Är det lagligt att hindra människor från att lämna en plats?

2021-04-16 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Hej. Är det lagligt att låsa in folk, eller hindra de från att lämna en plats?
Nadja Nordlund |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag förstår din fråga som att du undrar om det under någon omständighet kan vara lagligt att hindra människor från att lämna en plats. Jag kommer besvara din fråga både utifrån om det är staten eller en privatperson som gör detta. Om det är staten (t.ex. om polisen hindrar någon från att lämna en plats) så rör denna fråga grundlagsstadgade rättigheter som finns i Regeringsformen (RF), men även inskränkningar som kan ske genom annan lag. Om det är en privatperson som gör detta så kan t.ex. olaga frihetsberövande i brottsbalken (BrB) bli aktuellt.Människor har rörelsefrihetDu är skyddad mot frihetsberövanden från det allmänna (RF 2 kap. 8 §). Detta innebär att du genom grundlagen har ett skydd från att staten ska kunna hindra dig från att lämna en plast eller låsa in dig. Om någons rörelsefrihet ska begränsas måste lag finnas om dettaRörelsefriheten kan bara begränsas genom lag (RF 2 kap. 20 §). Detta innebär att endast frihetsberövanden som finns skrivna i lag får förekomma. Detta är t.ex. lagar om fängelsestraff, häktning, olika former av tvångsomhändertaganden och att polisen får avlägsna eller omhänderta personer. Exempel på en bestämmelse som inskränker rörelsefriheten finns i polislagen. Polisen får bl.a. omhänderta en person för identifiering om det finns anledning att anta att hen är efterspanad eller efterlyst (PL 14 §).Begränsningar av rörelsefriheten får bara ske för att tillgodose ändamål som är godtagbara i ett demokratiskt samhälle (RF 2 kap. 21 §). Begränsningar av rörelsefrihet får alltså inte gå längre än vad som är nödvändigt för att tillgodose det intresse som skyddas. Om det är en privatperson som begränsar rörelsefrihetenDe inskränkningar i rörelsefriheten som jag beskrivit är alltså de som staten har. Om det istället är en annan privatperson som skulle låsa in eller på något annat sätt beröva någon friheten kan detta röra sig om olaga frihetsberövande, vilket är olagligt (BrB 4 kap. 2 §).SammanfattningDu har rörelsefrihet och får därmed inte från staten hindras från att lämna en plats om det inte finns bestämmelser om detta i t.ex. polislag. Om det är en privatperson som t.ex. låser in någon så kan detta röra sig om olaga frihetsberövande.Hoppas du fick svar på din fråga och tack för att du vände dig till oss på Lawline!Med vänliga hälsningar,

När och varför behöver fastighetsägaren söka om bygglov?

