Jag utövade min ångerrätt men har inte fått tillbaka pengarna, vad ska jag göra?

2020-12-29 i Distansavtal (Internet, telefon m.m.)
FRÅGA |Hej.I slutet av November så beställde jag en julklapp och efter några dagars väntetid så hade jag fortfarande inte fått något bekräftelsemail från företaget. Så jag kontaktar dem och frågar vad de beror på, då säger dem att det är pga. att varan som de REA:de ut inte fanns i lager och jag kommer inte hinna få den innan Jul. Jag valde då att avbryta ordern och bad om ett återköp, hon i telefonen bekräftade återköpet och sa "du bör ha pengarna på ditt konto inom några dagar". Det har nu gått 17 dagar sedan det samtalet och jag har fortfarande inte fått tillbaka någonting. Vad har jag för rättigheter i detta ärende?
Minna Wall |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! När någon vägrar att betala en skuld till dig så finns det hjälp att få från statliga myndigheter. Börja med att ansöka om betalningsföreläggande hos Kronofogdemyndigheten. Hjälper inte detta så kan du begära att få betalningsskyldigheten fastställd i domstol. Vad du har rätt till enligt distansavtalslagenEnligt lagen om distansavtal och avtal utanför affärslokaler (DAL) har du rätt att få tillbaka köpeskillingen inom 14 dagar från att du utövar ångerrätten (2 kap. 14 § DAL). Företaget har en skuld till dig och eftersom det har gått mer än 14 dagar har alltså betalningstiden passerats. Du kan ansöka om betalningsföreläggande hos KronofogdemyndighetenHar den sista betalningsdagen enligt avtalet passerat så kan du vända dig till Kronofogdemyndigheten och ansöka om betalningsföreläggande (2 § lagen om betalningsföreläggande och handräckning - Lbfh). Detta gör du på Kronofogdemyndighetens hemsida här. Där finns uppgifter om hur du ska gå tillväga för att skicka in din ansökan samt en blankett som anger vilka uppgifter som du måste lämna i din ansökan. Förfarandet kostar 300 kr men du kan även begära ersättning för detta i din ansökan. Då ska det beloppet läggas till det totala yrkade beloppet. Du kan få det prövat i domstolOm företaget bestrider din ansökan hos Kronofogdemyndigheten, menar att de inte är skyldiga dig pengar, så kan du begära att målet överlämnas till domstol för prövning (33 § Lbfh). Förhoppningsvis kommer det att räcka med att blanda in Kronofogdemyndigheten. Hoppas att svaret har varit till din hjälp, annars är du varmt välkommen att höra av dig igen!Med vänlig hälsning,

Rätten för en delägare att tvinga försäljning och priset på denne.

2020-12-28 i Samägandeavtal
FRÅGA |kan en delägare i en fastighet som endast har 1/4 del kräva sin del och tvinga de andra ägarna att sälja fastigheten eller lösa ut henne på annat sätt Hur beräknas värdet av dennes del Skall ev. vinstskatt betalas för denna del
Jakob Westling |Hej och tack för att du valde Lawline med din fråga? Lagen i fråga som reglerar samägande är Lag (1904:48 s.1) om samäganderätt. Rätten till försäljning:Lagen förutsätter i vanliga fall att delägarna samtycker innan rådliga åtgärder vidtas. Men vid oenighet så ger lagen möjlighet till att enhälligt lägga ut fastigheten på auktion, precis som du nämnde, 6§. Denna rätt ges till alla delägare om det inte är internt reglerat genom avtal. Det finns däremot ett undantag till rätten till utförsäljning om en annan delägare visar synnerliga skäl. Synnerliga skäl kan utgöra väldigt många skilda omständigheter. Från Praxis har det visats att ett barns välmående av en snabb utflyttning har utgjort synnerligt skäl. NJA 1979 s.562. Värdet:Till din nästa fråga om värdet, så beror det på vad för pris som ges på auktionen. 9§ ger en rätt till andra ägare att yrka ett lägsta försäljningspris. Dock har domstolen ansett att allt för höga minimipriser inte får ges, då det försvagar utförsäljardelägarens rätt att lösa upp delägarskapet. Skatt: Skatten utarbetas på det vanliga sättet med att försäljningsvärdet tas mot omkostnadsbeloppet. kap.44,45 IL.En viktig fråga i sammanhanget skulle vara om vissa samägare "förkorvat" fastigheten, D.v.s gjort förbättringsarbeten på den, och därmed skulle öka sitt omkostnadsbelopp och följaktligen sänka skatten. Vi kan här ta utgångspunkt i NJA 2016 s.1057, som handlade om samägare varav den ena hade gjort flera förbättringsarbeten på fastigheten. HD uttalade i det fallet att kostnaden för dessa ska presumeras vara uppdelade i förhållande till delen i fastigheten. För att presumtionen ska brytas krävs att individen visar att detta sågs som en gåva eller att det blivit överenskommet.

