P-bot vid delvis skymt parkeringstillstånd

2007-05-30 i Parkeringsböter
FRÅGA |Jag brukar köpa parkeringskort där jag bor. Parkeringskortet är ganska stort. En dag lyckades jag att ha en mindre parkeringsbiljett över parkeringskortet. men siktet på parkeringskortet skymdes inte. jag fick kontrollavgift trotts att parkeringskortet är gilltig fortfarande och var gilltig den aktuella dagen också. Måste jag betala kontrollavgiften ändå?
Gustaf Lidegran |Hej!Jag utgår från att det någonstans på eller i anslutning till parkeringskortet finns angivet att parkeringskortet ska placeras i bilens framruta fullt läsbart utifrån eller någon annan liknande formulering. Praxis på området får anses sträng mot misstag som just innebär att hela eller delar av ett tillstånd inte är läsbart utifrån. De mål som har nått till högsta domstolen handlar visserligen om parkeringsanmärkningar, enligt den offentligrättsliga parkeringen som gäller på gator, och inte kontrollavgifter som uttas på tomtmark. Det saknas dock skäl att tro att bedömningen skulle skilja sig. Då det hittills inte finns några liknande fall där den felande bilisten har blivit fri från sin felparkeringsavgift måste det antas gälla även här. Om den biljetten som låg över parkeringstillståndet skymde någonting som kan vara väsentligt är du alltså skyldig att erlägga kontrollavgiften. Om ingen del av texten skymdes och biljetten skymde en mycket liten del av tillståndet kan det sannolikt anses oskäligt att kräva kontrollavgift och den kan då ogillas. Aktuell lag på området är lag om kontrollavgift vid olovlig parkering som finns http://lagen.nu/1984:318Vänliga hälsningar

Var hittar jag motiven till Lag (1974:203)?

2007-05-11 i OFFENTLIG RÄTT
FRÅGA |Var kan jag hämta lagstiftarens grunder gällande 4 § KvaL (1974:203)? Syfte med lag, bakgrund för dess formulering samt avsikten med §? Hälsningar Christer Kunz
Linnea Ljung |Hej 4 § ändrades till sin nuvarande lydelse genom Lag (1981:330) om ändring i lagen (1974:203) om kriminalvård i anstalt. Motiven till denna ändring finns i Prop. 1980/81:44. Propositioner från före 91/92 kan vara svåra att hitta på nätet eftersom de inte finns på riksdagens hemsida. Äldre propositioner finns på ett flertal bibliotek. Jag föreslår att du vänder dig till ett bibliotek i din närhet där de säkert kan hjälpa dig. Vänligen

Skyldighet för sjukvårdspersonal att uppge sitt namn?

