Kan man vara god man trots att man själv har en god man?

2021-04-10 i God man
FRÅGA |Hej kan jag vara god man för en annan person när jag själv har en god man??
Lovisa Lindgren |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Bestämmelser kring gode män finns i Föräldrabalken (FB). Den som utses som god man ska enligt bestämmelser i FB vara "rättrådig, erfaren och i övrigt lämpligt". Att du själv har en god man är inget hinder i sig, men det kan påverka bedömningen av om du anses som "lämplig". Vid denna bedömning tas även faktorer som ditt brottsregister, om du förekommer i Kronofogdens register, om du har fler ställföreträdaruppdrag som gör det svårt för dig att sköta ytterligare ett uppdrag m.m. Det finns däremot ett uttryckligt hinder mot att vara god man för den som har förvaltare (11 kap 12 § FB). Det är kommunens överförmyndare som tar beslutet, och alltså bedömer om du uppfyller de kvalifikationer som krävs för att få vara god man.Hoppas du fick svar på din fråga och lycka till!Vänliga hälsningar

Kan man återkalla en ansökan om äktenskapsskillnad?

2021-04-10 i Äktenskapsskillnad
FRÅGA |Jag och min man skickade in en skilsmässoansökan igår. Det var ingen betänketid online. Vi ångrar oss nu. Hur gör man om man vill återkalla den?
Jonna Johansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Kan man återkalla en ansökan om äktenskapsskillnad?Om man inte längre vill skiljas efter att man skickat in en ansökan om äktenskapsskillnad till rätten är det möjligt att dra tillbaka den genom återkallelse. Om ni båda två ångrar er och båda vill dra tillbaka ansökan ska ni återkalla ansökan genom att gemensamt underteckna ett meddelande som skickas till tingsrätten där ni förklarar att ni vill dra tillbaka er ansökan. Ärendet kommer då att skrivas av och ni kommer förbli gifta. Kan man få betänketid även vid gemensam ansökan?Om ni vill ansöka om äktenskapsskillnad men samtidigt vill att den ska föregås av betänketid kan ni begära det vid er ansökan. En äktenskapsskillnad ska bl.a. föregås av betänketid om båda makarna begär det (5 kap. 1 § ÄktB). Efter betänketiden måste någon av makarna framställa ett särskilt yrkande om äktenskapsskillnad. Om ett sådant särskilt yrkande inte framställs efter betänketiden inträffar ingen äktenskapsskillnad och makarna förblir således gifta (5 kap. 3 § ÄktB). Jag hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Kan förälder få tillbaka utbetalt underhållsstöd efter att barnet adopterats?

2021-04-08 i Underhåll
FRÅGA |Hej Min sambo gjorde en tjej gravid långt innan vi träffades. Han har aldrig träffat detta barn och önskade ej detta barn men hon behöll det.Han är ju fader till barnet och nu är barnet 6år gammalt , hon och hennes pojkvän vill att hennes pojkvän ska adoptera barnet , vilket är en ganska rimlig väg att gå då min sambo aldrig träffat barnet och barnet kallar hennes pojkvän för sin pappa då han har varit fadersfigur åt barnet i 6 års tid. Min sambo har under dessa 6år betalt underhåll för barnet , men nu när dom äntligen valt att adoptera barnet så har ju inte min sambo någon skyldighet till detta längre. Finns det någon möjlighet för min sambo att få tillbaka underhållspengarna han har betalt för detta barn? Då dom under dessa år levt som familj och nu väljer att gå denna väg.
Izabella Bugsby de la Varga |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Föräldrar har en underhållsskyldighet gentemot sitt barn. Det är föräldrarna som ansvarar för underhåll för sitt barn upp till vad som är skäligt utefter barnets behov och familjens ekonomiska situation. Denna underhållsskyldighet kvarstår till att barnet fyller 18 år, alternativt 21 år om barnet studerar på gymnasiet eller liknande (7 kap. 1 § Föräldrabalken (FB)). Förälder som inte bor med sitt barn har även underhållsskyldighet (7 kap. 2 § FB). I ditt fall har din sambo troligtvis uppfyllt sin underhållsskyldighet gentemot sitt barn eftersom du nämner att han har betalat underhåll. Om adoptionen genomförs kommer barnet inte i fortsättningen att betraktas som din sambos barn. Genom adoptionen klipps alla rättsliga band mellan den biologiska föräldern och barnet. Adoptivföräldern blir istället barnets rättsliga förälder (4 kap. 21 § FB). Därmed har din sambo inte längre en underhållsskyldighet utan denna skyldighet övergår till adoptivföräldern. Slutligen så kan dock inte din sambo få det utbetalda underhållet tillbaka men har ingen skyldighet efter adoptionen att fortsätta att betala underhåll för barnet. Hoppas att du fick din fråga besvarad och om du har fler frågor är du varmt välkommen att återigen kontakta oss på Lawline! Med vänliga hälsningar,

