Vem ansvarar för kontrollavgiften vid felparkering?

2021-11-30 i Parkeringsböter
FRÅGA |Fått p-bot (kontrollavgift) Dock är jag varken förare eller ägare av fordonet: Jag sålt bilen 65 dag innan och har köpekontrakt på det. Dock p g a administrativ fel var jag fortsatt registrerad ägare hos Transportstyrelse tills 38 dagar tillbaka i tiden. Under tiden mellan datum för köpekontrakt och datum för registrerad ägarbyte har fordonet parkerats fel.Min fråga är om det den faktiska ägare av fordon eller den som registrerad ägare av fordon som är betalningsansvarig?Om registrerad ägare ansvara att avgiften betalas har jag rätt kräva tillbakapengarna från nya registrerad ägare med hänvisning till köpekontraktet?Tackar väldigt mycket i förhand! :)
Alexandra Madsen |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Kontrollavgift och felparkeringsavgift är olika typer av avgifter, vilk beror på var bilen stod parkerad. Dessa olika avgifter lyder under olika lagar. För att besvara din fråga har jag utgått ifrån vad som sägs i lagen om kontrollavgift vid olovlig parkering. En markägare som upplåter ett område för parkering eller förbjuder parkering inom området får under de förutsättningar som anges i lagen ta ut en kontrollavgift om ett fordon parkerats inom området i strid mot dennes förbud eller villkor, (1 § lagen om kontrollavgift vid olovlig parkering). Fordonets förare och ägare ansvarar solidariskt (lika) för att kontrollavgiften betalas. Med fordonets ägare avses den som var antecknad som fordonets ägare i vägtrafikregistret, eller som senare har antecknats som ägare vid tiden för överträdelsen, (7 § lagen om kontrollavgift vid olovlig parkering). Den som är registrerad ägare av ett fordon är ansvarig för kontrollavgift som tas ut på grund av olovlig parkering, även om någon annan ägde bilen vid den tidpunkt då parkeringen skedde. Syftet med reglerna om kontrollavgift är att markägaren alltid, förutom vid undantagsfall, ska kunna kräva betalt från fordonets registrerade ägare, (se punkterna 4-10 i NJA 2015 s. 98). Eftergift av kontrollavgiftKontrollavgift vid olovlig parkering får inte tas ut om det med hänsyn till omständigheterna i samband med den olovliga parkeringen skulle framstå som uppenbart oskäligt, (10 § lagen om kontrollavgift vid olovlig parkering).Bestämmelsens ordalydelse talar för att den är avsedd enbart för sådana situationer som har med själva parkeringen att göra. I förarbetena nämns sådana fall då försummelsen har berott av någon oförutsebar omständighet av mer än bagatellartad natur, exempelvis situationer som den ansvarige inte kan påverka själv. Det skulle dock komplicera tillämpningen om bestämmelsen omfattar fall där någon annan än den registrerade ägaren ägde fordonet vid den tidpunkt då den olovliga parkeringen skedde, (se punkten 11 i NJA 2015 s. 98).Sammanfattningsvis innebär detta att du och den nya ägaren är lika ansvariga för att betala kontrollavgiften. Du har därmed rätt att kräva den nya ägaren på hälften av summan för avgiften. Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Kan man förlora ett tidsbegränsat uppehållstillstånd i Sverige om man reser från Sverige?

