Kan en väggmonterad tv vara byggnadstillbehör

2021-10-12 i Fastighet
FRÅGA |Har jag rätt till vägmonterad tv vid köp av fastighet om inget annat nämns. Eller är det en lös egendom och isånnafall vilken balk ska man vända sig till?
Tim Axell |Hej.Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Fastighetsköp regleras i jordabalken. En väggmonterad tv kan antingen räknas som fast egendom i form av byggnadstillbehör eller som lös egendom. Byggnadstillbehör är fast inredning och annat som försetts till byggnaden som är ägnat till stadigvarande bruk för byggnaden eller del av denna (2 kap. 2 § JB). En utgångspunkt är att bland annat sådant som är inmonterat brukar räknas som byggnadstillbehör.Det framgår inte helt klart i din fråga ifall tv:n är inmonterad, dvs inbyggd i väggen, eller bara upphängd på väggen. Ifall tv:n är inmonterad ska den i regel räknas som bostadstillbehör. Är tv:n upphängd så ska den klassas som lös egendom. Ifall det rör sig om fast egendom har köparen rätt till tv:n om inte annat nämns, men rör det sig om lös egendom så har köparen inte rätt till tv:n om inte annat nämns.Jag rekommenderar att du hör av dig till den andra parten i husköpet för att klargöra hur ni ska göra med tv:n, såvida köpet inte redan har gjorts.Hoppas att svaret har varit dig till hjälp!

Har ägaren av en lägenhet som hyrs ut i andra hand rätt att säga upp kontraktet i förtid?

2021-10-11 i Andrahandsuthyrning
FRÅGA |HejMin son och hans sambo hyr i andrahand en lägenhet där dem skrev ett kontrakt på 1 år.Nu har ägaren till lägenheten hört av sig att hon behöver få tillbaka sin lägenhet, och dem har 3 månader på sig att flytta ut. Har ägaren rätt att göra så här, även fast det finns ett kontrakt?
Malin Hedlund |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det framgår inte i din fråga om din son och hans sambo hyr en bostadsrätt eller hyresrätt i andra hand. Med anledningen av att du skriver "ägaren" verkar det som att din son hyr en bostadsrätt, men jag kommer redogöra för båda scenarierna. I övrigt förstår jag din fråga som att du funderar på om ägaren till lägenheten kan säga upp hyreskontraktet i förtid, fast kontraktet är tidsbestämt till ett år. Din fråga handlar därför i stora drag om när och om besittningsskyddet uppkommer. Besittningsskyddet är en laglig rättighet att bo kvar i hyreslägenheten trots att hyresvärden vill att hyresgästen ska flytta.Vid uthyrning av hyresrätt i andra hand uppkommer besittningskyddet efter två år enligt jordabalkenNär en hyresgäst hyr i första hand, har denne ett starkare besittningsskydd än om man hyr i andra hand. När man hyr i första hand har hyresvärden rätt att säga upp avtalet i förtid enbart om en förverkandegrund enligt 12 kap. 42 § jordabalken föreligger. Det handlar exempelvis om när hyresgästen dröjer med att betala hyran eller vanvårdar lägenheten. Föreligger inte en förverkandegrund så gäller avtalet i ett år då det är tidsbestämd (se 12 kap. 3 § Jordabalken). Tyvärr föreligger dock inget bestittningsskydd för andrehandshyresgästen gentemot varken hyresvärden eller förstehandshyresgästen så länge inte hyresförhållandet har varat sammanhängande i mer än två år (12 kap. 45 § 1 p. Jordabalken). Detta innebär att om din son och hans sambo hyr en hyresrätt i andra hand, så får förstahandshyresgästen säga upp avtalet i förtid med tre månaders uppsägningstid. Vid uthyrning av en bostadsrätt i andra hand har varken första- eller andrehandsuthyraren besittningsskyddHyr din son och sambo en bostadsrätt i andra hand så föreligger inget besittningskydd överhuvudtaget för varken första- eller andrahandsuthyraren om inget särskilt har avtalats (se 3 § Privatuthyrningslagen). Sammanfattningsvis har din son och hans sambo tyvärr inte något besittningsskydd varken om de hyr en bostadsrätt eller hyresrätt då hyrestiden sträcker sig mindre än två år. Det innebär att "ägaren" av lägenheten har rätt att be dem flytta ut, även om det finns ett kontrakt. Hoppas det var svar på din fråga!

