Avsägelse av arv

2019-04-30 i Arvsavstående
FRÅGA |Kan en efterlevande maka vid makens död avstå från att ärva dennes fastighet som han är ensam om att inneha lagfart för. Samma för efterarvingarna - även de har denna avsikt att avstå . Innebär detta att fastigheten tillfaller Allmäna arvsfonden?vilka formalia gäller. Skriftligt till Skatteverket och före bouppteckningen. Tacksam för besked.
Megi Xukthi |Hej, Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga! En arvinge som inte vill ha sitt arv kan välja att avstå, överlåta eller avsäga arvet. Du skriver i frågan att efterarvingarna har också för avsikt att avstå från arvet. Jag antar att med efterarvingar du menar den efterlevande makens legala arvingar. Om arvtagarens legala arvingar har för avsikt att avstå från arvet, bör efterlevande make istället avsäga sig sin rätt till arv enligt 17 kap. 2 § Ärvdabalken. Om en arvinge avsagt sig sin rätt till arv är hen inte längre dödsbodelägare.Detta medför även att arvtagarens avkomlingar mister sin istadarätt, alltså rätten att ärva i sin avlidne förälders ställe. Den del av av arvet som skulle ha tillfallit arvingen fördelas mellan de övriga arvingarna. Om det inte finns övriga arvingar tillfaller arvet den allmänna arvsfonden enligt 5 kap. 1 § Ärvdabalken. Med vänliga hälsningar,

Komplettering, sambors arvsrätt

2019-03-31 i Sambo
FRÅGA |Fråga 2. är inte besvarad.Betr. våra önskemål: Kan dom uppfyllas genom att skriva ett nytt testamente?Kostar det 950 kr?
Megi Xukthi |Hej, Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga! Fråga 2 Sambolagen aktualiseras i det konkreta fallet. Detta innebär att när en sambo går bort, genomförs bodelningen i enlighet med reglerna i sambolagen. Enligt sambolagen (2003:376) 8 § ska samboegendom ingå i bodelningen. Vad som utgör samboegendom framgår av sambolagen 3 §. Där sägs att bostad och bohag utgör samboegendom om egendomen har förvärvats för gemensam användning. Detta innebär att efter bodelningen skulle hälften av samboegendomen (bostad och bohag) tillfalla den efterlevande sambon och hälften skulle ingå i den avlidnes kvarlåtenskap. Beträffande eran önskemål om att den efterlevande sambon ska förfoga över bostad och bohag livet ut finns tyvärr inget sätt att garantera detta (eran önskemål skulle inte uppfyllas genom ett nytt testamente). Bröstarvingarna har rätt att få ut deras arvslott och denna rättighet kan inte inskränkas. Dock kan de själva välja att inte få ut deras laglott och inte påkalla jämkning i testamente, vilket skulle innebära att hela kvarlåtenskapen skulle tillfalla testamentagaren, dvs. den efterlevande sambon. Om bröstarvingarna begär ut deras laglott genom att påkalla jämkning i testamente, och om det inte finns andra tillgångar som kan teckna bröstarvingarnas laglott kommer den efterlevande sambon att behöva sälja bostaden och bohaget. Den efterlevande sambon kan även erbjuda att köpa ut bröstarvingarna för att undvika försäljningen av bostaden, dock bestäms fördelningen av kvarlåtenskapen vid bouppteckningen och går inte att bestämma i förväg.Angående kostnaderna för att upprätta ett nytt testamente var vänlig kontakta vår kundtjänst. Med vänliga hälsningar,

