Kan en förälder bestämma att endast två av tre barn ska ärva en fastighet?

2019-12-16 i Testamente
FRÅGA |Vi är 3 syskon som efter att våran mor avlidit skall dela på hennes fastighet på gotland. men vår mamma vill inte att ett av barnen skall vara med på i hennes testamente och inte ärva sin tredjedel av fastigheten, men att detta syskon får vara med på resten av tillgångar och lösöre
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om arv och testamenten finns i ärvdabalken (ÄB). Jag tolkar din fråga som att du undrar om din mor har möjlighet att skriva ett testamente för att endast två av hennes tre barn ska ärva hennes fastighet. Din mor har möjlighet att skriva ett testamente (9 kap. 1 § ÄB). I detta kan hon skriva att de två barn hon vill ska ärva fastigheten. Detta är tillåtet och ska respekteras. Det enda undantaget är om det skulle inskränka det tredje barnets laglott. Ett testamente ska uppfylla flera formkrav. Det ska till exempel vara skriftligt och bevittnat (10 kap. 1 § ÄB). Vad innebär laglott?Om en person avlider är huvudregeln att bröstarvingarna, alltså den avlidnes barn, ska ärva, och att de ska dela lika på arvet (2 kap. 1 § ÄB). Den del som då tillfaller bröstarvinge utgör dennes arvslott. I ditt fall innebär detta att de tre barnens arvslott är en tredjedel av det er mor lämnar efter sig. En bröstarvinge har alltid rätt till sin laglott. Laglotten är hälften av arvslotten (7 kap. 1 § ÄB). I det fall ett testamente inskränker en bröstarvinges laglott kan denne jämka testamentet och på så sätt få ut laglotten (7 kap. 3 § ÄB). I din situation innebär detta att laglotten för vardera bröstarvinge är en sjättedel av det er mor lämnar efter sig. Denna laglott har ni alltid rätt till. SlutsatsDet är alltså möjligt för din mor att upprätta ett testamente där hon skriver att endast två av hennes barn ska ärva fastigheten. Detta ska respekteras så länge det tredje barnets laglott inte inskränks. Det tredje barnet har rätt till en sjättedel av arvet efter sin mor. Så länge hen får detta, till exempel genom andra tillgångar eller lösöre, har hen inte rätt till fastigheten om er mor skriver ett sådant testamente. Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Har särkullbarn efterarvsrätt efter den efterlevande maken?

2019-12-12 i Efterarv
FRÅGA |Hej. Maken går bort, han har 2 barn, särkullsbarn. Särkullbarnen kräver sin laglott (som de får). Har de då rätt att ärva mer, då makan går bort eller ärver hennes barn då allting? Om de har rätt att ärva mer efter makans död, vad händer om den egendomen som finns kvar har sjunkit i värde?
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om arv finns i ärvdabalken (ÄB). Särkullbarns rättDå en person som är gift avlider ska den efterlevande maken ärva allt (3 kap. 1 § ÄB). Ett undantag från detta gäller dock då den avlidne maken har barn som inte är den efterlevande makens barn, så kallade särkullbarn (3 kap. 1 § andra meningen ÄB). Särkullbarn har rätt att få ut sitt arv efter sin förälder direkt. Då även den efterlevande maken avlider har den först avlidne makens arvingar så kallad efterarvsrätt (3 kap. 2 § ÄB). Detta innebär att den först avlidne makens arvingar har rätt att få ut arv efter att även den efterlevande maken avlidit. Hälften av den sist avlidne makens egendom ska tillfalla den först avlidne makens arvingar. I vissa fall blir det inte så, i bodelningen som görs då en make avlider, att boet delas på hälften. Då ska den först avlidne makens efterarvingars del vara så stor som den först avlidne makens del i boet (3 kap. 2 § tredje stycket ÄB). Efterarvingarna har alltså inte rätt till en viss summa, utan de har rätt till en viss andel av egendomen den efterlevande maken lämnar efter sig. Detta innebär att det inte spelar någon roll om egendomen sjunkit i värde. Om en bröstarvinge, alltså ett barn, redan då den första maken avled fått ut hela, eller en del, av sitt arv ska dennes andel i den efterlevande makens egendom minskas i motsvarande mån (3 kap. 2 § andra stycket ÄB). Om den efterlevande maken, utan hänsyn till den först avlidne makens efterarvingar, har skänkt bort egendom, eller på liknande sätt minskat sin egendom, har efterarvingarna rätt till vederlag (3 kap. 3 § ÄB). Det kan självklart också vara så att den efterlevande makens tillgångar ökat, på grund av arv, gåva eller förvärvsarbete som den efterlevande maken drivit efter den först avlidne makens död. Då ska detta reserveras för endast den efterlevande makens arvingar (3 kap. 4 § ÄB). Jag kommer i svaret nedan utgå ifrån att egendomsmassan inte förändrats mellan att din make avled och att du avlider, eftersom om så är fallet kan det krävas ganska komplicerade uträkningar. Din situationDin makes särkullbarn har fått sin laglott, vilket utgör hälften av den arvslott de har rätt till. Då du avlider skulle din makes barn ha haft rätt att få hälften av det du lämnar efter dig. Eftersom de redan fått sin laglott ska de bara få vad som krävs utöver det för att de ska ha fått sin arvslott. Hälften av den egendom du lämnar efter dig ska gå till efterarvingarna. Men eftersom de, som nämnt ovan, redan fått sin laglott ska de endast få hälften av egendomen. Alltså ska din makes efterarvingar få en fjärdedel totalt, alltså en åttondel var eftersom de är två stycken, av egendomen du lämnar efter dig. Resterande, alltså tre fjärdedelar, ska dina barn ärva. Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

