Dra tillbaka brottsanmälan?

2007-01-31 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Jag har blivit utsatt för olaga hot på min arbetsplats, på arbetstid. Åklagaren har beslutat att väcka åtal mot denna person. Går det att dra tillbaka anmälan?
Emma Ravheden |Hej, Här är det viktigt att poängtera att det inte endast är fråga om att en förundersökning pågår, utan här har åkllagare väckt åtal. Det finns inom svensk straffrätt två åtalsformer: enskilt åtal och allmänt åtal. Till den första kategorin hör förtal och förolämpning. Som regel får dessa brott endast åtalas av målsäganden, dvs. den som har blivit utsatt för brottet. Detta innebär också att målsäganden fritt kan återkalla åtalet om t.ex. målsäganden och den tilltalade försonas. Det brott som frågan handlar om i detta specifika fall är olaga hot, vilket regleras i Brottsbalken 4 kap 5 §, se http://www.lagen.nu/1962:700 . Detta brott hör emellertid under allmänt åtal. När åklagaren väckt åtal för detta brott kan det senare återkallas av åklagaren såvida denna anser att det ej längre finns förutsättningar för åtal. Emelleritd kan dock ej målsäganden ta något sådant beslut när åtal väl har väckts. Man kan säga att målsäganden i det avseendet förlorar kontrollen över målet. Mitt svar blir således nekande. Vänligen,

Ersättning med anledning av rättegång

2007-02-06 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej Lawline... Jag har lämnat ett ärende till Kronofogden för indrivning och motparten har bestridigt min ansökan. Nu ska jag inställa mig på en Tingsrätt som ligger 14 mil i från min bostad. Har jag rätt till någon ersättning för förlorad arbetsinkomst, resa mm... Tack på förhand... Niklas
Martin Andersson |Hej! Du har ingen rätt till ersättning för dina rättegångskostnader av det allmänna, däremot blir motparten i normalfallet skyldig att ersätta dig dina kostnader om du vinner målet. Detta regleras i 18:1 och 18:8 rättegångsbalken (se http://www.lagen.nu/1942:740). Du har då rätt till ersättning för resa och för det arbete du lagt på målet och den tidspillan det orsakat dig samt dessutom ränta på detta från att det att målet avgjorts till det att skulden betalas. Om värdet av det ni tvistar om inte överstiger ett halvt basbelopp (ca 20 000 kr), så har du emellertid bara rätt till ersättning för resa enligt 18:8 a Rättegångsbalken. Förlorad arbetsförtjänst innefattas alltså inte. Notera alltså att all ersättning för dina kostnader förutsätter att du vinner målet. MVH

Återvinning av tredskodom

2007-02-10 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |vi är en förening som inte fått betalt för ett jobb vi gjorde. vi drog företaget till kronofogden men sen när vi skulle vidare till rätten så missade vi det hela så tiden gick ut. kan man ta upp detta igen ?
Andreas Heed |Om jag tolkar dig rätt så uteblev Ni från förhandling i tingsrätten. Rätten har då troligtvis meddelat tredskodom. Det Ni kan göra är att skriftligen ansöka om återvinning hos den rätt där talan väckts. Detta måste göras inom en månad från det att domen meddelades (44:9 RB). Om återvinning söks i rätt tid tas målet vanligtvis upp till fortsatt behandling i tingsrätten. Rättegångsbalken hittar Ni http://www.lagen.nu/1942:740

Skyldighet att till motpart utge skriftliga bevis?

