Markägares rätt att utfärda kontrollavgift

2021-07-19 i Parkeringsböter
FRÅGA |Hej, Har en fråga gällande utdelning av parkeringsbot. Kan ett privat företag eller organisation dela ut krav på inbetalning för felparkering?I detta fall felparkerades en bil vid en badplats och ska tydligen varit parkerad på plats tillhörande en privat båtklubb. Båtklubben(inte parkeringsvakt) har då satt en lapp på fordonet med inbetalningskrav, har båtklubben behörighet att utföra detta? Eller kan vi bestrida kravet?
Peter Pargell |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!En privat organisation kan dela ut ett inbetalningskrav (s.k. kontrollavgift) om du ställer din bil på en plats som tillhör denna organisation (1 § lagen om kontrollavgift vid olovlig parkering). Tydlig skyltning förutsättning för att ta ut avgift för parkeringEn förutsättning för att kontrollavgift ska kunna tas ut är emellertid att parkeringsvillkoren framgår tydligt genom skyltning. (3 § lagen om kontrollavgift vid olovlig parkering). Skyltningen ska ske med vägmärken, alltså standardiserad skyltning enligt vägmärkesförordningen. Av vägmärkesförordningen framgår bl.a. att markägarens namn och telefonnummer ska framgå när markägaren använder sig av vägmärken (1 kap. 10 § vägmärkesförordningen). Som utgångspunkt gäller att skyltning med vägmärken uppfyller kravet på tydlighet.Hoppas att du fick svar på din fråga!

Kommunens skyldigheter enligt PBL

2021-05-30 i OFFENTLIG RÄTT
FRÅGA |Hej. Vi har byggt ett hus på en tomt som ligger granne med en remsa mark som kommunen äger. Denna remsa skulle först bli en cykelbanan enligt detaljplanen med kommunen har låtit plantera ut gräs på den istället och tanken enligt dem är att den ska användas som passage ut ur området till en 70km/h väg för pedestranter och cyklister. Kommunen har byggt en stödmur till vår granne på andra sidan om denna remsan och detta har medfört att det sluttar ner till vår tomt. Dränaget som kommunen la ut på sin remsa Lades i mitten inställt för närmast oss och detta har orsakat stora vatten ansamlingar på kommunens tomt som rinner över och in på vår tomt. Våra nyplanterade häckar har dött då deras rötter blivit förstörda av de stora vattenmängderna samt att vårt staket har börjat släppa från cementeringen då jorden som håller dessa på plats konstant rinner iväg på grund av vatten mängderna. Gräset de har sätt har även blivit så långt och ovårdat att det växer och sticker in i vår rabatt. Vi har varit i kontakt med kommunen som inte gör något åt detta. Vad har vi för rättigheter i detta ärende och vart ska vi vända oss för att ta detta vidare ?
Peter Pargell |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det är byggnadsnämnden som har hand om frågor om åtgärder som vidtagits i strid med plan- och bygglagen (11 kap. 5 § plan- och bygglagen). Byggnadsnämnden är skyldig att ge er ett beslut i frågan som ni sedan kan överklaga om det skulle gå er emot (JO Dnr 3821-2005). Kommunen kan alltså inte bara låta bli att ge er ett beslut på eran begäran. Ett överklagande skickas in till Länsstyrelsen (13 kap. 3 § plan- och bygglagen). Kommunens underhållsskyldighet Kommunen är ansvarig för underhållet av allmänna platser (6 kap. 21 § plan- och bygglagen). Om kommunen inte klipper gräset eller vidtar de åtgärder som ni anser vara nödvändiga kan ni anmäla detta till byggnadsnämnden. Byggnadsmänden kan förelägga ansvarig nämnd att vidta de åtgärder som krävs för att underhållsskyldigheten ska anses vara uppfylld (11 kap. 19 § plan- och bygglagen). Kommunens skyldighet att rätta till den felaktigt konstruerade passagenDu har i din fråga nämnt att kommunen har anlagt passagen på ett felaktigt sätt. Enligt plan- och bygglagen får kommunen göra små avvikelser från detaljplanen. Så om kommunen planterar gräs i stället för att lägga asfalt behöver det inte vara en otillåten avvikelse från detaljplanen. Däremot gäller att allmänna platser ska vara ordnade på ändamålsenligt sätt om det inte framgår mer i detalj av detaljplanen hur anläggningen ska se ut (6 kap. 18 § 3 st. plan- och bygglagen). Att det rinner in vatten på eran tomt kan därför tyda på att passagen är anlagd på ett tekniskt felaktigt sätt. Byggnadsnämnden kan då ta ett beslut om ett rättelseföreläggande (11 kap. 20 § plan- och bygglagen).Kommunens ersättningsskyldighetKommunen kan bli ersättningsskyldig för den sakskada som har uppkommit på ert staket och buskar (jfr 3 kap. 1 § skadeståndslagen). I det fallet kan ni vända er till tingsrätten. Hoppas att du fick hjälp med din fråga!

