Hur fördelas sons arv om han har halvsyskon?

2021-08-26 i Arvsordning
FRÅGA |Hej,Min sons pappa avled - 13 vi var ogiftaInnan dess träffade han en ny kvinna (ogifta) och fick en dotter, ett halvsyskon till min son. Arvet efter fadern, syskonen emellan är klart. Min son inväntade på ett arv efter sin farfar som avled - 18Nu har min son hastigt avlidit och arvet efter farfadern har nu lösts ut till både min nu avlidne son och sin halvsyster med lika belopp. Men vem ärver nu min sons arvsbelopp efter farfadern? (Min son har även en halvbror också, fast på min sida) Vänligen Vill göra rätt.
Nähar Abdulreza |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Först av allt vill jag beklaga din förlust. Jag kommer att utgå från bestämmelserna i ärvdabalken (1958:637) för att besvara din fråga och jag tolkar det som att din son fått ut sitt arv från sin farfar och du undrar vem som är rättmätiga arvtagare efter din son. Som utgångspunkt ska närmaste arvingar ärva i första ledet, hit hör ens barn och barnbarn, detta är första arvsklassen (2 kap. 1 § ärvdabalken). Ifall inga arvingar finns i första arvsklassen som i det aktuella fallet går man vidare till den andra arvsklassen. I första hand ska arvlåtarens föräldrarna ärva hälften var. Du kommer således att få ärva hälften av din sons kvarlåtenskap medan andra halvan ska gå till din sons pappa (2 kap. 2 § 1 stycket ärvdabalken). Ifall ena föräldern dock är död delar syskon och halvsyskon till den avlidne på dennes arv. I ärvdabalken görs ingen skillnad på arvsrätten för hel- och halvsyskon (2 kap 2 § ärvdabalken). Så i detta fall kommer din sons halvsyster att ärva det som egentligen skulle tillfallit din sons pappa, hade din son haft ett helsyskon hade denne delat lika på din faderns arv med din sons halvsyster i och med att båda hade varit pappans avkomlingar. Din andra son (din sons halvbror) kommer inte att få ärva den andelen av arvet som tillfallit din sons pappa då han inte är dennes avkomling utan han har efterarvsrätt till den andelen av arvet som du får, han ärver alltså efter dig. Så slutsatsen är att du kommer att ärva hälften av din sons kvarlåtenskap medan din sons halvsyster kommer att ärva andra halvan i och med att hon är det enda syskonet som är en avkomling av din sons far som egentligen hade fått arvet om han var vid liv. Din andra son kommer att ha en efterarvsrätt till dig. Jag hoppas Du fått svar på din fråga och tack för att du vände dig till Lawline!