När kan man klandra ett testamente?

2019-12-04 i Testamente
FRÅGA |Hej! Min faster har nyligen avlidit. Hennes man avled 2011 och de hade gjort ett gemensamt testamente. Detta godkändes och registrerades hos skattemyndigheten i o m att han avled. Detta testamente kan man väl inte klandra nu eller?Det har också framkommit ett nytt testamente som min faster skall ha skrivit 2015 då hon hade god man och inte var vid sina sinnens fulla bruk. Vi har inte fått uppgift på när hon fick diagnos demens och Alzheimers dock. Är det någon idé överhuvudtaget att klandra detta testamente?
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om testamenten finns i ärvdabalken (ÄB). Om en arvinge vill klandra ett testamente ska detta göras inom sex månader från att man delgivits testamentet. Om detta inte gjorts har man förlorat rätten att klandra testamentet (14 kap. 5 § ÄB). Detta innebär att det första testamentet, som godkändes 2011, inte längre kan klandras.Din andra fråga är svårare för mig att svara på eftersom jag inte känner till några exakta omständigheter, men jag ska försöka förklara vad som gäller. Ett testamente som har upprättats under påverkan av en psykisk störning är ogiltigt och kan klandras (13 kap. 2 § ÄB och 14 kap. 5 § ÄB). En klandertalan ska, som nämnt tidigare, väckas inom sex månader från att man tog del av testamentet. Huruvida din faster var under påverkan av en sådan psykisk störning som krävs för att testamentet ska bli ogiltigt kan jag inte svara på. Det krävs att testamentet, eller dess innehåll, måste ha påverkats av den psykiska störningen. Den som upprättat testamentet ska, på grund av den psykiska störningen, ha saknat insikt om vad testamentet skulle komma att innebära. Det är den som påstår att den som skrivit testamentet var under påverkan av en psykisk störning som ska bevisa att så var fallet. Jag kan som sagt inte svara på om du skulle vinna framgång med en klandertalan, men som jag skrivit ovan finns möjligheten att väcka en sådan talan. Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Kommer min sambo eller mina barn ärva om jag avlider?