Får jag som hyresgäst kräva ersättning för hyresgästens borrhål?

2021-10-11 i Skadestånd
FRÅGA |Hej! Jag är en privat hyresvärd. Min lägenhet ska nu efter ett år flytta ut och har gjort många hål på väggarna bl.a. Lägenheten var helt nyrenoverad när hon flyttade in. Har jag rätt att begära ersättning för de skador hon har orsakat? Hur vet jag vilka priser jag i så fall ska ta för skadorna?
Jacob Westin |Hej! Tack att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag förstår att du är en privathyresvärd som under ett års tid har hyrt ut en lägenhet. Du beskriver att hyresgästen som flyttar ut har orsakat många hål i väggarna och att lägenheten var nyrenoverad när hon flyttade in. Nu undrar du om du har rätt till ersättning för hålen i väggarna och andra skador som hyresgästen har orsakat. Du undrar också hur skadorna ska värderas. För att svara på din fråga går jag först igenom förutsättningarna för hyresgästens ersättningsskyldighet, var på jag gör en bedömning av din situation. En hyresgäst ska endast ersätta de skador denne har vållat, inte normalt slitage Hyresgästen har en allmän vårdnadsplikt, vilket innebär att lägenheten ska vårdas väl med vad därtill hör (12 kap. 24 § 1 st. JB). Endast skador på lägenheten som hyresgästen orsakar genom eget vållande, dvs. genom vårdslöshet, ska ersättas av hyresgästen (12 kap. 24 § 1 st. JB). Skador som inte har vållats av hyresgästen ersätts således av hyresgästen, inklusive s.k. "normalt slitage" som uppstår med jämna mellanrum. Normalt slitage är vardagliga skador på en lägenhet som uppstår genom vanligt nyttjande och är t.ex. borrhål i väggar, repor i golvet m.m. För lägenheter som används för bostadsändamål gäller enligt 12 kap. 24 § 5 st. JB att hyresgästens ersättningsplikt inte genom avtal mellan hyresvärd och hyresgäst kan utvidgas att gälla för andra skador än sådana som hyresgästen har orsakat genom eget vållande. Det innebär att normalt slitage alltid ska ersättas av hyresvärden om lägenheten används som bostad. Angående borrhål, så kan dessa klassas som antingen normalt slitage eller en sådan vållandeskada som hyresgästen ska ersätta. Högsta domstolen (HD) uttalade i NJA 1987 s. 668 att borrhål ska anses vara normalt slitage om borrhålen inte är ovanligt många, ovanligt stora eller ovanligt störande. Det innebär m.a.o. att renovering och åtgärdande p.g.a. borrhål som i antal, storlek eller placering inte är märkvärdiga, alltid ska betalas av hyresvärden själv. Om det dock däremot är väldigt många eller stora borrhål, ska hyresgästen ersätta åtgärdandet. Bedömning och rekommendation i ditt fall I ditt fall beskriver du att hyresgästen hade lämnat efter sig många hål i väggarna och att du innan hyresperiodens början hade renoverat lägenheten. Jag antar att väggarna då var hålfria. Jag gör följande bedömning. För att hyresgästen ska vara ersättningsskyldig för åtgärdandet av hålen, får hålen inte anses vara sådant normalt slitage som hyresvärden ska ersätta på egen hand. Borrhål räknas som normalt slitage om hålen inte är ovanligt många, stora eller störande. Det normala är att det finns borrhål från upphängda tavlor, speglar, hyllor och annat sådant. Som hyresgäst för du alltså tåla att ett "normalt" antal borrhål finns. Det är omöjligt för mig att bedöma om antalet hål (eller storleken eller placeringen) är utöver det vanliga i ditt fall eftersom jag inte har sett hålen, varför du själv måste göra den bedömningen. Om du anser att hålen inte är fler eller större än de hålen du själv eller någon bekant hade gjort, är hålen nog att betrakta som normalt slitage som du själv måste ersätta. Om du däremot inte får antalet eller storleken av hålen att gå ihop som normala, är hålen nog att se som en sådan vållandeskada som hyresgästen ska ersätta. Om fallet är att du finner att hålen inte motsvarar vad som är normalt, rekommenderar jag att du kontaktar hyresgästen och meddelar att du kräver ersättning för hålen. Ersättning ska motsvara kostnaden för att åtgärda hålen. Det innebär att du får kräva ersättning av hyresgästen för fackmässig målning eller tapetsering som annan utför, men endast för just den delen som avser hålen. Om du utför målningen eller tapetseringen själv, får du kräva ersättning för färgen, tapeterna eller andra utgifter du har haft. Även här gäller ersättningsskyldighet bara för utgifterna för att åtgärda just hålen. Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline. Med vänlig hälsning,

Betalar hyresgästen eller hyresvärden för omtapetsering vid utflyttning?