Efterlevande sambos rätt till den gemensamma bostaden

2021-07-30 i Sambo
FRÅGA |Om man äger ett fritidshus tillsammans och har delat på alla kostnader, vem har då rätt till huset vid dödsfall och behöver man lösa ut sambons barn?
Nähar Abdulreza |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag kommer att utgå från bestämmelserna i sambolagen (2003:376) och för att besvara din fråga. Sambor har som utgångspunkt ingen arvsrätt gentemot varandra utan den rätten tillhör endast arvlåtarens arvingar. Förutsatt att testamente inte finns kommer arvlåtarens barn ha full rätt till dennes kvarlåtenskap. Vid ena sambons bortgång så upphör samboförhållandet (2 § sambolagen). Efterlevande sambo kan då begära bodelning (8 § sambolagen) där samboegendomen delas lika mellan de två parterna. Som samboegendom räknas den gemensamma bostaden och bohaget (3 § samboegendomen). Med gemensamma bohaget menas möbler och liknande. Detta resulterar i att hälften av fritidshuset går till efterlevande sambon medan andra halvan går vidare till dödsboet för att senare gå till arvlåtarens barn. Efterlevande sambo har en möjlighet att överta bostaden om det kan anses skäligt, men om bostadens värde överstiger den efterlevande sambons andel av samboegendomen måste denne ersätta dödsboet för det (16 § 2 stycket sambolagen). Så i grund och botten måste den efterlevande sambon för att få behålla bostaden ersätta dödsboet med värdet på den avlidnes andel av bostaden. Detta kan göras genom att tillgodose dödsboet med egendom ur samboegendomen. Det som räknas till denna egendomen är som jag nämnde tidigare det gemensamma bohaget, alltså möbler osv. Ifall det inte räcker till måste resterande del betalas med pengar (17 § sambolagen). Värt att nämna är att arvtagarna även kan bli delägare i fritidshuset enligt reglerna i samäganderättslagen. Arvingarna kommer då att gå in i arvlåtarens position och således bli delägare i fritidshuset. Ett samtycke från alla delägare kommer då att krävas vid förvaltning av huset (2 § samäganderättslagen). Slutsats Slutsatsen blir således att vid ena sambons bortgång går halva andelen av fritidshuset till dödsboet och arvingarna. Efterlevande make har möjligheten att överta fritidshuset ifall det anses skäligt. Men för att detta ska ske måste denne ersätta dödsboet med den övertagna andelens värde. Detta kan göras med bohaget som tillhör efterlevande sambo genom bodelningen, men om bohaget inte räcker till (vilket det med största sannolikhet inte gör) måste efterlevande sambo betala motsvarande belopp i pengar, med andra ord lösa ut barnen.Jag hoppas du fått svar på din fråga och tack för att du vände dig till Lawline!

Ärver efterlevande make eller gemensamma barn först?

2021-07-25 i Make
FRÅGA |Arvsfråga ..Om min far var omgift och hans fru dör före honom och dom äger ett hus gemensamt, ärver min far sin fru eller går hennes del I huset till deras gemensamme son? Mvh
Nähar Abdulreza |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag kommer att utgå från bestämmelserna ärvdabalken (1958:637) för att besvara din fråga. När det gäller arv är huvudregeln att ifall arvlåtaren är gift så ska arvet i första hand tillfalla efterlevande make med fri förfoganderätt, alltså din far. Deras gemensamma son ärver således hela kvarlåtenskapen efter din fars bortgång (3 kap. 1 § ärvdabalken), förutsatt att han är enda barnet. Din far ärver således sin frus andel i huset i första hand. Med fri förfoganderätt menas att efterlevande make fritt kan förfoga över arvet men får inte testamentera bort det i och med att arvet tillhör arvlåtarens arvingar som ska få det efter efterlevande makes bortgång. Andra regler hade gällt om det handlade om barn som inte var gemensamma (särkullbarn), de hade haft rätt att få ut sitt arv direkt efter arvlåtarens bortgång. Men i detta fall är de gifta och barnet är gemensamt, således kommer inte han få ut sitt arv förrän din fars bortgång. Slutsatsen blir då att din far kommer att ärva sin frus del av huset i första hand och efter din fars bortgång går hela arvet vidare till deras son, förutsatt att han är det enda barnet. Jag hoppas du fått svar på din fråga och tack för att du vände dig till Lawline!

Kan en fördela egendom innan bouppteckning är avklarad?

