Hur beräknas efterarv till särkullbarn?

2021-08-26 i Efterarv
FRÅGA |Jag är ett särkullbarn efter min far. Min far och styvmor har inga gemensamma barn. Det fanns ett testamente som gjorde att makan skulle ärva med fri förfogande rätt. Jag accepterade testamentet och har du rätt till efterarv, vad jag förstår. Bodelningen gav min far ca 800'.ca 1/3 av gemensamma tillgångar. Hur mycket, eller hur stor andel har jag rätt till i efterarv efter min fars fru när hon går bort?
Temra Baydono |Hej, och stort tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar din fråga som att du undrar vad du som särkullbarn ärver efter att din fars fru går bort. Regler om arv och testamente finns i ärvdabalken (ÄB) och det är denna lag jag kommer att använda mig av när jag besvarar din fråga. Detta gäller för särkullbarnSärkullbarn är bröstarvingar, vilket innebär att de har en rätt att ärva (2 kap 1 § ÄB). Som särkullbarn har du rätt att kräva ut ditt arv vid din fars bortgång (3 kap. 1 § första stycket ÄB). Du kan även avstå ditt arv till förmån för efterlevande make (3 kap. 9 § ÄB). I ett sådant fall kommer din arvsrätt att skjutas upp och arvet kommer att tillkomma dig först när båda makar avlidit, vilket kallas för efterarv (3 kap. 2 § ÄB). Fri förfoganderättDu nämner att det fanns ett testamente där det framgick att din styvmor skulle ärva din far med fri förfoganderätt. Fri förfoganderätt innebär att den efterlevande maken får förbruka egendomen som hen vill, men med vissa undantag. Den efterlevande maken får inte ge bort egendomen till någon annan eller skänka bort en stor del av egendomen i form av gåva (3 kap. 2 § ÄB och 3 kap. 3 § ÄB). Den fria förfoganderätten finns till för att en efterlevande make inte ska minska ett efterarv på otillåtet sätt. Full äganderätt å andra sidan, innebär att maken får disponera över förmögenheten som hen vill. Storleken på efterarvetNär man avgör storleken på efterarvet kollar man på hur stor del av boet som den efterlevande maken ärvt med fri förfoganderätt och hur mycket som denne fick genom bodelning. Efterarvingarna har då rätt till samma andel som den efterlevande maken ärvt med fri förfoganderätt. Kvotdelen får man fram genom att dividera den del som den efterlevande maken ärvt, med den totala förmögenhet hen hade efter arvet. Formeln ser ut på följande sätt: Makens arv/Makens arv + egendom efter bodelning Detta innebär att om efterlevande make fick exempelvis 100' kr i arv, och hens sammanlagda förmögenhet uppgick till 200' kr (dvs 100 'kr i arv efter den avlidne maken + 100' kr efter bodelning) så kommer efterarvskvoten att vara 0,5 = 50 %. Särkullbarnets kvotdel blir då 50 % av den efterlevande makens förmögenhetsmassa vid dödsfallet (3 kap. 2 § andra och tredje stycket ÄB). Eftersom att den efterlevande maken ärver med fri förfoganderätt kan förmögenheten förändras, vilket innebär att du som särkullbarn kan få ut en högre eller lägre summa beroende på hur förmögenhetsmassan ser ut vid din styvmors död. Vad gäller i ditt fall?Jag utgår ifrån att din far fick 800' kr i bodelning vilket utgjorde ⅓ av det gemensamma giftorättsgodset. I sådant fall hade din far och styvmor gemensamt giftorättsgods på 2400' kr. Jag utgår även från att din styvmor fick 1600' kr i bodelning, dvs ⅔ av det gemensamma giftorättsgodset. Då kommer din styvmor erhålla 1600' kr med full äganderätt, eftersom att det är hennes del i bodelningen och en förmögenhet som hon kan göra vad hon vill med. 800' kr kommer att vara den del av giftorättsgodset som din styvmor ärver av din far med fri förfoganderätt. Kvotdelen kommer då att vara 800' kr (arvet med fri förfoganderätt) dividerat med 2400' kr (arvet med fri förfoganderätt samt din styvmors del i bodelningen). 800/2400=0,33=33% vilket innebär att din kvotdel kommer vara 33% och storleken på ditt efterarv är då 33% av den förmögenhet din styvmor har när hon avlider. SammanfattningSammanfattningsvis kan ett särkullbarn välja att avstå sitt arv till förmån för efterlevande make, och istället få ut arvet i form av ett efterarv när den efterlevande maken också avlider. Fri förfoganderätt innebär att den efterlevande maken får förbruka egendomen som hen vill, men med vissa undantag. För att räkna ut efterarvets storlek använder man sig av en kvotdel. Denna kvotdel räknas ut genom att man dividerar arvet som den efterlevande maken fick när den förste maken avled, med de sammanlagda tillgångar som den efterlevande maken hade efter arvet. Kvotdelen räknas sedan på den efterlevande makens tillgångar vid dennes död, och resultatet blir efterarvets storlek. Jag hoppas att detta var till hjälp och om du skulle ha några ytterligare frågor är det bara att du hör av dig till oss på nytt! Med Vänliga Hälsningar,