2007-05-21 i OFFENTLIG RÄTT
FRÅGA |På akutmottagningar tar sjuksköterskor ofta blodprov för kontroll av poromillehalt vid misstänkt rattonykterhet eller rattfylleri. Ibland är de personer som polisen tar med sig dit både otrevliga och hotfulla gentemot den som skall ta detta blodprov. Finns det någon lag som föreskriver att sjuksköterskan måste offentligt uppge namn m.m.? Många känner starkt obehag att behöva tala om sådana uppgifter för en hotfull person. Alla sjuksköterskor har en sorts ID-nummer som borde räcka eftersom man då inom sjukhuset vet vem som tagit provet. Detta problem har många gånger tagits upp genom förfrågan till närmaste chefer, men alltd besvarats med att lagen säger att man måste uppge namn m.m. Om det då skulle finnas en sådan lag, hur är den utformad, och går den att ändra på?
Julia Asplund | Normalt sett bör man som sjuksköterska uppge sitt namn då en patient begär det. Detta hänger samman med dels den enskildes rätt att veta vem som har fattat ett beslut som angår honom eller henne, dels det allmännas intresse av att kunna ta del av uppgifter om de anställda för att kunna granska verksamheten på sjukhuset. Inom det offentliga området råder offentlighet som huvudregel. Detta innebär att uppgifter om en myndighets (ett offentligt sjukhus) verksamhet och personal ska lämnas ut då någon begär det. Tystnadsplikt och undantag från skyldigheten att lämna ut uppgifter inom det offentliga området regleras i sekretesslagen (http://www.lagen.nu/1980:100). Sekretess gäller bland annat inom myndighets personaladministrativa verksamhet. I 7 kap 11 § fjärde stycket stadgas att sekretess råder för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till den enskilde utsätts för våld eller annat allvarligt men om uppgiften röjs. Med personliga förhållanden avses alla slags uppgifter som kan hänföras till den enskildes person. Med allvarligt men menas olika typer av integritetskränkningar, till exempel telefontrakasserier. Här råder det fortfarande en presumtion för offentlighet och man kan alltså inte hemlighålla uppgifter om en anställds personuppgifter rutinmässigt. Men man skulle kunna vägra att lämna ut personuppgifter i ett enskilt fall då det finns en konkret fara för att den enskilde kommer att utsättas för våld eller allvarligt men om uppgiften röjs. Här måste man göra en bedömning av situationen – hur han eller hon som begär att få uppgiften uppträder, om den enskilde upplever att hotet är allvarligt menat och om risken att den enskilde utsätts för våld eller allvarligt men kommer att realiseras i och med att namnet lämnas ut. Det kan vara svårt att hemlighålla en uppgift om en sjuksköterskas namn i längden eftersom den behandlade patienten har rätt att veta vem som har behandlat honom eller henne. I särskilda undantagsfall skulle man dock med stöd av denna sekretessbestämmelse kunna vägra att lämna ut uppgiften. I vilket fall skulle man inte vara skyldig att lämna ut vidare uppgifter som till exempel den anställdes bostadsadress, hemtelefonnummer och dylikt. Inom det privata området finns ingen motsvarande tystnadsplikt. Här är det upp till arbetsgivaren att bestämma om förhållandena på arbetsplatsen. Regler om tystnadsplikt kan finnas i särskilda föreskrifter för sjukhuset eller i avtal mellan sjukhuset och dess personal. Med vänlig hälsning

Innebörd av att ny lag träder i kraft och LOU upphävs?

2007-05-13 i OFFENTLIG RÄTT
FRÅGA |Hej! Vi är två studenter som skriver ett arbete angående \"miljöanpassad offentlig upphandling\". I skrivelsen 2006/07. 54 står att det finns en proposition med förslag till lagstiftning som genomför EG direktiv 2004/17/EG samt 2004/18/EG bestämmelser i svensk rätt. Denna är aviserad till juni 2007 och vidare står att när den nya lagstiftningen träder i kraft upphävs LOU. Vad menas med detta?
Marie Wahlin |Hej! Tack för er fråga! Genom EG-direktivet som Sverige måste införa i svensk lag träder en ny lag i kraft som reglerar offentlig upphandling. Den tidigare lagen, lagen om offentlig upphandling, upphävs därför och kommer inte att gälla efter juni, då den nya lagen istället gäller. Efter juni i år kan således inte LOU tillämpas. Vänligen