2021-06-27 i Migrationsrätt
FRÅGA |En person har tidsbegränsad uppehållstillstånd, som gäller 5 år. Han fått det 2018.Sedan han flyttade till sitt land och fortfarande är där. Kan han förlora sin uppehållstillstånd??
Alexandra Madsen |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga handlar om man kan förlora ett tidsbegränsat uppehållstillstånd i Sverige om man reser utomlands en längre tid.Det finns två typer av uppehållstillstånd enligt lag. Ett tidsbegränsat uppehållstillstånd och ett permanent uppehållstillstånd, (2 kap. 4 § utlänningslagen). Ett permanent uppehållstillstånd innebär att personen har rätt att bo och arbeta i Sverige under en obegränsad tid. Ett tidsbegränsat uppehållstillstånd innebär däremot att personen har rätt att stanna i Sverige under en begränsad tid.Med ett tidsbegränsat uppehållstillstånd kan personen resa in och ut ur Sverige under tiden som det tidsbegränsade uppehållstillståndet är giltigt. Åker personen från Sverige måste denne ha ett giltigt pass och ett uppehållstillståndskort för att kunna återvända till Sverige. Uppehållstillståndskortet är ett bevis för personens uppehållstillstånd i Sverige, det vill säga bevis för att personen har rätt att vistas i Sverige. För en person med tidsbegränsat uppehållstillstånd gäller uppehållstillståndskortet lika länge som tillståndet. Så länge personen återvänder till Sverige innan det tidsbegränsade uppehållstillståndet går ut kommer personen inte ha några problem att återvända till Sverige och kommer inte att riskera att förlora sitt uppehållstillstånd endast med anledning av att personen inte befinner sig i Sverige. Det finns således inget krav på att personen måste befinna sig i Sverige under hela uppehållstillståndstiden. Uppehållstillståndet ger istället personen rätt att vistas i Sverige under hela uppehållstillståndstiden.Om det tids­be­grän­sade uppe­hålls­till­stånd slutar gällaOm personen har rest utanför Sverige och uppehållstillståndet hinner gå ut när personen är utomlands kommer uppehållstillståndet inte längre vara giltigt. Då måste personen ansöka om ett nytt uppehållstillstånd om personen vill resa tillbaka till Sverige. Personen ansöker då om uppehållstillstånd i det land där denne bor och tillståndet ska vara klart innan personen reser tillbaka till Sverige. Informationen är hämtad från Migrationsverkets hemsida. Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Kan den svenska drottningen straffas för brott?

2020-11-21 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Hallo! Kann die schwedische Königin für Verbrechen verurteilt und bestraft werden?
Alexandra Madsen |Hello, thank you for contacting Lawline with your question!As I understand your question, you wonder if the queen of Sweden can be convicted and punished for crimes. Sweden's head of state cannot be prosecuted for his or her actions, (5 chapter 8 § regeringsformen). Although, only the king is currently head of state because he holds the throne of Sweden, (1 chapter 5 § regeringsformen). The paragraph refer to the Successionsordning, in which it is stated who holds the Swedish throne.The criminal immunity covers all acts of the king, both those performed in the service and those of a purely private nature. Nor does it matter how serious the act is, all acts are covered by the immunity. The rule stems from the view at the time when kings were sole rulers and were considered to be the source of all laws.In summary, the queen, Silvia, can be prosecuted and thus also convicted if she were to commit a crime, since she is not Sweden's head of state (in today's society). However, this will change in the future when Victoria becomes the queen, she will then be Sweden's head of state since she is the king's firstborn descendantI hope you got an answer to your question! Sincerely,

Vilken ålder styr asylprocessen?

2020-03-31 i Migrationsrätt
FRÅGA |hej, om man ansöker om asyl och är 17 år, men vid prövningen hinner jag bli 18 år, vilken ålder kommer att styra asylprövningen? Vart hittar jag lag om just detta, dvs för vilken ålder som bestämmer beslutsprövningen av en asylansökan. finns det praxis inom detta? alltså min fråga handlar om tex ett ensamkommande barn som kommer till sverige, är 17 år och ansöler om asyl av olika skäl, men han /hon hinner fylla 18 då när migrationsverket ska pröva ansökan, kommer de utgår från den ålder som ansökan gjordes, eller den ålder som man hunnit bli när de väl prövar frågan????
Alexandra Madsen |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I 1 kap. 2 § utlänningslagen framgår det att med barn avses i utlänningslagen en person som är under 18 år. Migrationsverket registrerar den ålder som den sökande uppger vid ansökningstillfället. Om du registreras som barn hos Migrationsverket när du söker asyl kommer Migrationsverket bedömma om du gjort sannolikt att du är under 18 år. Migrationsverket kan dock bedöma att du inte gjort det sannolikt att du är under 18 år och kan då ändra din ålder till 18 om den har anledning att tro att du är äldre än vad du sagt vid asylansökan. Detta sker bara om det inte tycks finnas något tolkningsutrymme utan är helt uppenbart att den som söker skydd är vuxen. Den här bedömningen sker utifrån ett kortare samtal mellan Migrationsverkets handläggare och den sökande, (se mer på Migrationsverkets hemsida). Det finns även undantag för om sökande snart fyller 18 år (som vägledning ca 6 månader) från när denne ansökte om asyl. Om det är så att personen inom en kort tid efter ansökan fyller 18 år, kommer personens ärende att hanteras enligt de regler och krav som gäller för vuxna asylsökande (se mer på Migrationsverkets hemsida). Ett slutligt ställningstagande till sökandens ålder ska göras i samband med det slutliga beslutet i ärendet om uppehållstillstånd, om man ansöker om uppehållstillstånd som flykting eller annan skyddsbehövande, (13 kap. 17 § 2 st utlänningslagen). Det innebär att om sökande hunnit fylla 18 år när Migrationsverket tar upp ärendet till prövning, är det den åldern som kommer att ligga till grund för bedömningen.Exempel på praxisEtt barn får inte ha uppnått myndighetsålder för att bedömas som underårigt barn (MIG 2007:14). Vid uppehållstillstånd på grund av anknytning är det avgörande för vilka regelverk som ska användas om sökanden vid prövningstillfället är under 18 år när uppehållstillståndet prövas (MIG 2007:5).Att anses som barn eller inte har betydelseOm du är att anse som barn eller inte har betydelse i bedömningen eftersom barn har fler rättigheter än vuxna i asylprocessen, samtidigt som högre krav ställs på vuxna i asylprocessen.Hoppas att du fick svar på din fråga! Återkom gärna till oss på Lawline om du behöver mer hjälp eller klarhet med din fråga. Med vänliga hälsningar,

