Kan målsägande väcka åtal trots nedlagd förundersökning?

2013-09-03 i Förundersökning
FRÅGA |För en tid sedan var jag aktuell i en förundersökning, denna lades ner i samband med att den som anmält mig inte vill delta i utredningen, därför att det egentligen inte fanns några belägg för själva anmälan. Kan denna utredning åter tas upp? Kan personen som tidigare själv medverkat till att faktiskt avstå från att delta i undersökningen och åtala väcka detta anspråk igen? Om personen har den möjligheten hur länge varar denna rätt?
Olle Andersson |Hej,Beslut om att lägga ned förundersökning om brott kan ändras på så sätt att förundersökningen tas upp igen. I ditt fall har troligen förundersökningen lagts ned i brist på bevis (se 23 kap 4§ 2:a stycket 2:a meningen Rättegångsbalken). Om polisen skulle komma över ny bevisning som styrker brottet, kan således förundersökningen återupptas.Om åklagaren lagt ned förundersökningen kan målsägande begära om att få beslutet omprövat. Målsägande kan även, förutsatt att denne var den person som anmälde brottet till polis eller åklagare, väcka enskilt åtal avseende brottet (se 20 kap 8§ 1:a stycket samt 47 kap 1§ 1:a stycket Rättegångsbalken - förutsatt att åklagarens beslut om nedläggande av förundersökning jämställs med beslut att inte väcka åtal).Målsägande är den person som brottet är begånget mot, den som lidit skada eller blivit förnärmad av brottet (se 20 kap 8§ 4:e stycket Rättegångsbalken).Hur länge målsägandes enskilda åtalsrätt varar beror på vilket brott det eventuella åtalet avser. I Brottsbalkens 35:e kapitlet och 1:a paragrafen anges preskriptionstiden för olika brott beroende på dess straffvärde. Rättegångsbalken hittar du https://lagen.nu/1942:740.Brottsbalken hittar du https://lagen.nu/1962:700. Med vänlig hälsning,

Om kraven för hemlig teleavlyssning och buggning m.m.

2013-07-19 i Förundersökning
FRÅGA |Hej! 1) Vilka är minikraven för att a) övervaka även innehållet, alltså avlyssna, telefonsamtal och inte bara notera vilka som ringer till varandra och dylikt, b) minikraven för användning av kroppsmikrofoner? 2) Om någon beskylls för grooming (i ngt undantagsfall) - legitimerar det polisiär (tex realtids-)övervakning av all övrig dejtingchat den "övervakade" medverkar i, dvs även all övrig chat höjd över alla misstankar om "grooming"? Denna fråga syftar på dejtingchat på tex Badoo.com 3) Har polisen (via kontokapning el vilka metoder de än kan tänkas använda för att realtids- "övervaka") rätt "Informera" hugade dejtingpartners i realtid om att deras chattpartner är föremål för för "hemlig övervakning"? Så att konsekvensen givetvis blir att de flyr (kanske också är den verkliga eftersträvade effekten?) plus kan ge ett falskt intryck av omtanke? Trots att de(chatpartners)är gott och väl myndiga?
Olle Andersson |Hej,Vid avlyssning av telefonsamtal är det fråga om hemlig teleavlyssning. Detta tvångsmedel förutsätter:- Att det rör en förundersökning avseende brott eller försök/förberedelse/stämpling till brott som ger mer än 2 års fängelse, - Att någon är skäligen misstänkt för brottet och- Att åtgärden är av synnerlig vikt för utredningen (se 27 kap. 18 samt 20 §§ RB)Kroppsmikrofoner som en polis förser sig själv med för att spela in samtal denne för med andra, är tillåtet utan några vidare tillstånd. Mikrofoner som installeras i bilar, lägenheter etc. för att spela in samtal mellan andra kräver däremot tillstånd för hemlig rumsavlyssning. Förutom att förundersökningen ska avse brott som ger mer än 4 års fängelse, gäller samma förutsättningar för hemlig teleavlyssning som för beviljandet av detta tvångsmedel.Med de i lagen stadgade medel polisen har att tillgå finns ingen möjlighet att övervaka en dejtingchatt, såvida inte polisen är en av de deltagande eller dejtingföretaget givit polisen tillgång till chatten. Polisen har dock möjligheten att i efterhand beslagta en dator för att sedan kunna återskapa de konversationer som, med datorn, ägt rum på dejtingsidor (se 27 kap 1§ RB).En underrättelse, om att en person är föremål för hemlig övervakning av något slag, kan polis meddela någon annan än den övervakade utan hinder av lag. All information om vilka som är föremål för hemlig övervakning är dock mycket känslig och inget myndigheter delger folk fritt p.g.a. risken att den misstänkte ska få reda på att denne är övervakad.  Med vänlig hälsning,

