Finns lydelsen ”tro och heder” i flera lagar?

2021-10-27 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Återfinns lydelsen ''tro och heder'' i andra lagar än avtalslagen och köplagen?
Fredrik Nygren |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som att du undrar över lydelsen "tro och heder" finns i andra lagar än avtalslagen och köplagen. Svaret på din fråga är ja, lydelsen "tro och heder" finns fler lagar.Exempel på lagar där lydelsen "tro och heder förekommer":44 och 45 § kommissionslagen 17 § 2 st. konsumenttjänstlagen 24 § konsumentköplagen Och som du själv nämnde:20 § 2 st., 33 §, 35 § och 39 § 2 st. köplagen33 § avtalslagenJag hoppas att du fick hjälp med din fråga!Med vänliga hälsningar,

Vilka finns i belastningsregistret?

2021-03-17 i OFFENTLIG RÄTT
FRÅGA |Tjena har en fråga som verkligen tynger mig.Är så att för ungefär 1 år sedan så åkte jag fast för snatteri..... Ångrar det så extremt... Men jag åkte på förhör och liknande där jag berättade hur det var. Sedan blev jag kallad till ett möte där dem skulle säga vad mitt straff blev. Nu är frågan: Jag fick inget straff egentligen, ingen böter, ingen samhällstjänst eller liknande. Kommer detta att synas i belastningsregistret eller har dem valt att bara varna mig muntligt? Läste att vid strafföreläggande måste man betala en avgift vilket jag inte har gjort så känns som dem sket i att göra något?
Fredrik Nygren |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du undrar över vad som krävs för att man ska finnas med i belastningsregistret. Svaret på frågan hittar du i lagen om belastningsregister. För att du ska slippa leta dig fram i lagen kommer jag i det följande att gå igenom vad som gäller. Ett smidigt sätt för dig att kontrollera vad som står i belastningsregistret om dig själv är annars att begära ett utdrag från registret och själva läsa vad det står. Mer information om hur du gör en sådan begäran hittar du på polismyndighetens hemsida som du finner här.Vilka finns i belastningsregistret?Enligt 3 § i lagen om belastningsregister ska registret innehålla uppgifter om den som:1. genom dom, beslut, strafföreläggande eller föreläggande av ordningsbot har ålagts påföljd för brott2. har ålagts förvandlingsstraff för böter3. på grund av att brott begåtts under påverkan av en allvarlig psykisk störning har förklarats fri från påföljd,4. inte åtalats för brott på grund av att åklagare beslutat att inte väcka åtal, eller5. har meddelats:a) kontaktförbud,b) tillträdesförbud till inhägnad plats huvudsakligen avsedd för idrottsutövning,c) förbud enligt europeisk skyddsorder (d.v.s. ett beslut som har meddelats i en medlemsstat i Europeiska unionen i en straffrättslig fråga och genom vilket en person har ålagts förbud eller restriktioner i syfte att skydda en annan person), ellerd) tillträdesförbud till en butik.I ditt fall:Som jag tolkar ditt beskrivna scenario är det främst punkt 4 som eventuellt skulle vara aktuell för om du finns med i belastningsregistret eller inte. Eftersom du inte hörde något mer om någon eventuell påföljd eller något åtal är det möjligt att åklagaren valde att inte väcka något åtal. Att åklagare valde att inte väcka åtal kan exempelvis bero på att det kunde antas att ditt brott (d.v.s. snatteriet – eller ringa stöld som det numera heter) inte skulle föranleda annan påföljd än böter. (20 kap. 7 § rättegångsbalken)Att åklagaren inte valde att väcka åtal kan även ha berott på din eventuella unga ålder och att du då, med beaktande av din eventuella vilja att ersätta den du snattade ifrån, fick en straffvarning istället. (17 § lagen med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare)Slutligen kan en annan anledning till att åklagaren inte valde att väcka åtal vara om det tidigare har beslutats att du ska beredas vård för ett eventuellt missbruk. (46 § lagen om vård av missbrukare i vissa fall)Jag förstår om du är osäker kring om och hur punkterna ovan kan kopplas till din situation eller inte. Det finns då ett enkelt knep för dig att ta reda på om du är med i belastningsregistret eller inte samt vad som i sådana fall står om dig där. Enligt 9 § lagen om belastningsregister är det nämligen fullt möjligt för dig att begära ut och få ta del av samtliga uppgifter ur registret om dig själv.Mer information om hur du ska gå tillväga för att begära ett utdrag från belastningsregistret finner du på polismyndighetens hemsida som du hittar här.Jag hoppas att du fick hjälp med din fråga!Med vänliga hälsningar,