Hur kan tillsyn över en boutredningsman utövas?

2021-05-29 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |HejFinns det någon tillsynsmyndighet eller liknade som man kan vända sig till om man anser att en boutredningsman har agerat partiskt eller felaktigt.
Temra Baydono |Hej, och stort tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Om boutredningsmanRegler om boutredningsman finns i 19 kap. ärvdabalken (ÄB). På begäran av en dödsbodelägare kan rätten förordna en boutredningsman som ansvarar för förvaltningen av egendomen i dödsboet (19 kap. 1 § ÄB). Boutredningsmannen ska alltså förvalta egendomen, sälja egendomen samt fördela denna till potentiella arvtagare.Boutredningsmannen har en redovisningspliktBoutredningsmannen har en redovisningsplikt som innebär att en redovisning för förvaltningen under föregående kalenderår ska avges före den 1 april varje år. I denna redovisning ska saldo vid årets början och slut samt in- och utbetalningar under året tas upp. Redovisningen ska lämnas till minst en dödsbodelägare. Övriga dödsbodelägare samt rätten ska underrättas om vem som fått ta del av redovisningen (19 kap. 14a § ÄB).Rätten kan förordna om tillsyn över boutredningsmannenPå begäran av dödsbodelägarna eller om rätten annars skulle finna det lämpligt, kan rätten förordna en god man att utöva tillsyn över boutredningsmannens förvaltning. Då ska den gode mannen gå igenom räkenskaperna och inventera egendomen. Om rätten förelägger det eller om dödsbodelägarna annars gör en framställning, ska den gode mannen även meddela upplysningar om boet och dess förvaltning samt om det skulle finnas anledning till det, göra en anmälan hos rätten (19 kap. 17 § första stycket ÄB). Om en god man inte utses kan rätten på begäran av dödsbodelägarna kräva att boutredningsmannen avger en redogörelse för förvaltningen, eventuellt efter en granskning av någon utomstående (19 kap. 17 § andra stycket ÄB).Entledigande av boutredningsmanVal av boutredningsman ska träffas så att uppdraget kan väntas bli utfört med den insikt som boets beskaffenhet kräver (19 kap. 3 § ÄB). Detta innebär att en boutredningsman ska vidta sådana åtgärder som påkallas av praktiska och ekonomiska synpunkter samt opartiskt iaktta de olika rättsägarnas intressen. Om boutredningsmannen av någon anledning skulle visa sig vara olämplig för uppdraget, kan en dödsbodelägare begära hos rätten att boutredningsmannen ska avskedas (19 kap. 5 § andra stycket ÄB).SammanfattningSammanfattningsvis ska en boutredningsman vidta sådana åtgärder som påkallas av praktiska och ekonomiska synpunkter samt opartiskt iaktta de olika rättssägarnas intressen. Boutredningsmannen har en redovisningsplikt som innebär att förvaltningen ska redovisas varje år. Det finns en möjlighet för en dödsbodelägare att begära att rätten förordnar en god man att utöva tillsyn över boutredningsmannens förvaltning. Om boutredningsmannen skulle visa sig vara olämplig för uppdraget kan en dödsbodelägare begära hos rätten att boutredningsmannen ska avskedas. Om du skulle ha några ytterligare frågor är det bara att du hör av dig till oss på nytt!Vänliga Hälsningar,