Tillämpas alltid en utredning vid alla lagförslag?

2021-08-29 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Hej, jag undrar om en utredning tillämpas av regeringen vid alla lagförslag och hur många utredda lagförslag som slutligen går igenom som lag, alltså procentmässigt?
Alexandra Madsen |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga handlar om den svenska lagstiftningsprocessen. Regeringens förslag till riksdagenDe flesta lagar börjar med att regeringen lämnar ett förslag till riksdagen, detta kallas för en proposition. Riksdagsledamöterna kan också lämna förslag till riksdagen, vilket kallas för motioner. När ett lagförslag har kommit till riksdagen skickas de till ett av riksdagens olika utskott, vilka fördjupar sig i förslaget och lämnar i sin tur ett förslag till hur det tycker riksdagen ska besluta.Oftast behövs en utredning göras innan lagförslaget lämnas till riksdagenInnan regeringen lämnar ett lagförslag till riksdagen behöver den ibland (inte alltid men oftast) noga undersöka olika alternativ till kriminalisering utifrån straffrättens olika kriminaliseringsprinciper, som bör beaktas i lagstiftningsförfarandet. Med anledning av att lagstiftning med straff är en repressiv åtgärd i samhället ställs det krav på att en noga utredning görs för att bedöma vad syftet med lagen är och på vilket sätt syftet kan uppnås effektivt genom just lagstiftning. Det krävs också att utformningen av lagstiftningen är tillräckligt genomtänkt utifrån de krav som, bland annat, legalitetsprincipen stället på lagstiftningen. Regeringen tillsätter då en utredning, som kan vara olika uppbyggda och exempelvis bestå av experter, tjänstemän och politiker. Utredningen lämnar därefter ett betänkande till regeringen. Betänkandet publiceras i en serie som heter Statens offentliga utredningar, SOU. Om det är ett av regeringens departement som har gjort utredningen publiceras den i en serie som kallas Departementsserien, Ds.Beslut om lagförslaget ska gå igenom fattas av riksdagenSedan blir det debatt i kammaren där ledamöter från de olika riksdagspartierna talar om vad de tycker om utskottets förslag till riksdagsbeslut. Riksdagens 349 ledamöter tar därefter ställning till utskottets förslag till beslut. De kan rösta ja, nej eller avstå. För att förslaget ska gå igenom krävs att en majoritet av de som röstar säger ja till förslaget.Efter att riksdagen beslutat om en ny lag ska regeringen publicera lagen i Svensk författningssamling, SFS.Gällande din fråga om hur många lagförslag som faktiskt går igenomRegeringen lämnar ungefär 200 propositioner till riksdagen varje år. Vissa av dem föreslår helt ny lagstiftning medan andra är förslag till ändringar av befintliga lagar. Antalet helt nya lagar som går igenom är dock olika från år till år, med anledning av vad som framkommer i utredningarna och hur riksdagens politiska ledamöter ställer sig till lagförslagen. Det är därför inte möjligt att ge en konkret procentsats av hur många lagförslag som faktiskt går igenom. Har du tid kan du dock gå in på Regeringskansliets sida för Svensk författningssamlingför att ta reda på vilka lagar som gått igenom och publicerats sedan 2018.Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Vad ska jag göra myndigheten inte lämnar ut uppgifter på vem som är min handläggare?