Likabehandling av studenter vid högskolan

2007-05-30 i OFFENTLIG RÄTT
FRÅGA |Frågor om lag 2001:1286 (om likabehandling av studenter i högskolan): Gäller denna lag alla studenter och sökande? Måste det handla om diskriminering pga könstillhörighet,etnisk tillhörighet,religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning och funktionshinder eller kan det vara någon annan form av kränkning?
Gustaf Lidegran |Lagen gäller för studenter vid högskola eller universitet som har stat eller kommun som huvudman samt alla enskilda utbildningsordnare som har examinationsrätt enligt vissa regler. Det ska nog tolkas som att den gäller alla studenter, i vart fall är det lagens syfte. Om frågan gäller en mycket speciell utbildning så återkom gärna med den utbildningen. Som trakasserier i lag om likabehandling av studenter vid högskolan avses just trakasserier med inriktning på könstillhörighet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning och funktionshinder. Till det räknas alla former av sexuella trakasserier. Andra former av trakasserier faller helt utanför men kan ofta angripas med andra metoder. De flesta formerna av trakasserier går att angripa genom arbetsmiljölagen eller om det rör antagningen med att myndighetsutövning ska ske opartiskt och sakligt. Hur det är bäst att gå till väga i varje tänkbart fall blir en alltför omfattande uppgift att redogöra för här. Lag om likabehandling av studenter vid högskolan finns http://lagen.nu/2001:1286 , se särskilt 1, 2 och 4 §§. Arbetsmiljölagen finns http://lagen.nu/1977:1160 och regeringsformen http://lagen.nu/1974:152 där 1 kapitlet 9 § är relevant. Med vänliga hälsningar

Förorening efter hund

2007-05-13 i OFFENTLIG RÄTT
FRÅGA |Hej! Jag har en fråga angående hundbajs, Att man måste plocka upp efter hunden på offentlig plats är ju självklart, men i skogen då? Måste man plocka upp efter sin bästa vän om hunden gjort sitt i skogen?
Andreas Heed |Hej, Angående förorening efter hund är detta en fråga som regleras i din kommuns allmänna ordningsstadga. Om du går in på din kommuns hemsida och söker efter ”Allmänna lokala ordningsföreskrifter” så hittar du aktuell bestämmelse där under ”fast förorening efter hund” eller liknande. Det normala är att upplockning skall ske, som du säger, på offentlig plats, t.ex. på gång- och cykelbana, torg och i anlagd park inom detaljplanelagt område. Det troliga är alltså att skogen inte omfattas av ett upplockningsåläggande så länge det inte är en anlagd park e.d. Mvh

Körkortsåterkallelse

2007-05-15 i OFFENTLIG RÄTT
FRÅGA |Hej Jag har fått mitt körkort (B) återkallat på 12månader. Vad händer härnäst behöver jag ta ett nytt? eller räcker det med läkarbesök att bevisa att man lever ett nyktert leverna?. Tack på förhand
Emma Schröder |Hej! Eftersom ditt körkort är återkallat ett år (och inte längre), gäller enligt 5 kap 14§ Körkortslagen (KörkL) att ett nytt körkort FÅR utfärdas efter ansökan. Detta under förutsättning att du har körkortstillstånd. Oftast är också ansökan det enda som krävs. Dock finns möjligheten för myndigheten att besluta om personutredning eller nytt förarprov. Länsstyrelsens beslut i återkallelseärenden kan överklagas hos Länsrätten enligt 8 kap 1§ KörkL. Se lagrum http://www.lagen.nu/1998:488 . Hoppas du är nöjd med svaret! Med Vänlig Hälsning

Sekretess i förhållande till den uppgiften rör

2007-05-08 i OFFENTLIG RÄTT
FRÅGA |Rättspsykiatrisk undersökning kan den lämnas ut till patienten. (Stämplad med enl sekretesslag 1980 7 kap 1 §)
Cecilia Johansson |Hej, I Sekretesslagen 14:4 sägs att sekretess till skydd för en enskild inte gäller i förhållande till den enskilde själv, om inte annat följer av lagen. Uppgifter om den enskildes hälsotillstånd som är skyddade enligt 7:1 kan dock förhindras att lämnas ut till den enskilde enligt 7:3 om det med hänsyn till ändamålet med vården eller behandlingen är av synnerlig vikt att uppgiften inte lämnas till den enskilde. Uppgiftslämnande skulle innebära att syftet med behandlingen motverkas eller att patienten lider stora men av det. Men detta är en undantagsregel som främst tillämpas inom den psykiatriska vården. Att undersökningen har en stämpel med sekretess spelar ingen roll för frågan. Sekretesslagen hittar du http://lagen.nu/1980:100. Med vänlig hälsning