Skyldighet att tillhandahålla handikapparkering?

2021-03-11 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |Kan ett kommunalt fastighetsbolag neka att bygga en handikapparkering?
Peter Pargell |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga! Jag tolkar din fråga som att du undrar om du som boende hos ett kommunalt bostadsbolag har rätt till tillgång till en handikapparkering. Svaret på frågan beror på hur det ser ut i övrigt på den ort där du bor, om det redan finns en handikapparkering kanske det bedöms vara tillräckligt. Det bör nämligen finnas en handikapparkering vid bostadshus inom 25 meter från entrén, detta framgår av Boverkets föreskrifter och allmänna råd (BFS 2014:3, avsnitt 3:12). Där framgår också att antalet parkeringsplatser bör dimensioneras med hänsyn till avsedd användning eller antal bostäder och långsiktigt behov. Detta gäller alltså vid planeringen av områden som ska utbyggas. Det finns även andra bestämmelser som kan inverka på kommunens skyldighet att tillhandahålla handikapparkering vilket jag redogör för nedan. Allmännyttiga bostadsbolagEtt kommunalt bostadsbolag ska tillgodose ett allmännyttigt syfte, med det menas framför allt att främja bostadsförsörjningen i kommunen (1 § lag om allmännyttiga kommunala bostadsbolag). En grundläggande tanke är då att boendet ska vara tillgängligt för alla men också att de boende ska kunna ha ett inflytande på bolaget. Hur ett sådant inflytande säkerställs ser olika ut men det kan exv. ske genom ett boinflytandeavtal som bolaget tecknat med Hyresgästföreningen. Det är kommunfullmäktige som genom kommunstyrelsen håller uppsikt över ett kommunalt bolag (6 kap. 1 § andra stycket, kommunallagen).ParkeringNär det gäller frågan om parkering händer det att kommunen utarbetar s.k. policydokument där det framgår vilka riktlinjer som de har satt för parkering och trafik. Kommunen kan också i sin detaljplan ange hur parkeringen ska se ut i ett visst område vilket då innebär att byggherren måste ta hänsyn till detta krav vid utbyggnad (4 kap. 13 § plan- och bygglagen). Utöver detta finns bestämmelser om att kommunen ska planlägga bebyggelsen av dess mark så att den är tillgänglig för alla (2 kap. 3 § plan- och bygglagen). En tomt ska exempelvis bebyggas och ordnas så att även rörelsehindrade kan komma fram till byggnaden (8 kap. 9 § plan- och bygglagen). I sist nämnda lagrum anges också att friyta ska prioriteras om det inte finns utrymme för både parkering och friyta. Till detta tillkommer att invånarna i kommunen inte ska särbehandlas (2 kap. 3 § kommunallagen).SlutsatsEn kommun måste beakta att även de med nedsatt rörelseförmåga kan ta sig fram i samhället och till sina bostäder. Därmed är det inte sagt att ett kommunalt bostadsbolag inte kan neka till att bygga en handikapparkering. Du kan vända dig till hyresgästföreningen så kan de hjälpa dig med att ta frågan vidare till bolaget. Du kan även kontakta den nämnd (ofta kallad tekniska nämnden) som har hand om parkeringsfrågor i din kommun.Hoppas att du fick svar på din fråga, tveka inte att höra av dig igen om det skulle vara något mer du undrar över!

