När får misstänkt ta del av förundersökningsmaterial?

2011-09-04 i Förundersökning
FRÅGA |När får en misstänkt för våldtäkt ta del av samtliga förhörsprotokoll? Inan rättegång eller efter
Angelica Hage |Hej Enligt 23 kap 21 § 1 st Rättegångsbalken (RB) ska utsagor som lämnas av den misstänkte eller någon annan person skrivas ned i form av protokoll eller anteckningar. Utsagan skall efter förhöret läsas upp eller på annat sätt tillhandahållas den hörde personen, så att denne kan granska det som nedtecknats. Den hörde har rätt att göra invändningar mot innehållet. Om invändningar görs skall utsagan ändras. I praktiken godkänner man utsagan genom att skriva under protokollet/anteckningarna. Enligt 23 kap 18 § 1 st Rättegångsbalken (RB) har den som är skäligen misstänkt för ett brott rätt att ta del av vad som förekommit vid förundersökningen (som lägger grunden för att väcka åtal och rättegången), allt eftersom denna fortskrider. Regeln anses vara en presumtion för att den misstänkte och dennes försvarare har en rätt att omedelbart få ta del av allt som kommer fram under förundersökningen och materialet ska vara så fullständigt som möjligt och bör därmed innehålla förhörsprotokoll. Det finns inte någon närmare definition av begreppet ”skälig misstanke” men allmänt sett krävs att en misstanke om viss brottslighet ska vara underbyggd av objektiva omständigheter (så som faktiska bevis för en viss handling eller liknande) och att dessa ska ha en viss styrka. Den skäligen misstänktes rätt att ta del förundersökningsmaterialet gäller dock under förutsättningen att det inte är till men för förundersökningen att den misstänkte tar del av förundersökningsmaterialet. Om det troligen skulle försvåra förundersökningens fortskridande att viss information från förundersökningen kom till den misstänktes kännedom, så får sådan information uteslutas från vad den misstänkte får ta del av. Åklagaren får alltså rätteligen neka att utlämna sådan information. Det kan exempelvis handla om uppgifter om bevisning som, om den misstänkte fick för stor information om dessa, kunde anpassa sin version av händelseförloppet efter vad han fått veta om bevisningen. Utöver dessa specifika undantag med anledning av att underrättelse till den misstänkte kan riskera att bli till men för förundersökningen, ska det material som lämnas den misstänkte vara så fullständigt som möjligt angående vad som kommer fram under förundersökningen. I annat fall blir förhörsprotokollen offentliga handlingar enligt 2 kap. 1 § Tryckfrihetsförordningen (TF) och offentlighetsprincipen, då åtal väcks. Det gäller då regeln/principen innebär att varje svensk medborgare har rätt att ta del av de handlingar som inkommit eller upprättats hos en myndighet och som förvaras hos myndigheten. Allmänna och enskilda intressen kan dock ibland innebära att en inskränkning av offentlighetsprincipen är motiverad. En allmän handling kan då bli sekretessbelagd. Enligt 2 kap. 2 § TF får rätten att ta del av allmänna handlingar begränsas om det är påkallat med hänsyn till vissa preciserade skyddsintressen (att finna i nämnda paragraf). Undantag från offentlighetsprincipen kan bland annat ske för att skydda enskildas personliga och ekonomiska förhållanden. Enligt 2 kap. 14 § TF ska en begäran att få ta del av en allmän handling göras hos den myndighet där handlingen förvaras. Man bör därmed vända sig till myndigheten som har handlagt ärendet och begära att få ut de allmänna handlingarna. En sekretessprövning kommer då att göras för att avgöra om handlingarna kan lämnas ut eller ej. Se Rättegångsbalken https://lagen.nu/1942:740 och Tryckfrihetsförordningen https://lagen.nu/1949%3A105 Vänligen