Sambors arvsrätt

2019-03-31 i Sambo
FRÅGA |I vårt Testamente står det: "Undertecknade V och R, som "Sammanlever under äktenskapsliknande former" förordar härmed ..... I Testamentet står vidare att "den av oss som överlever den andra SKALL MED FRI FÖRFOGANDERÄTT ÄRVA ALL DEN AVLIDNES KVARLÅTENSKAP".Fråga 1: I Sambolagens §1, står det: "Med sambor avses två personer som "Stadigvarande bor tillsammans under äktenskapsliknande förhållanden och har gemensamt hushåll""Denna lag gäller endast sådana samboförhållanden där ingen av samborna är gift. Lagen gäller sambornasgemensamma bostad och bohag". Fråga 2. Har vi "reglerat äganderätten till bohag och bostad med anledning av den enes bortgång"? Vi äger nu halva bostaden var. Vi vill: 1. att sambolagen skall gälla. 2.att den efterlevande skall skall ha "Nyttjanderätt" livet ut. 3. att först då skall bostaden säljas och dess värde då dess skulder avdragits tillfalla våra respektive särkullsbarn /arvingar i efterarv.
Megi Xukthi |Hej, Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga! När en sambo går bort, genomförs först med begäran av den efterlevande sambon, en bodelning. Enligt sambolagens (2003:376) 8 § ska samboegendom ingå i bodelningen. Vad som utgör samboegendom framgår av sambolagens 3 §. Där sägs att bostad och bohag utgör samboegendom om egendomen har förvärvats för gemensam användning. Efter bodelningen är genomförd ingår hälften av samboegendomen plus annan egendom som den först avlidne sambon ägde, i dennes kvarlåtenskap. Huvudregeln i svensk rätt är att sambor, till skillnad från makar ärver inte varandra. Dock har ni i det konkreta fallet ett testamente som har företräde till den allmänna arvsordningen. Det framgår av frågan att enligt testamentet ska den efterlevande sambon ärva den andra med fri förfoganderätt. Dock inskränker detta bröstarvingarnas rätt till deras laglott. Bröstarvingar (den avlidnes barn) har, oavsett vad som framkommer i testamentet, alltid rätt att få ut halva kvarlåtenskapen som laglott (som sedan ska delas lika mellan alla bröstarvingar) genom att påkalla jämkning i testamente (7 kap. 1 § och 3 § ÄB). Detta innebär att oavsett det upprättade testamentet, när ena sambon går bort, har dennes barn (gemensamma eller särkullbarn) rätt att omedelbart få ut sina laglott. Den andra halvan av kvarlåtenskapen ska sedan enligt testamentet tillfalla den efterlevande sambon med fri förgoganderätt. När även den efterlevande sambon har gått bort, ska denna andel gå tillbaka till den först avlidne sambos barn i enlighet med testamentet. Med Vänliga Hälsningar,

Rätt att påkalla jämkning i testamente

2019-02-28 i Testamente
FRÅGA |Min biologiske far har testamenterat allt till mej. Jag har 5 halvsyskon. Min far hade dubbelt medborgarskap Australien/Sverige. Mina halvskon har förlikat sej med detta testamente. I efterhand (2år), innan arvskifte gör en av mina avlidnes syskons barn anspråk på sin arvslott. Hur stor andel av arvet kan hon göra anspråk på?Tacksam för snabbt svar.
Megi Xukthi |Hej,Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga! Hälften av din pappas kvarlåtenskap utgör bröstarvingarnas laglott (7 kap. 1§ Ärvdabalken). Bröstarvingarnas laglott kan ej inskränkas genom testamente, vilken innebär att bröstarvingar har rätt att påkalla jämkning i testamente för att få ut sina laglott. Med att ni är 6 bröstarvingar och det är ½ del av din fars kvarlåtenskap som utgör laglotten skulle din halvsyskon har rätt till 1/12 del av din fars kvarlåtenskap (och i tur skulle dennes barn har rätt till samma andel om denne hade ett barn). Dock påstår du i frågan att dina halvsyskon har förlikt sig med testamentet. I Ärvdabalkens mening ska arvingar delges testamentet genom överlämnande av testamentshandlingen i bestryktavskrift (14 kap. 1 § Ärvdabalken). Bröstarvingar måste påkalla jämkning i testamente för att få ut sina laglotter inom sex månader från att denne delgivits testamentet (7 kap. 3 § 3st. Ärvdabalken). Detta innebär att om din avlidne halvsyskon, har delgivits testamentet på det sätt som beskrivs ovan, och inte har påkallat jämkning i testamente inom 6 månader från delgivningen har testamentet blivit gällande trots att det kränker laglotten, dvs. din avlidnes syskons barn inte har rätt att påkalla jämkning i testamente två år efter delgivningen. Med Vänliga Hälsningar,

