Kan särkullbarn som avsagt sig arv efter sin mor återkomma och yrka på arv efter det att den efterlevande maken avlider??

2022-01-14 i Särkullbarn
FRÅGA |Ett inbördes testamente finns mellan gift man och kvinna. Med bl a förordnande om att den som avlider först skall ärva allt med fri förfoganderätt. Kvinnan har 4 särkullbarn. Paret inga gemensamma barn. Kvinnan avlider. Samtliga 4 särkullebarn godkänner testamentet. Kan efterlevande maken fritt förfoga över HELA kvarlåtenskapen d v s exempelvis skriva ett eget nytt testamente och förordna om hela kvarlåtenskapen som han vill. Kanske t o m förordna så att särkullbarnen inte får något arv efter sin mor? Eftersom de godkänt testamentet. Särkullebarnen Alltså INTE enbart delgivits det inbördes testamentet. Utan godkänt detsamma utan förbehåll. Eller kan rskullebarnen på ngt sätt återkomma och yrka på ngt arv efter sin mor när styvfadern i sin tur avlider?Frågvis undrar.
Björn Lotoft |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Särkullbarn har rätt att få del av sin framlidne förälder direkt enligt 3 kap 1 § ärvdabalken.Av ditt brev framgår det att barnen har avsagt sig arvet till förmån för dig som efterlevande make. Det innebär att de har rätt att ta del i ditt dödsbo efter din bortgång, se 3 kap 9 § ärvdabalken.De kommer först ärva vad som finns kvar efter deras mor. De har sedan rätt till halva din kvarlåtenskap, se 3 kap 2 § ärvdabalken.Du kan inte bestämma genom testamente vad som ska hända med kvarlåtenskapen efter din maka, se 3 kap 2 § ärvdabalken.SammanfattningDet som tillfaller dig med fri förfoganderätt kan du inte testamentera bort. Särkullbarn har rätt att få sitt arv direkt efter sin förälders bortgång. Om de avsäger sig arvet till förmån för dig, har de efter din bortgång rätt till vad som finns kvar av arvet efter sin mor, men även rätt till halva din kvarlåtenskap. Om du behöver hjälp med att skriva testamente, eller om du har övriga frågor, är du varmt välkommen att kontakta oss på Lawline.Vänligen,

Får jag som särkullbarn arvet efter min pappa när hans fru avlider, beroende på om tillgångarna är enskild egendom eller giftorättsgods?

2021-10-17 i Särkullbarn
FRÅGA |Jag är särkullebarn o min pappa har gått bort för 9 månader de har gjort ett äktenskapsförord där det framgår att det är enskild egendom men i bouppteckningen står det att det är giftorättsgods?Blir jag då kallad till bouppteckning när min pappas fru avlider o får del av arvet efter henne? De har två gemensamma barn Mvh
Björn Lotoft |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det framgår inte av ditt brev om din pappa och han fru skrev ett äktenskapsförord om alla deras tillgångar eller endast några specifika. Det kan få betydelse vid bouppteckningen och bodelningen. Nedan kommer en förklaring.BröstarvingeBarn är bröstarvingar till sina föräldrar och ärver med lika del, se 2 kap 1 § ärvdabalken. Som skydd för den efterlevande maken ärver denne med fri förfogande rätt den bortgångne maken. I ditt fall är du särkullbarn, vilket innebär att du har rätt att få ut din del av arvet efter din pappa direkt, se 3 kap 1 § ärvdabalken. Det gäller oavsett om det är giftorättsgods eller enskild egendom. Bodelning/ ArvskifteBetydelsen av om tillgångarna är enskild egendom eller giftorättsgods spelar in vid bodelningen, eftersom deras tillgångar ska delas lika vid en bodelning om det är giftorättsgods, vilket innebär att hälften av alla deras tillgångar tillhör din pappas fru, och att du som särkullbarn endast ärver efter din pappa med en tredjedel av hans kvarlåtenskap eftersom du har två halvsyskon. Dina syskon får vänta med arvet från din pappa tills deras mamma avlider.SammanfattningKvarlåtenskapen efter din far ska ärvas med lika delar mellan dig och dina halvsyskon. Eftersom du är särkullbarn har du rätt att få din del direkt, medan dina halvsyskon ärver efter er pappa först när deras mamma avlider. Om det finns ett äktenskapsord som reglerar hur deras tillgångar ska fördelas vid en bodelning, ska den gälla. Det är viktigt att bodelning sker efter äktenskapsförordets reglering, eftersom det har betydelse för arvslotten. Oavsett om det är din pappas enskilda egendom eller giftorättsgods, har du rätt att få din del av arvet direkt. Om du vill ha hjälp med att granska bodelningen och äktenskapsförordet, är du varmt välkommen att kontakta våra jurister på Lawline.Vänligen,