Hemlig teleavlyssning - förutsättningar för användande

2011-06-20 i Förundersökning
FRÅGA |hej Jag tänkte höra vilka krav som finns för att polisen ska få avlyssna misstänkta personers telefoner under en förundersökning? Får dom avlyssna telefoner om personen i fråga endast är misstänkt för ett lindrigt brott, eller måste det vara allvarligare brott? Hur ser regleringen ut helt enkelt? Tack på förhand.
Paulina Nilsson |Hej och tack för en intressant fråga! Hemlig teleavlyssning är ett av flera s.k. tvångsmedel som myndigheterna kan använda under en brottsutredning. Dock får polis/åklagare inte använda sig av hemlig teleavlyssning hur som helst utan endast under vissa förutsättningar. Till en början krävs för att tvångsmedlet ska få användas att personen i fråga är skäligen misstänkt för brott samt att åtgärden är av synnerlig vikt för utredningen. Tvångsmedlet får inte användas vid misstanke om vilka brott som helst. I 27 kap. 18 § rättegångsbalken kan man läsa att hemlig teleavlyssning får användas: 1)för brott som har minst två års fängelse i straffskalan (och även om personen är misstänkt för försök, förberedelse eller stämpling till sådant brott) 2)för andra brott där det kan antas att brottets straffvärde överstiger fängelse i två år. Denna punkt innebär att hemlig teleavlyssning får användas även för sådana brott som inte har ett minimistraff om två år i straffskalan under förutsättning att man kan göra prognosen att det aktuella brottets straffvärde kommer att bestämmas till mer än två års fängelse. Bestämmelsen kan t.ex. bli tillämplig vid grov stöld och grovt skattebrott samt grov misshandel av särskilt allvarlig slag. Slutligen ska sägas att det för all användning av tvångsmedel i brottmål råder en s.k. proportionalitetsprincip. Principen innebär att ett tvångsmedel endast får användas om skälen för användandet uppväger det integritetsintrång som åtgärden innebär för den misstänkte. Eftersom teleavlyssning är ett mycket allvarligt ingrepp i den personliga integriteten måste skälen för åtgärden vara starka, det måste finnas ett stort behov och värde med avlyssningen. Hoppas att du har fått svar på dina frågor, skriv gärna till oss igen om du har fler frågor! Vänligen, Paulina Nilsson

Vad syns i belastningsregistret?

2011-05-05 i Förundersökning
FRÅGA |Hej! Ifall jag är med i en förundersökning eller om jag har blivit anmäld, utan att veta om det, kan jag se det ifall jag skriver ut mitt "register" från polisen? eller syns det bara i registret om man är misstänkt ? och att man blivit informerad om det ? tack
Linn Torstensson |Hej och tack för din fråga! I belastningsregistret syns endast de brott man blivit dömd för. Om du förekommit i en förundersökning och det inte ledde till en dom finns det alltså inte med. När du är skäligen misstänkt för ett brott ska du bli delgiven detta enligt 23:18 Rättegångsbalken. (https://lagen.nu/1942:740) Med vänlig hälsning,

HUSRANNSAKAN

2011-04-22 i Förundersökning
FRÅGA |Vad krävs för att en polis skall få gå in i min lägenhet? Jag satt i en polisbil utanför mitt hem samtidigt som en enskild polisman utan kollegor gick in i mitt hem!
Hampus Sabel |Hej, Av din berättelse låter det som att polismannen gjort en husrannsakan hos dig. Det finns två typer av husrannsakan, personell eller reell. Personell husrannsakan innebär att polisen letar efter någon som ska gripas, hämtas till förhör, hämtas till rätten, underkastas kroppsvisitation eller kroppsbesiktning eller delges stämning. Personell husrannsakan får ske oavsett svårigheten på det brott som är grund för husrannsakan. Personell husrannsakan får ske hos den person man söker efter eller hos annan person, om det finns synnerlig anledning att anta att den eftersökte finns där. "Synnerlig anledning" är ett högt krav. Reell husrannsakan innebär att polisen söker efter föremål som kan tas i beslag eller gör en brottsplatsundersökning. En husrannsakan av detta slag får bara genomföras om det finns anledning att anta att det begåtts ett konkret brott på vilket det kan följa fängelse. Huvudregeln är att denna typ av husrannsakan får ske endast hos den som är skäligen misstänkt för brott. Det finns dock undantag där även andras hem/förvaringsställe kan usättas för denna typ av husrannsakan: - Brottet har utövats där - Den misstänkte har gripits där - Det förekommer synnerlig anledning att tro att föremål som får tas i beslag finns där eller att annan utredning om brottet kan vinnas där. Som huvudregel gäller att beslut om husrannsakan skall fattas av Förundersökningsledaren, Åklagaren eller Rätten. Enskilda polismän får dock själva ta initiativ till husrannsakan om de uppfattar att det finns "fara i dröjsmål", dvs att man inte hinner vänta på beslut uppifrån. Regler om husrannsakan finns i Rättegångsbalkens 28 kapitel som du hittar här: https://lagen.nu/1942:740#K28 Jag hoppas att mitt svar har varit till hjälp. Hör gärna av dig med ytterligare frågor. Vänligen,

