Fördela bostadsrätt och möbler genom testamente

2021-05-31 i Testamente
FRÅGA |Hej, jag är en omgift kvinna med barn och min nya man har barn.Min ena fråga är om någon av oss dör räknas våra bankkonto ihop vid bodelning när särkullebarnen ska ha ut sin arvslott?Kan man skriva ett testamente på att den som blir kvar vid en make/ makas bortgång får behålla lösöre såsom möbler och bil?Vi ska nu också köpa en bostadsrätt och jag förstår att särkullebarnen har rätt till sin arvslott vid bodelning. Kan man på något sätt underlätta för den partner som blir kvar efter en avlidit att kunna behålla boendet?Mvh
Victoria Ikegami Andersson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Jag tolkar det som att du har två huvudsakliga frågor. Den första är vilka tillgångar som kommer omfattas av en bodelning och den andra är huruvida det är möjligt att testamentera egendom såsom möbler och bostadsrätten. Svaret på dessa frågor återfinns i äktenskapsbalken (ÄktB).Hur sker en bodelning?När ett äktenskap upplöses, exempelvis när ena maken går bort, så ska makarnas egendom fördelas genom en bodelning (9 kap. 1 § ÄktB). Utgångspunkten vid en bodelning är att makarnas så kallade giftorättsgods ska ingå enligt 10 kap. 1 § ÄktB. En makes egendom är giftorättsgods i den mån den inte är enskild egendom (7 kap. 1 § ÄktB). Typiskt sett så omvandlas giftorättsgods till enskild egendom genom att makarna förordnar om detta genom ett äktenskapsförord. Att detta är möjligt framgår av 7 kap. 1 §, st. 1 p. 1 ÄktB.Jag kommer utgå från att ni inte har upprättat något äktenskapsförord och att all egendom är giftorättsgods. Detta innebär följaktligen att all er egendom kommer ingå i bodelningen och fördelas 50/50 mellan dödsboet efter den avlidne maken och den efterlevande maken. Detta inkluderar även pengarna på era respektive bankkonton.Går det att fördela bostadsrätten och möbler till den ena maken?Det är viktigt att påpeka att det inte är äganderätten som giftorättsgods och enskild egendom gör anspråk på, utan det är helt enkelt huruvida egendomen ska ingå vid en bodelning. Så ni kan alltså inte upprätta ett äktenskapsförord som fördelar huset mellan er.Däremot så är det möjligt att upprätta ett testamente där den ena maken testamenterar sin andel av bostaden till den andra maken vid ett eventuellt dödsfall. På detta sätt kan ni försäkra er att den efterlevande maken kommer kunna fortsätta bo i bostaden tillsammans med barnen.För hjälp med att upprätta testamentet så rekommenderar jag dig att kolla in möjligheterna att köpa och utforma ett testamente genom Lawline. Annars kan du alltid kontakta Lawline och boka tid för juridisk rådgivning på denna sida.Jag hoppas du fick svar på din fråga och lycka till!Med vänlig hälsning,

Försäljning av ärvd lägenhet

2021-04-30 i Bröstarvinge
FRÅGA |Hej min far äger en lägenhet utomlands som vi har ärva efter farmor. Nu behöver vi sälja den. Har jag rätt till något av vinsten eller är det min far som får allt. Mvh
Victoria Ikegami Andersson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag har förstått det som att din far äger lägenheten då han har ärvt den av hans mamma (din farmor) och att han nu tänker sälja den. Du undrar om du har rätt till en del av vinsten.Svaret på din fråga återfinns i ärvdabalken (ÄB).Du skriver att din far äger en lägenhet samt att han har ärvt denna och du omnämner inte heller något testamente. Detta innebär förmodligen att din farmors kvarlåtenskap (all den egendom som finns kvar efter att din farmor gått bort) har fördelats enligt svensk arvsrätt.Den svenska arvsrättenHur arvet efter någon fördelas regleras i 2 kap. ÄB och kallas för den legala arvsordningen. Däri uppställs en prioriteringsordning mellan olika arvsberättigade som kallas för olika arvsklasser. Den första arvsklassen ärver före den andra arvsklassen och den andra arvsklassen före den tredje.Den första arvsklassen omfattar avkomlingar till den avlidna (2 kap. 1 § ÄB). Dessa kallas för bröstarvingar och kommer ärva kvarlåtenskapen efter den avlidna jämnt fördelat. Om det endast finns en bröstarvinge så ärver denna hela kvarlåtenskapen.I ditt fall så är alltså din pappa en bröstarvinge i förhållande till din farmor. Detta innebär att, förutsatt att han är ensambarn, han har ärvt all hennes kvarlåtenskap. Detta inkluderar alltså äganderätten till lägenheten. Detta innebär att vid försäljningen av lägenheten så kommer all vinst tillfalla honom.SlutsatsEftersom det är din pappa som äger lägenheten så förutsätter jag att det är han som har ärvt hela äganderätten till lägenheten. Om detta förhållande föreligger så har alltså endast han rätt till vinsten. Såvida inte din farmor kvarlämnade ett testamente som uttrycker att du ska få ta del av vinsten vid en eventuell försäljning av lägenheten så är det alltså detta som gäller. Eftersom du inte omnämner att ett sådant testamente finns, så utgår jag från att det var den svenska arvsrätten som fördelade hennes kvarlåtenskap och då är det din far som är berättigad till hela vinsten.Hoppas du fick svar på din fråga!MVH