2021-06-27 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Vi har skickat in bouppteckningen måste vi vänta på den innan vi kan fördela sakerna?
Nähar Abdulreza |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag kommer främst att utgå från bestämmelserna i Ärvdabalken (1958:637) för att besvara din fråga. Bouppteckningen är en del av dödsboutvecklingen med syfte att sammanställa den avlidnes tillgångar och skulder. Regler om bouppteckning tas upp i Kap 20 Ärvdabalken. En viktig utgångspunkt vid bouppteckning är att dödsboet (den avlidnes egendom) är en egen juridisk person, det tillhör således ingen annan än själva dödsboet som då äger alla tillgångar. Arvingar kan alltså inte ta egendomen från dödsboet eller fördela dessa innan bouppteckningen är klar då egendomen rent juridiskt inte tillhör arvingen förens bouppteckningen är klar. Efter att bouppteckningen skickas in till skatteverket måste den även registreras (20 kap 8 § Ärvdabalken). Sammanfattningsvis kan man säga att dödsboet är en egen juridisk person, alltså tillhör inte egendomen arvingarna och därför har en arvinge ingen rätt att fördela eller ta ut egendom från dödsboet innan bouppteckningen är klar. Så svar på din fråga är att arvingarna måste vänta på att bouppteckningen är klar innan man fördelar egendomen. Jag hoppas du fått svar på din fråga och tack för att du vände dig till Lawline!

På vilka sätt kan man ge bort sommarställe till sina barn?

2021-07-31 i Förskott på arv
FRÅGA |Kan man under äktenskapet göra vad man vill med sin enskilda egendom? Vi är ett äldre par med särkullbarn och en av oss vill redan nu ge sina barn det sommarställe (som de ändå står i vårt testamente att de ska få.) Hur ska det skrivas? Nackdelar?
Nähar Abdulreza |Hej och tack för att du vände dig till Lawline med din fråga! Jag kommer att utgå från bestämmelserna i ärvdabalken (1958:637) för att besvara din fråga. Jag kommer ta upp två möjligheter att överlåta sommarställe till barnen och förklara på ett generellt sätt hur det fungerar. Jag utgår också från att sommarstället är en form av fastighet. Som utgångspunkt är det fritt för var och en nyttja och använda sin egendom som denne vill, så att ge sina barn ett sommarställe är fullt möjligt. Vad som är värt att beakta är att överlåtelsen av sommarstället kan ske på olika sätt och har olika utfall beroende på vilket sätt man väljer. Gåva Det ena sättet är genom att överlåta sommarstället som en gåva. Det man bör beakta är att det som huvudregel kommer att betraktas som ett förskott på arv om inget annat är föreskrivet (6 kap 1 § ärvdabalken). Det innebär att det senare kommer skrivas av från barnets arvslott (man anses redan ha fått en del av sitt arv). Dock så kan man undkomma detta ifall man i gåvobrevet föreskriver att det inte ska ses som förskott på arv. Då förblir det en gåva och barnet har samma arvsrätt som resterande arvtagarna även om denne fått sommarstället i gåva. Jag kan även nämna att Gåvor är skattefria och överlåtelsen kommer inte ha någon skattekonsekvens. Om överlåtelsen sker som en gåva kan man även överlåta den med villkoret att det ska vara enskild egendom, således kan den inte ingå i en senare bodelning. Det finns även vissa formkrav som måste uppfyllas för att en fastighets gåva ska vara giltigt. Formkraven är dem samma som gäller för överlåtelse av fastighet. Det som krävs är gåvobrevet ska vara skriftligt och innehålla en överlåtelseförklaring. Det ska vidare ta upp uppgifter om fastigheten och köpeskillingen. I och med att det är en gåva ska köpeskillingen sättas som noll kronor. Utöver det ska det underskrivas av båda parterna, (4 kap 1 § jordabalken) samma formkrav gäller som sagt för att överlåta en gåva (4 kap 29 § jordabalken). Fördelen med gåva är att det inte kommer att kunna påverka barnet rent arvsrättsligt senare. Andra arvingar har ingen rätt att jämka en gåva för att själva få ut sin laglott, såvida det inte kan jämföras med ett testamente (7 kap 4 § ärvdabalken). Det kan jämföras med ett testamente om gåvogivaren fortfarande har nyttjanderätt till fastigheten eller att gåvan givits precis innan gåvogivarens bortgång. Förskott på arv Huvudregeln är som jag nämnde innan att allt barn får under sin livstid av föräldrar är att betrakta som förskott på arv 6 kap 1 § ärvdabalken). Detta innebär att barnen ska avräkna vad dem fått i förskott på arv från deras slutliga arvslott vid arvlåtarens bortgång. Det innebär då att arvingarnas framtida arv minskar genom att dem redan fått ut en del av det. Slutsats Så i grunden är skillnaderna att ett förskott på arv kommer att minska arvtagarens arvsrätt efter arvlåtarens bortgång genom att barnet ska avräkna det denne redan fått som förskott på arv. Medan en gåva som inte ska ses som förskott på arv inte påverkar barnets rätt till att få ut lika stor arvslott som resterande arvtagare vid arvlåtarens bortgång. Jag hoppas du fått svar på din fråga och tack för att du vände dig till Lawline!