2021-10-07 i Skadestånd
FRÅGA |Hej,Jag bodde i en hyreslägenhet och målade om på barnens rum då de hade ritat på väggarna. Jag rollade med fin vit färg ovanpå tapeterna och det var bra gjort och blev jättefint.Nu hävdar ägaren att de ska "återställa rummen" med nya tapeter och jag ska stå för kostnaden.Har dom rätt eller fel?
Jacob Westin |Hej! Tack att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag förstår att du nyligen flyttade ut ur en hyreslägenhet och att du såg till att på ett snyggt sätt måla om väggarna i dina barns rum eftersom barnen hade ritat där. Nu när hyresvärden vill omtapetsera rummen på din bekostnad, undrar du om det verkligen är du som ska behöva betala för det. Din fråga är hyresrättslig och regleras i 12 kap. Jordabalken (JB). En hyresgäst ska endast ersätta de skador denne har vållat, inte normalt slitage Hyresgästen har en allmän vårdnadsplikt, vilket innebär att lägenheten ska vårdas väl med vad därtill hör (12 kap. 24 § 1 st. JB). Endast skador på lägenheten som hyresgästen orsakar genom eget vållande, dvs. genom vårdslöshet, ska ersättas av hyresgästen (12 kap. 24 § 1 st. JB). Skador som inte har vållats av hyresgästen ersätts således av hyresgästen, inklusive s.k. "normalt slitage" som uppstår med jämna mellanrum. Normalt slitage är vardagliga skador på en lägenhet som uppstår av vanligt nyttjande och är t.ex. borrhål i väggar, repor i golvet m.m. För bostadslägenheter gäller enligt 12 kap. 24 § 5 st. JB dessutom att hyresgästens ersättningsplikt inte genom avtal mellan hyresvärd och hyresgäst kan utvidgas att gälla för andra skador än sådana som hyresgästen har orsakat genom eget vållande. Det innebär att normalt slitage alltid ska ersättas av hyresvärden om lägenheten används som bostad. Sist ska tilläggas att man som hyresgäst enligt 12 kap. 24 a § JB har rätt att på egen bekostnad måla och tapetsera lägenheten, oavsett om det är för att sätta sin personliga prägel på lägenheten eller för att fixa till skador. Om målningen eller tapetseringen dock inte är fackmannamässigt utfört, riskerar man att minska lägenhetens bruksvärde. En sådan minskning av bruksvärdet på lägenheten har hyresvärden rätt att få ersättning för av hyresgästen. Bedömning och rekommendation i ditt fall: Allt beror på hur snyggt du utförde målningen I ditt fall beskriver du att du målade om dina barns rum för att täcka de ställen där dina barn hade ritat. Du menar att du gjorde ett bra jobb och att målningen blev snygg. Jag gör följande bedömning. Din ersättningsskyldighet för omtapetseringen beror i princip endast på om du genom din målning har vållat skada på väggen eller kan antas ha minskat lägenhetens bruksvärde. Om din målning blev så fin som du säger och dina barns ritningar inte längre är synliga, anser jag att hyresvärden inte har rätt att omtapetsera på din bekostnad eftersom ingen skada har uppstått. Om målningen däremot inte ser tillräckligt snygg ut, kan du anses ha vållat en sådan skada genom att ha minskat lägenhetens bruksvärde. Skadan som då har uppstått ska du behöva ersätta hyresvärden för. Skadans storlek motsvarar vad det kostar att omtapetsera det skadade området på ett fackmässigt sätt. Slutligen är det hyresnämnden som enligt 12 kap. 24 a § 3 st. JB prövar frågan om hyresgästens ersättningsskyldighet vid hyresgästens egna målning och tapetsering. För det fallet att ni inte kan komma överens om huruvida väggarna har skadats genom din målning eller ni inte kan enas om en eventuell ersättnings storlek, kan ni låta hyresnämnden avgöra frågan åt er. Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline. Med vänlig hälsning,