Överskottsinformation vid beslag av mobiltelefon

2013-05-27 i Förundersökning
FRÅGA |hej. jag undrar vad polisen har rätt att gå igenom i mobiltelefonen när den blivit beslagtagen, vid misstanke av ringa narkotikabrott? har dom rätt att kolla bilder,filmer, sms osv? och har dom isåfall rätt att använda material som dom hittar till att misstänka mig för annat brott än det ursprungliga brottet?
Olle Andersson |Hej,För beslag krävs inte brott av viss svårhetsgrad, utan det är tillräckligt att det finns skälig anledning att anta att mobiltelefonen bl.a. har betydelse för utredning om brott - exempelvis ringa narkotikabrott (se 27 kap 1§ RB). När beslag av en mobiltelefon väl ägt rum, kan polis spegla mobiltelefonens minne samt ev. minneskort och söka igenom all information på mobilen i jakt på uppgifter för att utreda brottet.Om de vid genomsökningen får tag i information som inte hänför sig till det brott beslaget avser, rör det sig om s.k. överskottsinformation. Vad polis och åklagare får göra med överskottsinformation finns inte reglerat i lag. I 35 kap 1§ RB stadgas dock den fria bevisföringens princip - att åklagare och målsägande i rättegången fritt får komma med den bevisning de vill i en brottmålsrättegång. Detta medför att överskottsinformationen de får fram vid genomsökandet av din mobil även får användas till att utreda andra brott och i en ev. framtida rättegång avseende dessa brott. Rättegångsbalken (RB) hittar du https://lagen.nu/1942:740#A4.  Vänligen,

Rätt för polis att hämta till förhör

2013-03-19 i Förundersökning
FRÅGA |Jag har varit bortrest en längre tid, efter hemkomsten fann jag flera brev med kallelse från Polisen till telefonförhör. Det sista brevet hotade med "hämtning". Det verkar ju helsjukt eftersom det rör sig om en hastighetsöverträdelse av 9 km/h på 70 väg. Kan de verkligen få göra så?
Axel Bonning |Hej,Eftersom fortkörning är ett brott som hör under allmänt åtal ska polisen eller åklagaren inleda förundersökning så fort det finns anledning att anta att fortkörning har förövats. Enligt 23 kap. 6 § rättegångsbalken får förhör hållas med envar som kan antas lämna upplysningar av betydelse för utredningen. Att underkasta sig förhör är en allmän skyldighet och gäller såväl för den misstänkte som för andra. Enligt 23 kap. 7 § rättegångsbalken får polisen hämta den som utan giltig orsak underlåter att följa en kallelse till förhör om förhöret har satts ut på en plats inom tio mil från där han eller hon har sin bostad eller annars uppehåller sig. Eftersom ditt förhör skulle hållas per telefon omfattas du av denna regel. Eftersom du har varit bortrest bör du kontakta polisen omgående för att undvika att bli utsatt för hämtning.Rättegångsbalken hittar du http://lagen.nu/1942:740

Vad händer om målsägande inte längre vill medverka i brottsutredningen?

2013-08-07 i Förundersökning
FRÅGA |Vad händer om man som målsägande i ett ärende som ligger under allmänt åtal väljer att inte längre medverka i utredningen? Kommer polisen då inte längre att höra av sig oavsett vad som händer i brottsutredningen? // Hanna
Rosa Nicole Abas |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga, Huvudregeln är att åklagaren har s.k. absolut åtalsplikt och därmed absolut förundersökningsplikt. Det betyder att åklagaren är skyldig att driva förundersökningen (brottsutredningen) och väcka åtal om det finns tillräckliga skäl för detta. Detta gäller även om den som har anmält brottet inte längre vill medverka eller tar tillbaka uppgifter.Vänligen, 

