Måste legatarier meddelas vid bouppteckning?

2019-12-29 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |En jurist har hand om ett testamente och bouppteckning där tre personer är omnämnda som legatarier. Efter förlikningsförslag till olika fonder skall nu resultatet vara klart. Legatarierna har lovats bli tillskrivna. Så har inte skett trots påminnelse och ytterligare påminnelse om att legatarierna vill veta utfallet.Kan legatarier helt gås förbi utan att meddelas
Melinda Roos |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om testamenten och dödsbon finns i ärvdabalken (ÄB).Vid en bouppteckning ska alla dödsbodelägare kallas. Delägarna är efterlevande make/sambo, arvingar och universella testamentstagare (18 kap. 1 § ÄB och 20 kap. 2 § ÄB). Den som enligt ett testamente har rätt till legat behöver inte kallas till bouppteckningen eftersom denne inte är dödsbodelägare. Legatarier har inte rätt till del i boet utan bara att få ut den egendom som testamenterats till denne. Som huvudregel ska legat tilldelas legatarien innan lagstadgade arvingar tilldelas sina andelar (22 kap. 1 § ÄB). Legatet ska verkställas så fort som möjligt och behöver oftast inte invänta arvskiftet. Dock för att legatarien ska ha rätt till sitt legat krävs att denne gör sin rätt gällande inom tio år från dödsfallet (16 kap. 4 § ÄB).Hoppas du fick svar på din fråga!

Vem ska kallas till bouppteckning?

2019-11-28 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Hej. Har en fråga angående bouppteckning, min moster har dött o det fins ett testamente skrivet. I det testamentet står det att min andra moster, hennes 2 barn ,min mamma som oxå är avliden och jag och min syster ska ärva 1/6 del var. Det finns ingen annan uppgiven i testamentet. Det var vi som blev kallade till bouppteckningen och det är klart och har skickats in till skatteverket . Nu hörde skatteverket av sig om att en halvsyster till mina mostrar inte var kallad och det måste hon vara enligt dom trotts att hon inte står med. Stämmer det. Vänligen
Melinda Roos |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om arv och dödsbon finns i ärvdabalken (ÄB).Till en bouppteckning ska samtliga dödsbodelägare kallas (20 kap. 1 och 2 §§ ÄB). Det är legala (exempelvis make, barn eller andra släktingar med arvsrätt) och testamentariska (de som tilldelats arv genom testamente) arvingar som utgör dödsbodelägare (18 kap. 1 § ÄB). Skulle det finnas arvingar som gått miste om sitt arv till följd av ett testamente, ska även dessa kallas om testamentet inte redan har vunnit laga kraft. Testamenten vinner laga kraft då det godkänts av arvingarna, eller då testamentet delgivits och ingen av arvingarna har klandrat det inom sex månader.Det stämmer alltså att din mosters halvsyskon också ska vara kallad till bouppteckningen eftersom hon då gått miste om sitt arv genom testamentet. Halvsyskon har tillsammans med helsyskon arvsrätt då föräldrarna till den avlidne gått bort (2 kap. 2 § ÄB).Hoppas du fick svar på din fråga!

Kan jag skjuta upp barnens laglott?

2019-11-26 i Särkullbarn
FRÅGA |Kan man ,via testamente, skjuta upp barnens laglott efter förälders bortgång ?Gäller ju särkullbarn, som ju ärver direkt i alla fall laglotten, halva arvslotten
Melinda Roos |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om arv finns i ärvdabalken (ÄB).Enligt svensk rätt har alla barn rätt till sin del av arvet, sin laglott (7 kap. 1 § ÄB). Man kan via testamente överlåta all kvarlåtenskap till exempelvis sin make. Men det förhindrar inte särkullbarnets möjlighet att jämka testamentet och på så sätt få ut sin laglott. Det krävs dock att särkullbarnet faktiskt jämkar testamentet för att få ut laglotten (7 kap. 3 § ÄB).Ett annat alternativ om du skulle vara gift, är att fråga om särkullbarnet vill avstå från arvslotten till förmån för den efterlevande maken (3 kap. 9 § ÄB). Särkullbarnet kommer då att få ut sin del av arvet då den efterlevande maken gått bort. Hoppas du fick svar på din fråga!

Vem ansvarar för dödsboet?

2019-09-08 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Min sambos två barn har förlorat sin pappa.Barnens farmor har börjat röja å plocka i hans hus.Får hon det, och vems ansvar är dödsboet egentligen?Mvh
Melinda Roos |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler gällande dödsbon finns i ärvdabalken (ÄB).Ett dödsbo uppstår då någon avlider och består av den avlidnes tillgångar och skulder. Boet förvaltas tillsammans av dödsbodelägarna och upphör i samband med arvsskiftet (18 kap 1 § ÄB). Vem som är dödsbodelägare beror på vilka som har arvsrätt, det kan vara efterlevande make/sambo, universella testamentstagare och arvingar. Förvaltningen av dödsboet har som mål att avveckla det. Om förvaltningen inte sköts enligt de bestämmelser som finns kan den som är ansvarig (dödsbodelägare) bli personligt betalningsansvarig gentemot dödsboets borgenärer (de som dödsboet har skulder till). Alla tillgångar ska redovisas i en bouppteckning så man bör vara försiktig med tillgångarna innan bouppteckningen är gjord. Hoppas du fick svar på din fråga!

Hur vidimeras testamenten?