Min pappa har skänkt bort sitt hus till sin sambo efter ett sjukdomsbesked. Kan jag häva gåvan?

2021-10-04 i Bröstarvinge
FRÅGA |Hej. Min pappa har skänkt sitt hus till sin sambo. Han är svårt sjuk och ligger för döden nu. Gåvan har gjorts efter sjukdomsbeskedet.Kan jag hävda att det är mitt arv/min laglott och häva gåvan?Jag har en helbror oxå.Med vänlig hälsning,
Björn Lotoft |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Du kan häva gåvan, alternativt kräva hälften av ditt arv efter din pappas bortgång. Nedan följer en förklaring.Din pappas rätt att ge gåvorDin pappa har rätt att ge bort sitt hus till vem han önskar som en gåva, följt av ett korrekt gåvobrev och en överlåtelse enligt jordabalkens regler, se 4 kap 29 § jordabalken och 4 kap 1 § jordabalken. Om omständigheterna är normala.Gåva i stället för testamenteSambopar ärver inte efter varandra eftersom de inte tillhör någon av de tre arvsklasserna i 2 kap 1­­-3 §§ ärvdabalken, se 2 kap 4 § ärvdabalken. Det innebär att om din pappa vet att hans sjukdomsbesked innebär att han ligger inför döden, måste han testamentera huset till hans sambo. Då aktualiseras din brors och din laglottsrätt.Laglott, bröstarvingeSom barn till din pappa räknas du och din bror som bröstarvinge. Bröstarvinge ärver efter sina föräldrar med lika delar, se 2 kap 1 § ärvdabalken. Om din pappa skulle testamentera bort sin kvarlåtenskap har ni då som bröstarvingar rätt till hälften av er arvslott, vilket kallas för laglott, se 7 kap 1 § ärvdabalken. För att få sin rätt till laglott måste bröstarvingen väcka talan inom sex månader från det den tog del av testamentet.Förstärkt laglottsskyddI ditt fall har din pappa inte testamenterat huset till sin sambo, utan överlåtit det genom gåva. Detta kan vara för att kringgå laglottskyddet. I ditt fall har din far förmedlat gåvan av huset efter sjukdomsbeskedet, vilket innebär att han har givit bort huset under omständigheter som gör att syftet med gåvan är att likställa med testamente. För att det inte ska kunna ske, har du som bröstarvinge ett förstärkt laglottsskydd, se 7 kap 4 § ärvdabalken. I det här fallet innebär det att huset ska återbäras, och om det inte går ska värdet av huset läggas till det som kommer att bli din pappas kvarlåtenskap. Det innebär att din pappas sambo antingen måste lämna tillbaka huset, eller lösa ut er med den del av er gemensamma laglott som överskrider resten av tillgångarna. Det är viktigt att du väcker talan om rätten till ditt förstärka laglottsskydd inom ett år efter bouppteckningen efter din pappa gjorts. Även din bror måste väcka talan, eftersom talan bara räknas för den som klandrar bouppteckningen.SammanfattningEftersom din pappa gav bort huset efter sitt sjukdomsbesked tyder det på att gåvan är att likställa med testamente. Du och din bror skyddas av det förstärkta laglottskyddet, vilket innebär att gåvan ska återbäras, alternativt måste hans sambo lösa ut er ur huset med er laglottsdel. Om du vill ha hjälp med att reda ut situationen med din pappa är du varmt välkommen att kontakta våra jurister på Lawline.Vänligen,

Kan min pappas partner med stöd av sambolagen göra anspråk på hans bostadsrätt?