Vad ärver ett särkullbarn och vad gäller för begravningskostnaderna?

2021-05-17 i Särkullbarn
FRÅGA |Hej. Min make har avlidit. Vi var gifta och har två vuxna barn. Min make har ett barn sen tidigare. På dödsdagen var det inte så stora tillgångar. Begravningskostnaderna blev 7000 mer än som fanns då. Ska särkullbarnet ärva något ändå .hur ska man räkna ut det.
Temra Baydono |Hej, och stort tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om arv finns i ärvdabalken (ÄB) och det är denna lag jag kommer använda mig av när jag besvarar din fråga. Jag tolkar frågan som att det inte finns tillgångar att tillgå efter att begravningskostnaderna är betalda, alternativt att det finns tillgångar kvar att tillgå efter att begravningskostnaderna är betalda men att det är väldigt lite. Jag kommer att svara på frågan utifrån båda dessa förutsättningar.Eftersom att du och din make var gifta vid din makes bortgång, ärver du hans kvarlåtenskap vid bortgången. Detta innebär att du även ärver era gemensamma barns arv (3 kap. 1 § första stycket ÄB). Särkullbarnet ärver efter faderns bortgångDet barn som din make har sedan tidigare, särkullbarnet, har rätt att kräva ut sitt arv vid sin fars bortgång (3 kap. 1 § första stycket ÄB). Dock kan särkullbarnet avstå från sitt arv till förmån för dig som efterlevande make (3 kap. 9 § ÄB). I ett sådant fall kommer särkullbarnets arvsrätt att skjutas upp och arvet tillkomma hen först när båda makar avlidit, detta kallas för efterarv (3 kap. 2 § ÄB). Barnen ska dela lika på arvetSärkullbarnet samt era gemensamma barn kallas alla för bröstarvingar, vilket innebär att de har en rätt att ärva. För bröstarvingar gäller att de delar lika på arvet (2 kap. 1 § andra stycket ÄB). Detta innebär alltså att särkullbarnet har rätt att begära ut en en tredjedel av arvet. Det gäller under förutsättningen att din make inte har testamenterat sina tillgångar på något annat sätt (9 kap. 1 § ÄB).Begravningskostnaderna betalas av dödsboetUtgifter som har nära samband med dödsfallet, som begravningskostnader, täcks vanligtvis av tillgångarna i dödsboet efter den avlidne (20 kap. 8 a § ÄB). När ett dödsfall inträffar ska en bouppteckning förrättas inom 3 månader efter dödsfallet (20 kap. 1 § ÄB). I denna bouppteckning ska skulder och tillgångar antecknas som de var vid dödsfallet (20 kap. 4 § ÄB). När det kommer till begravningskostnader, kan dessa tas upp i bouppteckningen trots att de inte föreligger vid dödsfallet, vilket inte framgår av lagen men av den juridiska doktrinen. Om tillgångarna i dödsboet inte räcker för att täcka begravningskostnaderna, finns det en möjlighet att söka om ekonomiskt bistånd hos kommunen (4 kap. 1 § socialtjänstlagen). Om den avlidnes tillgångar inte skulle räcka till att täcka annat än begravningskostnader och det inte heller finns någon fast egendom som till exempel en fastighet, kan man göra en dödsboanmälan istället för en bouppteckning. Denna görs av socialnämnden i kommunen (20 kap. 8a § ÄB).SammanfattningSammanfattningsvis har det barn som din make har sedan tidigare, särkullbarnet, rätt att få ut en tredjedel av den kvarlåtenskap som din make lämnar efter sig. Särkullbarnet har rätt att få ut arvet direkt men kan även avstå från att begära ut arvet direkt till förmån för dig som efterlevande make. Det sagda gäller under förutsättning att det finns tillgångar kvar efter att begravningskostnaderna har betalats. Om det efter bouppteckningen inte finns tillgångar kvar för att betala begravningskostnaderna, kan du ansöka om bistånd hos kommunen för detta. Om du skulle ha några ytterligare frågor är det bara att du hör av dig till oss på nytt!Vänliga Hälsningar,