2019-11-20 i Arvsordning
FRÅGA |HEJ!KAN JAG SKRIVA TESTAMENTA PÅ MINA SAKER SOM MINA BARN SKALL HA NÄR JAG GÅR BORT.VI ÄR SAMBOS OCH HAR INTE SKRIVIT NÅGOT MELLAN OSS.
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om arv och testamenten finns i ärvdabalken (ÄB). Vem har rätt att ärva?Huvudregeln inom svensk rätt är att det är den avlidnes bröstarvingar, alltså dennes barn, som har rätt att ärva i första hand (2 kap. 1 § ÄB). Detta innebär att om en person avlider ska dennes barn få ärva allt, och dela lika på arvet (2 kap. 1 § andra stycket ÄB). Den del som då tillfaller varje bröstarvinge utgör dennes arvslott. Makes och sambos rätt att ärvaDet finns en rätt för en efterlevande make att ärva (3 kap. 1 § ÄB). Denna rätt går före de gemensamma barnen. Däremot finns det ingen motsvarande rätt för en efterlevande sambo att ärva. Sambor ärver alltså inte varandra i Sverige. Den enda möjligheten för en efterlevande sambo att ärva är genom testamente. Din situationSom jag tolkar din fråga undrar du om du kan skriva ett testamente för att dina barn ska ärva om du avlider, istället för att din sambo ska ärva. Om jag har tolkat frågan rätt behöver du inte göra någonting för att det ska bli som du vill. Om du avlider kommer dina barn ärva efter dig, eftersom sambor inte ärver varandra. Om du vill att din sambo ska ärva efter dig måste du upprätta ett testamente (9 kap. 1 § ÄB). Då måste formkraven för testamenten vara uppfyllda, det måste bland annat vara underskrivet och bevittnat (10 kap. 1 § ÄB). Det enda du måste tänka på om du vill skriva ett testamente till förmån för din sambo är att dina barn alltid har rätt till sin laglott. Laglotten utgör hälften av arvslotten (7 kap. 1 § ÄB). Denna laglott har bröstarvingarna alltid rätt till och den får inte inskränkas genom testamente. Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Kan min sambo bo kvar i huset jag äger om jag avlider?

2019-12-12 i Arvsordning
FRÅGA |Jag ska bygga ett hus och flytta dit med min pojkvän. Huset ska vara min enskilda egendom och vi ska avtala bort sambolagen så att han inte har rätt till hälften. Men om jag går bort före honom kan han då få bo kvar om han tar över alla kostnader och "sitta i orubbat bo" och mina barn ärver huset den dagen han går bort? Eller måste vi gifta oss då?
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om arv och testamenten finns i ärvdabalken (ÄB). Eftersom du skriver att ni ska avtala bort sambolagen och att huset ska vara ditt enskilda kommer jag inte gå djupare in på samboegendom och en eventuell bodelning. Istället kommer jag fokusera på vad som skulle hända om du avlider. Vem ärver?Sambor ärver inte varandra. Det innebär att om du avlider kommer dina bröstarvingar, alltså dina barn, ärva allt efter dig (2 kap. 1 § ÄB). Om detta inte är vad du önskar kan du skriva ett testamente (9 kap. 1 § ÄB). I testamentet kan du skriva att din sambo ska ärva huset och sitta i orubbat bo, och när han avlider ska dina barn ärva huset. Detta är dock inte vattentätt eftersom bröstarvingar alltid har rätt till sin laglott. Laglotten utgör hälften av den arvslott de annars skulle fått (7 kap. 1 § ÄB). Om du upprättar ett testamente som inskränker dina barns rätt till laglott kan de välja att jämka testamentet (7 kap. 3 § ÄB). I så fall måste din sambo köpa ut huset från dina barn för att få behålla det. Vad händer om ni skulle gifta er?Om ni skulle vara gifta skulle bodelningen se lite annorlunda ut mot om ni är sambor. Dock utgår jag ifrån att ni i så fall skriver ett äktenskapsförord som anger att huset är ditt enskilda. Detta eftersom du skriver att det ska vara det. Om det inte är det kommer din, i detta fallet, make få hälften av huset vid bodelningen och endast hälften av huset kommer fördelas som arv efter dig. Om den avlidne är gift ska hela dennes kvarlåtenskap tillfalla den efterlevande maken (3 kap. 1 § ÄB). Denna rätt går före makarnas gemensamma barns arvsrätt. De får istället rätt att ärva då båda föräldrarna avlidit (3 kap. 2 § ÄB). Det finns dock ett undantag från denna rätt för efterlevande make att ärva. Det gäller när den avlidne har barn som inte är den efterlevande makens barn. Särkullbarn har alltid rätt att få ut sitt arv efter sin förälder direkt (3 kap. 1 § andra meningen ÄB). Detta innebär att om den avlidne endast har särkullbarn kommer de ha rätt att få ut sitt arv efter sin förälder direkt, och den efterlevande maken har inte rätt att ärva något. Den enda inskränkningen i särkullbarnens rätt är att en efterlevande make alltid har rätt att efter bodelningen ha egendom som motsvarar minst fyra prisbasbelopp (3 kap. 1 § andra stycket ÄB). Ett prisbasbelopp är ett fastställt belopp som används för beräkning av olika förmåner och avgifter. 2019 är ett prisbasbelopp 46 500 kr. Om den efterlevande maken inte uppnår detta efter bodelningen har hen rätt att få ut så mycket ur arvet efter den avlidne att hen uppnår det.På samma sätt här kan du skriva ett testamente om att du vill att din, i detta fallet, make ska sitta kvar i orubbat bo. Dock kan dina barn även jämka detta testamente och på så sätt få ut sin laglott. Det är alltså inte helt säkert att din sambo skulle kunna bo kvar även om ni gifter er. Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Kan man föreskriva i testamente att en gåva inte ska vara förskott på arv?

