Kan en bostadsrätt ges bort genom gåva med ett villkor om att bostadsrätten ska utgöra enskild egendom?

2021-04-07 i Bodelning
FRÅGA |Hej! Jag har en fråga som handlar om bodelning i samband med skilsmässa och om ett gåvobrev är juridiskt bindande.Ponera att ett gift par med barn skall skiljas. Paret bor i en bostadsrättslägenhet.Det finns ett gåvobrev som säger att ena maken står som ägare till hela bostadsrätten men bostadsrätten är inte enskild egendom.Nu funderar makarna på att skriva ett nytt gåvobrev som ersätter det tidigare så att ägarförhållandet ändras och att en del av bostadsrätten blir enskild egendom.Makarna har fått ett Gåvobrev från HSB (bostadsrättsföreningen) med rubriken:HSBGÅVOBREV BOSTADSRÄTT att fylla iUnder rubriken SÄRSKILDA VILLKOR AVSEENDE GÅVAN finns en punkt som lyder och som skall kryssas i :Gåvan skall vara gåvotagarens egendom liksom avkastningen av den.Gäller denna handling vid en bodelning i samband med skilsmässa så att bostadsrätten delas enligt detta gåvobrev? Skall gåvobrevet registreras hos Skatteverket för att vara juridiskt bindande? Makarna har inte något äktenskapsförord.Tacksam för svar!
Saga Sthen |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Av din fråga framgår det inte riktigt vem gåvan ska ges till jag kommer därför både svara på hur det blir om gåvan ska ges till den andra maken eller någon annan. Regler om enskild egendom och bodelning finns i äktenskapsbalken (ÄktB), så det är dit jag kommer hänvisa när jag besvarar din fråga. Regler om formkrav för gåvor av bostadsrätter finns i bostadsrättslagen (BrL).Vad som är enskild egendom regleras i 7 kap. 2 § ÄktB. I andra punkten stadgas att en gåva kan utgöra enskild egendom om gåvan givits av någon annan än den andra maken och om den givits med ett villkor om att gåvan ska utgöra enskild egendom. Av 7 kap. 1 § ÄktB framgår att giftorättsgods är allt som inte är enskild egendom, och det är bara giftorättsgodset som kommer ingå i en framtida bodelning (10 kap. 1 § ÄktB). Alltså kommer en gåva mellan makar aldrig kunna utgöra enskild egendom. För att gåvor mellan makar ska anses utgöra enskild egendom krävs det att ett äktenskapsförord upprättas (7 kap. 3 § ÄktB). Om gåvan istället ska ges till någon annan än den andra maken räcker det att gåvan har givits med ett villkor om att den ska utgöra enskild egendom. Av den informationen jag har fått så verkar det som att det i gåvobrevet du fått av din bostadsrättsförening enbart står att "Gåvan skall vara gåvotagarens egendom liksom avkastningen av den". För att gåvan ska utgöra enskild egendom krävs det att det står att gåvan ska vara gåvotagarens enskilda egendom. Så länge formkraven för gåva av bostadsrätt är uppfyllda så kommer gåvan gälla och ägarförhållandena förändras. Gåvobrevet ska vara skriftligt och skrivas under av gåvogivaren och gåvotagaren. Det ska också innehålla uppgifter om lägenheten som gåvan avser. Om inte dessa formkrav är uppfyllda så är gåvan ogiltig (6 kap. 4 § och 6 kap. 5 § BrL). Om gåvan ska ges till den andra maken så har ni möjligheten att registrera gåvan hos Skatteverket. Detta är inte nödvändigt för att gåvan ska vara giltig, men det kan vara bra att göra av den anledningen att gåvan inte ska kunna tas i anspråk för att betala den givande makens skulder. Det är enbart gåvor mellan makar som kan registreras hos Skatteverket så detta gäller alltså enbart om gåvan är avsedd att ges till den andra maken. Sammanfattningsvis kommer gåvan att gälla och ändra ägarförhållandena så länge den uppfyller formkraven. Ett gåvobrev som uppfyller formkraven behöver inte registreras hos Skatteverket för att vara giltigt. Gåvan kommer utgöra enskild egendom om ett särskilt villkor om detta finns i gåvobrevet, men bara om den ges till någon annan än den andra maken. Om gåvan ges till den andra maken så krävs det att ett äktenskapsförord upprättas för att den ska utgöra enskild egendom. Om gåvan utgör enskild egendom så kommer den inte tas upp i bodelningen. Jag hoppas att detta gav dig svar på din fråga! Har du någon annan fundering är du välkommen att vända dig till oss på Lawline igen! Med vänlig hälsning,

Får mormor klippa barnet utan förälders tillstånd?