2021-08-14 i Sambo
FRÅGA |Min pappa har gått bort och därför har det uppstått frågor gällande bostadsrätten som han äger. Hans partner valde att flytta in och folkbokföra sig i hans lägenhet ca 6-7 veckor innan han gick bort. Hon står fortfarande folkbokförd 6 veckor efter hans bortgång på hans adress och har nycklar till hemmet men hon har inte bott sovit i hans lägenhet sen han avlidit. Dom har aldrig bott ihop tidigare utan hon har en egen lägenhet och dom träffas bara 3 dagar i veckan. Det är min pappa som står som ägare till lägenheten och han har inget testamente som säger något annat. Det jag undrar är om hon kan på något sätt försöka få en ägarandel i lägenheten pga sambolagen? Samt har jag behörighet att byta lås på lägenheten då hon vägrar ge tillbaka nycklarna?
Björn Lotoft |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Min bedömning utifrån den information som framgår av ditt brev, är att bostadsrätten tillfaller dig i arv efter din pappa. Nedan följer en förklaring.Är sambolagen tillämpligFör att sambolagen ska kunna tillämpas måste din pappa och hans partner vara sambos. Med sambos avses två personer som stadigvarande bor tillsammans i ett parförhållande, se 1 § sambolagen. I ditt brev framgår det att de tidigare inte levde tillsammans mer än tre dagar i veckan, och att partnern flyttade in sex till sju veckor innan din pappa gick bort.Med stadigvarande menas att de ska ha bott tillsammans i minst sex månader. Trots det har det i tidigare rättsfall ansetts föreligga ett samboförhållande då tiden varit kortare och annat boende funnits. En sammantagen bedömning av olika omständigheter kan då bli avgörande. Exempelvis om de är folkbokförda på samma adress och har gemensamma barn, anses de troligtvis vara sambos. Jag tolkar ditt brev som din pappa inte hade några barn tillsammans med partnern. Har partnern dessutom haft eget boende talar det för att de inte hade gemensam ekonomi. Den korta tiden de bodde tillsammans, samt att inga andra starka skäl som testamente, ömsesidig förmånstagarförordnande till livförsäkring eller samboavtal finns, talar det för att de inte är sambos. De omfattas troligen därför inte av sambolagen. Skulle det mot förmodan anses att de var sambos måste det utredas om bostaden var samboegendom.SamboegendomSamboegendom är den bostad och det bohag som förvärvats för gemensamt bruk, oavsett vem som har betalat bostaden eller bohaget, se 3 § sambolagen. Din pappa har haft bostadsrätten redan innan de blev sambos, vilket innebär att bostadsrätten inte är samboegendom. Hon kan därmed inte göra anspråk på bostadsrätten. En sambo ärver inte efter den avlidne sambon om det inte finns ett testamente.Det finns dock ett undantag för övertagande av bostaden. Trots att bostaden inte är samboegendom kan det om det föreligger synnerliga skäl finnas möjlighet för den andra sambon att ta över bostaden. Typiskt sett rör det sig om att partnern är gravid med din pappas barn, se 22 § sambolagen. Denna lag tillämpas restriktivt. Skulle det finnas sådan möjlighet måste partnern lösa ut dig ur bostadsrätten, eftersom det är du som ärver den.BröstarvingeDu som barn till din pappa räknas som bröstarvinge. Det innebär att du är närmsta arvinge efter honom, se 2 kap 1 § ärvdabalken. Även om din pappa skulle ha testamenterat bort lägenheten till hans sambo, skulle du kunna klandra testamentet, och kräva åtminstone hälften av arvet efter din far. Hälften av din arvslott kallas för laglott, se 7 kap 1 § ärvdabalken.I ditt fall förekommer det inget testamente vilket innebär att du ärver all kvarlåtenskap efter din pappa. Därmed även bostadsrätten. När arvsskiftet är klart efter din pappa måste partnern lämna bostaden. Annars kan du kontakta kronofogden för avhysning.SammanfattningMed stor sannolikhet var din pappa och hans partner inte sambos enligt sambolagen. Skulle de mot förmodan räknas som sambos, utgör inte bostaden samboegendom, eftersom den inte förvärvades för gemensamt bruk. En sambo ärver inte efter den avlidne sambon. Du är bröstarvinge och ärver därför hela kvarlåtenskapen efter din pappa. Om du behöver hjälp med att genomföra ett arvskifte, är du varmt välkommen att kontakta våra jurister på Lawline.Vänligen,