2019-12-04 i Förskott på arv
FRÅGA |Hej Min far och hans fru har ett äkta testamente där det står att inga gåvor ska vara förskott på arv . Innbär det att om någon ger tex 100 000 kr till ett av barnen (särkullebarn) så ska det ej räknas med i arvet om någon går bort?
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om testamenten finns i ärvdabalken (ÄB). Huvudregeln är att en gåva till en bröstarvinge ska ses som förskott på arv om inget annat är föreskrivet (6 kap. 1 § ÄB). Enligt praxis finns inga formkrav för hur en vilja att en gåva inte ska vara förskott på arv ska uttryckas. Det räcker att det tydligt framgår att arvlåtaren inte menar att gåvan ska avräknas på arvet. Detta kan framgå till exempel genom ett testamente. Om det tydligt framgår att avsikten med en gåva inte är att det ska vara förskott på arv ska gåvan alltså inte räknas av från det framtida arvet. Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Hur kan jag och min sambo göra för att ärva varandra?

2019-11-20 i Sambo
FRÅGA |Hej! Jag är sambo och undrar om ifall han skriver ett testamente där jag ärver honom istället för hans särkullbarn måste då även jag skriva ett likadant testamente? Vi har båda barn sedan tidigare.
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om arv och testamenten finns i ärvdabalken (ÄB). Vem har rätt att ärva?Huvudregeln inom svensk rätt är att det är den avlidnes bröstarvingar, alltså dennes barn, som har rätt att ärva i första hand (2 kap. 1 § ÄB). Detta innebär att om en person avlider ska dennes barn få ärva allt, och dela lika på arvet (2 kap. 1 § andra stycket ÄB). Den del som då tillfaller varje bröstarvinge utgör dennes arvslott. Det finns även rätt för en efterlevande make att ärva (3 kap. 1 § ÄB). Däremot finns det ingen motsvarande rätt för en efterlevande sambo att ärva. Sambor ärver inte varandra i Sverige. Rätten att skriva testamenteDen som har fyllt 18 år har rätt att förordna om sin kvarlåtenskap genom testamente (9 kap. 1 § ÄB). Testamentet måste upprättas enligt vissa formkrav för att vara giltigt. Det ska bland annat vara underskrivet och bevittnat (10 kap. 1 § ÄB). I testamentet är man fri att förordna om sin kvarlåtenskap som man önskar. Den enda inskränkningen i detta är att bröstarvingar alltid har rätt till sin laglott. Laglotten utgör hälften av arvslotten (7 kap. 1 § ÄB). Om ett testamente inskränker en bröstarvinges laglott kan denne jämka testamentet och på så sätt få ut sin laglott (7 kap. 3 § ÄB). Din situationBåde du och din sambo är fria att upprätta testamenten för att förordna om er kvarlåtenskap. Testamentena ska respekteras så länge de inte inskränker bröstarvingars laglott, och dessa väljer att jämka. Om din sambo upprättar ett testamente och förordnar att du ska ärva om han avlider kommer detta gälla så länge hans bröstarvingar inte väljer att jämka det. Däremot kommer hans testamente inte innebära att han ärver dig om du avlider. Om du vill att din sambo ska ärva dig om du avlider måste även du upprätta ett testamente. Om ni vill kan ni upprätta ett så kallat inbördes testamente tillsammans där ni förordnar att den som överlever den andre ska ärva. Ni kan, om ni vill, i ert inbördes testamente förordna om att den som överlever den andre ska ärva med fri förfoganderätt, och att när båda avlidit ska barnen dela på all kvarlåtenskap. Fri förfoganderätt innebär att man kan använda egendomen som man önskar, men man kan inte testamentera bort den. Om ni förordnar på detta sätt kanske ni kan undvika att bröstarvingarna väljer att jämka testamentet, och att de i så fall väntar på sina arv tills ni båda avlidit. Om ni känner att ni behöver hjälp att upprätta ett testamente är ni välkomna att boka en tid hos en av våra jurister. Det kan ni göra här. Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Vem ärver om jag eller min make avlider?