2007-01-21 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Stämmer det att en part är skyldig att lämna ut kopior på alla handlingar de vill åberopa vid en ev. rättegång till motparten?
Emma Ravheden |Hej! Processen i domstol regleras i rättegångsbalken, RB, se http://lagen.nu/1942:740 . Det finns två huvudtyper av mål i allmän domstol. Den första är brottmålen där en tilltalad är misstänkt för brott och motparten är åklagare. Den andra typen är tvistemål där två parter, käranden och svaranden, tvistar om en fråga. Det kan vara fråga t.ex. om ett avtal mellan parterna är giltigt eller om den ena parten är skyldig att betala skadestånd till den andre. Jag utgår från att den aktuella frågan gäller ett tvistemål. Det stämmer att det i samband med rättegång finns en rättighet för en part att ta del av de skriftliga bevis som motparten åberopar. Processen börjar med att någon lämnar en stämningsansökan och den som blir stämd får avge ett svaromål. Redan i dessa handlingar ska parterna ange vilka bevis de avser att åberopa och vad de vill styrka med varje bevis. Därefter kallar domstolen till förberedelse av målet. Under denna ska klaras ut bl.a. parternas ståndpunkter och vilka bevis de avser att åberopa. Parterna ska då framlägga alla sina skriftliga bevis. Misstänker en part att motparten ej lagt fram alla sina bevis kan parten inför rätten begära detta och motparten blir då skyldig att uppge vilka andra skriftliga bevis denne har. Antag emmellertid att motparten ändå lägger fram ett nytt skriftlige bevis vid den huvudförhandling som sedan följer. Även om en part inte skulle ha angett alla sina skriftliga bevis under förberedelsen kan rätten "strunta i" att beakta ett bevis som en part inte åberopat tidigare om det kan antas att denna genom detta förfarande försäker överrumpla motparten. Det finns även en viss möjlighet att ålägga motparten en skyldighet att utge handlingar om det kan antas att dessa har betydelse som bevis. Detta förfarande kallas edition men gäller inte skriftligt meddelande mellan part och närstående till denne. Inte heller kan minnesanteckning som är avsedd endast för personligt bruk omfattas av skyldigheten. Slutligen kan rätten vid överläggningen till dom endast beakta en handling som behandlats under huvudförhandlingen och som båda parterna fått ta del av. Vänligen,

Fråga om klagan över domvilla

2007-02-10 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |En fråga om domvilla. Om domvilla i ett rättsfall kan fastslås ha inträffat i lägre rättsinstans, ex. tingsrättsnivå samt dom från tingsrätten erhållits, och ärendet är överklagat till högre rätt. Vad gäller? Om domvilla har konstaterats i den lägre rättsinstansen, räcker detta för att åberopa domvilla? Eller är det så att? Domvilla ej kan åberopas innan den överklagade domen behandlats i högre rättsinstans och har vunnit laga kraft? Hoppas på svar snarast Med vänlig hälsning
Linnéa Nilsson |Hej! Klagan över domvilla är en säkerhetsventil som ger möjlighet att ogiltigförklara en dom om något av de fyra kriterier som Rättegångsbalken stadgar föreligger, dessa finns http://www.lagen.nu/1942:740#K59 . Det första kriteriet är då ett rättegångshinder som rätten självmant har att beakta förelegat, exempelvis att målet redan avgjorts i domstol, se http://www.lagen.nu/1942:740#K17 . Det andra kriteriet är då dom givits mot någon som inte stämts in på rätt sätt. Kriterium nummer tre är om domen är så oklar att det inte går att avgöra hur domstolen har dömt i målet. Det sista kriteriet är om ett grovt rättegångsfel har förekommit och detta kan antas ha inverkat på utgången i målet, exempelvis om en part inte har getts möjlighet att närvara vid huvudförhandlingen. Är något utav dessa fyra kriterier uppfyllda i ett mål får klagan över domvilla ske. Den som berörs av domen har rätt att klaga över domvilla, detta innebär att i vart pall parterna har rätt att klaga, se http://www.lagen.nu/1942:740#K59P1 . Efter det att en dom meddelats har den som vill klaga på domen sex månader på sig att göra detta. Gällande tingsrätts dom förs klagan i hovrätten och övriga instansers dom i högsta domstolen, se http://www.lagen.nu/1942:740#K59P2 . Under tiden som domstol prövar klagan över domvilla kan den besluta att domen inte skall verkställas. Ett bifall till klagan över domvilla innebär att domen undanröjs och i regel också att målet skall handläggas på nytt. Om domvillan berott på att rätten inte borde ha tagit upp målet till prövning skall målet inte handläggas på nytt. Se närmre http://www.lagen.nu/1942:740#K59P3 . Talan om domvilla väcks separat från ett överklagande av domen till högre rätt. Detta innebär att frågorna handläggs genom två olika förfaranden och det mest troliga är att den överklagade domen förklaras vilande under tiden som domvillefrågan prövas, se http://www.lagen.nu/1942:740#K32P5 . Att domen har överklagats till högre instans är alltså inte något hinder mot att talan om domvilla förs samtidigt. Med vänliga hälsningar

Föreligger res judicata?