2021-04-16 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |När och varför behöver fastighetsägaren söka om bygglov?
André Blomquist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. För att besvara din fråga tänker jag översiktligt redogöra för de vanligaste åtgärderna som kräver bygglov. Om du är ute efter att veta om en specifik åtgärd är bygglovspliktigt rekommenderar jag att du skickar in en ny fråga alternativt vänder dig till vår expresstjänst via denna länken: Din fråga regleras i plan- och bygglagen (PBL). När behöver man söka om bygglov? Inledningsvis krävs bygglov enbart inom detaljplanens område. Detaljplanen styr ramen för när ett bygglov ska beviljas inom området. Den kan du ta del av genom att kontakta din kommun. Majoriteten av alla yttre förändringar av ett flerbostadshus kräver bygglov. Det kan vara om man vill ändra färg på huset på så sätt att områdets karaktär förändras eller byta tak. För vissa åtgärder krävs inget bygglov. Det kan exempelvis vara om du bygger en altan eller uteplats inom 3,6 meter från huset. Det beviljas även en tillhörande mur som högst får vara 1,8 M. Det tillåts även att bygga ett attefallshus på max 30 kvadratmeter - en sådan tillbyggnad kräver däremot en anmälan till byggnadsnämnden. För de fall du vill göra en nybyggnad eller tillbyggnad kräver det generellt sätt alltid bygglov. För invärtes förändringar krävs i regel inget bygglov om inte ditt hus har särskilt kulturellt värde eller att förändringen medför att utsidan förändras eller att byggnadens ändamål förändras. ovan är hämtat ur 9 kap. 2 - 8 § PBL. Man kan söka förhandsbeskedFör den som undrar om en viss åtgärd kräver bygglov kan man begära ett förhandsbesked. Således lämnar kommunen ett icke-bindande beslut där de gör en initial prövning av din ansökan (9 kap. 17 § PBL) Varför behöver man söka bygglov? För alla bostadsområden och för majoriteten av bebyggt område finns en detaljplan. Den meddelas av kommunen och har flera syften. Några syften kan vara att det genom politiska beslut framkommer att ett visst område ska vara avsett för vissa ändamål. Andra syften kan vara att bibehålla kulturella arv och framförallt förhindrar den att invånarna i kommunen bygger hej vilt runt omkring sig på ett sätt som kan störa andra. SlutsatsNär man behöver söka bygglov är en mångfacetterad fråga som är mycket komplicerad. Olika åtgärder regleras olika och det finns många undantag. Jag har enbart redogjort för de vanligaste åtgärderna en fastighetsägare brukar vidta. Hoppas du fick svar på din fråga,MVH

Hur kan man angripa ett betungande myndighetsbeslut där ärendehandläggaren har ljugit i ärendet?

2021-04-16 i Försäkringskassan
FRÅGA |En handläggare på försäkringskassan har i mitt ärende ljugit, nedtecknat uppgifter felaktigt mm trots upprepade försök att ändra har handläggaren inte ändrat. Mitt ärende har nu avgjorts till min nackdel. Tyvärr så kommer ju inget ske om man överklagar beslut.Kan man privat stämma en handläggare för att denna ljuger i underlag. Tar medicinska beslut som går emot mer än 10 läkare och psykologer. Påstår saker i underlaget som går emot allmän information som finns på 1177 vårdguiden?
Benjamin Lindholm |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vad tråkigt att du har upplevt dig orättvist behandlad av din ärendehandläggare. Jag uppfattar inte riktigt på vilket sätt denne har ljugit i ditt ärende, men det spelar ingen större roll för min bedömning. Har en myndighetsperson ljugit under ett ärende kan denne ha gjort sig skyldig till tjänstefel, ett brott som du hittar i 20 kap. 1 § brottsbalken. Upplever du att detta är fallet så ska du göra en polisanmälan, dock kan det bli svårt att hitta tillräcklig bevisning gällande att denne avsiktligen lämnat felaktiga uppgifter för att åtal ska komma att väckas. Det som i stället blir aktuellt är antingen att du kräver att försäkringskassan rättar misstaget enligt 38 § förvaltningslagen (FL) då beslutet enligt dina uppgifter är grundade på klart felaktigt faktaunderlag, eller att överklaga beslutet till närmsta förvaltningsrätt enligt bestämmelserna i 40-45 §§ FL. Alla förvaltningsmyndigheter ska följa objektivitetsprincipen och grunda sina beslut på sakligt korrekta omständigheter enligt 5 § FL, du har därmed, enligt min bedömning och de omständigheter du själv angivit, goda möjligheter att angripa beslutet. Du har även möjlighet att rapportera detta till Justitieombudsmannen, där kritik kan riktas mot både myndigheten och myndighetspersonen.Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att kontakta våra jurister på Lawline.Vänliga hälsningar,

Vilken lag har ersatt lag (1987:667) om ekonomiska föreningar?