Kan en make (ingift faster) ärva sin makes syskonbarn?

2020-12-25 i Arvsordning
FRÅGA |HejÄrver ingift faster?Jag har en kusin som avlidit, han hade inga syskon.Ingen partner, barn eller föräldrar i livet. Ej heller lever några farbröder, morbröder, mostrar, fastrar eller deras parters. Den enda kvar i livet av hans föräldrars generation är min mor, som är ingift faster. även hon änka.Vi som kusiner vet vi inte ärver.Men, hur är det med ingift faster?Alltså min avlidne kusins fars brors hustru.Jag antar att arvet annars går till allmänna arvsfonden.
Victoria Ikegami Andersson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Den fråga som du har ställt aktualiserar hur arvsordningen fungerar samt hur de så kallade arvsklasserna förhåller sig till varandra. Svaret på din fråga regleras i ärvdabalken (ÄB), vilket jag kommer utgå från när jag svarar på din fråga.Jag har tolkat att din fråga gäller ifall en make (din mor) till någon vars syskonbarn har gått bort kan ärva syskonbarnet.Den legala arvsordningen och arvsklasserHur arvet efter någon fördelas regleras i 2 kap. ÄB och kallas för den legala arvsordningen. Däri uppställs en prioriteringsordning mellan olika arvsberättigade som kallas för olika arvsklasser. Den första arvsklassen ärver före den andra arvsklassen och den andra arvsklassen före den tredje. Arvsklasserna används alltså för att tydliggöra vem/vilka som kommer att ärva arvlåtarens (den avlidnas) kvarlåtenskap.I ditt fall så gäller frågan din kusin och därför tänker jag beakta vilka som ingår i hans tre olika arvsklasser och ifall någon då skulle vara arvsberättigad. Viktigt att påpeka är att det endast är släktingar som ingår i någon de tre olika arvsklasserna som kan ärva arvlåtaren enligt den legala arvsordningen (2 kap. 4 § ÄB). Såsom du uppmärksammat så kommer alltså dessa pengar att tillfalla den Allmänna arvsfonden ifall det inte finns någon som ingår i en arvsklass samt att inget giltigt testamente finns.Vem/vilka ingår i kusinens tre arvsklasser?Den första arvsklassen omfattar avkomlingar till den avlidna. Detta avser alltså barn, barnbarn och barnbarnsbarn och så vidare enligt 2 kap. 1 § ÄB. I din kusins fall så nämner du att han inte hade några avkomlingar, vilket medför att denna paragraf inte är tillämpbar. Vi behöver alltså beakta nästa arvsklass.Den andra arvsklassen omfattar istället arvlåtarens föräldrar och föräldrarnas avkomlingar enligt 2 kap. 2 § ÄB. Exempel på föräldrarnas avkomlingar är arvlåtarens syskon och syskonens eventuella avkomlingar. I din kusins fall så nämner du att han varken hade föräldrar eller syskon som levde vid hans bortgång. Detta innebär alltså att det inte finns någon som är arvsberättigad enligt den andra arvsklassen. Vi går istället vidare till den tredje och sista arvsklassen.Den tredje arvsklassen omfattar arvlåtarens mor- och farföräldrarna och deras barn (morbröder, farbröder, mostrar och fastrar) enligt 2 kap. 3 § ÄB. Utöver dessa så omfattas inga andra av den legala arvsordningen. Ifall ingen arvsberättigad kan identifieras i någon av dessa tre arvsklasser så går som sagt arvet till den Allmänna arvsfonden. I din kusins fall så ingår inte din moder i den legala arvsordningen då hon inte är en avkomling till din kusins far- eller morföräldrar. Detta skulle däremot din fader ha gjort då han i egenskap av kusinens farbror skulle ha innefattats av den tredje arvsklassen. Dessvärre innebär hans bortgång att han inte kan bli arvsberättigad över huvud taget (1 kap. 1 § ÄB).Slutsatsen är alltså att din mor dessvärre inte ingår i någon av de ovannämnda arvsklasserna och är därmed inte berättigad till något arv. Den enda situationen då din mor skulle kunna varit arvsberättigad är genom ett giltigt testamente. Däremot skriver du att något sådant inte existerar och därför så är det den legala arvsordningen som gäller istället, vilket utesluter din moder från någon arvsrätt. Utifrån informationen du har givit mig så framstår det som mest sannolikt att arvet istället kommer tillfalla den Allmänna arvsfonden.Hoppas att du har fått svar på din fråga,Med vänlig hälsning,