oskyldigt anklagad

2011-07-28 i Förundersökning
FRÅGA |Jag har blivit oskyldigt anklagad för stöld från min arbetsgivare. Min arbetsgivare har inga konkreta bevis, men säg sig ha vittnen. Arbetsgivaren påstår att de kommer att göra en polisanmälan. Kan de verkligen göra detta. Hur kan jag gå till väga?.
Sofia Linder |Hej! Ja, din arbetsgivare kan göra en polisanmälan. Vem som helst kan anmäla ett brott till polisen. När ett brott anmälts påbörjas en utredning. Polisen kommer då förmodligen att bland annat prata med vittnen, säkra bevisning och prata med dig. Du har då din chans att ge din version av det hela. Efter detta bestämmer polisen eller en åklagare om en förundersökning skall inledas. Om det inte finns tillräckliga bevis inleds ingen förundersökning. När förundersökningen är klar bestämmer åklagaren om denne skall väcka åtal eller inte. Åklagaren bedömer då om bevisen är starka nog att hålla i en rättegång. Eftersom du säger att du är oskyldig samt att din arbetsgivare inte har några konkreta bevis tvivlar jag på att det finns så pass stark bevisning att åklagaren överhuvudtaget väcker åtal. Om åklagaren ändå väcker åtal blir det rättegång. För att man skall bli dömd för ett brott krävs att det är "ställt utom rimligt tvivel" att du begått det aktuella brottet. Detta är en relativt hög tröskel att nå upp till. Du kan under den här processen ha rätt till en offentlig försvarare. Så är fallet om det behövs med hänsyn till utredningen, om man riskerar annan påföljd än böter/villkorlig dom eller om det finns särskilda skäl. Om du vill ha en offentlig försvarare redan under förundersökningen skall du ta kontakt med åklagaren eller polisen. Det är sedan domstolen som fattar beslut om offentlig försvarare samt hur stor del av den offentliga försvararen som den misstänkte skall betala. Med anledning av ovanstående och förutsatt att du är oskyldig blir min bedömning att du inte behöver oroa dig. Lycka till! Vänliga hälsningar, Sofia Linder

Åtalsunderlåtelse

2011-05-17 i Förundersökning
FRÅGA |Hejsan, Är misstänkt för ett brott som jag erkänt. I fredags så skulle åklagaren senast ha väckt åtal, men detta gjorde hon ej. Fick detta beskedet från min tingsrätten idag: "Åklagaren har inte väckt åtal inom den angivna tiden eller begärt förlängd tid för åtals väckande." Vad exakt innebär detta?
Angelica Hage |Hej Åklagaren kan i vissa fall efter en förundersökning om brott, besluta att inte väcka åtal. Det kallas för åtalsunderlåtelse. Detta kan bero på att tillräcklig bevisning inte finns för den misstänktes skuld. Men det kan även ske trots att den misstänkte bedöms vara skyldig till brottet men att brottet bedöms vara så pass lindrigt att det inte uppfyller rekvisiten (dvs kraven) i straffstadgandet för att straff ska bli aktuellt för brottet, samt att personen är ung eller i stället åtalas för ett annat grövre brott. Åtalsunderlåtelse kan även ske då en person nyligen fått ett straff för ett annat brott och det aktuella brottet inte skulle leda till att straffet skärptes. Åtalsunderlåtelse innebär att det varken blir åtal, rättegång eller påföljd. Däremot antecknas brottet i belastningsregistret vilket kan få konsekvenser om man begår nya brott. Åtalsunderlåtelse är vanligt för ungdomar under 18 år. Om den unge personen är förstagångsförbrytare och det är fråga om ett mindre allvarligt brott, är tanken att det många gånger är tillräckligt att han eller hon får en åtalsunderlåtelse. En förutsättning för att ge åtalsunderlåtelse är att det inte strider mot något väsentligt enskilt eller allmänt intresse. Med Vänliga Hälsningar

