När kan jag börja övningsköra efter indraget körkort?

2021-10-20 i Trafik och körkort
FRÅGA |Körde 144km/h på en 70 väg och blev av med körkortet på plats, fick precis hem brevet att det blev 6 månader spärrtid. Jag hade prövotid och vet att jag måste göra om alla tester men undrar hur tidigt kan jag börja övningsköra. Läste online att man kan få sitt körkortstillstånd 2 månader innan spärrtiden går ut. Betyder det att jag kan börja övningsköra 2 månader innan straffat är slut
Alva Lindsjö |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Du har förstått det helt rätt. För att kunna få ett nytt körkort måste spärrtiden ha gått ut (5 kap. 13 § körkortslagen). Innan man kan få ett nytt körkort måste man dessutom ha fått körkortstillstånd och sedan klarat förarprovet (5 kap. 14 § 1 st. körkortslagen). Ansökan om körkortstillstånd kan göras tidigast sex månader innan spärrtiden går ut. Tillståndet kan dock inte beviljas förrän två månader innan spärrtiden går ut. När man har fått ut sitt körkortstillstånd så är man fri att börja övningsköra när man vill. Det innebär alltså att du kan börja övningsköra två månader innan straffet är slut, så länge du har fått ditt körkortstillstånd.Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Kan ovaccinerade nekas vård?

2021-10-18 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |https://lagen.nu/2017:30#K9P1https://lagen.nu/2017:30#K9P1https://lagen.nu/2017:30#K9P1Hej!Kan jag bli nekad vård för att jag inte har vaccinerat mig mot covid19?
Cornelia Aebeloe |Hej, och tack för att du vänt dig till Lawline med din fråga! Det finns flera olika bestämmelser som tryggar rätten till hälso- och sjukvård. Av den svenska grundlagen framgår att staten ska trygga rätten till (bl.a.) vård (1 kap. 2 § regeringsformen). Rätten till sjukvård följer också av FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna (artikel 25.1), men också av Europakonventionen om skydd för de mänskliga fri- och rättigheterna (artikel 2). Avslutningsvis har vi i Sverige rätt till vad som kallas vårdgaranti. Det innebär att du har rätt till vård inom en viss tid i den region som du är bosatt i (9 kap. 1 § hälso- och sjukvårdslagen). Eftersom du har rätt till vård enligt ovanstående bestämmelser, kan du inte nekas vård med anledning av att du inte vaccinerat dig. I Sverige är dessutom all vaccinering frivillig, och således finns det inget tvång på att vaccinera sig mot covid-19. Jag hoppas att du fått svar på din fråga. Om du har ytterligare frågor eller funderingar är du välkommen att höra av dig till Lawline igen! Med vänliga hälsningar,

Hur överklagar man ett beslut om försörjningsstöd?

2021-10-17 i Myndigheter
FRÅGA |Hej! Jag undrar vart ett överklagande av ett avslag på en ansökan om försörjningsstöd ska lämnas in till? Är det till socialnämnden eller är det till förvaltningsdomstolen?
Anahita Harati |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Överklagandet ska lämnas in till kommunen. Kommunen kommer sedan skicka vidare överklagandet till förvaltningsrätten. Här kan du läsa mer om hur man ska göra. Vid fler frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline!Vänligen,

Får en myndighet ta ut en avgift för en kopia/avskrift av en allmän handling?

2021-10-16 i Myndigheter
FRÅGA |När man frågar efter offentliga handlingar från en Tingsrätt eller annan instans, får man alltid betala en avgift, och tiden som det tar går över en viss gräns. Är det lagligt? Bör inte offentlighetsprincipen garantera att man får gratis tillgång till offentliga handlingar?
Fatma Nasser Ali |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Enligt offentlighetsprincipen ska handlingar hos myndigheter vara tillgängliga för allmänheten. Detta uttrycks i 2 kap. tryckfrihetsförordningen (TF).Får myndigheten ta ut en avgift? En myndighet har rätt att ta ut en avgift för kopia eller en avskrift av en allmän handling (2 kap. 16 § första stycket TF). Läser du eller själv kopierar/skannar handlingarna på plats så kan myndigheten däremot inte ta betalt för att plocka fram handlingarna åt dig ( 2 kap. 15 § första stycket TF). Det kan dock hända att en myndighet måste göra en kopia av en handling även om du begär att få ta del av handlingen på plats då originalhandlingen anses så ömtålig att myndigheten inte vågar lämna ut den. En grundförutsättning för att en myndighet ska kunna ta ut avgifter för kopior och avskrifter är att det finns en på förhand fastställd taxa (2 kap. 16 § första stycket TF). För statliga myndigheter är avgiften fastställd i avgiftsförordningen (1992:191). Vad får myndigheterna ta betalt för?Regeln i 15 § avgiftsförordningen ger myndigheter rätt att ta betalt för bland annat papperskopior eller avskrifter av allmänna handlingar. Däremot ger 15 § avgiftsförordningen inget stöd för att ta betalt för digitala kopior av dokument i t.ex. pdf- eller wordformat. Kopieringsavgiften ska täcka myndighetens kostnader för papper och slitage på kopieringsapparaten/faxmaskinen men några sådana kostnader uppstår knappast när myndigheten gör en kopia av en digital handling. I den statliga utredning SOU 2010:4 (s. 346 – 350) har man trots detta funnit stöd för att myndigheter har rätt att ta betalt för allmänna handlingar som lämnas ut elektroniskt. Eventuellt kan statliga myndigheter i stället stödja sig på 4 § p. 8 avgiftsförordningen för att ta betalt för allmänna handlingar som lämnas ut elektroniskt. Sammanfattningsvis kan man konstatera att offentlighetsprincipen garanterar att var och en har tillgång till offentliga handlingar, detta behöver inte betyda att dessa bör vara gratis.Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline.Med vänliga hälsningar,