Bostadsarrende och hus på gemensamt ägd mark

2021-10-11 i FASTIGHETSRÄTT
FRÅGA |Hej! Min fråga gäller ett tomtarrende.Bakgrund: En fastighet med lågt taxeringsvärdet. Mina systrar och jag äger 1/2 och en kusin äger andra 1/2. Det finns 3 hus, vårt(lagfart), kusinens(lagfart) och en släkting. Släktingen (X) äger sitt hus (byggt på plats) men arrenderar tomten på 49 år. Detta går ut om 9 år. X är idag 87 år. Arrendet kommer att avslutas när det går ut. X och dennes arvingar vill att huset ska övergå i mitt+mina systrars ägo.Om de säljer huset till oss idag, kan kusinen på något sätt motsätta sig det och hävda anspråk? Jag tänker att det står på gemensam tomt.Vad händer med arrendetomten/huset om X avlider innan arrendetidens slut och vi inte har hunnit gjort ngt avtal kring huset?Hur rekommenderar du att vi göra i denna situation för att huset ska kunna vara i vår ägo?Mvh systrarna
Julia-Saga Herhold |Hej och tack för att ni vänder er till Lawline med er fråga! Jag kommer nedan att redogöra för vad som gäller rättsligt och därefter kort sammanfatta vad jag kommer fram till.Tillämpliga lagar Eftersom din fråga berör arrende och en samägd fastighet blir jordabalken (JB) och lagen om samäganderätt (SamägL) tillämpliga. Avsluta arrende För att ett tidsbestämt arrende ska upphöra att gälla vid arrendetidens utgång krävs det att det sägs upp senast ett år före arrendetidens utgång. I annat fall anses det förlängt med fem år (10 kap. 3 § första och tredje stycket JB). I ert fall utgår jag ifrån att så kommer ske och att arrendet därmed kommer att avslutas. Jag tolkar då er fråga som att ni undrar vad som kommer att hända när ni äger en byggnad på mark som ägs tillsammans med ytterligare en part. Kan er kusin hävda anspråk eller motsätta sig? Eftersom ni är flera som äger fastigheten så regleras samägandet i lagen om samäganderätt förutsatt att ni inte har avtalat om någonting annat (1 § SamägL). För att förfoga över fastigheten krävs samtliga ägares samtycke (2 § SamägL). Detta innebär att er kusin inte ensam kan kräva att byggnaden ska rivas eller liknande och han/hon kan inte heller hävda någon äganderätt till den. Vad händer med huset om X avlider? Om X avlider kommer huset att övergå till dennes bröstarvingar. Eftersom arrendet är knutet till fastigheten i sig och inte till en viss person kommer då också arrendet att medfölja. Det blir därför ingen skillnad för er eftersom ni på samma sätt kan köpa huset från X:s arvingar, givet att de fortfarande vill sälja det.Huset är fortfarande lös egendom Föremål som någon annan än fastighetsägaren har tillfört till fastigheten är lös egendom (2 kap. 4 § JB). När sådan lös egendom köps av fastighetsägaren så blir det dock ett fastighetstillbehör (2 kap. 4 § JB). I ert fall kommer dock huset att förbli lös egendom eftersom det inte är samtliga fastighetsägare som köper huset. Det finns praxis angående att föremål inte är fastighetstillbehör när en eller flera, men inte alla, fastighetsägare tillför fastigheten ett föremål när det av omständigheterna vid tidpunkten då föremålet tillfördes fastigheten framgår att tillförandet inte skedde även för övriga fastighetsägares räkning (se bland annat NJA 1985 s. 365). Slutsatsen är således att huset kommer vara er lösa egendom. Sammanfattning och råd Om ni köper huset så kommer ni vara ensamma ägare till det men äga marken gemensamt med er kusin. Denne kommer varken kunna kräva att huset ska rivas eller hävda någon äganderätt till det. Eftersom lagen om samäganderätt skyddar er på detta sätt är det inte nödvändigt att upprätta något samägandeavtal i det hänseendet. Om det finns andra saker som ni vill reglera mellan er kan det dock vara bra att upprätta ett sådant avtal. Ni bör även fundera på möjligheterna för att få till stånd ett nytt arrendeavtal eftersom det gör det lättare för er att i framtiden sälja huset om ni så önskar. Om ni i framtiden vill sälja fastigheten (marken) gemensamt har ni givetvis möjlighet att även sälja huset till samma ägare. Problemet uppstår därmed enbart om ni vill sälja huset som en fristående enhet, eftersom få vill köpa ett hus på ofri grund utan ett tillhörande arrende. Om ni vill ha hjälp att upprätta ett samägandeavtal som möter just era behov och önskemål kan jag varmt rekommendera en av våra duktiga jurister hos Lawlines juristbyrå. Om ni är intresserade av detta eller om ni har några frågor om mitt svar får ni gärna kontakta mig på Julia-saga.herhold@lawline.se. Hoppas att ni fick svar på er fråga och stort lycka till! Med vänlig hälsning,