Vem kan bli riksdagsledamot?

2020-12-02 i OFFENTLIG RÄTT
FRÅGA |Hej! Kan politiker med prick i belastningsregistret bli invalda till riksdagen som ledamöter? De flesta vill ju att folkvalda ska vara ostraffade, men finns det någon lag som förbjuder det om man har prickar?
Fredrik Nygren |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det är fullt möjligt för politiker med prick i belastningsregistret att bli invalda till riksdagen som ledamöter. Det som krävs för att du ska kunna bli riksdagsledamot är att du har rösträtt i riksdagsvalet. Det finns tre krav för att få rösta i valet, samt då för att kunna bli invald som riksdagsledamot: 1. Du ska vara svensk medborgare. 2. Du ska vara, eller någon gång ha varit, bosatt i riket. 3. Du ska ha fyllt 18 år. (3 kap. 4 § regeringsformen).Därutöver ska du också vara nominerad av ett parti och finnas med på deras valsedel. Detta förutsätter att du i förväg har samtyckt till att kandidera.Hoppas att du fick hjälp med din fråga!Med vänliga hälsningar,

Hur länge finns uppgifter kvar i belastningsregistret?

2021-09-23 i OFFENTLIG RÄTT
FRÅGA |Hur länge skulle vara vara finns sexofredande på polis registerutdrag?
Fredrik Nygren |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som att du undrar över om hur länge uppgift om sexuellt ofredande finns kvar i belastningsregistret. Om jag har förstått din fråga fel är du välkommen att skicka in en ny med ytterligare förtydligande. Det är påföljden till ett brott som avgör hur länge det kommer att finnas kvar i belastningsregistret, det går därför inte att ge något kort och rakt svar på din fråga. I det följande går jag emellertid igenom vilka påföljder som tas bort efter hur lång tid, och i slutet förklarar jag vad som förmodligen gäller för sexuellt ofredande. Reglerna om hur länge uppgifter finns i belastningsregistret finns i 17 § lagen om belastningsregister. Uppgifter som tas bort 3 år efter beslutÅklagares beslut att inte åtala för brott, om uppgiften avser en person som var under 18 år vid tidpunkten för brottet. Uppgifter som tas bort 5 år efter dom, beslut eller godkännandePenningböter.Dagsböter.Tillträdesförbud.Fängelse- eller förvandlingsstraff som har fallit bort. Villkorlig dom om personen var under 18 år vid tidpunkten för brottet.Skyddstillsyn om personen var under 18 år vid tidpunkten för brottet.Ungdomstjänst om personen var under 18 år vid tidpunkten för brottet.Ungdomsvård eller överlämnande till vård för missbrukare, om personen var under 18 år vid tidpunkten för brottet.Ungdomsövervakning om personen var under 18 år vid tidpunkten för brottet.Uppgift om att man förklaras fri från påföljd, om personen var under 18 år vid tidpunkten för brottet.Uppgifter som tas bort 10 år efter dom eller beslutVillkorlig dom.Åtalsunderlåtelse (åklagarens beslut att inte åtala för brott om personen var över 18 år vid tidpunkten för brottet).Skyddstillsyn.Ungdomstjänst om personen var över 18 år vid tidpunkten för brottet.Ungdomsvård eller överlämnande till vård för missbrukare, om personen var över 18 år vid tidpunkten för brottet.Ungdomsövervakning om personen var över 18 år vid tidpunkten för brottet.Uppgift om att man förklaras fri från påföljd om personen var över 18 år vid tidpunkten för brottet.Beslut om kontaktförbud.Fängelsestraff som ska anses helt verkställt genom tidigare frihetsberövande eller från vilket någon genom beslut om nåd helt har befriats.Uppgifter som tas bort 10 år efter det att straffet har avtjänatsFängelse eller förvandlingsstraff för böter.Sluten ungdomsvård.Rättspsykiatrisk vård.Vad gäller sexuellt ofredandePåföljden för sexuellt ofredande är böter eller fängelse i högst två år. (6 kap. 10 § brottsbalken)Beroende på vilken påföljd som en person döms till för ett sexuellt ofredande kommer alltså uppgiften finnas kvar i belastningsregistret i antingen 5 eller 10 år. Om det före utgången av denna tid emellertid har gjorts en ny anteckning i belastningsregistret beträffande samma person, ska ingen av uppgifterna försvinna så länge någon av dem ska finnas kvar i registret. Detta gäller dock inte om den nya anteckningen avser penningböter. (18 § lagen om belastningsregister)Mer information om belastningsregistret hittar du på Polisens hemsida här. Jag hoppas att du fick hjälp med din fråga!Med vänliga hälsningar,