Är vi betalningsskyldiga för en sanering som skett långt efter ett arvskifte?

2021-12-08 i Arvsskifte
FRÅGA |Min pappa avled oväntat och hastigt i sin hyreslägenhet, vilket resulterade i att sanering behövde utföras. Hyresvärden var extremt långsamma med att utföra detta, vilket gjorde så att bouppteckning och arvskiftet redan blivit utfört. Alltså är alla hans konton hos banken avslutade och pengarna insatta på dödsbodelägarnas konton. Nu fick vi en faktura från hyresvärden ang sanering. Den var inte ens adresserad till dödsboet, utan stod i pappas namn. Denna faktura har vi alltså fått EFTER att arvsskiftet är utfört, plus att den inte ens är fakturerad till dödsboet. Man kan väl inte fakturera en död person?Hur gör vi nu? Är vi betalningsskyldiga trots att det inte finns något dödsbo att betala från nu?
Björn Lotoft |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Dödsbo, en juridisk personEtt dödsbo är en juridisk person som ägs av dödsbodelägarna, se 18 kap 1 § ärvdabalken. Precis som ni har gjort ska en bouppteckning göras, där skulder och tillgångar ska regleras. Det kan komma ett brev från kronofogdemyndigheten som säger vilka skulder som ska betalas. Om täckning för skulderna saknas i dödsboet, ska de inte gå över till arvingarna. Du ärver inte skulder.Dödsboet ska förvaltas av dödsbodelägarna, vilket innebär att de kostnader som följer av boutredning m.m. ska bekostas av dödsboet.ArvskifteOm ett arvskifte sker innan skulderna är betalda, ska arvsskiftet gå åter, för att betala skulderna, se 21 kap 4 § ärvdabalken.Ett dödsbo avslutas när arvsskiftet har genomförts. Därefter går det inte att fakturera dödsboet. Skatteverket avslutar ett dödsbo efter följande deklaration.Din situationProblemet i din fråga blir alltså beställningen av saneringen. Du skriver att det tog extremt lång tid innan saneringen utfördes. Det följer av lagen att en bouppteckning ska ske senast tre månader efter dödsfallet, se 20 kap 1 § ärvdabalken. Sedan avslutas dödsboet i samband med arvsskiftet.Min tolkning av situationen är att hyresvärden har haft tre månader på sig att utföra den beställda saneringen, och skicka en faktura. Det ligger alltså i hyresvärdens intresse att utföra sin prestation innan dessa tre månader. Hyresvärden har agerat vårdslöst, och förlorar därmed rätten till sin fordran.Ni har reglerat de skulder och tillgångar som låg inom ramen för dödsboförvaltningen. Dödsboet är avslutat. Skulden ska därmed avskrivas.SammanfattningSkulden ska avskrivas eftersom den uppstod efter dödsboets upplösande. Hade det varit så att ni gjort arvsskiftet innan ni betalat dödsboets skulder, skulle arvskiftet gå åter. I ditt fall finns det ingen betalningsansvarig för fakturan, den ska därmed avskrivas. Om du behöver hjälp med att bemöta hyresvärdens krav, är du varmt välkommen att kontakta våra jurister på Lawline.Vänligen,

Hur ska vi vara säkra på att ingen av oss syskon gör anspråk på en annans arv eller förskott på arv?

