juridiska doktrin framgår det att om ändamålet med gåvan kan antas ha varit att ordna successionen efter gåvogivarens död, kan bestämmelsen tillämpas. Det finns dock inte uttryckliga regler om vad som anses likställas med testamente utan detta är bara utgångspunkter och bedömningen ligger hos en potentiell domstol. Min personliga åsikt är att det finns väldigt mycket som talar för att det ska likställas med ett testamente och om så är fallet har bröstarvingen rätt att jämka detta hos tingsrätten och begära att egendomen återbäras till kvarlåtenskapen varav personen sen får ut sin laglott (7 kap. 4 § ÄB). Laglotten utgör hälften av arvslotten (arvslotten utgör den totala kvarlåtenskapen delat på antalet barn) detta framgår av 7 kap. 1 § ÄB. Jag hoppas du fått svar på din fråga och tack för att du vände dig till Lawline!

Syskons rätt till arv

2021-03-24 i Arvsskifte
FRÅGA |Fråga angående arvsrätt: Ett gift par +80 år utan barn. Inget testamente. Deras föräldrarna är döda. Hon har ett syskon och han har tre syskon. När hustrun avled ärvde mannen hela boet.Fråga: När mannen dör fördelas då kvarlåtenskapen så att hustruns enda syskon ärver hälften och mannens tre syskon den andra halvan av kvarlåtenskapen som delas lika mellan mannens tre syskon?
Nähar Abdulreza |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Det du säger stämmer till viss del, när ett äktenskap upplöses ska makarnas egendom fördelas lika mellan dem i en bodelning, vilket framgår av 9 kap. 1§ äktenskapsbalken. Det innebär att makarna som utgångspunkt ska få lika mycket i kvarlåtenskap. Som du nämner ärver efterlevande make all egendom i första led (3 kap. 1 § ärvdabalken). Vid efterlevande makens död ärver förste avlidne makens arvingar dennes egendom (3 kap. 2 § ärvdabalken). Viktigt att veta är dock att den andelen själva arvet utgör i förhållande till efterlevande makes (mannens) egen kvarlåtenskap är den andelen den först avlidnes (hustruns) arvingar får ärva vid efterlevande makes bortgång. Alltså ifall just arvet utgör hälften av efterlevande makes hela egendom så ska den förste avlidnes syskon få hälften av efterlevande makes kvarlåtenskap. Ifall arvet utgjort en annan andel av efterlevande makes gemensamma egendom ex v 1/3 skulle den först avlidna makens syskon ärva 1/3 av efterlevande makes hela kvarlåtenskap vid dennes bortgång (3 kap 2 § tredje stycket ärvdabalken). I detta fallet beroende på vilken andel arvet utgör av mannens gemensamma egendom ska hustruns enda syskon ärva hela den andelen själv, medan mannens syskon får dela lika på den andelen som tillhörde mannen själv. Jag hoppas du fått svar på din fråga och tack för att du vände dig till Lawline!

Kan makar avtala om att egendom ska bli enskild?

2021-03-21 i Testamente
FRÅGA |Hejsan..Min mamma och hennes nya man bor i huset som min mor ägde redan innan dom gifte sig. Dom vill nu skriva så att huset är hennes enskilda egendom så att vid hans bortgång så behöver hon inte köpa ut hans son från det och att vi, hennes bröstarvingar, ärver det efter hennes bortgång. Hennes man ska även kunna bo kvar om hon skulle gå bort innan honom. Hur går man till väga, är det i testamentet man skriver detta?Mvh
Nähar Abdulreza |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! När det gäller att förklara huset som enskild egendom så görs det via ett äktenskapsförord. Genom att upprätta ett äktenskapsförord mellan makarna så kan en bestämma att egendom som tillhör eller tillfaller en av makarna ska betraktas som enskild egendom (7 kap. 3 § första stycket äktenskapsbalken). Enskild egendom tas inte med i en framtida bodelning och förblir i detta fallet din mammas egendom och tillfaller hennes kvarlåtenskap (7 kap 2 § punkt 1 äktenskapsbalken), giftorättsgods är det enda som ingår i bodelningen (10 kap. 1 § äktenskapsbalken). Det finns inte riktigt formkrav på hur ett äktenskapsförord ska skrivas, det som krävs är bl a att det är skriftligt samt daterat och undertecknat av båda makarna (7 kap. 3 § andra stycket äktenskapsbalken). Det ska tydligt framgå vilken egendom det ter sig och och det ska vidare registreras hos skatteverket (7 kap. 3 § tredje stycket äktenskapsbalken). Vidare gällande frågan om att efterlevande make ska bo kvar i det i händelse av ena makens död så ska det ske genom ett testamente. Efterlevande make ska således få nyttjanderätt till huset. Formkraven för ett testamente är bl a att testamentet ska vara skriftligt och tydligt uttrycker hur kvarlåtenskapen ska fördelas. Det är viktigt eftersom att testatorn inte är vid liv och kan inte tydliggöra sin vilja utöver det som står i testamentet, utöver det ska även testamentet upprättas med två vittnen (10 kap. 1 § ärvdabalken). Det ska framgå tydligt vem det är som ska ta emot egendomen eller i detta fall få nyttjanderätt, i Sverige anger man personnummer för att oklarheter inte ska uppstå. Det kan vara en väldigt komplicerad process att skriva testamente och regler om det finns i 10 kap ärvdabalken. Rekommendation Att skriva ett testamente och äktenskapsförord kan vara komplicerat i och med att det ställs strikta formkrav för att det ska vara giltigt, åtminstone när det gäller testamente. Därför rekommenderar jag dig att boka tid med vår juristbyrå här, eller ringa oss:Kontaktuppgifter till vår telefonkontakt: Telefon: 08-533 300 04 Öppettider: Mån-fre kl. 10:00-16:00 Jag hoppas du fått svar på din fråga och tack för att du vände dig till Lawline!