2021-04-16 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Vilken lag har ersatt den lag ni anger i denna fråga. Den angivna lagen är tydligen makulerad/ ej gällande?Ett styrelseprotokoll är inte en offentlig handling. Lagen ger heller inte någon rätt till medlemmarna i den ekonomiska föreningen, till skillnad från revisorerna, att kräva att få se styrelseprotokollet, vilket framgår motsatsvis av "Lag (1987:667) om ekonomiska föreningar 6:8 tredje stycket. Detta har att göra med att styrelsen ska ha arbetsro för att sköta sina uppgifter. Det är därmed upp till styrelsen att avgöra om den vill tillgängliggöra styrelseprotokollet för medlemmarna eller inte. En strategi för att tvinga fram tillgängliggörande av styrelseprotokoll för medlemmar är dock att föreslå det i form av en motion vid årsstämman".
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Eftersom du inte länkat vilken fråga du syftar på har jag letat lite, och jag gissar att det gäller denna fråga:https://www.lawline.se/answers/styrelseprotokoll-i-ekonomisk-foreningI svaret hänvisas till lag (1987:667) om ekonomiska föreningar. När svaret publicerades, 2015-05-24, var denna lag i kraft, men precis som du skriver är den idag upphävd. Den upphävdes 2018-07-01, och ersattes då av lag (2018:672) om ekonomiska föreningar. Denna trädde i kraft 2018-07-01.Idag gäller alltså lag (2018:672) om ekonomiska föreningar. I stycket du kopierat hänvisas till 6 kap. 8 § tredje stycket i den äldre lagen. Samma bestämmelse finns idag i 7 kap. 24 § i den nya lagen.Det framgår inte av din fråga om det är något annat du undrar över. Om det är något annat du vill veta gällande den nya lagen är du självklart välkommen att ställa en ny fråga.Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Byte av efternamn till ett äldre släktnamn

2021-04-16 i Myndigheter
FRÅGA |Fråga om efternamnsbyte. Min farmors far fick sitt andra efternamn som båtsman. Hans fru, alla syskon utom min farmor bär detta efternamn i arkiv och går att fastställa. Nu vill min dotter gärna ta detta efternamn men stöter på patrull eftersom just min farmor inte kan hittas med rätt efternamn. Kan detta räknas till särskilda skäl att få igenom namnbyte?
Anastasiia Slovak |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Efternamnsbyten regleras i Lagen om personnamn (Namnlagen). Lagen reglerar ett antal fall då ändring av efternamn är tillåten. Det finns däremot en specialreglering i en paragraf som hanterar byte av ett efternamn som har funnits i släkten. Enligt denna bestämmelse får en person byta till ett efternamn som har funnits i dennes släkt i rakt uppstigande led i minst två generationer. Det får däremot vara högst fyra generationer tillbaka sedan någon i släkten bar efternamnet, räknat från och med personens föräldrar (18 § Namnlagen). Det är den som vill byta efternamnet som ska visa att denne har en koppling till efternamnet som lagen kräver (prop. 2015/16:180 s. 111). Särskilda skäl kan således inte åberopas. Eftersom det får vara fråga om fyra generationer tillbaka sedan någon i släkten burit namnet sist, kan ni förmodligen bevisa en koppling till efternamnet. Jag hoppas du fick svar på din fråga! Återkom gärna med ytterligare frågor. Vänligen,