Avtalsbundenhet, vad gäller?

2020-12-24 i Anbud och accept
FRÅGA |Hejsan, Om ett erbjudande finns fram till ett bestämt datum, men en ord mot ord situation och antagen jävssituation uppstår innan erbjudandet slutat gälla, är nämnt erbjudande att anses som giltigt i sådant fall?Med vänlig hälsning/ Bara jag
Jacob Björnberg |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,UTREDNINGDin ärendebeskrivning är inte helt enkel att tolka och den är härutöver relativt kortfattad. Men såvitt jag förstår undrar du vad som gäller i fråga om ett anbuds giltighet och när bundenheten för parterna upphör. Vad jävssituationen däremot avser och vad som åsyftas med den aktuella "ord mot ord-dispyten" är för mig helt ovisst. Och det gäller även avtalets karaktär (muntligt/skriftligt?), vilket naturligtvis försvårar besvarandet av ditt ärende. De senare delarna kommer därför i mångt och mycket att behöva lämnas därhän. Men beträffande bundenheten kan generellt följande anföras. Och den lagstiftning som främst behöver beaktas är lagen om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område (avtalslagen, AvtL).Bundenhetens uppkomst, vad gäller?Inledningsvis ska framhållas att uppkomsten av bundenhet innebär att parterna inte längre kan ångra sig utan att riskera civilrättsliga påföljder, exempelvis ett skadestånd. Bindande avtal kommer till stånd när anbud (erbjudande om att ingå avtal) och accept (svar på ett sådant erbjudande) överensstämmer och är bekräftad av båda parter, (1 § 1 st. AvtL). Därefter gäller i princip den gamla devisen pacta sund servanda (avtal ska hållas) och det ska normalt mycket till för att någon av avtalsparterna ska kunna sätta den så kallade löftesprincipen ur spel. Löftesprincipen är således starkt förankrad inom den allmänna avtalsrätten och denna är dessutom lagstadgad på sina håll. Genom att avge ett löfte blir anbudsgivaren under en begränsad period ensidigt bunden av sitt anbud och det står därmed anbudsmottagaren fritt att under samma period avgöra huruvida ett rättsligt bindande avtal ska komma till stånd. I vissa sammanhang gäller dock den så kallade kontraktsprincipen, vilken innebär parterna blir bundna samtidigt genom ett gemensamt avtalsslut. Ett typfall när kontraktsprincipen gör sig gällande är vid avtalsslut på det fastighetsrättsliga området där formkraven bland annat föreskriver skriftlighet och båda parternas underskrifter för att ett fastighetsköp ska betraktas som giltigt och rättsligt bindande (jfr 4 kap. 1 § jordabalken).Hur länge är ett anbud bindande?Om mottagaren av ett anbud vill träffa ett avtal måste denne anta anbudet inom den så kallade acceptfristen, vilken inte sällan bestäms av anbudsgivaren (2 § AvtL). Vid skriftliga anbud kan ett anbud i regel inte återkallas under acceptfristen medan det för muntliga löften i princip inte föreligger någon betänketid alls för mottagaren. Ett muntligt avtalsförslag behöver därför accepteras direkt av motparten om denne önskar ingå det aktuella avtalet såvida anbudsgivaren inte uttryckligen har förklarat sig villig att gå med på viss betänketid (3 § 2 st. AvtL). Detta betyder att löftesprincipen normalt sett inte kan åberopas vid muntliga anbud. Om acceptfristens längd inte skulle ha bestämts av anbudsgivaren gäller den legala acceptfristen, men i lagtexten sägs ingenting annat än att denna ska vara skälig, vilket naturligtvis