Kan jag förlora mitt svenska medborgarskap vid flytt utomlands?

2021-10-19 i Migrationsrätt
FRÅGA |Hej,Jag är svensk medborgare (har fått den efter ansökan i 2012, innan har jag varit i Sverige för 5 år, bodde och jobbade).Sedan 2015 har jag bosatt mig och jobbar i Schweiz, jag är folkbokförd där.Fråga:- Ska jag förlorar min Svensk medborgareskap, om jag fortsätter att bo/jobbar där?- finns tids begränsning för utomlands (i Schweiz) visstelse innan man förlorar sitt medborgarskap?
Lucas Gardebrand |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Kort och gott kan sägas att ett svenskt medborgarskap som fåtts efter ansökan inte kan förloras. Detta kan du läsa mer om på migrationsverkets hemsida. Detta stadgas också i Sveriges grundlag. Det finns alltså ingen tidsbegränsning och du kommer fortsätta vara medborgare i resten av ditt liv. Du kan alltid ansöka om att avsäga dig ditt medborgarskap frivilligt, även det kan du läsa om på migrationsverkets hemsida.Jag hoppas du fick svar på din fråga. Du är välkommen med fler juridiska frågor i framtiden!Med vänliga hälsningar

Sekretess inom socialtjänsten

2021-10-17 i Myndigheter
FRÅGA |Hej! Jag undrar kring sekretess i socialtjänsten. Jag jobbar i elevhälsa i skola i en liten ort och samverkar mycket med socialsekreterarna i socialtjänsten. Nu har jag själv sökt hjälp från dom då jag levt med våld i tidigare relation och soc vill utreda mitt och mitt barns behov av stöd. Jag har också en nära bekant och släkting som jobbar på soc och jag informerade arbetsledaren från soc som tog emot anmälan/ansökan att jag hade samverkanspartners och släktingen på soc. Hon sa till mig att detta skulle ske väldigt varsamt och att mitt ärende inte skulle bollas eller informeras ut till andra än bara den socialsekreteraren som jobbar med ärendet. Nu har fått reda på " bakvägen" att mitt ärende tagits upp bland andra sekreterare samt har min släkting också fått reda på orosanmälan utan att jag fått vetenskapen om detta. Även min egna kontakt på vuxenenheten på soc har reagerat på detta och själva hört vad jag blivit lovad. Min fråga är om det får gå till såhär? Får man sprida information inom socialtjänsten på detta sätt?
Julia-Saga Herhold |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag kommer nedan att redogöra för vad som gäller rättsligt och därefter kort sammanfatta vad jag kommer fram till.Tillämplig lag Offentlighet- och sekretess regleras i offentlighets- och sekretesslagen (OSL). Även socialtjänstlagen (SoL) kommer att beröras. Sekretess i socialtjänsten Sekretess gäller inom socialtjänsten för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men (26 kap 1 § OSL). Varje gång man ställs inför frågan att lämna ut uppgiften måste man således pröva om den enskilde eller närstående kommer lida men av att uppgiften lämnas ut. Endast om man kommer fram till att den enskilde eller närstående inte lider men kan uppgiften lämnas ut. Det avgörande för bedömningen av om en person lider men är den enskildes egen upplevelse. Sekretessen gäller utåt, det vill säga gentemot enskilda och andra myndigheter (8 kap. 1 § OSL). Det gäller även mellan olika verksamhetsgrenar inom en myndighet när de är att betrakta som självständiga i förhållande till varandra (8 kap. 2 § OSL). I en kommunal nämndorganisation är varje nämnd med underlydande förvaltning en egen myndighet. Därför gäller sekretess även mellan olika nämnder.Verksamhetsgrenar anses vara självständiga om de styrs av olika sekretessbestämmelser och är självständiga i förhållande till varandra. Inom socialtjänsten bör det därför sällan förekomma en organisatorisk uppdelning på flera olika självständiga verksamhetsgrenar. Eftersom uppgifterna har lämnats internt i ditt fall är detta inte något som strider mot OSL. Däremot gäller även så kallad inre sekretess. Den inre sekretessen innebär att uppgifter bara får lämnas ut i den utsträckning som är normal eller behövlig för ett ärendes handläggning eller för verksamhetens bedrivande i övrigt, men inte i större omfattning än så. Inre sekretess är inte reglerat i OSL, men det handlar om att man har en skyldighet att hantera uppgifter om den enskilde på ett ansvarsfullt sätt även inom en myndighet. Genom att diskutera ditt ärende med personer inom socialtjänsten som inte har med ditt ärende att göra så har din handläggare inte beaktat din vilja och din rätt till integritet, vilket strider mot 1 kap. 1 § tredje stycket SoL. Sammanfattning och råd Sekretess enligt OSL gäller inte inom en och samma myndighet så länge det inte är olika verksamhetsgrenar. Detta innebär dock inte att en myndighet får sprida uppgifter hur som helst mellan sig då detta strider mot den så kallade interna sekretessen. Med andra ord har socialtjänsten inte hanterat ditt ärende korrekt. Om du vill ta detta vidare kan du göra en JO-anmälan för att ärendet ska granskas vidare. Mer information om hur du går till väga hittar du här. Om du har några frågor om mitt svar får du gärna kontakta mig på Julia-saga.herhold@lawline.se. Hoppas att du fick svar på din fråga och stort lycka till! Med vänlig hälsning,