Sekretess och samtycke till brytande av sekretess i sjukvården

2021-02-14 i Sekretess
FRÅGA |Hej! Har jag i min profession brutit mot sekretess om en patient har utvisningsbeslut, är inneliggande på sjukhus och patienten ber mig kontakta polisen för att få hjälp med sin utvisning?Råder delade meningar bland kollegorna: Att inte säga något och bara skriva ut patienten kontra att göra som patienten själv vill och kontakta gränspolisen. Migrationsverket har avslutat ärendet och patienten blir efterlyst om han inte infinner sig på gränspolisens kontor på tisdag. Vänligen / P
Peter Pargell |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vart hittar du reglerna om sekretess och tystnadsplikt?Sekretessen inom den allmänna sjukvården är reglerad i offentlighets- och sekretesslagen (OSL). För sådana fall det är fråga om här är 25 kap. OSL tillämpligt (se 25 kap. 1 § OSL). För enskilda (privata) vårdgivare regleras tystnadsplikten i patientsäkerhetslagen (PSL) (6 kap. 12-16§ PSL). Bestämmelserna om sekretess innebär att det är förbjudet att lämna ut uppgifter, vare sig det är muntligen eller genom att allmänna handlingar lämnas ut (3 kap. 1 § OSL). Sådan sekretess gäller även gentemot andra myndigheter om inte OSL eller annan lag som OSL hänvisar till säger något annat (8 kap. 1 § OSL). I den situation som du beskriver finns det inga bestämmelser som säger att du som enskild eller arbetsgivaren i egenskap av vårdgivare är skyldig att lämna ut uppgifterna till polisen. Sjukhuset kan ändå bli skyldigt att lämna ut uppgiften om att patienten befinner sig på sjukhuset om polisen frågar om personen befinner sig på sjukhuset (6 kap. 15 § PSL). Har patienten lämnat sitt samtycke?Om patienten ger sitt samtycke till att sekretess för viss uppgift inte ska gälla gäller inte sekretessen för uppgiften (12 kap. 2 § första stycket, OSL). Det är utav hänsyn till den enskilde då viktigt att samtycke verkligen föreligger. Även om patienten gett sitt samtycke måste samtycket vara relevant. Med det menas att samtycket ska ha getts med fri vilja och att individen ska förstå vad samtycket innebär. Det finns många omständigheter som kan ha en inverkan på giltigheten av ett samtycke. En omständighet som exv. kan vara av relevans för din fråga är den enskildes allmäntillstånd. Frågan som vårdgivaren då får ställa dig är om patientens allmäntillstånd är av sådan beskaffenhet att det finns anledning till att betvivla samtyckets giltighet (se bl.a. RÅ 1989 ref 11). Språket kan också vara en omständighet som är av relevans i den situation som du beskriver, patienten måste ju kunna göra sig förstådd och förstå vilka åtgärder som genomförs. Sammanfattningsvis ska det inte finnas tvivel kring samtyckets innebörd eller omfattning.Hoppas att du fick vägledning i din fråga, annat är du välkommen att höra av dig igen!

Talerätt för andra än den tillståndspliktiga verksamheten enligt alkohollagen

2021-07-06 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |Kan man stämma en kommun för att de tillåter en nattklubb i ett bostadsområde ha öppet till klockan 02.00 och spelar hög störande musik som kan börja redan kl 18.00? Nattklubben drar också till sig en massa ungdomar som gapar och skriker. Nattklubben är placerad i en centralt belägen stadspark omgiven av både lägenheter och villor.
Peter Pargell |Hej och tack för att du vänder dig Lawline med din fråga!Jag utgår i mitt svar från att det rör sig om nattklubb med servering av alkohol vilket brukar motivera längre öppettider. För andra verksamheter som upplevs som störande gäller att miljönämnden i din kommun har hand om dessa ärenden. Ansvarig nämnd fattar beslut som innefattar myndighetsutövning (som exv. beviljande av serveringstillstånd). Alkohollagen reglerar beviljandet av serveringstillstånd för alkoholdrycker (alkohol) och tiderna för servering av alkohol. Det är kommunen som bestämmer hur länge alkohol får serveras. Har en förrättning beviljats tillstånd får den servera alkohol fram till klockan 01.00 om inte kommunen har beslutat annat (8 kap. 19 § andra stycket alkohollagen).Kriterier för beviljande av serveringstillståndNär kommunen bedömer om ett tillstånd ska beviljas ska hänsyn tas till omkringliggande miljöer och störningar som kan uppstå i samband med verksamheten (8 kap. 17 § alkohollagen). Dessa omständigheter ska också beaktas när tiden för serveringstillståndets giltighet bestäms. Hänsyn ska också tas till om det vistas ungdomar och barn i närheten av förrättningen. Innan tillstånd beviljas ska polisen avge sitt yttrande om lämpligheten av att ett tillstånd beviljas (8 kap. 11 § första stycket alkohollagen). Din möjlighet att föra talan mot kommunenBeslut om serveringstillstånd föregås vanligtvis av att miljöförvaltningen gör en bedömning av lämpligheten i att tillstånd beviljas. Kommunen och polismyndigheten ska kontrollera så att reglerna efterlevs av de som har beviljats tillstånd (9 kap. 2 § alkohollagen). Ett tillstånd kan återkallas om förrättningen inte följer de regler som gäller, men innehavaren av tillståndet ska i regel få chans att rätta till missförhållandena (9 kap. 18 § 3 p. alkohollagen).Kommunens beslut, vanligtvis av en miljönämnd, kan sedan överklagas (10 kap. 1 § alkohollagen). För att du ska kunna överklaga ett beslut om serveringstillstånd krävs emellertid att beslutet har gått dig emot (42 § förvaltningslagen). Av rättspraxis följer att du som boende nära en förrättning som har fått serveringstillstånd beviljat har rätt att överklaga beslutet (besvärsrätt). Vad som kan vara problematiskt i ditt fall är att du måste göra detta inom tre veckor från det att du fått reda på att beslutet fattades (44 § förvaltningslagen). SammanfattningsvisUpplever du att tillståndsinnehavarens verksamhet trots detta stör mycket kan det vara idé att kontakta miljöförvaltningen i din kommun. Det ska tilläggas att ett beslut som innebär att kommunen inte vidtar någon åtgärd inte innebär att du har besvärsrätt (rätt att föra talan i domstol). Det kan vara bra att veta i händelse av att kommunen efter att ha fått in klagomål inte vidtar någon åtgärd gentemot tillståndsinnehavaren.Hoppas att du fick svar på din fråga!