Flytta till annan kommun vid gemensam vårdnad

2021-04-07 i Barnrätt
FRÅGA |Jag vill flytta till en annan kommun, vi har gemensam vårdnad om barnen, och varken skola eller förskola påverkas av flytten då den kommunen jag flyttar till är så pass nära. Så till min fråga. Får jag flytta till en annan kommun och ändå ha varannan vecka barnen då? Vi har gemensam vårdand.
Angelica Ruuth |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Regler gällande detta finns i Föräldrabalk (1949:381) (FB). Utgångspunkten är att en vårdnadshavare har både en rätt och en skyldighet att ta beslut rörande barnet, och hänsyn ska tas till barnets vilja i takt med barnets stigande ålder (6 kap. 11 § FB). I din fråga framgår inte vilken ålder barnen är i. Däremot finns det i ditt fall två vårdnadshavare och då gäller detta beslutstagande båda vårdnadshavarna tillsammans (6 kap. 13 § FB). Utgångspunkten är att båda vårdnadshavarna tillsammans måste fatta beslut. Det finns vissa undantag om den ena vårdnadshavaren är förhindrad att besluta om något på grund av t.ex. sjukdom. Gäller det däremot något större eller mer ingripande beslut får i regel inte beslut fattas av endast den ena vårdnadshavaren (6 kap. 13 § 2 st. FB). Då det gäller en flytt kan detta ses vara ett ingripande beslut, dock framgår det från din fråga att situationen inte skulle bli särskilt annorlunda då inget skolbyte eller liknande kommer att ske. Båda vårdnadshavarna ska ändå komma överens i och med den gemensamma vårdnaden. Det du kan göra är att komma överens med den andra vårdnadshavaren och visa tydligt att det inte kommer att bli någon stor skillnad genom denna flytt och att barnens bästa fortfarande kommer tillgodoses. Kommer ni däremot inte överens kan det bli fråga om andra lösningar som tillgodoser barnens bästa på annat sätt, t.ex. ensam vårdnad. Utifrån din fråga ser jag dock inga sådana problem, utan det borde gå att komma överens mellan er vårdnadshavare i första hand.Om du har fler frågor är du varmt välkommen att ställa dem till oss på Lawline!Med vänliga hälsningar,

Vem ska betala för vad i ett samboförhållande?

2021-04-10 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Hej, jag flyttade in till min sambo och huset han äger och vi har nu bott tillsammans i 5år.Under åren så har min sambo betalat för större renoveringar och utbyggnationer av huset så som wc renovering och uterumbygge medans jag sått för mindre renoveringar så som ommålningar, tapetseringar och lite nya möbler.Hushållsutgifterna har vi ingen direkt uppdelning på utan sambon betalar det mesta medans jag betalar maten och en stående summa till huset. Vi har stor löneskillnad där jag tjänar 50% mindre än honom.Vi har våra dispyter kring detta och mina frågor är: Är det rimligt att jag ska betala hälften av utbyggnaderna och de större renoveringarna?Är det rimligt att jag ska betala hälften av räntan och amorteringar på hans huslån? Tack på förhand
Mathias Nilsson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Är det rimligt att jag ska betala hälften av utbyggnaderna och de större renoveringarna?Sambolagen gäller om två personer stadigvarande bor tillsammans i ett parförhållande och har ett gemensamt hushåll (1 § SamboL). Med "gemensamt hushåll" åsyftas att samborna delar på sysslor och utgifter. Det ska med andra ord finnas ett samarbete gällande vardagliga sysslor i hemmet. Dessutom ska samborna ha gemensam ekonomi eller ett ekonomiskt samarbete att man kan tala om en hushållsgemenskap. Det finns dock inga bestämmelser i sambolagen om vem som ska betala för vilka utgifter eller hur mycket en sambo ska bidra med i parförhållandet. Det är upp till parterna själva att bestämma. Är det rimligt att jag ska betala hälften av räntan och amorteringar på hans huslån?Att någon annan än den betalningsskyldige vidtar åtgärder på den betalningsskyldiges sida och fullgör dennes förpliktelse kallas intervention och är vanligen tillåtet i fråga om penningfordringar. Huvudregeln är dock att den betalningsskyldige ska betala sina fordringar (jfr 1 § SkbrL). Du har därför ingen skyldighet att betala räntan och amorteringar på din sambos huslån.Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