Varför är det svårt att ändra en grundlag?

2020-12-05 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Hej, jag är en person som är väldigt intresserad inom juridik och skulle vilja jobba med det när jag blir äldre. jag har snart (onsdag V.50) ett prov inom lag och rätt. Jag har en fråga inom mina instuderingsfrågor som jag skulle bli väldigt gladd om jag skulle få en förtydligande/ svar på.Så här lyder frågan:"Varför är det svårt att ändra en grundlag?"Ditt svar behöver ej vara i många led eller så, men skulle uppskatta om det var fler än 1 argument/orsak.
Fredrik Nygren |Hej!Kul att du tycker det är roligt med juridik och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!För att besvara din fråga har jag delat upp svaret i två delar. I den första delen redogör jag för hur en grundlagsändring går till, den handlar alltså om vad det är som gör en grundlag svårare att ändra på än en vanlig lag. I den andra delen av svaret tar jag upp några av de argument som finns till varför man vill att grundlagarna ska vara svåra att ändra på. Om du bara är ute efter en snabb överblick finns en sammanfattande del i slutet.Hur ändrar man en grundlag?För att kunna ändra en grundlag krävs det två stycken likalydiga beslut av riksdagen. Det innebär att riksdagen först fattar ett beslut om ändring av grundlag, detta beslut blir sedan vilande en tid för att sedan tas upp på nytt. För att grundlagen ska kunna ändras måste riksdagen då komma fram till samma beslut igen.Det andra av de två besluten får inte fattas tidigare än att det efter det första beslutet har hållits val till riksdagen. Det innebär alltså att de två besluten inte bara måste vara likalydande, dessutom måste det äga rum ett riksdagsval mellan det första och det andra beslutet. Därutöver finns det även en huvudregel om att det måste gå minst nio månader mellan den tidpunkt då ärendet om grundlagsändring först anmäls i riksdagens kammare och att riksdagsval (som skulle vara att anse som det mellanliggande valet mellan de två likalydande besluten) hålls. Det jag nu har redogjort för framgår av 8 kap. 14 § regeringsformen.Varför vill man ha grundlagar som är svåra att ändra på?För att förstå varför man vill att grundlagarna ska vara svåra att ändra på måste man först förstå vad de består av. Grundlagarna är som man hör på namnet grunden för alla andra lagar. Innehållet i andra lagar får i princip aldrig strida mot vad som står i grundlagarna. Grundlagarna redogör exempelvis för de grundläggande fri- och rättigheterna vi har och innehåller därutöver även de mest fundamentala reglerna för statsskicket (det vill säga hur Sverige ska styras) och skyddar därför vår demokrati. Som exempel kan nämnas 1 kap. 1 § regeringsformen som stadgar att "[a]ll offentlig makt i Sverige utgår från folket".Mot denna bakgrund går det att förstå att man inte vill att en tillfällig majoritet i riksdagen ska kunna ändra det kanske mest grundläggande vi har i vårat land. Anledningen till att man vill att grundlagsändringar ska ske genom två likalydande beslut med en viss tid dem emellan är för att det ska finnas tid för eftertanke och konsekvenserna av en grundlagsändring måste vara extra genomtänkta.Att det dessutom krävs att det hålls ett riksdagsval mellan besluten innebär att man även vill att folket ska få en möjlighet att yttra sig om grundlagsförslaget och en chans att göra skillnad i frågan. Anledningen till att det därutöver krävs att det går minst nio månader mellan den tidpunkt då ärendet om grundlagsändring först anmäls i riksdagens kammare och att riksdagsval hålls, kan sägas vara för att motverka att en majoritet i riksdagen kommer med ett förslag till grundlagsändring precis innan valet. Det skulle annars kunna leda till att beslutet inte hinner övervägas ordentligt av såväl riksdagen som allmänheten. Det jag nu har redogjort för är bara några exempel på anledningar till att man vill att grundlagar inte ska vara för enkla att ändra på.Sammanfattning Sammanfattningsvis ändrar man grundlag genom två likalydande beslut. Genom det första beslutet antas grundlagsförslaget som vilande. Det andra beslutet får inte fattas tidigare än att det efter det första beslutet har hållits val till riksdagen. Det ska dessutom gå minst nio månader mellan den tidpunkt då ärendet första gången anmäldes i riksdagen och valet. Anledningen till att man vill att grundlagarna ska vara svåra att ändra på är för att det ska finnas tid för eftertanke och konsekvenserna av en grundlagsändring måste vara extra genomtänkta.Hoppas att du fick hjälp med din fråga!Med vänliga hälsningar,