kan förorsaka vissa tolkningsproblem. Skälighetsbedömningen tar sikte på avtalets beskaffenhet, vilka som är avtalsparter, eventuella prisförändringar, avtalsobjektets värde, om det finns någon tillämplig branschpraxis eller något tidigare upparbetat partsbruk och/eller andra dylika faktorer. Det ska dock noteras att den skäliga acceptfristen i många fall anses vara relativt kort. Högsta domstolen (HD) uttalade exempelvis i avgörandet NJA 2004 s. 862 att den legala acceptfristen hade gått ut efter 24 dagar. Om anbudsmottagaren skulle avslå avtalsförslaget faller anbudet och därmed bundenheten för anbudsgivaren och det gäller även om den uppställda acceptfristen inte skulle ha löpt ut (5 § AvtL).Notis: HD styr rättspraxis på civilrättens område och är den yttersta uttolkaren av nästan all sådan lagstiftning. Genom sina avgöranden skapar domstolen så kallade prejudikat (normerande rättsfall), vilka övriga domstolar i lägre instanser (tingsrätter och hovrätter) informellt har att följa.Är en återkallelse möjlig att göra? Och vad gäller vid sena accepter och/eller accepter som innehåller eventuella justeringar?Det korta svaret på den första frågan lyder: Ja, det går att återkalla ett meddelande under vissa i lag angivna förutsättningar. Ett anbud eller en accept kan återkallas av parterna om detta sker genom att återkallelsen är mottagaren till handa innan denne har tagit del av det första meddelandet (7 § AvtL). Men en försent till anbudsgivaren inkommen accept ses däremot som ett nytt anbud varför den ursprungliga anbudsmottagaren istället inträder som anbudsgivare i ett sådant läge (4 § 1 st. AvtL). Om mottagaren (den ursprungliga anbudsgivaren) av den försenade accepten inser att avsändaren tror att den är lämnad i tid ankommer det på mottagaren att utan oskäligt uppehåll reklamera, annars uppstår bundenhet (4 § 2 st. AvtL). Om accepten kommer in i tid men består av ändringar eller tillägg till anbudet benämnas accepten som oren, vilket betyder att denna likställs med ett avslag av det första anbudet samtidigt som det genom den orena accepten uppstår ett nytt anbud (alltså ett nytt avtalsförslag vars innehåll kompletteras av de gjorda ändringarna och/eller tilläggen, 6 § 1 st. AvtL). Och på samma sätt som i fallet med den försenade accepten som avsändaren av någon anledning tror är lämnad i tid och där mottagaren också inser detta gäller följande. En oren accept som avsändaren tror är ren och där mottagaren inser (subjektiv bedömning) eller borde inse (objektiv bedömning) att så är fallet behöver denne också utan oskäligt uppehåll informera motparten (reklamera). För om så inte sker uppstår nämligen avtalsbundenhet även i den här situationen (6 § 2 st. AvtL).Avslutande ord och ytterligare rådgivningSlutligen måste också nämnas att passivitet i förekommande fall faktiskt kan leda till bundenhet. Om en någon har framkallat ett anbud genom att direkt uppmana en annan person att lämna ett anbud och sedan inte själv lämnar något svar kan den förstnämnda personen bli bunden på grund av dennes passivitet (9 § AvtL).Vid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan, via den kostnadsfria telefonrådgivningen eller ånyo genom några av våra betaltjänster. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Skype och andra liknande digitala plattformar.Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.Vänligen,