2021-10-07 i Förskott på arv
FRÅGA |Hej ! Kan man skriva ett avtal mellan 4 dödsbodelägare att ingen kommer göra anspråk på någon av de andra dödsbodelägarna angående om ett förskott på arv har mottagits innan våran mor avled ? Tänker för att vi alla fyra ska kunna känna oss säkra då vi har en syster som hela tiden ska bråka om saker som inte har skett utan är bara något hon inbillar sej. Tänker att ett sådant avtal med allas underskrifter kan eliminera diskussioner om detta och vi istället kan ta itu med det vi måste göra i dagsläget med att sälja bostad mm efter vår mor.
Björn Lotoft |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som ni är fyra syskon som ärver efter er mor. Ni räknas som bröstarvingar efter som ni är er mors barn, se 2 kap 1 § ärvdabalken. Det gör att ni ärver med lika delar. Er mor kan dock genom testamente bestämt vem som ska få vad.LaglottSkulle det bli en ojämn fördelning av kvarlåtenskapen har varje arvinge laglig rätt till hälften av sin del av arvslotten, se 7 kap 1 § ärvdabalken. Om en sådan situation skulle uppstå måste de eller den som är missnöjd väcka talan i domstol inom sex månader från det att ni tog del av testamentet, se 7 kap 3 § ärvdabalken.Förskott på arvDu skriver att det finns en del som redan har delats ut i förskott. Värdet av förskottet på arvet ska då räknas av från den som har fått förskottet. Här följer ett exempel: Om er mor avlider och lämnar 1000 000 i kvarlåtenskap, och ni är fyra syskon varav en av er har fått 200 000 kr i förskott på arv, ska den summan återgå till kvarlåtenskapen för att sedan räknas av mot den som erhållit förskottet, vilket ger: 1000 000 kr. + 200 000 kr. = 1200 000 kr. Då ska ni få 300 000 kr var. Men eftersom en av er redan har fått 200 000 kr, får den personen nu bara 100 000 kr, medan de andra tre får 300 000 kr var.På det sättet blir det en rättvis fördelning även om någon av er har fått förskott.Avtal om att ej göra anspråk på varandras delSom jag skrev ovan har ni rätt till lika del av arvet efter er mor. Om ni vill avtala om att ni inte ska kunna göra anspråk på varandras delar, måste ni först avsäga er arvsrätt, se 17 kap 2 § ärvdabalken, annars har varje arvinge trots avtal rätt till sin laglott, vilket är hälften av arvslotten. Sedan står det er fritt att avtal vad ni vill. Detta är dock inte att rekommendera i ert fall eftersom ni har ett starkt skydd som bröstarvingar. Det ska ni absolut inte avtala bort. Det är mycket bättre att ni följer avräkningsreglerna om förskott på arv. Då blir det rättvist fördelat och med behållen säkerhet.SammanfattningSom bröstarvinge har du och dina syskon ett starkt skydd som ger er lika rätt till arvet efter er mor. Den eller de som har fått förskott på arv ska räkna av det mot resten av kvarlåtenskapen som jag gav exempel på. Om trots allt vill skriva avtal, måste ni först avsäga er arvsrätten enligt 17 kap 2 § ärvdabalken. Det är ingenting jag rekommenderar eftersom ni då riskerar att förlora hela arvet. Om du behöver hjälp med att reda ut situationen med din syster, är du varmt välkommen att kontakta våra jurister på Lawline. Vänligen

Om två makar har avlidit, med det inte har gjorts någon bodelning efter den först avlidne maken, ska det då göras en bodelning efter den sist avlidne maken? Och vems dödsbo ska sälja deras bostad om den ägdes av den först avliden maken?