Klander av testamente på grund av psykisk störning

2019-04-30 i Testamente
FRÅGA |Vi har upptäckt att vår förståndshandikappade halvsyster skrivit ett testamente. Hennes mentala ålder var på en 6-8 årings nivå och hade därför en god man. Testamentet ska vi nu bestrida då vi anser att hon inte var kapabel att förstå vad ett testamente är och dess innebörd. Som stöd för vårt bestridande så undrar jag nu följande:1. Kan en förståndshandikappad på en 6-8 års nivå skriva ett testamente?2. När ett testamente skrivs av någon so har en God man, måste inte den Gode mannen då närvara och bistå huvudmannen och kanske tom godkänna testamentet?Tacksam för svar då vi tror att vår halvsyster har blivit lurad att skriva testamentet.
Megi Xukthi |Hej,Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga! Ärvdabalken hindrar inte en person som har en psykisk störning från att upprätta ett testamente.Testamente är en sträng personlig rättshandling och testatorn måste själv företa densamma och kan inte anlita ställföreträdare eller legala representanter även om testatorn skulle själv sakna förmåga att testamentera t.ex. på grund av ålder eller psykisk störning.Detta innebär att en god man inte kan upprätta ett testamente för huvudmannens räkning utan det är huvudmannen själv som har den rätten. Testamentet har en formbunden karaktär och formkraven för hur ett testamente skall utformas framgår av 10 kap 1 § Ärvdabalken.Dock enligt 13 kap 2 § Ärvdabalken gäller inte ett testamente om det har upprättas under påverkan av en psykisk störning. Den psykiska störningen kan vara tillfällig, exempelvis självförvållat rus eller permanent. För att testamentet ska ogiltigförklaras skall testatorn inte bara lida av en psykisk störning men den psykiska störningen måste också ha påverkat innehållet. Om en arvinge anser att ett testamente har upprättas under påverkan av en psykisk störning och gör därför gällande att testamentet är ogiltigt, har denne rätt att väcka en klandertalan inom sex månader efter det han erhöll del av testamentet (14 kap. 5 § Ärvdabalken). Sammanfattningsvis innebär vad som ovan sagts att eran halvsyster har rätt att upprätta ett testamente och det finns inget krav på att god mannen ska närvara eller godkänna upprättandet av testamentet. Dock om ni anser att testamentet har skrivits under påverkan av en psykisk störning och den psykiska störningen har påverkat testamentets innehåll, har ni rätt att väcka en klandertalan 6 månader efter ni har delgivits testamentet. Klandertalan kan enbart väckas efter testators bortgång. Det finns ingen möjlighet för er att påverka testamentets upprättande medans eran halvsyster är vid liv. Med vänliga hälsningar,

Särkullbarns arvsrätt

2019-03-31 i Särkullbarn
FRÅGA |Jag och min sambo, vi har tänkt gifta oss, vill köpa ett gemensamt fritidshus. Hur ska vi skriva till fördel för den andre då vi har barn på varsitt håll men inga gemensamma om någon av oss avlider?
Megi Xukthi |Hej,Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga! I din fråga nämner du att ni har tänkt gifta er, därför redovisar jag i mitt svar hur makarnas arvsrätt ser ut. Först när ena maken dör måste en bodelning göras i enlighet med reglerna i Äktenskapsbalken för att dela makarnas gemensamma egendom. Vid bodelningen räknar man ihop summan av vardera makens giftorättsgods gör avdrag för de skulder varje make har och delar återstoden på hälften (11 kap. 1 – 3 § Äktenskapsbalken). Detta innebär att om fritidshuset skulle vara det ända giftorättsgodset, efter bodelningen skulle hälften av huset tillfalla den efterlevande maken och hälften skulle tillfalla den avlidne. Den avlidnes andel av huset plus dennes enskild egenom, om sådan fanns, skulle utgöra den avlidnes kvarlåtenskap. Som utgångspunkt tillfaller kvarlåtenskapen efter den först avlidne maken den efterlevande maken. Detta gäller dock inte när den först avlidne maken har särkullbarn, för att särkullsbarnen har rätt att få ut sin arvslott direkt (3 kap. 1 § Ärvdabalken).Särkullbarnen kan dock vänta med att ta ut sitt arv till förmån för den efterlevande maken, vilket innebär att maken skulle ärva allt med fri förfoganderätt och särkullbarnen skulle då ha rätt till efterarv när maken går bort (3 kap. 1,2 och 9 § Ärvdabalken). Det går inte att inskränka bröstarvingarnas rätt till deras laglott.Man kan dock upprätta ett testamente, och testamentera bort hälften av kvarlåtenskapen till förmån för den efterlevande maken. Testamentet skulle innebära att den efterlevande maken skulle bli ägare till ¾ av fritidshuset medan den avlidnes särkullbarn skulle vara ägare till ¼ av huset. Anledningen till varför man inte kan testamentera bort hela kvarlåtenskapen till förmån för den efterlevande maken är att man inte kan inskränka särkullbarnens rätt att få ut deras laglotter (bröstarvingarnas laglott utgörs av hälften av den avlidnes kvarlåtenskap). Den enda möjligheten för den efterlevande maken att förfoga över hela fritidshuset skulle vara om särkullbarnen väljer att vänta med att ta ut sitt arv till förmån för den efterlevande maken. Med vänliga hälsningar,