Tidigare misstänkts rätt att ta del av förundersökning

2011-04-29 i Förundersökning
FRÅGA |Hej! Om man varit skäligen misstänkt för ett brott och förundersökningen lades ned då brott ej kunde styrkas. Har den fd misstänkte möjlighet att få ta del av den nedlagda förundersökningen?
Anton Karlsson |Hej, Eftersom det inte längre föreligger någon misstanke mot personen i fråga har denne ingen ovillkorlig rätt att ta del av förundersökningsmaterial. Detta bland annat på grund av möjlighten att misstanke väcks mot annan person, den tidigare misstänktes vetskap skulle då kunna försvåra utredningen. Vänligen,

Skäligen misstänkts rätt att ta del av bevisning

2011-03-26 i Förundersökning
FRÅGA |Fråga om utlämnande av handlingar under förundersökningen. Jag är "oskyldigt" skäligen misstänkt för ofredande och har fått besöksförbud. Jag har begärt omprövning av besöksförbud i Tingsrätten men vi kunde inte fullfölja prövningen för att åklagaren vägrar att visa upp bevisning som har föranlett besöksförbudet. 3 gånger nekade åklagaren att visa upp bevisningen och har hänvisat till sekretesslagen under förundersökning. Åklagaren har vägrat att skriva ett överklagbart beslut om det att hon inte vill lämna ut handlingarna, bevisningen. Hon har inte heller informerat mig, hänvisat till vilken myndighet som kan ompröva hennes svar (beslut). Hon hade skrivit ett brev till mig om att hon svarar på min fråga men det kallas, är inte ett beslut . Jag har fått veta att den anklagade har alltid rätt att se och granska bevisning oavsett än sk sekretess under förundersökningen när det handlar om behandla frågan av rätten. Jag vill gärna veta vad är mina rättigheter och möjligheter för att begära bevisning av åklagaren eller annan myndighet som har föranlett besöksförbudet för att kunna lämna in en ny ansökan om omprövning av besöksförbud i Tingsrätten. Tack för svaret.
Angelica Hage |Hej Enligt 23 kap 18 § 1 st Rättegångsbalken (RB) har den som är _skäligen misstänkt_ rätt att ta del av vad som förekommit vid förundersökningen, allt eftersom denna fortskrider. Regeln anses vara en presumtion för att den misstänkte och dennes försvarare har en rätt att omedelbart få ta del av allt som kommer fram under förundersökningen. Detta gäller under förutsättningen att det inte är till men för förundersökningen att den misstänkte tar del av förundersökningsmaterialet. Om det troligen skulle försvåra förundersökningens fortskridande att viss information från förundersökningen kom till den misstänktes kännedom, så får sådan information uteslutas från vad den misstänkte får ta del av. Åklagaren får alltså rätteligen neka att utlämna sådan information. Det kan exempelvis handla om uppgifter om bevisning som, om den misstänkte fick för stor information om dessa, kunde anpassa sin version av händelseförloppet efter vad han fått veta om bevisningen. Utöver dessa specifika undantag med anledning av att underrättelse till den misstänkte kan riskera att bli till men för förundersökningen, ska det material som lämnas den misstänkte vara så fullständigt som möjligt angående vad som kommer fram under förundersökningen. Med Vänliga Hälsningar