2021-08-16 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Min bekants mor avled 2003. Bouppteckning efter henne kunde sent omsider göras. Det gick inte göra bodelning med hennes make (inte far till min bekant) som vägrade att delta i eller godkänna något ( t ex han svarade inte på juristers brev så de gav upp uppdraget och mors konton existerar fortfarande). Även min bekant resignerade. De sista 10 åren var styvfadern mer eller mindre dement. Det har väntats på styvfaderns bortgång vilket har nu skett. Ska det ske en bodelning efter min bekants mor innan man upprättar bouppteckning efter styvfadern? De hade en bostadsrätt - modern ägde den 100 %, vems dödsbo säljer den? Han hade svårt att följa sedvanliga lagar med en så obstinat styvfar. Styvfaderns släkt väntar på ett stort arv - och ett snabbt arvskifte. Men han vill göra rätt - äntligen. Inget testamente eller äktenskapsförord finns. Jag som också är nyfiken lovade fråga. Vänligen
Björn Lotoft |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att kunna svara helt korrekt på dina frågor behövs det mer detaljerad information om vad som egentligen har hänt!När din bekants mor avled skulle en bouppteckning göras inom tre månader enligt 20 kap 1§ ärvdabalken. Av ditt brev framgår att det till slut kunde göras. Om inte kan Skatteverket utfärda vite eller utse en lämplig person att genomföra den, se 20 kap 9 § ärvdabalken.Eftersom modern och styvfadern var gifta måste en bodelning ske innan ett arvskifte kan göras. Om styvfadern vägrade skriva under en bodelning, kan även rätten utse en bodelningsutredare, se 19 kap 1 § ärvdabalken. I det fall styvfader motsatte sig även bodelningen och arvskiftet, kunde en skiftesman utses av rätten, se 23 kap 5 § ärvdabalken.BodelningenDet framkommer av ditt brev att modern och styvfadern var gifta, men att de inte hade något äktenskapsförord. Då innebär det att alla deras tillgångar räknas som deras gemensamma, så kallat giftorättsgods, se 7 kap 1 § äktenskapsbalken. Även bostadsrätten som modern ägde med 100% räknas som giftorättsgods. Vid en bodelning upprättas en bouppteckning, där makarna sedan erhåller sin andel. Giftorättsgodset läggs samman och delas i två, se 10 kap 1 § äktenskapsbalken, samt 11 kap 2­­-3 §§ äktenskapsbalken. Värderingen av tillgångarna ska ta utgångspunkt i det datum modern avled, se 9 kap 2 § äktenskapsbalken.ArvetDin bekant var inte modern och styvfaders gemensamma barn, vilket innebär att din bekant var moderns särkullsbarn. Ett särkullbarn har rätt att få sin del av arvet efter sin förälder före den efterlevande maken, se 3 kap 1 § ärvdabalken. Om det inte finns några andra syskon till din bekant har alltså din bekant rätt till hela arvet efter sin modern, se 2 kap 1 § ärvdabalken. Moderns kvarlåtenskap utgör den andel som tillföll henne efter bodelningen.Gällande bostaden ägde modern den med 100 %, men hälften av den tillfaller styvfadern som giftorättsgods. I det här fallet har styvfadern tagit över bostaden, vilket innebär att styvfadern skulle lösa ut din bekants del av bostaden. Det går alltså att anse att styvfaderns dödsbo ska sälja bostadsrätten, men att hälften av bostadsrätten ska tillfalla din bekant, även om delen i bostadsrätten överstiger arvslottens värde, se 3 kap 5 § ärvdabalken.PreskriptionAv ditt brev framkommer det att en längre tid har gått sedan modern avled. Preskriptionstiden på att göra anspråk på din bekants del av arvet gäller inom tio år. Sedan är rätten till arvet förbrukad, se 16 kap 4­­-7 §§ ärvdabalken.SammanfattningEn bodelning ska ske efter moderns bortgång. Eftersom de var gifta utan äktenskapsförord räknas alla deras tillgångar som giftorättsgods. Allt delas lika mellan dem. Den del som tillfaller modern, ärver din bekant i egenskap av bröstarvinge. Din bekant har rätt att ta sin del av arvet direkt efter moderns bortgång. I ditt fall har styvfadern levt kvar i bostadsrätten, vilket innebär att dödsboet efter honom måste lösa ut din bekant. Har det gått mer än tio år sedan moderns bortgång och bouppteckningen gjordes, och din bekant inte gjort anspråk på sin rätt till arv inom en tio års period, har han försuttit sin rätt till arvet. Om din bekant har under en tid påtalat sin rätt till arv, bryter det preskriptionen, den löper från det datum han senast påtalade sin rätt. Ett gott råd är att låta en jurist gå igenom vad som har hänt noggrant med detaljerad information, för att kunna ge ett tydligt och klart svar. Våra jurister på Lawline hjälper dig gärna med att reda ut situationen.Vänligen,