Hur ser arvsordningen ut när en arvsberättigad avlider innan arvet utfaller?

2020-12-23 i Bröstarvinge
FRÅGA |Hej!Ställde nedan fråga tidigare och tackar för ett mycket utförligt svar. Nu uppkom en till fråga gällande min helsyster som tyvärr inte finns längre, gick bort 2010. Vi har gemensamma föräldrar, pappa som gick bort 2005 (och som vår mor ärvde allt från då) och sedan vår mor nu som gick bort nyligen. Jag undrar nu vem som ärver min systers del? Hon hade inga egna barn. MvhTIDIGARE FRÅGA:Min mor har gått bort nyligen och min far gick bort 2005. De var gifta och hade 2 gemensamma barn (jag och en avliden syster) Min mor har även sedan tidigare 2 barn. Delas tillgångarna som finns kvar nu lika mellan min mors barn eller har gemensamma barn med tidigare avlidne make större arvslott? Tack på förhand! Mvh
Victoria Ikegami Andersson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Jag har tolkat det som att du undrar vem som ärver din systers andel av kvarlåtenskapen efter din mor. Svaret regleras i Ärvdabalken (ÄB) som jag kommer utgå från när jag besvarar din fråga. Jag utgår från att er mor ärvde er fader med stöd av makens arvsrätt enligt 3 kap. 1 § ÄB. Detta innebär alltså att du kommer få ut arvet efter din far såsom din mor nu när hon har gått bort.Hur arvet efter någon fördelas regleras i 2 kap. ÄB. Däri uppställts en prioriteringsordning som man kallar för olika arvsklasser. Den första arvsklassen ärver före den andra arvsklassen och den andra arvsklassen före den tredje. I detta fall så innefattar den första arvsklassen enligt 2 kap. 1 § ÄB avkomlingar till den avlidna. Dessa kallas för bröstarvingar och kommer ärva kvarlåtenskapen jämnt fördelat.Detta innebär att både du och din syster kommer klassificeras som bröstarvingar och kommer ärva lika stora andelar av arvet efter era föräldrar. Däremot kommer andelen bli mindre för arvet efter er mor då hon har två ytterligare barn som också ska ärva henne. Istället för att du och din syster skulle bli berättigade till ½ av arvet vardera så kommer ni bli berättigade till ¼ vardera.Eftersom du och din syster var er faders enda bröstarvingar så skulle ni ha delat på hans arv med hälften vardera. Däremot så har dessvärre din syster gått bort innan arvet utföll. Detta innebär alltså att hennes andel av er faders kvarlåtenskap inte längre kommer kunna tilldelas henne. Istället så fungerar arvsrätten på så sätt att din syster inte kommer beaktas som en arvsberättigad person och er faders kvarlåtenskap kommer således tillfalla dig i sin helhet (jfr. 1 kap. 1 § ÄB).Däremot så gäller andra förutsättningar gällande din moders arv. Här finns det ju tre arvsberättigade bröstavingar (du och din moders barn sedan tidigare). Detta innebär att arvet som skulle tillfalla din syster istället ska delas upp mellan dig och din mammas barn sedan tidigare. Därmed så ska alla bröstarvingarna (ni) få en lika andel (1/3) av din mors kvarlåtenskap.Hoppas att du har fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Nyttjanderätt för efterlevande make