När kan det beslutas om kvarsittningsrätt?

2021-04-09 i Äktenskapsskillnad
FRÅGA |Hej Inom vilken tidsrymd kan det beslutas om kvarsittningsrätt för den part i skilsmässan, som anses behöva boendet bäst?
Hanna Ullerholt |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Under mål om äktenskapsskillnad kan domstolen fatta beslut om att en av makarna ska ha rätt att bo kvar i makarnas gemensamma bostad fram tills att bodelningen har skett (så kallad kvarsittningsrätt). En make kan ansöka om detta under betänketiden eller innan bodelningen har gjorts. Kvarsittningsrätten upphör att gälla när bodelningen har genomförts (14 kap. 7 §första stycket första punkten äktenskapsbalken (ÄktB)).Under bodelningen bestämmer man sedan vem som ska få ta över den gemensamma bostaden helt. Det ska då bli den av makarna som bäst behöver den (11 kap. 8 § första stycket ÄktB). Kan makarna inte komma överens om vem som ska få ta över bostaden så kan någon av dem ansöka om en bodelningsförättare som domstolen förordnar åt dem (17 kap. 1 § första stycket ÄktB). Bodelningsförrättaren hjälper till att lägga fram ett förslag på hur bodelningen ska göras och däribland vem som ska ta över den gemensamma bostaden.Hoppas du fick svar på din fråga!Vänliga hälsningar,

Kan man flytta inom samma kommun vid gemensam vårdnad?

2021-04-08 i FAMILJERÄTT
FRÅGA |Hej,Jag har ett barn som är under 10 år, jag och mamman är skild sedan flera år tillbaka. Vi har gemensam vårdnad, varannan vecka, vilket funkar bra vårt barn. Vi bor väldigt nära varandra allihop.Jag har länge velat flytta från området och har nu fått ögonen på ett boende som ligger exakt 12 minuters bilväg från sonens skola. Om flytten blir av är min tanke att sonens skolgång ska vara helt oförändrad. och att jag blir den som får köra och hämta och lämna hos mamman veckovis då det är jag som valt att flytta. Flytten sker inom samma kommun som vi redan bor i. Men mamman motsätter sig detta upplägg och hävdar att jag behöver hennes samtycke för att få flytta. Hon tycker det är för långt bort, helt enkelt. Vi har tyvärr väldigt svårt att kommunicera. Båda vill vårt barn det bästa men vi har väldigt olika uppfattning om vad det "bästa" är.Jag har läst flertalet inlägg kring flytt med barn och förstår det grundläggande: man måste ha den andra förälderns godkännande. Men samtliga frågeställningar jag hittar här gäller flytt med barn till annan ort osv. Här gäller det 12 minuters bilväg till skola och mamma, alltså en flytt inom samma stad (storstad). Visst, det är ju inte samma kvarter längre, men kan mamman verkligen blockera detta? Isåfall kan man ju inte flytta överhuvudtaget utan medgivande, känns det som.Mvh Rådvill
Maia Sadek |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag har förstått det som att du vill flytta till en ny bostad som ligger inom samma kommun som din tidigare bostad låg i, men att mamman till ditt barn inte vill att du ska göra det. Vem ska ta besluten?Reglerna för dessa typer av frågar finns i föräldrabalken (FB) och en utgångspunkt enligt lagen är att en vårdnadshavare har en rätt och skyldighet att ta beslut om barnet och att hänsyn ska tas till barnets vilja i förhållande till barnets mognad och ålder. Det innebär att ju äldre barnet är desto mer spelar hens vilja roll (6 kap. 11 § FB). I och med att det i ditt fall finns två vårdnadshavare (du och mamman) gäller detta beslutstagande er båda och utgångspunkten är då att ni ska ta beslut tillsammans (6 kap. 13 §). Boendefrågan är en sådan fråga som omfattas och en förälder kan alltså inte flytta utan att den andre har godkänt detta. Vissa undantag finns om en av vårdnadshavaren skulle vara förhindrad att delta i beslutet, exempelvis för att hen är sjuk, och då räcker det med att den andre vårdnadshavaren tar beslutet själv. Om beslutet däremot gäller en större eller mer ingripande betydelse för barnets framtid så måste vanligtvis beslutet tas från båda vårdnadshavarna (6 kap. 13 § 2 stycket FB).Kan mamman blockera flytten?En flytt kan i vissa fall vara ett beslut som har ingripande betydelse för barnets framtid och därför kräva att beslutet tas gemensamt från båda vårdnadshavaren. Däremot framgår det av din fråga att er situation i själva verket inte skulle förändras särskilt mycket då du tar på dig ansvaret om exempelvis körningarna. Tyvärr måste det ändå ske en överenskommelse mellan dig och mamman i och med att ni har gemensam vårdnad. Vad kan du göra nu?För att själv kunna bestämma i frågor som berör barnet krävs det att du har ensam vårdnad. Du kan få ensam vårdnad genom att du skriver ett avtal tillsammans med mamman och att socialnämnden sedan godkänner detta, eller genom en domstolsprocess. Dock hade jag rekommenderat att du använder ensam vårdnad som sista utväg. Försök istället komma överens med mamman om flytten genom att tydligt visa att en större skillnad inte egentligen kommer att ske.Jag hoppas att jag har varit till hjälp!Med vänliga hälsningar,