Vem kan bli talman?

2020-12-01 i OFFENTLIG RÄTT
FRÅGA |Hej! Kan vem som helst bli vald till Talman så länge denne sitter i riksdagen? Eller behöver han ha något särskilt uppdrag inom egna partiet för att bli nominerad också?
Fredrik Nygren |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vem som helst kan bli talman. Det enda egentliga kravet som finns är att man sitter i riksdagen – vilket följer av att det är ledamöterna i riksdagen som inom sig väljer en talman (4 kap. 2 § regeringsformen).Man behöver inte ha haft något speciellt uppdrag inom det egna partiet för att kunna bli nominerad som kandidat till talmansposten. Det är dock viktigt att talmannen har ett så brett förtroende som möjligt från grupperna i riksdagen. Talmannens främsta uppgift är nämligen att leda riksdagsarbetet (4 kap. 2 § riksdagsordningen). Vidare är det talmannen som leder förhandlingarna vid regeringsskiften och då kommer med förslag om ny statsminister. Därutöver är det även upp till talmannen att tjänstgöra som temporär statschef om ingen annan behörig person är tillgänglig (5 kap. 7 § andra stycket regeringsformen). Det finns inga lagregler om vilket parti talmannen ska väljas ifrån och det är vanligt att riksdagsledamöter från ett parti röstar på en talmanskandidat från ett helt annat parti. Dessutom nominerarar inte alltid alla partier en kandidat för talmansposten, utan röstar ibland på en kandidat som man kommit fram till genom samarbeten med andra partier. Även om du inte behöver ha haft något särskilt uppdrag inom det egna partiet för att bli nominerad till talman, kan det alltså ändå ha betydelse för det förtroende andra har för dig och din kompetens som eventuell talman.SammanfattningSammanfattningsvis är svaret att du behöver sitta i riksdagen för att kunna bli talman, men du behöver inte ha haft något särskilt uppdrag inom det egna partiet för att bli nominerad som kandidat till talmansposten. Däremot kan sådana uppdrag spela roll för vilket förtroende riksdagen har för dig och således ha betydelse för om du blir vald eller inte.Hoppas att du fick hjälp med din fråga!Med vänliga hälsningar,