Hemliga tvångsmedel

2013-06-29 i Förundersökning
FRÅGA |1) Vilka är minikraven juridiskt för att ställas under "hemlig övervakning"? 2) Vem/vilka har befogenhet göra ngn till föremål för/ resp avveckla "hemlig övervakning"? Bara åklagare? 3) Vad kan den "övervakade" göra för att överklaga resp begära (om-) prövning av ett beslut om "hemlig övervakning"? 4) Hur lång tid har myndigheter (tex RPS) på sig att besvara frågor från allmänheten?
okänd okänd |Hej! Tack för din fråga. Det framgår inte helt av din fråga vilken form av hemlig övervakning du funderar över, därav besvarar jag din fråga utifrån olika tvångsmedel. (1.) Enligt 27 kap 19 § Rättegångsbalken (RB), se https://lagen.nu/1942:740#K27P19S1 , får hemlig teleövervakning användas vid förundersökning för brott som det inte är föreskrivet lindrigare straff än 6 månader (här får man alltså titta i straffskalan för brottet). Med hemlig teleövervakning menas då man övervakar vilka telefonsamtal som görs eller mottas, men inte att man övervakar innehållet. I 27 kap 19§ p.2 RB återfinns även andra brott då hemlig teleövervakning får användas, som exempelvis narkotikabrott. Det finns även reglerat kring förberedelse, försök osv. Teleövervakning får därutöver bara ske om någon är skäligen misstänkt och åtgärden är av synnerlig vikt för utredningen. Övervakningen får bara ske vid en teleadress som innehas eller har innehafts av den misstänkte, eller som annars kan antas komma att användas av den misstänkte. Teleövervakning får dock även ske vid platser där det inte kan antas att den misstänkte kommer inneha, men däremot kan antas att kommer ringa till. Det ovanstående regleras i 27 kap 20§ RB.  Det finns även vad man kallar hemlig kameraövervakning. Sådan övervakning får användas vid brott för vilka det inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i två år, 27 kap 20a§ RB (finns även reglerat kring förberedelse, försök osv). Det får som huvudregel bara användas om någon är skäligen misstänkt samt att åtgärden är av synnerlig vikt för utredningen. Hemlig kameraövervakning får bara ske över en sådan plats där den misstänkte kan antas komma att uppehålla sig, 27 kap 20b§ RB. I det fall att det saknas en skäligen misstänkt för brottet får även hemlig kameraöverakning ske vid platsen för brotten eller en nära omgivning till denna plats. Syftet för en sådan övervakning måste vara att fastställa en skälig misstänkt för brottet, 27 kap 20c§ RB. (2.) Frågor om hemlig tele- eller kameraövervakning ska prövas av rätten på ansökan av åklagaren, 27 kap 21§ RB. Om det finns fara för att inhämtande av rättens tillstånd kan medföra fördröjning som är av väsentlig betydelse för utredningen så får åklagaren ge tillstånd. Detta tillstånd ska dock prövas av rätten senare, 27 kap 21a§ RB. Det är sedan rätten eller åklagaren som har möjlighet att häva ett sådant beslut, 27 kap 23§ RB.  (3.) Eftersom det rör sig om ett hemligt tvångsmedel så har inte den "övervakade" någon möjlighet att få veta att den blir övervakad. Inte heller om den övervakade misstänker detta kan den således få detta bekräftat. Vid hemlig kameraövervakning ska dock ett offentligt ombud bevaka den enskildas integritetsintressen. Detta ombud har rätt att ta del av det som förekommer i ärendet, samt yttra sig. Ombudet har även möjlighet att överklaga rättens beslut. Denna reglering återfinns i 27 kap 26§ RB. Det offentliga ombudet agerar således utan att ha kontakt med den övervakade.  (4.) Rikspolisstyrelsen (RPS) är en myndighet och lyder under förvaltningslagen. I 1 kap 4§ regleras myndigheternas serviceskyldighet, se https://lagen.nu/1986:223#P4S1. Myndigheterna har en skyldighet att lämna upplysningar, vägledning, råd och annan hjälp rörande myndighetens verksamhetsområde. Frågor från enskilda ska besvaras så snart som möjligt. Någon tidsfrist anges inte, men svaret ska inte dröja längre än nödvändigt. Hoppas du fått svar på dina frågor. Då de paragrafer jag nämnt är av utförlig karaktär så har jag valt det som jag uppfattat vara av intresse för dig. För paragraferna i sin helhet följ länken ovan. Vänligen,

Förundersökningen har lagts ner, möjlighet att återuppta?