2021-04-06 i Barnrätt
FRÅGA |Hej!Min mamma (mina barns mormor alltså) anser sig ha rätten att göra vad hon vill med barnen när de är hos henne. Till exempel så klippte hon luggen på ettåringen utan att kolla med mig eller pappan först. Vi brukar ha tofs på henne, men min mamma ansåg att luggen var för lång och tog sig friheten att klippa den medan hon var barnvakt. Hon tycker inte att hon gjort något fel och snarare hånar mig för att jag blir besviken och arg, och hon tänker göra om det ifall hon anser att det behövs säger hon, det anser hon sig ha rätt att göra. Får hon göra såhär? Får någon i huvudtaget göra såhär med någon annans barn? Bara för att hon är mormor och barnvakt har hon väl inte rätt att göra som hon vill med barnen? Vad har hon rätt att fatta för beslut utan att tillfråga oss föräldrar? MvhLedsen mamma
Oscar |Hej och tack för att du ställer din fråga till Lawline. Jag tolkar din fråga som att du vill veta vem som har rätt att bestämma över ett barn och vilka rättigheter/skyldigheter mormor har gentemot barnet. Jag kommer i mitt svar att använda mig av föräldrabalken nedan. Hur mycket får föräldrarna bestämma över ett barn som inte fyllt 18 år?Frågor om föräldrar och barn regleras i föräldrabalken. Den som är under 18 år är omyndig (föräldrabalken 9 kap 1 §). Det betyder att den som är under 18 år är ett barn enligt lagens mening. Ett barn har rätt till omvårdnad, trygghet och god fostran (föräldrabalken 6 kap 1 §). Barnet står under vårdnad av båda sina föräldrar tills den dag barnet fyller 18 år. Barnets vårdnadshavare, vilket oftast är barnets föräldrar, ska se till att barnets behov dessa behov blir tillgodosedda och ansvar även för barnets personliga förhållanden. Barnets vårdnadshavare ansvarar även för att barnet får den tillsyn som behövs med hänsyn till barnets ålder, utveckling och övriga omständigheter (föräldrabalken 6 kap 2 §).Barnets föräldrar har ett gemensamt ansvar för att barnets behov tillsammans med så långt möjligt tillgodoses, och det gäller oavsett om föräldrarna har gemensam vårdnad om barnet eller inte, se 6 kap. 15 § andra stycket föräldrabalken. Utgångspunkten här är att se vad som är bäst för barnet (detta kallas "principen om barnets bästa" och denna princip ska vara avgörande vid varje beslut som tas om barnet), se 6 kap. 2 a § föräldrabalken Har mormor eller anna släkting rätt att bestämma över barnet? .Som ovan sagt, är det ni som vårdnadshavare som ansvarar för barnet och har rätt att fatta beslut om barnet i fråga. Mormorn har därefter ingen direkt lagstöd för att ta hand om barnet eller ansvara för detta. Som utgångspunkt har mor- och farföräldrar ingen lagreglerad rätt att ha ett umgänge med sitt barnbarn men vårdnadshavaren har ett ansvar för att barnet så gott som möjligt ska få möjlighet att träffa andra personer som står barnet särskilt nära, 6 kap. 15 § tredje stycket föräldrabalken.Sammanfattning Du/ni som vårdnadshavare är ensamt ansvariga för barnet och står endast under er vårdnad. Beslut gällande barnen ska fattas av er. Mormor har ingen rätt att bestämma över lagen, det enda lagen säger är att ni som vårdnadshavare ska se till att barnet får träffa sin mormor (om detta är för barnets bästa, annars inte). Rent strikt sett, så har endast ni föräldrar/vårdnadshavare rätt att fatta beslut kring barnet, dess mående, utseende m.m. Därav ska mormorn rådgöra med er innan hon klipper er dotter.Detta är problematisk för er relation att din mor fattar beslut kring ert barn, som ni inte samtycker till. Att prata med en förälder kan vara svårt då det finns ett automatiskt över/underläge för föräldern respektive barnet ( du och din mor i detta fall menar jag). Jag rekommenderar er att prata om detta och förklara att vissa saker anser du och din partner behöver ert godkännande eller er samrådan för att genomföra. Om ni inte anser att det ligger i barnets bästa att träffa sin mormor, så har ni rätt att vägra mormorn att träffa barnet. Hoppas att det var svar på din fråga!