Har personen rätt till halva vinsten av gemensamt ägd tomträtt, som sålts utan giltigt samtycke?

2021-04-07 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Min sons sambo flyttade från honom 181125 sedan har dom haft ett "av och till" förhållande utan att bo på samma adress. Nu 2101 har det tagit slut. Hon hävdar att hans rätt att kräva något från boet gick ut 1 år och 5 mån från 181125, stämmer det?Under deras sambotid 2016 köptes en tomt gemensamt, dom stod som ägare till halva tomten var på lagfarten. Den såldes 20180926 med nettovinst på 170 000. Har han nu rätt att hävda sin rätt till halva vinsten?Mvh
Martin Carleheden |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Besvarandet av din fråga görs med utgångspunkt i sambolagen. Du anger att samborna flyttade isär 25/11 2018 och har sedan dess haft ett av och till-förhållande utan att bo tillsammans. Enligt 2 § 2p. SamboL upphör ett samboförhållande när samborna flyttar isär.Samboförhållandet upphörde således som utgångspunkt 25/11 2018, oberoende av deras förhållande efter den tidpunkten. När ett samboförhållande upphör ska bodelning av samboegendom genomföras, om detta begärs av någon av samborna, se 8 § SamboL.Begäran om bodelning ska framställas senast ett år efter det att samboförhållandet upphörde. Det innebär att rätten att begära bodelning, och därigenom rätten att kräva ut något från boet, gick ut 25/11 2019.Eftersom de inte var gifta, utan sambor, skulle den eventuella bodelningen endast täcka samboegendomen. Samboegendom utgörs av sambors gemensamma bostad och bohag, om egendomen förvärvats för gemensam användning, se 3 § SamboL.Tomträtt utgör inte samboegendom, varför den inte skulle ingått i en eventuell bodelning. Din son har inte rätt att begära ut halva vinsten av den anledningen.Dock framgår det av frågan din att de är samägare till tomten. Det är under de förutsättningarna inte möjligt för din sons före detta att sälja tomten utan din sons samtycke, se 2 § Samäganderättslagen.Har det inte funnits samtycke till försäljningen har din sons före detta begått ett avtalsbrott. Försäljningen är inte giltig i sådana fall. Din son kan ansöka om stämning i tingsrätten för att få det fastställt.Med vänlig hälsning!