När ingår man avtal?

2020-12-23 i Anbud och accept
FRÅGA |Vi kontaktade några som skulle hyra ut sitt hus som en privat hyresvärd, vi var på visningen och blev totalt sålda så vi hörde av oss och tackade ja till huset, sen frågade dom när vi kunde flytta in etc och vi skrev det, sen hör dom av sig om att om vi kunde träffas "idag" och skriva på hyreskontraktet vilket vi svarade på två dagar senare då det blivit fel och vi inte fått någon notis. Dom skrev även att vi skulle ha fortsatt kontakt via telefon så vi hör av oss då två dagar senare och frågar när vi ska träffas men nu har hyresvärden hyrt ut det till någon annan? Hade inte vi redan ett avtal om huset, vi hade accepterat och sagt att vi vill ha de och dom hör av sig om att vi bara ska träffas och skriva på? Vi blev överlyckliga över att vi hittat vårat drömboende och sen gick de totalt i kras för att vi får som svar att dom hyrt den till någon annan.. Det här var via X-hemsidan. Vi har kvar konversationen.Vad kan vi göra? Kan dom ens göra så? Om inte, vad har vi för rättigheter? Hur funkar de med avtal som görs sådär? Tack på förhand!
Felicia Hauzenberger |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Har ni ingått ett avtal?Den första frågan som blir av betydelse är om hyresgästen, dvs ni, och hyresvärden överhuvudtaget hade ingått ett avtal. När det rör sig om uthyrning av egen bostad för privata ändamål och hyresvärden enbart hyr ut ett hus så tillämpas Lagen om uthyrning av egen bostad (1 § Lagen om uthyrning av egen bostad). När det gäller frågor som inte regleras i denna lag så ska dock 12 kap. Jordabalken tillämpas (1 § 2 st. Lag om uthyrning av egen bostad). Just frågan om hur ett hyresavtal har ingåtts regleras inte i Lagen om uthyrning av egen bostad. Det finns inga formkrav som måste vara uppfyllda när hyresvärden och hyresgästen ingår ett hyresavtal. Däremot så ska hyresavtalet vara skriftligt om hyresvärden eller hyresgästen begär det (12 kap. 2 § 1 st. Jordabalken). Detta innebär att det är fullt möjligt att ingå ett hyresavtal muntligen. Utgångspunkten är att avtal ska hållas. Avtal ingås i regel genom anbud från den ena parten och accept från den andra parten (1 § Avtalslagen). Det går absolut att argumentera för att ni ingått ett avtal när ni tackade "ja" till huset. Att hyresvärden dessutom frågar när ni kan flytta in måste då ses som en ytterligare omständighet som talar för att hyresvärden faktiskt förstått att ni accepterat. Hyresvärden kommer förmodligen argumentera för att ni inte hade ingått ett avtal och att han eller hon därför inte var tvungen att hyra ut huset till er. Vad händer då om man, för argumentationens skull, skulle utgå ifrån att ni inte hade ingått ett avtal? Hyresvärden hade frågat er om ni kunde komma och skriva på hyresavtalet samma dag. Ni hade svarat på detta sms två dagar efter att smset kom. Hyresvärden får då anses ha gjort ett anbud i och med att han eller hon frågat om ni ville skriva på. Vad gäller fristen inom vilken motparten har på sig att acceptera anbudet, när parterna inte har kommit överens om något annat, så gäller att svaret ska ha inkommit inom skälig tid (3 § Avtalslagen). Vad som utgör skälig tid beror på omständigheterna. Det går absolut att argumentera för att ni svarat inom skälig tid då ni svarade efter två dagar och det förmodligen handlade om ett avtal som var av stor betydelse. Hyresvärden har efter detta skrivit att ni ska ha fortsatt kontakt via telefon. Här kan hyresvärden anses ha givit er intrycket av att ni faktiskt hade ingått ett avtal. Om så är fallet kan hyresvärden bli bunden av avtalet trots att fristen för accept hade löpt ut om hyresvärden inte berättar för er att det inte finns något avtal (4 § Avtalslagen). Som ni märker så går det att argumentera fram och tillbaka för om det finns ett avtal eller inte. För att kunna få mer klarhet i frågan så rekommenderar jag att ni kontaktar en jurist som kan gå igenom de meddelanden som skickats. Att hyresvärden var bunden av avtalet redan i första skedet är dock mycket troligt. Påföljder vid avtalsbrott?Vid avtalsbrott kan olika påföljder aktualiseras. Närmast till hands är dock antingen skadestånd eller fullgörelse. Fullgörelse innebär att prestationerna enligt avtalet ska uppfyllas. Fullgörelse kan dock inte bli aktuellt om det är oskäligt betungande för den presterande parten. I detta fall så har hyresvärden redan hyrt ut huset till någon annan. Om hyresvärden då skulle behöva hyra ut huset till er istället så skulle det innebära att hyresvärden kan bli ersättningsskyldig i förhållande till den hyresvärd som nu bor i huset. Detta skulle kunna innebära att fullgörelse anses vara oskäligt betungande för hyresvärden. Skadestånd innebär att ni ska bli kompenserade på ett sätt som gör att ni försätts i samma situation som om något avtalsbrott aldrig hade skett. Hur stort skadeståndet blir är därför en fråga som varierar utifrån omständigheterna i det enskilda fallet. Vad kan du göra nu?Om ni vill utkräva skadestånd på grund av avtalsbrott så kan ni göra det genom att lämna in en stämningsansökan till domstolen (42 kap. 1 § Rättegångsbalken). Det finns ett antal uppgifter som måste vara med i stämningsansökan. Det ska bland annat anges vad det är ni vill uppnå genom att stämma motparten, omständigheter och bevisning (42 kap. 2 § Rättegångsbalken). Ni kan hitta en blankett för stämning om ni går in på hemsidan för Sveriges domstolar. Att ni sparade konversationen mellan er och hyresvärden är mycket bra då detta kommer att vara av betydelse när det gäller bevisning. Jag vill dock varna för att en process i domstol kan bli mycket dyr och om ni förlorar processen så kan det innebära att ni måste stå för motpartens rättegångskostnader (18 kap. 1 § Rättegångsbalken). Om ni vinner processen så ska dock motparten stå för era rättegångskostnader. Om du är i behov av fortsatt vägledning så är du varmt välkommen att kontakta Lawlines jurister (https://www.lawline.se/boka). Med vänliga hälsningar.