Ärver efterlevande make innan Särkullbarn?

2021-07-27 i Make
FRÅGA |Hej, Jag och min man har inga gemensamma barn men vi båda har barn i tidigare förhållande. Vi äger en bostadsrätt och en sommarstuga tillsammans. Ärver vi varandra eller kommer den av oss som överlever den andra att behöva lösa ut barnen med 50% eller ärver vi varandra så att man då bara behöver lösa ut barnen med 25%.
Nähar Abdulreza |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag kommer att utgå från bestämmelserna ärvdabalken (1958:637) för att besvara din fråga. Huvudregeln när det gäller arv mellan makar är att efterlevande make ärver i första hand efter ena makens bortgång (3 kap 1 § ärvdabalken). Dock gäller denna regeln inte ifall arvlåtaren har särkullbarn (barn som inte tillhör efterlevande make). Efterlevande make har endast rätt till arv ifall särkullbarnen avstår från sin rätt till arvet (3 kap 1 § & 3 kap 9 § ärvdabalken). Efterlevande maken har således bara rätt till arv när de har gemensamma barn eller ett särkullbarn avstår sin rätt, makar har alltså inte en egen arvsrätt. Således ärver arvlåtarens barn hela kvarlåtenskapen, så förutsatt att barnen inte avstår sin rätt att ta ut arvet direkt (3 kap 9 § ärvdabalken) och det inte finns ett testamente som ger efterlevande make rätt till arvet så går hela kvarlåtenskapen till den avlidnes barn. Efterlevande make måste då lösa ut barnen med den andelen av bostaden som tillhörde den avlidne maken. Ifall ni skriver ett testamente till efterlevande makes fördel så har den avlidnes arvingar endast rätt till sin laglott ifall dem väljer att jämka testamentet, laglotten utgör hälften av arvslotten (7 kap 3 § & 7 kap 1 § ärvdabalken). Jag hoppas du fått svar på din fråga och tack för att du vände dig till Lawline!

Vad är enskild egendom och hur fördelas det på arvingar?