Vilken betydelse får ett testamente för särkullbarnens arvsrätt?

2021-06-23 i Särkullbarn
FRÅGA |Hej, min far gick nyligen bort och efterlämnade tre särkullbarn. Några veckor före hans död skrevs hans bilar över på hans fru. Märkligt tycker vi då det var han som brukade dem.Allt de äger är enskild egendom med undantag för huset som de båda äger lika delar av. Och vi har bara rätt till vår laglott enl testamente.Bilarna har ett sammanlagt värde av ca 500.000 kr. Är detta något som vi kan hävda? Eller är de kort och gott hennes bilar, vars värde vi inte kan få ta del av?
Temra Baydono |Hej, och stort tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du undrar vilken rätt särkullbarn har att hävda delar av ett arv (i detta fall bilarna med ett värde av ca 500 000 kr) när det finns ett testamente som föreskriver att bilarna ska ärvas av den avlidnes fru. Regler om arv och testamente finns i ärvdabalken (ÄB) och det är denna lag jag kommer att använda mig av när jag besvarar din fråga.Särkullbarnens arvsrättSärkullbarnen är bröstarvingar, vilket innebär att de har en rätt att ärva (2 kap. 1 § ÄB). För bröstarvingar gäller att de delar lika på arvet som tillkommer dem (2 kap. 1 § andra stycket ÄB). Särkullbarnen har alltid rätt till sin laglottOavsett vad som föreskrivits i ett testamente enligt 9 kap. 1 § ÄB, har särkullbarnen alltid rätt till sin laglott. Laglotten är halva arvslotten, och arvslotten är det arv som särkullbarnet skulle ha fått om det inte fanns något testamente som föreskrev annat (7 kap. 1 § ÄB). Laglottens funktion är att se till så att inga bröstarvingar blir utan arv. Om det har skrivits ett testamente som kränker rätten till laglotten krävs det att särkullbarnen påkallar jämkning av testamentet för att de ska kunna få ut laglotten (7 kap. 3 § ÄB). I ert fall har din far angett i testamentet att bröstarvingarna har rätt till sin laglott och då behöver ni inte påkalla jämkning av testamentet för att få ut er laglott. Vad gäller i ert fall?Av testamentet framgår att din fars fru har rätt till bilarna och att särkullbarnen har rätt till sin laglott, vilket innebär att det är det som gäller i detta fall. Ni kommer alltså inte att kunna ta del av bilarnas värde utan endast få ut er laglott.SammanfattningSammanfattningsvis har särkullbarn rätt till arv. Om det finns flera särkullbarn är utgångspunkten att de ska dela lika på arvet. Oavsett hur tillgångarna har testamenterats, kommer särkullbarnen alltid ha rätt till sin laglott som är halva arvslotten. Särkullbarnen kommer i detta fall inte kunna ta del av bilarnas värde utan endast få ut sin laglott då det är detta som framgår av testamentet. Jag hoppas att detta var till hjälp och om du skulle ha några ytterligare frågor är det bara att du hör av dig till oss på nytt!Med Vänliga Hälsningar,

Vad gäller när nya tillgångar blir kända efter att bouppteckningen är gjord?