Syskonbarnens rätt till efterarv

2019-03-31 i Efterarv
FRÅGA |HejMin mamma som nyligen dog var gift två gånger första gången dog mannen redan 1959 och i bodelningen framgår att det fanns ca 30000 kr som min mamma fick förfoganderätt över.Min mamma gifte om sig med min pappa som dog 2011 och i den bodelningen fanns där ca 1,5 milj i tillgångar som min mamma fick förfoganderätt över.När min mamma dog är där ca 1 milj i tillgångar.Jag har hittat 5 st syskonbarn till mammas första man som nu är dödsbodelägare.Min fråga är hur stor del av arvet som deras. Är det hälften av de 30000 eller tänker jag fel eller räknas det upp med något index?
Megi Xukthi |Hej,Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga! Jag antar från din fråga att din mammas första make inte lämnade något testamente efter sig. När maken dog ärvde din mamma makens kvarlåtenskaper med fri förfoganderätt (3 kap. 1 § Ärvdabalken). När även den efterlevande maken går bort, i det här fallet din mamma, ska den första makens kvarlåtenskap gå till dennes släktningar ur första, andra eller tredje arvsklassen, i det här fallet till de fem syskonbarnen (3 kap. 2 § Ärvdabalken). Syskonbarnen kan ärva genom det så kallade istadarätten (rätt för en person att ärva i sin avlidna förälders ställe) och de ingår i den andra arvsklassen. När din mamma gick bort, aktualiserades syskonbarnens rätt till efterarv i form av en andel i din mammas bo. Denna andel ska motsvara samma kvotdel av boet som arvet efter den först avlidne maken, utgjorde av den efterlevande makens egendom efter bodelningen, vid den förste makens död. Ofta är denna kvotdel lika med hälften med anledning av den giftorättsgemenskap som gäller mellan makar, men den kan också variera beroende på om det funnits någon enskild egendom i boet eller testamente till förmån för annan än den efterlevande maken. (3 kap. 2 § 3 st. ÄB). Med vänliga hälsningar

Den efterlevande makens rätt att testamentera bort den först avlidne makes kvarlåtenskap

2019-02-28 i Efterarv
FRÅGA |Vår boutredare säger att ert svar nedan inte stämmer i vårt fall.Vi har en moster som testamenterat till sina tre syskonbarn sitt arv. Inga fler släktingar finns kvar.Hennes make gick bort för femton år sedan inga barn finns på något håll.Boutredaren säger att arvet går tillbaka så hennes makes syster ärver halva boet och hon kan endasttestamentera sin hälft vilket då innebär att det testamentet inte har någon verkan,isf skulle det har skrivits tidigare och varit undertecknat även av hennes make.Bevittning av banken är ok.Tacksam för svar.Ang ert svar:2018-02-10 i TestamenteFRÅGAhej! min man är avliden ,vi har inga barn däremot syskon min f råga är om jag kan testamentera bort allt till vem jag vill eller ärver min makes syskon eller syskonbarn en viss delBestämmelser om arv och testamente finns i ärvdabalken (ÄB). Det är endast bröstarvingar (barn, barnbarn, o.s.v.) som inte får göras helt arvlösa genom att du testamenterar bort allt (ÄB 7 kap. 1 §). Syskon och syskonbarn har däremot inte denna rätt till arv. Du kan alltså testamentera bort allt till vem du vill utan hinder i lagen, eftersom du och din make inte har några barn
Megi Xukthi |Hej, Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga! Först när ena maken dör måste en bodelning göras i enlighet med reglerna i Äktenskapsbalken för att dela makarnas gemensamma egendom. Vid bodelningen räknar man ihop summan av vardera makens giftorättsgods gör avdrag för de skulder varje make har och delar återstoden på hälften (11 kap. 1 – 3 § Äktenskapsbalken).Detta innebär att förutsatt att mostern och hennes man inte hade enskild egendom, utgjorde hälften av boet efter bodelningen makens kvarlåtenskap. Med att det inte fanns några särkullbarn, ärvde din moster makens kvarlåtenskap (3 kap. 1 § Ärvdabalken). När även den andra maken dör, (i det här fallet när din moster), ska hälften av boet gå till den först avlidnes släktingar ur första eller andra arvsklassen, i det här fallet till makens syster (3 kap. 2 § Ärvdabalken). Den så kallade sekundosuccessionen (uppskjuten arvsrätt) innebär att en efterlevande make, dvs. din moster har ärvt sin makes kvarlåtenskap med fri förfoganderätt och inte full äganderätt, vilket hindrar henne från att testamentera bort hälften av boet som utgör makens kvarlåtenskap. Sammanfattningsvis är det som boutredningsmannen påstår riktigt och enligt reglerna i Ärvdabalken, hade inte eran moster rätt att testamentera bort den del av boet som utgör makens kvarlåtenskap, därför ska den del av hennes testamente jämkas och hälften av boet ska tillfalla makens syster. Med Vänliga Hälsningar,