Har min man rätt till aktier i mitt bolag vid en skilsmässa? Har hans barn från en tidigare relation rätt till aktier i mitt bolag om han avlider?

2021-08-13 i Enskild egendom
FRÅGA |Hej! Jag ska starta aktiebolag och vad jag har förstått kan min man anses ha rätt till hälften av aktierna vid ev skilsmässa. Gäller detsamma vid hans ev bortgång? Anses hälften av mitt företag vara hans? Han har barn från en tidigare relation, kan de kräva att få del av mitt bolag om han skulle gå bort?
Björn Lotoft |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!GiftorättsgodsPrecis som du skriver räknas alla era tillgångar som giftorättsgods eftersom ni är gifta. Giftorättsgods är alla era tillgångar, oavsett om ni har haft dem sedan innan ni träffades, se 7 kap 1 § äktenskapsbalken. Även aktier i bolag räknas som giftorättsgods. Vid en skilsmässa räknas allt giftorättsgods in i en bodelning, se 9 kap 1 § äktenskapsbalken, samt 10 kap 1 § äktenskapsbalken. Giftorättsgodset delas efter skulderna avräknats lika mellan makarna, se 11 kap 2­­-3 §§ äktenskapsbalken.SärkullsbarnBarn som ärver sina föräldrar kallas för bröstarvingar, och ärver med lika del sina föräldrar, se 2 kap 1 § ärvdabalken. Som skydd för den efterlevande maken, ärver denne före bröstarvingarna med fri förfogande rätt. Detta gäller dock inte för barn från tidigare relation, så kallade särkullsbarn, se 3 kap 1 § ärvdabalken. Särkullsbarn får ut sin arvslott direkt.ÄktenskapsförordFör att din mans barn inte ska kunna kräva att få del i ditt bolag, eller att din man ska få del av dina aktier vid en skilsmässa måste ni därför skriva ett äktenskapsförord som reglerar att aktierna i ditt bolag ska utgöra enskild egendom, se 7 kap 3 § äktenskapsbalken. Enskild egendom ingår inte i bodelningen, vilket innebär att det inte ska delas med din man vid en skilsmässa, eller att de tillfaller din mans barn i det fall han går bort. När ni skriver äktenskapsförord är det viktigt att ni även reglerar att avkastningen på aktierna också ska utgöra enskild egendom. Annars räknas även den som giftorättsgods, se 7 kap 1 § äktenskapsbalken.SammanfattningFör att undvika att din man vid en skilsmässa, eller din mans barn vid hans bortgång ska få rätt till en del av dina aktier, måste ni upprätta ett äktenskapsförord som reglerar att aktierna i ditt bolag ska utgöra enskild egendom. Var noga med att även reglera avkastningen på aktierna som enskild egendom. Äktenskapsförordet ska sedan skickas till Skatteverket för registrering. Om du behöver hjälp med att upprätta ett äktenskapsförord, är du varmt välkommen att kontakta oss på Lawline.Vänligen,