Hur lång är uppsägningstiden på en bostadsrätt?

2021-10-11 i Andrahandsuthyrning
FRÅGA |Hej, det är så att jag hyr en andrahandslägenhet som är en bostadsrätt. Har hyrt den i snart två år. Kontraktet går ut nu i november. Igår meddelade jag min hyresvärd att jag vill säga upp kontraktet men hon hänvisade då till vårt avtal om att jag måste hyra den ytterligare 6 månader. På avtalet står det såhär: "Om ingen part meddelar uppsägning av avtalet tidigare än tre månader från hyrestidens upphörande förlängs hyrestiden med sex månader åt gången". Så min fråga är har dom rätt att kräva att jag ska fortsätta hyra lägenheten i sex månader från att avtalet går ut? Vad kan jag göra? Mvh
Daniel Högström |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vi uthyrning av en privatbostad som inte är för fritidsändamål gäller privatuthyrningslagen. Lagen är tvingande till fördel för hyresgästen och villkor som är sämre för hyresgästen än vad som står i lagen gäller inte (2 §). Hyresgästen får säga upp avtalet att gälla tidigast vid det månadsskifte inträffar en månad från uppsägningen (3 § andra stycket). Det här innebär att du har rätt att säga upp avtalet med en månads uppsägningstid och villkoret som ni skrivit i kontraktet gäller inte.Om du har fler frågor är du varmt välkommen att kontakta oss på Lawline igen.Med vänliga hälsningar,

Servitut och arrende - giltiga avtal?