2021-05-31 i Testamente
FRÅGA |Hej!Min mamma ska gifta sig med sin sambo. Hon är sjuk i en obotlig sjukdom och kommer gå bort inom 1 år. Idag står hon som ägare på huset. Vad händer med hennes tillgångar och med huset när hon dör och är gift? Enligt henne står det i testamentet att huset ska tillfalla oss, betyder det att hennes make måste flytta när hon dör eller har han rätt att bo kvar i huset efter hennes död?
Victoria Ikegami Andersson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline.Jag har förstått det som att du främst undrar hur det blir med den efterlevande maken (din mors framtida make) när din mamma går bort. Jag kommer utgå från att din mamma har upprättat ett testamente där hon har valt att lämna huset till dig.Utgångspunkten är då helt enkelt att huset (äganderätten) tillfaller dig. Detta innebär således att det är du som bestämmer över vem som får nyttja huset, och han får alltså inte bo kvar där såvida du inte tillåter det.Däremot så har hon en möjlighet att testamentera på så sätt att han fortsättningsvis får nyttja fastigheten för viss tid (exempelvis tills han avlider). Detta skulle inte påverka din äganderätt till fastigheten, men det skulle innebära att han har rätt att få nyttja huset fortsättningsvis.Jag önskar både dig och din mamma väl och hoppas att du fick svar på din frågaMVH

Får min pappa testamentera bort egendom som annars skulle ha tillfallit mig?

2021-03-20 i Laglott
FRÅGA |Hej! Jag tänker ställa en fråga om arv. Jag är ensambarn o mina föräldrar är gifta. Min pappa äger skog. Nu säger han att han har skrivit i testamentet att mina barn, alltså hans barnbarn, ska ärva hans skog. Vi är inte osams o har aldrig varit, jag o min pappa. Men det här känns konstigt att det inte är jag som kommer att ärva den eftersom jag är hans dotter. Jag vet att min mamma såklart ärver pappa i första hand om han går bort först. Har han rätt att göra så?
Victoria Ikegami Andersson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag har tolkat din fråga som att du undrar ifall din pappa har rätt att testamentera bort hans skog till barnbarnen. Jag tänker utgå från att du är ett ensambarn samt att dina föräldrar inte har några barn sedan tidigare. För att besvara din fråga så kommer jag använda mig av ärvdabalken (ÄB). Hur ser arvsrätten ut i Sverige? Hur arvet efter någon fördelas regleras i 2 kap. ÄB och kallas för den legala arvsordningen. Däri uppställs en prioriteringsordning mellan olika arvsberättigade som kallas för olika arvsklasser. Den första arvsklassen ärver före den andra arvsklassen och den andra arvsklassen före den tredje. Den första arvsklassen omfattar avkomlingar till den avlidna (2 kap. 1 § ÄB). Dessa kallas för bröstarvingar och kommer ärva kvarlåtenskapen efter den avlidna jämnt fördelat. I ditt fall så är du ensam bröstarvinge och enligt den gällande arvsklassen så ska du ärva all din faders kvarlåtenskap. Däremot så finns det en huvudregel, precis såsom du skriver, som medför att makar ärver varandra (3 kap. 1 § ÄB). Detta innebär att den efterlevande maken (din moder) ärver all din faders egendom. Tanken är då att bröstarvingen (Du) kommer ärva både din moder såsom fader när den efterlevande maken har gått bort. Hur påverkar ett testamente arvsrätten? Man utgår alltså från den svenska arvsrätten vid avsaknad av ett giltigt testamente. Detta innebär dock att någon som väljer att testamentera sin egendom (testator) har en möjlighet att sätta arvsrätten ur kraft. Testatorn har typiskt sett omfattande möjligheter att fördela sin kvarlåtenskap såsom denne önskar. Däremot så inskränks testatorns rätt att fördela sin kvarlåtenskap av den så kallade laglotten. Laglotten är en viss andel av kvarlåtenskapen som en bröstarvinge alltid har rätt till. Laglotten uppgår till hälften av det arvet man skulle ha fått om testamentet inte fanns. I ditt fall så ska du utifrån den svenska arvsrätten ärva hela din faders kvarlåtenskap (arvslott), men om han testamenterar bort allt så kan du kräva ½ av arvslotten för att få ut din laglott.Med detta sagt så har du som utgångspunkt rätt till hela din faders kvarlåtenskap efter att den kvarlevande maken (din moder) har gått bort. Däremot så kan din far inskränka din arvslott, men som allra högst får han inskränka den till ½ (laglotten) av vad du annars skulle ha fått. Kan du, genom laglotten, kräva att få skogen? Även fast du har rätt till en stor del av din faders kvarlåtenskap så kan du däremot inte göra gällande att du ska få en specifik del av kvarlåtenskapen (ex. skogen). Ifall din pappa testamenterar bort skogen, men att det inte inskränker din laglott (1/2 av din arvslott) så kan du alltså inte klaga på testamentet. Det är upp till testatorn (din far) att reglera vilken egendom som ska tillfalla vem, förutsatt att din laglott förblir täckt. Om skogen överskrider 1/2 av kvarlåtenskapen så kan du däremot påkalla jämkning av testamentet enligt 7 kap. 3 § ÄB och framföra ett laglottsanspråk inom sex månader efter att du fått ta del av testamentet. Anspråket kan ske direkt till testamentstagaren (barnbarnen) alternativt genom att väcka talan hos tingsrätten. Slutsats Precis såsom du skriver i din fråga så kommer din mor i första hand ärva din far vid hans bortgång. När hon sedan går bort så kommer den första arvsklassen (bröstarvingar, det vill säga du) att ärva både din far och mor samtidigt. Däremot så kan din pappa sätta arvsrätten delvis ur spel genom att upprätta ett testamente. Då får han möjligheten att testamentera bort uppemot hälften av sin kvarlåtenskap till någon annan än du. Det bästa sättet att komma tillrätta med din önskan att få ärva skogen är nog att uttrycka den önskan till din far, eftersom det i slutändan är hans beslut att ta.Jag hoppas du har fått svar på din fråga och att mitt svar kan ge viss vägledning till dig.