2019-11-10 i Arvsordning
FRÅGA |HejVi är ett gift par sedan 1973 med två gemensamma barn. 1988 skilde vi oss och delade på skulder och tillgångar jag tog över huset och lagfarten skrevs på mig och jag blev kvar där. Det gick några år och vi hittade tillbaka till varandra och gifte om oss. Innan giftemål nr. 2 skrevs ett äktenskapsförord att var och en skulle behålla sina tillgångar ifall det strulade till sig igen. Äktenskapet håller och nu till frågan.Vi vill att om någon av oss dör ska den andra parten ärva hus och alla tillgångar utan massa strul.Behöver vi vidtaga någon åtgärd för att så ska ske.m.v.hUndrande
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om arv och testamenten finns i ärvdabalken (ÄB). Eftersom ni är gifta finns även regler i äktenskapsbalken (ÄktB). Jag utgår ifrån att varken du eller din make har några fler barn än era två gemensamma. Vad händer om någon som är gift avlider?Det första som händer när en person som är gift avlider är att en bodelning ska göras mellan den efterlevande maken och den avlidnes dödsbo. Eftersom din fråga inte rör en bodelning kommer jag bara kort gå igenom hur detta går till. I bodelningen delas makarnas giftorättsgods mellan dem (10 kap. 1 § ÄktB och 11 kap. 3 § ÄktB). Enskild egendom ska hållas utanför bodelningen. Egendom kan bli enskild genom till exempel äktenskapsförord (7 kap. 2 § ÄktB). Det som tillfaller den efterlevande maken är dennes, och det som tillfaller den avlidnes dödsbo utgör arvet efter denne. Detta ska sedan fördelas enligt reglerna i ärvdabalken. Vem ska ärva?Huvudregeln inom svensk rätt är att den avlidnes bröstarvingar, alltså dennes barn, ska ärva (2 kap. 1 § ÄB). Det finns även en arvsrätt för den efterlevande maken (3 kap. 1 § ÄB). Denna rätt går före de gemensamma barnen. Detta innebär att om en person som är gift, och enbart har barn som är gemensamma med sin make avlider, kommer den efterlevande maken ärva allt med fri förfoganderätt. Detta innebär att den efterlevande maken kan använda egendomen som hen önskar, men kan inte testamentera bort den. När även den efterlevande maken avlider kommer de gemensamma barnen få ut arvet efter båda sina föräldrar samtidigt (3 kap. 2 § ÄB). Den efterlevande maken kommer även ärva all den avlidne makens enskilda egendom. Att egendom är enskild spelar bara roll i en bodelning. SlutsatsSvaret på din fråga är alltså nej, ni behöver inte göra någonting. Detta eftersom du och din make endast har gemensamma barn. Om någon av er avlider kommer den efterlevande maken ärva allt med fri förfoganderätt, och när ni båda avlidit kommer era barn få sina arv efter er båda. Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,