När får man köpa alkohol ute?

2021-10-16 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Hej. Får man gå in och köpa alkohol på en klubb samma dag som man fyller 18 år dvs dagen man är född eller måste man ha fyllt år innan man väljer att klubba? Har en vän som tänkte fira sin 18 års dag genom att klubba och undrade ifall hon skulle bli insläppt.
Beatrice Karlsson |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Åldersgränsen för att köpa alkohol ute på exempelvis en bar eller restaurang som har alkoholtillstånd är 18 år (alkohollagen 3 kap. 7 § 2 stycket). Detta innebär att du måste ha fyllt 18 år, dvs din kompis får köpa alkohol samma dag som hon fyller år. Med vänliga hälsningar

Har skolan anmälningsplikt till polisen vid misstanke av brott?

2021-10-16 i Skola och utbildning
FRÅGA |Hej!Jag arbetar inom socialtjänsten med barn och familjer. Vi (socialtjänsten) får in många orosanmälningar från skola/barnomsorg då barnet berättat om att de varit utsatta för brott, inte sällan från en närstående. På mitt kontor är det då så att vi (socialtjänst) bedömer och tar beslut om brottet ska polisanmälas eller inte. Jag har inte arbetat så länge inom socialtjänst och känner mig inte helt bekväm i detta, jag tänker att det är polisen som ska utreda om brott begåtts eller inte. Min fråga till er är: Har skolan anmälningsplikt till polis om ett barn berättar för dem att hen blivit utsatt för ett brott?
Beatrice Karlsson |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! I socialtjänstlagen (SoL) anges det att alla yrkesverksamma inom skolan är skyldiga att genast göra en anmälan till socialnämnden, detta om de inom sin verksamhet får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa (SoL 14 kap. 1 §). Detta innebär att skolan har anmälningsplikt om ett barn berättar för dom att hen far illa på något vis. Om personalen i skolan inte gör en anmälan vid misstanke av brott mot barnet så kan de dömas till tjänstefel enligt Brottsbalken 20 kap 1 §. Anledningen till att det finns en anmälningsplikt till socialnämnden vid misstanke är för att skolpersonal inte ska göra bedömningen om brott föreligger eller ej, utan det är upp till socialnämnden att avgöra. Så sammanfattningsvis; ja det finns en anmälningsplikt för skolpersonal men denna är som huvudregel till socialnämnden. Skillnad blir det om ett brott sker i eller i anknytning till skolan, då ska skolan (som huvudregel rektorn) göra en polisanmälan till polisen. Hoppas du fick svar på din fråga, annars är du alltid välkommen att skicka in en till.Med vänliga hälsningar