Arvsordningen mellan arvlåtarens föräldrar och syskon

2020-12-24 i Arvsordning
FRÅGA |En mor har två vuxna barn ett av barnen dör och har inga arvingar ej heller skrivit testamente. Modern har varit gift men är inte detta längre och fadern är död sen länge. Är det modern som ärver det döda barnet eller den andra brodern?
Victoria Ikegami Andersson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Jag har tolkat det som att du har en generell fråga om hur arvsordningen fungerar samt hur de olika arvsklasserna förhåller sig till varandra. Svaret på din fråga regleras i ärvdabalken (ÄB), vilket jag kommer utgå från när jag svarar på din fråga.Jag kommer i mitt svar att beakta modern, den avlidna fadern och de två barnen, varav den ena har gått bort. Såsom jag tolkat situationen så har fadern gått bort innan den ena brodern avled.Hur arvet efter någon fördelas regleras i 2 kap. ÄB och kallas för den legala arvsordningen. Däri uppställs en prioriteringsordning mellan olika arvsberättigade som kallas för olika arvsklasser. Den första arvsklassen ärver före den andra arvsklassen och den andra arvsklassen före den tredje. I detta fall så innefattar den första arvsklassen enligt 2 kap. 1 § ÄB avkomlingar till den avlidna. Dessa kallas för bröstarvingar och kommer ärva kvarlåtenskapen efter den avlidna jämnt fördelat.Eftersom du nämner att den avlidna brodern inte har några bröstarvingar så finns det ingen som ingår i den första arvsklassen som kan ärva brodern. Istället kan vi då beakta den andra arvsklassen och utröna ifall det finns någon som är arvsberättigad där.I den andra arvsklassen ingår föräldrarna och föräldrarnas avkomlingar (ex. arvlåtarens syskon) enligt 2 kap. 2 § ÄB. Regeln innebär att arvet i första hand fördelas lika mellan föräldrarna (modern får ½ och fadern får ½). Om den ena föräldern redan har avlidit så kommer den förälderns del av arvet att fördelas mellan förälderns avkomlingar istället enligt 2 kap. 2 § st. 2 ÄB.Slutsats:Detta innebär alltså att hälften av arvet från den avlidna brodern kommer att tillfalla modern. Eftersom fadern redan är avliden så kan inte arvet att tillfalla honom enligt 1 kap. 1 ÄB. Istället så kommer faderns andel att fördelas hos dennes avkomlingar, vilket i detta fall är syskonet som fortfarande lever.Hoppas att du har fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Arvsordning för särkullsbarn och preskription av arv