2019-12-29 i Testamente
FRÅGA |Hej, jag ska justera mitt testamente och undrar över vidimeringen. Måste testamentet först skrivas under av mig och samtidigt bevittnas av två personer, och de kopior jag sedan tar av handlingen också vidimeras av två personer? Räcker det möjligtvis att kopiorna skrivs under av mig och bevittnas av två? Gäller stämpel i stället för handskriven underskrift för bevittningen?
Melinda Roos |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om testamenten finns i ärvdabalken (ÄB).Testamenten ska vara skriftliga med två vittnen som är närvarande samtidigt som testator skriver under handlingen eller vidkänner sin underskrift. Vittnena ska även de skriva under handlingen med sina namn och vara underförstådda med att det är ett testamente de skriver under på. Däremot behöver inte testatorn låta dem veta innehållet av handlingen (10 kap. 1§ ÄB). En kopia av ett testamente kan vara giltigt om originalhandlingen har uppfyllt formkraven. Därför behöver inte dessa kopierade handlingar vidimeras ytterligare. Gällande om stämpel går istället för underskrift, finns inte något rättsfall om det. Däremot har det räckt med bomärke eller att testatorn vidkänner sin underskrift. Jag skulle dock råda dig att handskriva underskriften.Hoppas du fick svar på din fråga!

Vem ärver min faster?

2019-11-28 i Arvsordning
FRÅGA |Min faster är änka och hon och avlidna maken har inga barn. Vem ärver vid hennes bortgång? Min faster hade en bror som är avliden min far och hennes man hade två bröder varav en är i livet och båda bröderna har barn.
Melinda Roos |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om arv finns i ärvdabalken (ÄB). Vem som ärver i första hand då arvlåtaren inte har några egna barn är arvlåtarens föräldrar. Om de inte längre är i livet så träder syskonen i dess ställe, det vill säga din far, så länge din faster är ogift och barnlös. Skulle din far gå bort före din faster så träder du och dina syskon i hans ställe (2 kap. 2 § ÄB). Hoppas du fick svar på din fråga!

Är fordon samboegendom?

2019-09-10 i Sambo
FRÅGA |Min sambo ( sen 30 år ) o jag har 5 fordon, husbil, 3 bilar och en motorcykel. Alla dessa införskaffade för gemensamt bruk. Min sambo står som ägare till alla fem fordonen då endast ett namn kunde registreras. Vi har betalt dem gemensamt. Han har 2 särkullbarn o jag har ett barn. Frågan är om jag anses som ägare om min sambo skulle avlida? ? Vi har skrivit testamente till fördel för varandra. Hur blir arvet av fordonen delade mellan mig o hans barn. Tackar för svar
Melinda Roos |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Gällande sambor och samägande gäller huvudprincipen att den som faktiskt förvärvat egendom också ska ses som egendomens ägare. Däremot finns något som benämns som samboegendom. Det innebär att bohag som är införskaffat för gemensamt bruk kan bli föremål för likadelning mellan parterna vid samboendets upplösning (3 § SamboL). Med bohag menas möbler, hushållsmaskiner och annat som är avsett för det gemensamma hemmet. Fordon är alltså inget som utgör samboegendom och ska därför inte delas lika på.Det kan däremot i ert fall röra sig om en så kallad dold samäganderätt. För att det ska vara aktuellt krävs att en av samborna köpt egendom i sitt namn men för gemensamt bruk, att den andre sambon underlättat förvärvet med ett ekonomiskt tillskott och att sambon som köpte egendomen har förstått att syftet med det ekonomiska tillskottet varit att det ska vara samägt, samt att det är bådas vilja att egendomen ska vara samägd. I sådana fall ska fordonen delas lika på vid upplösningen av samboförhållandet.Hoppas du fick svar på din fråga!

Vad gäller vid arv för särkullbarn?

2019-09-08 i Särkullbarn
FRÅGA |Hej.Min mor är nybliven änka och var gift med min styvfar som nu alltså gått bort. Han hade två barn från tidigare äktenskap (särkullsbarn). Utgå från att min mor och styvfar inte har någon enskild egendom och att nettotillgångarna är 1,5 msek. Kan särkullbarnen kräva att 'direkt' få sitt arv på 0,75 msek efter sin far?Om det finns ett testamente där min styvfar testamenterat sina tillgångar till min mor, och vice versa, med fri förfoganderätt och där man vädjar till särkullbarnen att vänta med att kräva sin laglott tills båda är avlidna, vad kan de då lagligen kräva att få ut om de inte vill respektera denna vädjan? Är det då 50% av de 0,75 msek?Tack på förhand.
Melinda Roos |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om arv finns i ärvdabalken (ÄB).Jag kommer dela upp mitt svar i två utefter dina frågor.Kan särkullbarn kräva att få ut sitt arv direkt?Det som skiljer sig mellan bröstarvingar och särkullbarn i arvsrätten är främst att särkullbarn har en rätt att få ut sin del av arvet direkt efter sin avlidna förälder (3 kap 1 § ÄB). Däremot har en efterlevande make alltid rätt att få ut så mycket av kvarlåtenskapen att det uppgår till ett värde av fyra gånger prisbasbeloppet (3 kap 1 § ÄB). Vad kan särkullbarn kräva om testamente finns?Alla barn är så kallade bröstarvingar till sina föräldrar, vilket innebär att de har rätt till en laglott var, som är lika stor. Är det två barn kommer de att få varsin lika stor del av förälderns kvarlåtenskap, den delas då på två (2 kap. 1 § 2 st. ÄB). Arvslotten till skillnad från laglotten, kan däremot inskränkas genom testamente (7 kap. 1 § ÄB). Rätten till laglott, går inte att inskränka genom testamente, barn har nämligen alltid rätt till sin laglott. En laglott är hälften av arvslotten denne är berättigad genom lag. Är arvslotten 100 000 kr exempelvis, blir laglotten 25 000 kr i exemplet med två barn.Hoppas du fick svar på din fråga!