2021-01-24 i Myndigheter
FRÅGA |Hej om man får brev från en offentlig myndighet och det står följande, vid ev. frågor kontakta din handläggare men det står inget namn eller andra uppgifter på någon handläggare och om man ringer och frågar så vägrar man säga vem som skickat breven vad gör man då? Enligt gällande regelverk och ett tidigare beslut från JO så måste alltid namn anges alt. lämnas ut när så efterfrågas men detta struntar avsändare helt i. Nu är min fråga vad man lämpligen gör med detta och för att bokstavligen tvinga fram att namn på vem som skickar brev till mig från myndigheten men under en längre tid vägrat att namnge sig eller lämna ut namn på avsändaren när så skriftligen begärts.
Alexandra Madsen |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga handlar om myndigheters handläggning. Som du själv skriver får myndigheter inte skydda sina anställa genom att anonymisera myndighetsbeslut. Detta har Justitieombudsmannen (JO) klargjort i ärende 8000-2016 "Kritik mot Arbetsmarknads- och socialnämnden i Karlstads kommun för att inte ha angett vem som fattat beslut i ärenden om bistånd". I beslutet har JO gjort det klart att det är ett grundläggande krav när myndigheter fattar beslut att den ansvariga beslutsfattaren inte är anonym. En part i ett ärende har alltså ett berättigat intresse att få veta vem som har beslutat i ärendet. Att en beslutsfattare inte får vara anonym innebär också att någon annan inte får anges i den verkliga beslutsfattarens ställe. Regelverket i frågaI 39 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagen finns bestämmelser som syftar till att ge offentliganställda skydd mot hot och trakasserier i personaladministrativ verksamhet. De ger dock inte stöd för att hemlighålla vem som har handlagt ett ärende eller fattat ett visst beslut.Det är ett grundläggande krav vid myndigheters beslutsfattande att den ansvarige beslutsfattaren inte är anonym. För de statliga myndigheterna gäller ett sådant krav enligt 21 § myndighetsförordningen. I den bestämmelsen anges att det för varje beslut i ett ärende ska upprättas en handling som visar bland annat vem som har fattat beslutet. För de kommunala myndigheterna gäller ett sådant krav enligt 6 kap. 35 § kommunallagen (se sidan 3 i JO:s beslut).Vad du kan göraDet första steget är givetvis att försöka kontakta myndigheten och lösa situationen med den, vilket du skrivet att du har gjort. Eftersom du inte har fått någon respons från myndigheten kan du skicka in en anmälan till JO om du anser att du har blivit felaktigt behandlad av myndigheten. Anmälan kan du göra här.JO har i uppdrag att övervaka utövningen av den offentliga makten så att detta sker i enlighet med lagar och regler. I uppdraget omfattas granskning av myndigheterna, inte privata företag eller förtroendevalda politiker. Under JO:s tillsyn står statliga myndigheter (även domstolar), kommunala och regionkommunala myndigheter, tjänstemän vid statliga, kommunala och regionkommunala myndigheter samt andra som har anförtrotts myndighetsutövning (myndighetsutövning innebär en myndighets utövande av rätt att bestämma om en förmån, rättighet, skyldighet, disciplinär bestraffning eller något annat jämförbart förhållande).JO:s beslut är dock inte rättsligt bindande. Det betyder att den kritiserade myndigheten formellt sett inte behöver rätta sig efter JO:s kritik. I praktiken sker det dock nästan alltid. Ofta använder myndigheten JO:s uttalanden i arbetet med att förbättra interna rutiner och regler, samt utveckla praxis på området. Överklagan av beslutÄr det ett beslut som har fattats är du också välkommen att kontakta våra verksamma jurister på info@lawline.se för att få hjälp att överklaga beslutet till förvaltningsrätten, och på så sätt begära ut uppgifter på handläggaren.Hoppas att du kan lösa situationen och få reda på vem som är din handläggare!Med vänliga hälsningar,

Får nyanlända familjer retroaktivt barnbidrag?