2020-12-23 i Arvsavstående
FRÅGA |Hej Jurist.Min syster och jag blev ej informerade efter vår pappas kvarlåtenskap..han dog för 16 år sedan. Han var gift med annan kvinna än våran mor.Hans kvarlåtenskap övertogs av hans nya fru utan vår vetskap.För ett tag sedan dog hans nya fru och dom har ett atoptivbarn..eftersom hon efterlänade tillsammans med vår far en halv miljon..Min fråga är hur delar man på arvet mellan deras adoptivdotter och mig och min syster.Det finns inget testamente upprättat mellan vår pappa och ej heller Pappas nya fru med deras adoptivdotter.
Victoria Ikegami Andersson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Jag har tolkat det som att du undrar vilka åtgärder du kan vidta för att ärva din bortgångna fader. Svaret regleras i Ärvdabalken (ÄB) som jag kommer utgå från när jag besvarar din fråga.Hur fördelas arvet mellan deras adoptivdotter, dig och din syster?Hur arvet fördelas regleras i 2 kap. ÄB. Däri uppställs en viss prioriteringsordning mellan arvtagare som kallas för olika arvsklasser. Den första arvsklassen ärver före den andra arvsklassen och den andra arvsklassen före den tredje. I detta fall så innefattar den första arvsklassen enligt 2 kap. 1 § ÄB avkomlingar till den avlidna. Dessa kallas för bröstarvingar och kommer ärva kvarlåtenskapen jämnt fördelat.Eftersom du och din syster är barn till din avlidna far så kommer alltså ni klassificeras som hans bröstarvingar och ingår alltså i den första arvsklassen. Vad gäller adoptivbarnet så jämställs dessa i alla avseenden som adoptivföräldrarnas biologiska barn. Detta innebär att adoptivbarnet också ingår i den första arvsklassen och ska ärva er fader.Huvudregeln är alltså att alla ni (du, din syster och adoptivbarnet) ska ärva er fader vid hans bortgång. Däremot är det viktigt att uppmärksamma att både du och din syster var vid er faderns bortgång s k särkullsbarn. Särkullsbarn innebär att arvlåtaren (din bortgångna far) har bröstarvingar som inte är bröstarvingar till dennes make vid bortgången (hans nya fru). Detta skulle innebära att du och din syster enligt 3 kap. 1 § ÄB hade rätt att ta ut arvet direkt efter att er fader avlidit. Det motsatta förhållandet gäller för adoptivbarnet, dvs. att denne inte kan få ut arvet förrän den efterlevande maken (den nya frun; adoptivbarnets andra förälder) har gått bort enligt 3 kap. 1 § ÄB.Du och din syster var alltså berättigade till arvet efter er fader efter hans bortgång för 16 år sedan.Kvarstår rätten till arvet efter 16 år?I vanliga fall så skulle alltså både du och din syster ha rätt till en viss del av arvet efter din bortgångna fader. Däremot så har 16 år gått sedan dess och en fråga av stor vikt är huruvida du och din syster fortfarande har rätt till dessa pengar. Det finns en risk att er rätt till arvet har preskriberats. Detta innebär att både du och din syster förlorar er rätt till er faders kvarlåtenskap enligt 16 kap. 7 § ÄB.Hur lång tid som arvtagare har på sig att göra anspråk på arvet skiljer sig från fall till fall. Men vid en bortgång sker vanligtvis en bouppteckning där det finns en möjlighet att kalla på arvingar som befinner sig på okänd ort. Detta sker genom en anmälan till Skatteverket som sedan kan publicera ett meddelande för arvingarna att träda fram. Om detta har skett så skulle det innebära att arvingen måste göra sin rätt gällande inom fem år från publiceringen enligt 16 kap. 1 § ÄB. Om det inte har publicerats något så gäller istället en preskriptionstid på tio år enligt 16 kap. 4 § ÄB.Oavsett om ett meddelande har publicerats eller inte så har mer än tio år fortlöpt efter er fader gått bort. Detta innebär dessvärre att din och din systers rätt till arvet har preskriberats. Således kommer adoptivbarnet att ärva hela kvarlåtenskapen efter er gemensamma fader.Hoppas att du har fått svar på din fråga,Med vänlig hälsning,