Kan arbetsgivaren kräva återbetalning? (condictio indebiti)

2020-12-28 i AVTALSRÄTT
FRÅGA |Hej! Föredetta Arbetsgivare har betalat in lön på mitt konto och har skickat en faktura där de kräver fulla bruttolönen tillbaka. Min fråga är har arbetsgivaren rätt i att kräva att jag ska betala bruttolönen tillbaka?
Mathias Nilsson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Om din arbetsgivare felaktigt (av misstag) betalat ut ett penningbelopp som du egentligen inte ska ha, har en misstagsbetalning skett (condictio indebiti). Huvudregeln är då att betalningen ska gå åter. Du är därför skyldig att betala tillbaka din arbetsgivare det erhållna beloppet om det är en misstagsbetalning.Det finns dock undantag då mottagaren har rätt att behålla pengarna. Du har rätt att behålla beloppet om din arbetsgivare hade för avsikt att betala dig det erhållna beloppet. Du har också rätt att behålla beloppet om arbetsgivaren trodde sig vara betalningsskyldig eller också om du var i god tro och inrättat dig efter betalningen. Om du insåg eller borde ha insett att betalningen var en misstagsbetalning har du inte varit i god tro. Om du inte insåg eller borde ha insett att betalningen var en misstagsbetalning har du varit i god tro. Att du har inrättat dig efter betalningen innebär att du i viss mån har förbrukat pengarna.Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Ogiltigförklara gåva från någon med Alzheimers

2020-12-26 i Avtals ogiltighet
FRÅGA |Min bror har skrivit ett gåvobrev 2016 med min mamma trots hon har blivit utredd för alzeimers sjukdom 2015,mammas underskrift ser inte ut som den gjort tidigare
Adam Winqvist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline. Jag utgår ifrån att du anser att detta gåvobrev inte ska gälla. Det finns två primära grunder att angripa gåvobrevet genom. (1) Alzheimers är en sorts psykisk störning eftersom det påverkar ens beteende. Ifall det kan bevisas att det, iallafall till viss del, var på grund av denna sjukdom som din mamma utfärdade gåvobrevet är det ogiltigt. Din bror är då skyldig att lämna tillbaka brevet eller motsvarande värde i pengar. Detta följer av Lag (1924:323) om verkan av avtal, som slutits under påverkan av en psykisk störning. (2) Ifall din bror utnyttjat faktumet att din mamma har Alzheimers har han utnyttjat hennes "trångmål/oförstånd". Eftersom det rör sig om ett gåvobrev föreligger ett uppenbart missförhållande mellan vad han får och vad han presterar. Detta uppfyller ogiltighetsgrunden ocker och innebär även det att gåvobrevet ska lämnas tillbaka. Detta enligt Avtalslagen 31§. Att din mammas underskrift inte ser ut som den gjort tidigare kan utgöra god bevisning för att hon inte varit kapabel att ingå detta avtal. Det utgör dock inte en grund för ogiltighet i sig, om det inte är så att det faktiskt är din bror som gjort den och alltså förfalskat ett gåvobrev. Jag kan tillägga att så länge det inte står något annat på gåvobrevet så kommer det ses som ett förskott på arv till din bror. Vilket innebär att hans arv kommer minska med den aktuella summan. Detta följer av Ärvdabalken 6:1. Jag hoppas du har fått svar på din fråga. Du är självklart välkommen att ställa fler frågor till oss på Lawline.

