Arv för efterlevande make och särkullbarn

2018-03-28 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Jag är gift och min man ägde ett hus innan vi träffades som vi planerar att flytta till om ett par år. Min man har 2 barn sedan tidigare och likaså jag har 2 barn sedan tidigare. Inga gemensamma. Om min man går bort före mig ärver jag då hans hus eller går det till hans barn då det införskaffades innan vi träffades?
Lovisa Wanhatalo |Hej och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du undrar vad som kommer hända med arvet av huset ifall din man går bort före dig och vilken betydelse det har att huset är införskaffat innan ni träffats. Reglerna kring arv hittar vi i Ärvdabalken (ÄB).I 23 kap. 1 § ÄB framgår det att om den avlidne var gift och bodelning ska genomföras så ska den förrättas innan arvskifte. Bodelningen genomförs då enligt reglerna i Äktenskapsbalken (ÄktB).Att din make ägde huset innan ni träffats får ingen vidare betydelse varken för arv eller för bodelningen. Det som däremot kan bli av vikt för bodelningen är huruvida huset är enskild egendom eller inte. Egendom kan vara enskild genom t.ex. äktenskapsförord eller villkor vid gåva från en utomstående (se 7 kap. 2 § ÄktB) och på så sätt undantas bodelning. Om huset inte är enskild egendom utan tvärtom giftorättsgods kommer det ingå i bodelningen och skulle därigenom kunna tillfalla dig beroende på hur era tillgångar ser ut. Efter att bodelningen genomförts kommer arvskiftet ske. I och med att ni är gifta men inte har några gemensamma barn är din makes särkullbarn ensamma arvingar till honom och ärver direkt. Som arvingar har de rätt till sin arvslott vilket för dessa två barn innebär att de vardera har rätt till hälften av din makes kvarlåtenskap (de av hans tillgångar som är kvar efter att bodelning skett). Det finns dock en möjlighet för hans arvingar att avstå sina arvslotter till förmån till dig och bli efterarvingar istället. Att de avstår sin arvslott medför att du istället övertar det som skulle fallit på deras lott och att de får ut dem istället genom efterarv efter din bortgång. Vidare finns ett undantag från särkullsbarns rätt att ta ut sina arvslotter direkt nämligen prisbasbeloppsregeln. Prisbasbeloppsregeln aktualiseras i de fall där efterlevande makes egna tillgångar (dennes egna egendom efter bodelningen inkluderat enskild egendom) inte uppgår till det minimibelopp som varje efterlevande make har rätt till (se 3 kap. 1 § 2 st. ÄB) och innebär att efterlevande make har rätt att ärva så mycket som behövs för att uppnå minimibeloppet istället för särkullbarn som får ut arvet senare i form av efterarv. Sammanfattningsvis kan sägas att tidpunkten för införskaffandet av huset inte blir av betydelse utan att det avgörande för vad som kommer hända med huset, i händelse av att din make går bort före dig, är hur resultatet av bodelningen blir eller huruvida särkullbarnen vill avsäga sig sin arvslott till förmån för dig. Detta förutsatt att det inte finns något testamente som reglerar vem som har rätt att ärva huset. Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Rätten att utfå arvslott

2018-02-14 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |När har man rätt att få ut sin arvslott?I Norge har man rätt att få ut sin arvslott om den kvarlevande föräldern gifter om sig eller har varit sambo med samma person mer än 2 år, finns det något motsvarande i Sverige?Tack på förhand!
Lovisa Wanhatalo |Hej och tack för att du vänder dig med din fråga till lawline!Jag uppfattar din fråga som att du undrar när en bröstarvinges rätt till utfående av arvslott infaller i fall då arvlåtaren är gift. Reglerna kring arv hittar vi i Ärvdabalken (ÄB).En bröstarvinges rätt att få ut sin arvslott beror dels på vilket förhållande denne har till den efterlevande maken. Om arvingen även är arvinge till den efterlevande maken kommer efterlevande make ärva denne arvinges del med fri förfoganderätt. Detta innebär att arvingen kommer få ut sin arvslott i form av ett efterarv när den efterlevande maken gått bort. Om arvingen däremot inte är arvinge till den efterlevande maken finns tre tänkbara möjligheter för utfående av arvslotten. Antingen kan arvingen välja att avstå sin arvslott till förmån för efterlevande maken och, precis som gemensamma bröstarvingar, utfå den senare i form av ett efterarv efter den efterlevande makens bortgång. Det andra alternativet är att arvingen begär att utfå sin arvslott direkt efter arvlåtarens bortgång. Det tredje alternativet är att arvingen väljer att ta ut sin arvslott direkt efter arvlåtarens bortgång men att denna rätt inskränks helt eller till viss del då den efterlevande maken har rätt att utfå ett lägsta basbelopp (se 3 kap. 1 § 2 st. ÄB). Detta innebär att om efterlevande make inte har egendom (till egendom räknas här dels dennes egna egendom efter bodelningen inkluderat enskild egendom och arv som denne ärvt med fri förfoganderätt istället för gemensamma bröstarvingar) som uppgår till detta minimibelopp har efterlevande make rätt att med fri förfoganderätt ärva före arvingen i den mån det behövs för att nå upp till basbeloppet. Det tredje alternativet innebär precis som det första att arvingen blir efterarvinge till den efterlevande maken. Det som kan sägas om situationer där efterlevande make gifter om sig eller ingår samboförhållande är att efterarvet i sådana fall kommer skiftas ur efterlevandes makes bo innan bodelning med den nya maken eller sambon äger rum, (se 3 kap. 6-7 §§ ÄB). Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Ansvaret för dödsboets skulder

2018-03-13 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |HejDödsboet efter vår mor ska sälja hennes lägenhet. Vi är tre barn. Mäklaren skickar fakturor för utlägg av annonsering som senare kommer dras av på hens provision. Kan dessa fakturor betalas av dödsboet eller måste en av arvingarna ta den personligen?
Lovisa Wanhatalo |Hej och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga!Dödsboet är en juridisk person där dödsbodelägarna har ansvaret att förvalta den avlidnes kvarlåtenskap från dennes bortgång till dess att arvskifte hållits och boet kan upplösas. Detta innebär att de rättshandlingar (t.ex. försäljning av egendom) som företas av er gemensamt i egenskap av dödsbodelägare för boets räkning endast binder boet och inte er arvingar personligen. De skulder som dödsboet drar på sig till följd av förvaltningen ska därmed betalas av dödsboet. Hoppas du fick svar på din fråga!