2013-05-14 i Förundersökning
FRÅGA |polisanmälde en person för stöld på arbetsplats där vi tog han på bar gärning och många vittnen kan vittna att han stal, men förundersökningen las ner utan att prata med några vittnen. hur lång tid brukar det ta att få igång förundersökningen igen efter att man krävt att ta upp fallet på nytt? är det normalt att förundersökningen bara läggs ner sådär utan att vittnen förhörs och att vi inte ens får reda på information om förundersökningen osv?
|Hej och tack för din fråga! En förundersökning drivs av en åklagare eller en polis. Bestämmelser om en förundersökning finns i 23 kap rättegångsbalken, RB. Rent generellt kan sägas att den syftar till att först utreda om ett brott begåtts och därefter ge ett så bra underlag som möjligt för att kunna väcka åtal. Trots att en förundersökning inletts är det inte säkert att det leder till ett väckande av åtal. Enligt 23 kap 4 § st 2 och 4a § så kan åklagaren besluta att lägga ner åtalet. Så ja, det är normalt att en förundersökning läggs ner, förutsatt att det finns grund för det. Om en utredning läggs ner gör inte polis eller åklagare något mer med utredningen. Det finns olika anledningar till en nedläggning, men i ditt fall handlar det troligen om att kostnaderna för förundersökningen inte står i rimlig proportion till sakens betydelse och brottets straffvärde inte skulle överstiga tre månaders fängelse (23 kap 4a § st 1). Det är alltså förmodligen så att det är ett för ”lindrigt” brott för att det ska anses uppväga de kostnader som en förundersökning innebär. Är det så, är nog era möjligheter att förundersökningen återupptas små. Är det istället så att förundersökningen lagts ner på grund av att det inte fanns tillräcklig bevisning, kan förundersökningen återupptas om nya omständigheter framkommit. Vad som händer är att åklagaren bedömer om det framkommit nya uppgifter. Har det gjort det, ska beslutet om nedläggning omprövas.Tyvärr är det väldigt få beslut som ändras, så oavsett anledningen till nedläggningen kommer förundersökningen i ditt fall troligtvis inte att återupptas.Vänliga Hälsningar 

Husrannsakan två gånger i samma lägenhet

2013-03-14 i Förundersökning
FRÅGA |Hej! var o skulle hämta ut mina nycklar till min lägenhet på ett häkte där min son sitter. han är skäligen misstänkt o är häktad för ett våldsbrott. då jag kommer till häktet så finns inga nycklar, får under kvällen veta att polisen vart där o hämtat dom. Polisen har tidigare gjort husrannsakan där o nu återigen, min son står ej skriven på adressen, Är detta rimligt?? Måste dom inte kontakta lgh innehavaren först?????
Kim Dohm-Hansen |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.  Polisen har rätt att göra husrannsakan om de har anledning att anta att ett brott på vilket fängelsestraff kan följa har begåtts. Detta kan ske för att exempelvis samla bevis. En husrannsakan kan naturligtvis upplevas som kränkande och får bara företas om skälen för den uppväger det intrång den innebär. Om din son inte bor i lägenheten så finns det vissa krav för att en husrannsakan ska få utföras där. Brottet måste antingen ha begåtts där eller så måste han ha gripits där. Husrannsakan i lägenheten får också ske om det finns synnerliga skäl att anta att där exempelvis finns föremål som kan tas i beslag. Husrannsakan är ett tvångsmedel och alla sådana förfaranden styrs av en proportionalitetsprincip. Fördelarna måste uppväga skadan, så att säga, eller åtminstone vara proportionerliga. Utan alla detaljer i målet så är det naturligtvis väldigt svårt att avgöra om det var proportionerligt av polisen att göra husrannsakan två gånger i samma lägenhet. Nej, polisen måste inte underrätta lägenhetsinnehavaren först. Tanken är ju att hitta bevisning utan att riskera att någon annan hinner göra sig av med eller förstöra den. Däremot ska du, så fort det inte kan skada utredningen, få reda på att en husrannsakan gjorts i din lägenhet.Vänligen,