Spärrtid efter återkallelse av körkortet mot bakgrund av tidigare fortkörning

2021-04-16 i Trafik och körkort
FRÅGA |Mitt körkort har återkallat för fortkörning 2 månader 2019. Nu i April blivit stoppat för fortkörning 116km/h i 80km/h väg. Hur länge kommer den återkallas?
Dani Elipas Gobraeel |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Såsom jag tolkar din fråga undrar du hur lång tid ditt körkort kommer att återkallas för din senaste fortkörning, mot bakgrund av att du tidigare fällts för fortkörning. Körkortslagen (nedan kallad KörkL) eglerar frågor om återkallelse av körkort med mera. Det är transportstyrelsen som har rätt att återkalla körkort vilket betyder att du blir av med körkortet under en viss spärrtid, under denna tid får du inte köra bil och ett nytt körkort får inte utfärdas. Vid vissa tillfällen kan polisen direkt i anknytning med ett trafikbrott omhänderta körkort, exempelvis om du överskridit högsta tillåtna hastighet och det finns goda skäl att anta att körkortet kommer att återkallas, 5:7 KörkL. Av lagen framgår inga riktlinjer för vad som krävs för att körkort ska återkallas men för att just återkallelse (spärrtid) ska bli aktuellt krävs att man kör över 30 km/h för fort på en väg som har som har en angiven hastighetsgräns på 30 km/h eller mer. I ditt fall har hastighetsgränsen överträtts med 36 km/h.I detta fall kommer körkortet sannolikt att återkallas, frågan är dock hur länge? Körkort kan återkallas på nio olika grunder, enligt 5:3 KörkL. Det är framförallt två av dessa som är relevanta i din situation.Enligt p. 3 aktualiseras återkallelse vid upprepade brott om detta i väsentlig grad visat på en bristande vilja eller förmåga att rätta sig efter trafikregler.Enligt p. 4 går det att utläsa den direkt tillämpliga återkallelsepunkten i form av att körkortshavaren i annat fall vid förande av ett motordrivet fordon överskridit högsta tillåtna hastighet, och det inte är fråga om ringa överträdelse Återkallelsepunkternas påverkan på spärrtidens längdSpärrtiden är lägst en månad och högst tre år, 5:6 KörkL.Det är transportstyrelsen som bestämmer hur många upprepade trafikförseelser som krävs för en återkallelse av körkortet. Vidare är det transportstyrelsen som beslutar spärrtidens längd utifrån det enskilda fallet. Det går därmed inte att ge dig ett exakt svar på din fråga.Bland omständigheter som påverkar spärrtidens längd kan dock nämnas ditt behov av körkort och tidigare körkortsingripanden. Att ditt körkort tidigare återkallats talar alltså i skärpande riktning. Det har också, enligt min bedömning, skett relativt nyligen. Transportstyrelsen kommer göra en samlad bedömning och sätter därefter en spärrtid utifrån alla omständigheter i detta fall. Mot bakgrund av din tidigare fortkörning, finns risk att spärrtiden överstiger 2 månader denna gång. Hur mycket går dock inte att besvara på rak arm.Du kommer emellertid ha en möjlighet att avge ett yttrande till transportstyrelsens beslut, och ytterst har du givetvis också möjlighet att överklaga beslutet om körkortsåterkallelse till förvaltningsrätten, 8:3 KörkL. Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att höra av dig till oss!

Kan jag själv välja vilket vaccin mot covid-19 jag får?

2021-04-16 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Strider inte att inte få välja sort av corona vaccin mot "patientlagen (2014:821) kap 7 1 § När det finns flera behandlingsalternativ som står i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet ska patienten få möjlighet att välja det alternativ som han eller hon föredrar. Patienten ska få den valda behandlingen, om det med hänsyn till den aktuella sjukdomen eller skadan och till kostnaderna för behandlingen framstår som befogat."
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Möjlighet att välja behandlingNär det finns flera behandlingsalternativ som står i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet ska patienten få möjlighet att välja det alternativ som hen föredrar (7 kap. 1 § patientlagen). Detta gäller om det med hänsyn till den aktuella sjukdomen eller skadan, och till kostnaderna för behandlingen framstår som befogat. Av förarbeten till patientlagen framgår bland annat att "proportionerna mellan kostnader och förväntad nytta måste vara rimliga när det finns flera alternativ. Det får anses godtagbart att den förväntade nyttan inte får vara ringa eller försumbar i förhållande till de merkostnader ett visst behandlingsalternativ kan medföra" (prop. 2013/14:106 s. 76).Kan jag välja vilket vaccin jag får?Eftersom alla vacciner som är godkända mot covid-19 skyddar effektivt mot sjukdomen, och eftersom det finns en begränsad tillgång till vacciner, finns det ingen möjlighet att själv välja vilket vaccin man vill få. Detta borde vara en begränsning av självbestämmandet som är befogad, med hänsyn till bland annat att regionerna inte själva styr hur många doser de får av de olika vaccinen. Du kan alltså inte själv välja vilket vaccin du ska få, men eftersom alla vaccinationer är frivilliga i Sverige är du inte tvingad att ta ett vaccin. Om det skulle vara så att du känner dig osäker på det vaccin du erbjuds har du alltså möjlighet att avstå.Läs gärna mer om vaccinationer hos Folkhälsomyndigheten.Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Vad kan jag göra om en myndighet inte svarar?