2007-01-26 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej! Ponera att A köper en fastighet av B, och stämmer B med yrkandet att häva köpet pga påstådda fel. Domstolen ogillar käromålet eftersom det förflutit för lång tid. A väcker sedan nytt åtal på samma grunder och kräver nu nedsättning av köpeskillingen. Går detta eller är det att pröva samma sak två gånger - res judicata?
Emelie Brorström |Hej! Frågan är om det nya yrkandet utgör en ny ”sak”. Om det utgör en ny ”sak” omfattas det inte av rättskraftsregeln, res judicata, i RB 17:11 (se http://www.lagen.nu/1942:740#K17). Yrkandet i den första processen rörde sig om att häva köpet och yrkandet i den andra processen handlade om nedsättning av köpeskillingen. Det är alltså fråga om yrkanden som skiljer sig åt i kvalitativt hänseende. De är också alternativa på så sätt att man inte kan yrka både hävning och nedsättning av köpeskillingen på samma gång. ”Antingen… eller” gäller. När det gäller frågan om kvalitativt olika alternativa yrkanden skall utgöra samma eller ny sak har praxis klart ändrats genom rättsfallet NJA 1994 s. 23. Tidigare skulle dessa yrkanden anses utgöra ny sak och det senare yrkandet skulle kunna tas upp utan hinder av res judicata i en ny process. Efter 1994 års fall skall denna typ av yrkanden anses utgöra samma sak och då omfattas det senare yrkandet alltså av rättskraften. Det är alltså att pröva samma sak två gånger. Detta gäller oavsett om domstolen kunnat pröva själva sakfrågan (frågan om fel förelegat) i den första processen eller inte. Detta följer av rättsfallet NJA 1995 s.610. Sammanfattningsvis: Det går inte att stämma in svaranden på nytt. Ett sådant käromål skulle avvisas på grund av res judicata. Mvh.

Skäl för husrannsakan och kroppsbesiktning

2007-01-30 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Har polisen rätt till att komma hem till din bostad och knalla rakt in, rota igenom din plånbok, försöka kolla din telefonlista i mobilen och påstå att du är en knarkare och misstänka att det finns knark i lägenheten och att man är påverkad av narkotika, med en enda misstanke som grundar sig på att ditt mobiltelefonnr har funnits i en annas mobil. Och sen ta med dig in på förhör, förnedra och håna dig maximalt, kräva urintest eller blodprov. I mitt fall blev jag eskorterad in till sjukhuset med en polis på var sida om mig, helt förnedrande, för att bli påtvingad ett blodprov. Allt detta för att mitt mobilnr fanns i en annans mobil. Och jag är en skötsam kille som inte har funnits i polisens register innan eller har någon som helst anknytning till narkotika.
Ellen Sederholm |Hej, Utifrån det Du har skrivit låter det som om polisen har misstänkt dig för att ha gjort något brottsligt. För att polisen ska få göra husrannsakan i dessa fall, dvs hos en misstänkt, krävs att personen i fråga är skäligen misstänkt för brottet samt att fängelse kan följa på brottet. För att någon ska vara skäligen misstänkt krävs att konkreta, objektivt underbyggda omständigheter föreligger som med viss styrka talar för att personen har begått den gärning som misstanken avser. Följaktligen kan polisen alltså inte göra husrannsakan hos någon för att de hittat någons nummer i någon annan misstänkts mobil. Se 28 kap 1 § rättegångsbalken se http://www.lagen.nu När det gäller kroppsbesiktningen (urintestet och blodprovet) krävs även här att personen ifråga är skäligen misstänkt för brott varpå fängelse kan följa för att denna skall få företas. Se 28 kap 11 och 12 §§ rättegångsbalken http://www.lagen.nu. Polisen hade alltså ingen rätt att ta proverna endast pga att de hittat ditt mobilnummer i någon annans mobil. Det krävs som sagt starkare bevis för att någon skall anses vara skäligen misstänkt. Slutligen skall polisen vid husrannsakan och kroppsbesiktining iaktta proportionalitetsprincipen som kommer till utryck i 28 kap 3a§ rättegångsbalken se http://www.lagen.nu. Dvs att intånget ska stå i proportion till skälen för åtgärden samt med beaktande av den personliga integriteten.

E-postmeddelanden i rättstvister

2007-01-12 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Ar uttalanden/pastaenden i E-post bindande i rattstvister?
Christina Weilander |Hej! I sverige har vi en princip om fri bevisprövning vilket innebär att parterna i en rättegång får åberopa all den bevisning som man kan få fram (tex. ett e-postmeddelande). Det är sedan upp till domstolen att bedöma dess värde. Vänligen