Bindande avtal genom budgivning och avtalsbrott.

2020-12-23 i Avtal
FRÅGA |Hej! Jag anordnade en auktion på Tradera gällande en Bamsetidning från 1998 som jag ville sälja. En användare på sidan vann auktionen, men han vägrar nu betala priset han är skyldig att betala. Är det brottsligt att vägra betala en auktionsvara man vunnit? Personen la alltså medvetet ett bud, alltså borde han ha insett att han riskerade vinna om han nu inte ville det. Vad bör jag göra nu tycker ni? Personen har vägrat betala via chatt så jag har bevis sparat, sedan har han inte gå att nå mer. I mitt fall har jag som tur är inte skickat iväg varan än, men hade det spelat någon betydelse här ifall jag redan skickat iväg den och personen vägrat betala, dvs. gjort fallet värre? Nu är det bara en serietidning, inte direkt gammal heller det handlar om, men hade varans värde också påverkat utgången? Dvs. om det hade varit ett gammalt mynt från 1800-talet som är värt flera tusen som personen vunnit men sedan vägrar betala.
Frida Deivard |Hej! Tack för att du ställer din fråga till oss på Lawline!När personer lägger bud riskerar de att ingå ett köpeavtal om de vinner budgivningen. I detta fall har alltså ett avtal ingåtts mellan dig och personen som vann budgivningen. Huvudregeln gällande avtal är att avtal ska hållas. Att han inte uppfyller sina förpliktelser enligt avtalet, det vill säga betala, innebär ett avtalsbrott. Inte ett brott som leder till straff enligt brottsbalkens bestämmelser, utan nu befinner vi oss i avtalslagen. Vid avtalsbrott finns det möjlighet att stämma din motpart i domstol och kräva fullgörelse av avtalet, eller skadestånd för skada som uppkommit på grund av avtalsbrottet. I detta fall borde inte skada ha uppkommit, eftersom du inte skickat iväg tidningen. Men om du hade skickat iväg tidningen hade alltså skadestånd eventuellt kunnat bli aktuellt. Om skada föreligger kan eventuell ersättning fastställas för att du, den drabbade parten, ska försättas i samma ekonomiska position som om avtalsbrottet inte hade skett. Men en fullgörelsetalan är som sagt ett alternativ. Dock är tvister i tingsrätten en lång och tidskrävande process som kan kosta mycket. Ofta kan en lång tvist i domstol undvikas genom att diskutera/förhandla privat med sin motpart. Så ett alternativ för dig kan även vara att berätta om hur du tycker att denna situation skall lösas och se ifall köparen går med på det, och att du annars funderar på att gå till domstol, vilket många vill undvika. En snabbare processform är den summariska processen. Om både du och köparen är överens om att köparen ska betala kan du istället ansöka om betalningsföreläggande hos Kronofogdemyndigheten för att få hjälp av dem att kräva ut skulden, om skulden är förfallen till betalning (2 § lag om betalningsföreläggande och handräckning (BFL)). Om köparen menar att han ej är skyldig att betala kan han bestrida och begära överlämning till tingsrätten (36 § BFL). Om du hade skickat iväg tidningen, eller tidningen hade varit mer värd hade saken inte setts som "värre", men avtalsbrottet hade haft ett högre värde vilket hade gjort det mer värt att ta till domstol tex. Men ett avtalsbrott är ett avtalsbrott och det kan du inleda tvist om oavsett storlek. Hoppas du är nöjd med svaret på din fråga och att det löser sig! Vänligen,

Kan en borgensförbindelse övergå till ny lägenhet?