2020-08-29 i Försäkringskassan
FRÅGA |Kan nyanlända familjer med barn få retroaktivt barnbidrag?
Alexandra Madsen |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Barnbidrag är ett icke skattepliktigt ekonomiskt stöd på 1 250 kr som automatiskt betalas ut till vårdnadshavaren till ett barn som är yngre än 16 år, om både barnet och föräldern bor i Sverige. Ännu ett krav är att båda ska vara försäkrade i Sverige. Du är försäkrad i Sverige om du bor här och har svenskt medborgarskap eller uppehållstillstånd. Bedömningen av om en person är bosatt och ska omfattas av svensk socialförsäkring görs utifrån socialförsäkringsbalken (SFB), framför allt 15-16 kap., eller enligt EG-förordning 883/2004 när det gäller en person som rör sig mellan EU/EES-länderna och befinner sig i en gränsöverskridande situation. Kommer familjen direkt från ett land utanför EU/EES är det alltid SFB som tillämpas.När barnet fyller 16 år får vårdnadshavaren inte längre barnbidrag för barnet. Om barnet har fyllt 16 år och går kvar i grundskola får föräldern förlängt barnbidrag från Försäkringskassan fram till dess att barnet slutar skolan.Då barnbidraget är en bosättningsbaserad förmån betalas det inte ut retroaktivt till nyanlända för den tiden de inte befunnit sig i Sverige. Dock kan det finnas tillfällen som gör det aktuellt att betala ut barnbidrag retroaktivt. Det finns exempelvis en bestämmelse i SFB som säger att till den som bosätter sig i Sverige men inte är folkbokförd här får bosättningsbaserade förmåner lämnas för högst tre månader före den månad när anmälan om bosättningen gjordes till Försäkringskassan eller när Försäkringskassan på annat sätt fick kännedom om bosättningen, (5 kap. 11 § SFB). Detsamma gäller om ett uppehållstillstånd beviljas retroaktivt för ett barn, även då kan bidrag betalas ut retroaktivt, dock högst för tre månader före det datum då uppehållstillståndet beviljades, (5 kap. 12 § SFB).Det finns även en bestämmelse som ger rätt till barnbidrag så långt som ett år tillbaka i tiden, om det är så att rätten till barnbidrag har funnits det året men att barnbidraget inte har betalats ut så sent som under året efter. För att få rätt till bidraget inom ett år efter det år bidraget hänför sig till måste bidragstagaren göra gällande sin rätt hos Försäkringskassan inom den tiden, (5 kap. 14 § SFB).För mer information om vad som gäller skulle jag dock råda dig att vända dig direkt till Försäkringskassan som är den myndighet som beslutar om retroaktiv ersättning för barnbidrag.Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Vilka lagtolkningsmetoder finns och varför används dem?

2020-01-31 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Min fråga till er handlar om lagtolkningsmetoderna! När man kommer till en park med en varg och det står en skylt där det står inga hundar i parken. Hur tolkar man detta utifrån en objektiv tolkning, subjektiv tolkning, teologisk tolkning samt fri lagtolkning?
Alexandra Madsen |Hej, tack för att du vänder sig till Lawline med din fråga!Lagtolkning är processen att tolka en lagbestämmelse när betydelsen inte framgår tydligt i lagtexten självt. Lagtolkningen är en viktig uppgift för domstolar. Den är alltså en metod för att kunna tillämpa lagar på rätt sätt i det enskilda fallet. Jag ger exempel utifrån ditt fall med skylten i parken, men främst är det alltså lagar man tolkar genom lagtolkningsmetoder och ytterligare lagtolkningsmetoder finns som jag inte nämner i just ditt fall eftersom det inte passar sig att göra en tolkning av skylten med hjälp av vissa lagtolkningsmetoder.Restriktiv tolkning innebär att förbudet ges en snäv betydelse. Ex: en hund som går i koppel är förbjuden, men inte en katt i cykelkorgen.Extensiv tolkning är motsatsen till restriktiv tolkning. Här ges förbudet en större betydelse och utvidgas. Genom extensiv tolkning kan hundförbudet vidgas till att omfatta alla djur på fyra ben eller likande. Den teleologiska tolkningen tar sikte på ändamålet med förbudet. Vad vill man uppnå med förbudet? Troligen bland annat för att undvika oljud och hundbajs i parken. Därmed kan också andra djur vara otillåtna i parken, om det finns en risk för liknande konsekvenser.Subjektiv teleologisk tolkning: att tolka lagen utifrån det syfte lagstiftaren hade när lagen stiftades (se förarbeten till lagarna).Objektiv teleologisk tolkning: att tolka lagen utifrån dess funktion i samhället.E contrario tolkning innebär att man gör en slutsats om att det omvända ska gälla. Om hundar är förbjudna, innebär det att alla andra djur är tillåtna.Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,