2021-05-24 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Hej. Nu när bouppteckningen är godkänd och klar så undrar jag vad som gäller. De pengar som fanns vid min makes dödsdag är inte samma som nu eftersom det kommit in mer pengar på hans konton. Jag har gjort bouppteckningen själv. Min avlidne make har 2 stycken barn men vi har inga tillsammans. skulderna är större än vad som finns på kontot. Jag vet att först och främst ska begravningsavgiften betalas. Det som fanns vid min makes död täcker inte det. Ska jag då räkna med det som senare kommit in för att betala begravning och de skulder som finns kvar?
Temra Baydono |Svar:Hej, och stort tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du undrar vad som gäller när nya tillgångar blir kända efter att bouppteckningen är gjord, när skulderna är större än tillgångarna vid bouppteckningen samt vad som gäller för begravningskostnaderna när dessa inte kan täckas av dödsboet.En tilläggsbouppteckning ska göras om nya tillgångar blir kändaOm en ny tillgång blir känd efter att du har gjort bouppteckningen ska en tilläggsbouppteckning innehållande tillägg eller rättelse upprättas inom en månad (20 kap. 10 § ÄB). För tilläggsbouppteckningen gäller detsamma som för bouppteckningen i övrigt. När skulderna är större än tillgångarna vid bouppteckningenEtt dödsbo är en självständig juridisk person med tillgångar och skulder. Om dödsboets skulder är större än tillgångarna räcker inte kvarlåtenskapen till att täcka skulderna. Enligt svensk rätt ärver inte arvingar skulder, utan de skulder som dödsboet inte kan betala avskrivs istället. Om det saknas medel i dödsboet kan dödsboet begära konkurs (2 kap. 3 § konkurslagen). Detta innebär att dödsbodelägarna inte kommer att bli personligt ansvariga för skulderna och att dödsboet kommer att avslutas med hjälp av en konkursförvaltare (1 kap. 3 § konkurslagen). En ansökan om konkurs görs skriftligen hos den tingsrätt där den avlidne hade sin hemvist (2 kap. 1 § konkurslagen).Begravningskostnaderna betalas av dödsboetUtgifter som har nära samband med dödsfallet, som begravningskostnader, täcks vanligtvis av tillgångarna i dödsboet efter den avlidne (20 kap. 8 a § ÄB). När ett dödsfall inträffar ska en bouppteckning förrättas inom 3 månader efter dödsfallet (20 kap. 1 § ÄB). I denna bouppteckning ska skulder och tillgångar antecknas som de var vid dödsfallet (20 kap. 4 § ÄB). När det kommer till begravningskostnader, kan dessa tas upp i bouppteckningen trots att de inte föreligger vid dödsfallet, vilket inte framgår av lagen men av den juridiska doktrinen. Om tillgångarna i dödsboet inte räcker för att täcka begravningskostnaderna, finns det en möjlighet att ansöka om ekonomiskt bistånd hos kommunen (4 kap. 1 § socialtjänstlagen). SammanfattningSammanfattningsvis är ett dödsbo en juridisk person med tillgångar och skulder. Detta innebär att skulderna betalas av tillgångarna i dödsboet och att en arvinge aldrig kan ärva skulder. Om nya tillgångar blir upptäckta efter att bouppteckningen har gjorts ska en tilläggsbouppteckning göras. För tilläggsbouppteckningen gäller detsamma som för bouppteckningen i övrigt, alltså att skulderna betalas av tillgångarna i dödsboet. Om tillgångarna i dödsboet inte skulle räcka till att betala begravningskostnaderna, kan du ansöka om ekonomiskt bistånd hos kommunen. Om du skulle ha några ytterligare frågor är det bara att du hör av dig till oss på nytt!Vänliga Hälsningar,