2020-12-22 i Avtal
FRÅGA |Vad gäller vid en borgensförbindelse vid hyreslägenhet om hyresgästen (gäldenären) säger upp sitt hyreskontrakt? Är borgensförbindelsen specifikt till den enskilda lägenheten eller kan gäldenären hyra annan lägenhet med samma borgensförbindelse utan borgensmannens vetskap? Samt behöver en borgensförbindelse för hyreskontrakt innehålla för att gälla rent juridiskt? Måste det innehålla gäldenärens personnummer?
Alice Nordlund |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag kommer börja med att beskriva vad borgen är, för att sedan besvara dina frågor.Allmänt om borgensförbindelse för hyresrättBorgen innebär ett löfte om att ansvara för att hyresgästen fullgör sina skyldigheter mot hyresvärden. Det innebär att borgensmannen betalar hyresgästens skuld i det fall hyresgästen inte har möjlighet att betala. Det finns två huvudtyper av borgen: enkel borgen och proprieborgen.Enkel borgen innebär att borgensmannen blir betalningsskyldig först om det kan fastställas att hyresgästen inte kan betala. Hyresvärden måste alltså i första hand kräva hyresgästen på betalning (10 kap. 8 § handelsbalken).Proprieborgen innebär att borgensmannen tar på sig betalningsansvar för hyresgästens förpliktelser "såsom för egen skuld" (10 kap. 9 § handelsbalken). Borgensmannen har i detta fall ett direkt och primärt ansvar för hyresgästens förpliktelser. Det betyder att hyresvärden kan kräva vem hen vill av hyresgästen eller borgensmannen på betalning.Vilken typ av borgen som gäller i ditt avtal beror på hur avtalet har formulerats. Vad händer med borgensförbindelsen när ett hyreskontrakt sägs upp?Ett borgensåtagande upphör att gälla när avtalsförhållandet mellan hyresgästen och hyresvärden upphör och det inte längre finns något som ska betalas. Detta beror på att en borgensförbindelse för hyresrätt är kopplat till avtalsförhållandet mellan hyresgästen och hyresvärden. Om hyresgästen flyttar ut, finns inget avtalsförhållande med hyresvärden längre. Om alla hyror är betalda och hyresgästen inte har någon annan skuld till hyresvärden, så slutar även borgensförbindelsen att gälla.Kan en borgensförbindelse övergå till en ny lägenhet?När en borgensförbindelse för hyresrätt ingås, så accepterar borgensmannen de risker som finns för att bli betalningsskyldig gällande just den specifika lägenheten. Har ett nytt hyreskontrakt upprättats för en ny lägenhet, så talar det för att borgensåtagandet upphört att gälla vid den tidigare lägenheten. Detta beror på att ändrade villkor i borgensåtagandet måste godkännas av borgensmannen, ett byte av lägenhet är ett sådant ändrat villkor som måste godkännas. Hyresgästen behöver därför borgensmannens samtycke till att stå som borgensman även för den nya lägenheten. En borgensförbindelse kan därför inte övergå automatiskt till en ny lägenhet. Hyresgästen behöver alltid borgensmannens samtycke för att stå kvar som borgensman på en ny lägenhet. Detta är inte något som kan göras utan borgensmannens vetskap.Vilka uppgifter ska ett kontrakt för borgensförbindelse innehålla?En borgensförbindelse är ett avtal och kan således utformas på olika sätt. Jag kommer dock beskriva generellt hur ett sådant avtal kan se ut.En borgensförbindelse behöver först och främst innehålla en formulering över vad borgensmannen ska ansvara för i det fall hyresgästen själv inte kan uppfylla sina förpliktelser. Det kan till exempel vara ansvar för betalning av hyra och skadestånd vid vanvård av lägenhet. Formuleringen bör också klargöra vilken typ av borgen som borgensmannen tar på sig.För att borgensförbindelsen ska vara giltig krävs att borgensmannen skriver under med sitt namn på avtalet. På avtalet brukar även borgensmannens personnummer, adress och telefonnummer anges för att kunna identifiera och kontakta borgensmannen.Eftersom borgensförbindelsen kan utformas på olika sätt, beror det på hur avtalet är utformat om även hyresgästens personnummer krävs på avtalet. Det är hyresvärden som utformar avtalet och bestämmer vilka uppgifter som krävs. Det viktigaste är att det går att identifiera vilken hyresgäst som borgensmannen gått i borgen för.Hoppas du fick svar på dina frågor! Med vänlig hälsning,