2021-06-30 i Enskild egendom
FRÅGA |Vi har skrivit testamente där vi säger att vi ärver varandra med fri förfoganderätt. När den siste av oss går bort ska arvet fördelas på resp släkt. Hur hanteras enskild egendom (pengar)? Hur håller vi reda på vad som är enskild egendom?
Nähar Abdulreza |Hej och tack för att du vänder till Lawline med din fråga! Jag kommer att utgå från bestämmelser i Ärvdabalken (1958:637) och Äktenskapsbalken (1987:230) för att besvara din fråga. Jag tolkar även frågan som om ni är i ett äktenskaps förhållande annars hade all egendom varit enskild. När ett äktenskap upplöses ska makarnas egendom fördelas lika mellan dem i en bodelning (9 kap. 1§ Äktb). Ett äktenskap ska anses upplöst när ena maken dör (1 kap 5 § ÄktB). I bodelningen ska makarnas giftorättsgods ingå (10 kap. 1§ Äktb). Som utgångspunkt utgör allt som inte är enskild egendom giftorättsgods vilket framgår av 7 kap. 1§ ÄktB. Som enskild egendom räknas bl a, egendom behäftad med äktenskapsförord, gåva, arv eller testamente där det uttryckligt står att egendomen ska vara enskild (7 kap 2 § ÄktB). Efter bodelningen kommer giftorättsgodset att delas lika mellan makarna som då får hälften var (9 kap. 1§ ÄktB). Vid den ena makens död kommer efterlevande make ärva den först avlidnes giftorättsgods och den enskilda egendom med fri förfoganderätt enligt ert testamente. När det gäller fri förfoganderätt innebär det i stort sätt att efterlevande make får ärva egendom och nyttja den under sin livstid, men får inte ge bort eller testamentera bort egendomen. Med det sagt innebär det att egendomen egentligen tillhör den först avlidne och därmed ska egendomen med fri förfoganderätt som tillförts efterlevande make, vid dennes bortgång gå till den först avlidnes arvingar (3 kap 2 § ÄB). När det gäller pengarna som då är enskild egendom går dessa till respektive arvlåtarens arvingar, alltså den först avlidnes giftorättsgods samt enskild egendom går vidare till dennes egna arvingar. Som jag nämnde tidigare bestäms vad som är enskild egendom genom bl a äktenskapsförord där det är föreskrivet att egendomen undantas från en potentiell bodelning. Det kan även vara gåvor samt arv eller testamentet där det tydligt är föreskrivet att egendomen ska vara mottagarens enskilda (7 kap 2 § ÄktB). Slutsatsen blir då att den enskilda egendomen efter efterlevande makes bortgång går vidare respektive makes arvingar. Alltså går den första avlidna makens enskilda egendom till dennes egna arvingar och samma princip gäller för den efterlevande makens egendom. Den enskilda egendomen blir enskild när det uttryckligt skriva det som ett villkor i ett testamente eller äktenskapsförord. Då försäkrar man sig om vilken egendom det gäller och vem den tillhör. Jag hoppas du fått svar på din fråga och tack för att du vände dig till Lawline! Ifall du har andra frågor eller funderingar kan du jättegärna ställa en till fråga.

Kan arvingar ärva skulder från arvgivaren?

2021-05-30 i Arvsskifte
FRÅGA |Hej! Min fråga: Ett gift par köper ett hus där båda står som ägare. Paret skiljer sig. Flyttar isär. Efter en tid som skilda lånar de upp gemensamt 130.000 på huset som de fortfarande äger tillsammans, alltså ingen har köpt ut den andra. F.d makan avlider. När sedan huset säljs och skall delas upp på f.d maken samt två barn, ärver då barnen moderns uppkomna låneskuld på huset?
Nähar Abdulreza |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag kommer främst att utgå från bestämmelserna i Ärvdabalken (1958:637) för att besvara din fråga. En utgångspunkt i svensk arvsrätt är att arvtagare inte kan ärva skulder tillhörande arvgivaren. Efter att en arvgivare går bort och bouppteckning gjorts kommer dennes tillgångar och skulder att samlas i ett dödsbo som är en egen juridisk person (tillhör ingen annan än själva Dödsboet), framgår av 20 kap 1 § ÄB. 21 Kapitlet ärvdabalken behandlar skulder i dödsboet. Innan arvskifte sker måste dödsboet betala av skulderna så gott det går mot tillgångarna i boet. Efter att skulderna är betalda mot boets tillgångar går arvet vidare till berättigad arvtagare, förutsatt att tillgångarna överstiger skulderna. I händelse av att skulderna i boet INTE täcks av tillgångarna (skuldederna överstiger värdet av boet) kan dödsboet försättas i konkurs, detta leder till att arvingarna inte får ut något arv, men även att de inte ska ta över någon skuld. Så Nej, arvingarna kommer inte att vara tvungna att ta över skulderna från deras mors fastighetslån, dessa betalas av så gott som det går mot tillgångarna i dödsboet. Jag hoppas du fått svar på din fråga och tack för att du vände dig till lawline!