Vart anmäler man brott mot offentlighet- och sekretesslagen?

2021-03-30 i Sekretess
FRÅGA |Jag är rektor på en skola och en av mina anställda lärare har brutit mot offentlighet och sekretesslagen. Vart anmäler jag dethär?
Peter Pargell |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!För brott mot tystnadsplikten gäller att den enskilde som tystnadsplikten är avsedd att skydda ska anmäla brottet (20 kap. 5 § tredje stycket brottsbalken). Däremot kan även andra personer, så som du som rektor för en skola, anmäla brott mot offentlighet- och sekretesslagen till Justitieombudsmannen (JO). Hör gärna av dig om du skulle undra över något!

Missad väjningsplikt; grund för återkallelse av körkort?

2021-03-04 i Trafik och körkort
FRÅGA |Kan mitt körkort återkallas för jag missade väjningsplikten vid en korsning som ledde till en kollision från höger sida . Min bil och jag blev påkörda.
Peter Pargell |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline!Du har väjningsplikt mot fordon som närmar sig från höger (3 kap. 18 § trafikförordningen). Ett körkort kan återkallas p.g.a. många olika omständigheter, men det krävs antingen att du ur en medicinsk synpunkt inte är lämpad att köra bil eller att det föreligger bristande personlig lämplighet. Bristande personlig lämplighet kan föreligga om du har gjort dig skyldig till något trafikbrott. Att du inte hörsammat väjningsplikten är inte i sig tillräckligt för att du ska bli av med ditt körkort utan det krävs att andra omständigheter väger in. Att missa att väjningsplikten gäller vid en korsning är att bryta mot en regel som är väsentlig ur trafiksäkerhetssynpunkt 5 kap. 3 § körkortslagen). Men för att detta ska utgöra skäl till att återkalla ditt körkort får överträdelsen inte vara ringa. Det har i domstol förekommit allvarligare förseelser än den du beskriver i din fråga vilka inte har lett till att körkortet blivit återkallat (se exv. RÅ 1987 ref 105 där en busschaufför inte följde väjningsplikten). Jag skulle därför säga att din förseelse inte utgör grund till att återkalla ditt körkort. Med det sagt vill jag också stryka under att svaret har tagit utgångspunkt i de uppgifter som förekommer i din fråga. Hoppas att du har fått svar på din fråga och tveka inte att höra av dig igen om det skulle vara något annat du undrar över!

Last personbil

2021-01-31 i Trafik och körkort
FRÅGA |Får man lasta en snöskoter på flaket av t.ex king cab?
Peter Pargell |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Du får lasta din bil med en snöskoter så länge det inte överstiger fordonets maximilast (4 kap. 4 § trafikförordningen). Maximilasten är skillnaden mellan totalvikt och tjänstevikt. Uppgift om maximilast återfinns i registreringsbeviset. Du kan läsa mer om hur lasten ska säkras i trafikförordningen.Hoppas du fick svar på din fråga!