2021-04-16 i Myndigheter
FRÅGA |Hej Vad skall jag göra om en kommun efter flertal upprepade skrivelser inte svarar även om jag har hänvisat till bestämmelserna i Förvaltningslagen? Ärendet gäller att få en förklaring på hur vissa oklara frågor skall tolkas och besvaras på kommunens inkomstförfrågan för hemtjänst. (gäller inte överklagan)Tacksam för svar
Felicia Hauzenberger |Hej Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Vilken lag blir tillämpligFörvaltningslagen tillämpas när förvaltningsmyndigheter handlägger ärenden (1 § förvaltningslagen). Kommunala myndigheter är förvaltningsmyndigheter och omfattas därför av lagen. Då du anger att frågan gäller inkomstförfrågan för hemtjänst så utgår jag ifrån att det är socialnämnden, i din kommun, som du har haft kontakt med. Socialnämnden är en kommunal myndighet som därmed omfattas av förvaltningslagen. Förvaltningslagen är en subsidiär lag (4 § förvaltningslagen). Detta innebär att lagen ger vika om det finns en annan lag som omfattar en specifik fråga och som anger något annat än vad som anges i förvaltningslagen. Vad gäller socialnämnden så är det socialtjänstlagen som utgör sådan specialförfattning. Är det fråga om handläggning av ärende?Enligt socialtjänstlagen så är det till viss del förvaltningsrättsliga bestämmelser som ska tillämpas när socialnämnden handlägger ett ärende (11 kap. 8 § socialtjänstlagen). En sådan bestämmelse som gäller vid handläggningen av ärenden hos socialnämnden är förvaltningslagens reglering om kommunikation (25 § förvaltningslagen). Enligt 25 § förvaltningslagen så ska en myndighet kommunicera allt material som är av betydelse för ett ärende. Bestämmelsen om kommunikation tillämpas som sagt bara om det är fråga om handläggning av ett ärende. När man enbart kontaktar myndigheten med en fråga, utan att ha ett pågående ärende hos myndigheten, så innebär det inte nödvändigtvis att det kan betrakta som handläggning av ett ärende. Serviceskyldighet och tillgänglighet Trots att det inte rör sig om handläggning av ett ärende så ska en förvaltningsmyndighet iaktta bestämmelserna om grunderna för god förvaltning (1 § 2 st. förvaltningslagen). Inom ramen för god förvaltning ingår dels en serviceskyldighet (6 § förvaltningslagen) och dels en skyldighet att vara tillgänglig (7 § förvaltningslagen). Serviceskyldigheten innebär att myndigheten ska verka för en smidig kontakt med enskilda. Myndighetens tillgänglighet går ut på att myndigheten ska vara vara tillgänglig för kontakt när enskilda personer kontaktar myndigheter. Vad kan du göra nu?Vad du kan göra, om du anser att myndigheten inte uppfyller de krav som ställs på service och tillgänglighet, är en anmälan till JO (justitieombudsmannen). JO har som uppgift att granska myndigheter. JO har därmed möjligheten att rikta kritik mot en myndighet som inte uppfyllt de krav som ställs enligt lag. För mer information om hur en sådan anmälan görs, kan du vända dig till JO:s hemsida. Om du är i behov av fortsatt vägledning så är du varmt välkommen att återkomma till oss. Med vänliga hälsningar