2021-10-09 i Servitut
FRÅGA |HejJag har i dag två rättigheter på stamfastigheten1. Ett arrende som lyder. Arrende kontrakt gällande i ritat område på nybyggnad karta för X(del av) och Y, min fastighet, upprättad 78-01-12. Arrende kontraktet löper på 50 år till en årlig kostnad av 0 kr. Detta Arrende kontrakt upprättades 99-07-02.Jag har ett godkänt bygglov för garage som byggdes 1978, men arrendet skrevs 1999. Arrendet är inte registrerat hos någon myndighet. 2.Ett servitutsavtal som lyder. Till förmån för X upplåtes rätt att begagna och underhålla garagebyggnad och friggebod inom rödmarkerat område av Y å bifogad nybyggnad karta. Ingen ersättning ska utgå. Servitut et är registrerat hos inskrivningsmyndighetenNär dessa avtal skrevs var min svåger och min svärmor ägare, i dag är enbart min svåger ägare genom arvskifte år 2004.Min fråga är vilket av avtalen som gäller? Om jag säljer vad gäller för nästa ägare?Mvh
Julia-Saga Herhold |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag kommer nedan att redogöra för vad som gäller rättsligt och därefter kort sammanfatta vad jag kommer fram till.Är avtalen giltiga? Jag tolkar din fråga som att du funderar på huruvida avtalen beträffande de två rättigheterna som är giltiga. Därmed blir jordabalken, JB, tillämplig eftersom det är den lag som reglerar fast egendom och tillhörande rättigheter. Du anger först att det finns ett arrendeavtal. Förutsättningarna för att det ska vara fråga om ett arrende är att det ska vara en " upplåtelse av jord till nyttjande mot vederlag" (8 kap. 1 § JB). I ditt fall anger du att det inte utgår något vederlag för upplåtelsen varför det inte heller är ett arrendeavtal. Istället är det en "vanlig" nyttjanderätt. Jag tolkar din fråga som att nyttjanderätten avser en del av en annan fastighet och därför kan avtalet vara bindande i 50 år precis som avtalet anger (7 kap. 5 § JB). Du anger därefter att ni har ett servitutsavtal. Om det är ägnat att främja en ändamålsenlig markanvändning, får i fastighet (den tjänande fastigheten) upplåtas rätt för ägaren av annan fastighet (den härskande fastigheten) att i visst hänseende nyttja eller på annat sätt taga i anspråk den tjänande fastigheten eller byggnad eller annan anläggning som hör till denna eller att råda över den tjänande fastigheten i fråga om dess användning i visst hänseende (14 kap. 1 § JB). Dessa villkor uppfylls i ditt fall och det krävs inte heller att något vederlag utgår för att ett servitutsavtal ska vara giltigt. Det enda som krävs är att det finns ett skriftligt avtal där de båda fastigheterna samt ändamålet med upplåtelsen framgår (14 kap. 5 § JB). Vad gäller gentemot nästa ägare? Eftersom servitutet är inskrivet i fastighetsregistret så kommer det också att gälla mot den till vilken fastigheten överlåts vid en försäljning (7 kap. 11 § JB). Nyttjanderätten är däremot inte inskriven och därför krävs det att överlåtaren gör förbehåll om rättigheten för att den ska vara fortsatt giltig mot nästa ägare (7 kap. 11 § JB). Eftersom det finns ett skriftligt avtal om nyttjanderätten så går det dock att skriva in den i fastighetsregistret och därmed säkerställa att den gäller även i framtiden (7 kap. 10 och 11 § JB). Sammanfattning Det avtal som du benämner som arrende är ett nyttjanderättsavtal eftersom det inte utgår något vederlag för upplåtelsen. Avtalet är dock fortfarande giltigt men kommer bara vara giltigt gentemot en ny ägare av fastigheten om säljaren gör ett förbehåll om nyttjanderätten. Servitutsavtalet är också giltigt och kommer under alla förutsättningar att gälla gentemot en ny ägare. Du har valt 30 minuters uppföljande rådgivning per telefon. Jag kommer därför ringa dig på måndag (11/10) klockan 09.00. Om tiden inte passar är du välkommen att maila mig på Julia-saga.herhold@lawline.se så bestämmer vi en annan tid.

Uppsägningstid vid andrahandsuthyrning

2021-10-06 i Andrahandsuthyrning
FRÅGA |Hej! Jag hyr i andrahand, och i avtalet står det att hyrestiden gäller från och med den 1a juli 2021 till och med den 1a juli 2022, alltså ett år, och uppsägningstiden är två månader. Kan jag säga upp avtalet innan den 1a juli 2022, eller går det inte?
Lucas Gardebrand |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Funktionen av uppsägningstid är just att kunna säga upp ett avtal i förtid.Vilken uppsägningstid du har beror dels på avtal, dels på vilken typ av bostad du hyr. Notera att lagarna är tvingande till hyresgästens fördel, det innebär att det som ni avtalat om endast gäller om den avtalade uppsägningstiden är kortare än lagen stadgar.Om du hyr en bostadsrätt i andra hand från en person som bara hyr ut en (1) lägenhet, så har du en månads uppsägningstid. (3 § Lag om uthyrning av egen bostad)Om bostaden du hyr är en hyresrätt, eller en bostadsrätt från en person som hyr ut flera bostadsrätter så har du alltid rätt att säga upp avtalet med tre månaders uppsägningstid. (12 kap. 5 § 1 st JB) Skulle detta vara fallet så har ni avtalat om en kortare uppsägningstid vilket innebär att du som hyresgäst kan säga upp avtalet med två månaders uppsägningstid. Oftast sker uppsägningen i månadsskiftet som inträffar efter uppsägningstiden löpt ut. Har du två månaders uppsägningstid och säger upp avtalet den 23 januari så upphör avtalet alltså att gälla den 1 april. Sammanfattningsvis kan du alltså säga upp avtalet i förtid, antingen med en månads uppsägningstid eller två månaders uppsägningstid beroende på typ av bostad.Jag hoppas du fick svar på din fråga, har du ytterligare frågor kring denna fråga kan du kommentera nedan. I annat fall är du välkommen åter om du har andra juridiska funderingar i framtiden.Med vänlig hälsning.