Kan en stöld innebära förlorad vårdnad om barn?

2021-04-06 i Vårdnadstvist
FRÅGA |Jag väntar nu på en rättegång angående en stöld i butik för 1,5 år sedan på ca 5000 kronor.Jag har nu fått en liten dotter som jag är ensamstående till på 2 månader, kan jag förlora vårdnaden på henne om jag dömds för detta brottet?
Julia Hellquist |Hej och tack får att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du har ensam vårdnad om ditt barn och att du nu undrar om du kan förlora den vårdnaden på grund av en stöld som du eventuellt tidigare gjort dig skyldig till. Inledningsvis kan det sägas att frågor som rör vårdnad alltid ska avgöras med hänsyn till vad som anses vara bäst för barnet. Det framgår av 6 kap. 2 a § föräldrabalken (FB). Vidare framgår det av 6 kap. 7 § FB att om en förälder som har vårdnaden om ett barn gör sig skyldig till missbruk eller försummelse eller i övrigt brister i omsorgen om barnet på ett sätt som innebär en fara för barnets hälsa eller utveckling kan en domstol bestämma att föräldern inte längre ska ha vårdnaden om barnet. I ditt fall riskerar du att bli dömd för stöld vilket inte innebär någon fara för ditt barn eller innebär att du brustit i din omsorg om barnet. Dessutom skedde stölden långt innan du fick ditt barn. Det finns därmed ingen risk för att du förlorar vårdnaden som ditt barn i händelse av att du döms för stölden. Hoppas att du fick svar på din fråga!

Måste min son försörja sin sambo?

2021-04-05 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |HejMin son har blivit sambo. Min son jobbar och får heltidslön varje månad, hans sambo jobbar inte utan får sjukersättning på en mindre summa varje månad. Måste min son då försörja sambon?
Ellinor Bäckström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Måste din son försörja sin sambo?I och med att din son och hans sambo är sambor blir sambolagen tillämplig. I sambolagen finns ingenting som säger att sambos är skyldiga att försörja varandra. Det är endast gifta makar som har en sådan skyldighet (6 kap. 1 och 2 §§ äktenskapsbalken). Din son måste alltså inte försörja sin sambo.SammanfattningDin son har inte någon skyldighet att försörja sin sambo.Jag hoppas att du fått svar på din fråga!Vänliga hälsningar,

Jag har ensam vårdnad av mitt barn, vem får vårdnaden om jag dör?

2021-04-06 i Barnrätt
FRÅGA |Hej, det är en sak jag har undrat länge. Om en person har ensam vård dör, vem får då vårdnaden av barnet?
Vanessa Hannah |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Inledningsvis kan det konstateras att barnets bästa, enligt svensk rätt, ska vara avgörande vid frågor som rör vårdnad, boende och umgänge. Hänsyn ska även tas till barnets egna vilja, med beaktande av dess ålder och mognad (6 kap 2a § Föräldrabalken).Om en förälder som har ensam vårdnad dör så ska rätten på ansökan av den andra föräldern eller på anmälan av socialnämnden anförtro vårdnaden åt den andra föräldern eller, om det är lämpligare, åt en eller två särskilt förordnade vårdnadshavare (6 kap 9 § 2 st Föräldrabalken). Vid bedömningen av huruvida den efterlevande föräldern ska få vårdnaden så ska hänsyn tas till vilken relation barnet har till föräldern. Hänsyn ska även tas till om det finns någon annan person som barnet känner sig trygg hos och om denne skulle vilja vara dess vårdnadshavare. Om så är fallet kan det då vara lämpligare att denne får vårdnaden om barnet (Prop 1981/82:168). Det finns även en regel som anger att den avlidne vårdnadshavarens vilja ska beaktas (exempelvis om viljan framgår av testamente) vid valet av ny vårdnadashavare. Detta såvida det inte är olämpligt (6 kap 10 a § 4 st). Hoppas du fick svar på din fråga!Vänligen,

Är ett giftermål i Las Vegas giltigt i Sverige?

2021-04-06 i Äktenskapsskillnad
FRÅGA |Jag har lämnat den man som jag gifte mig med i Las Vegas för några år sedan. Äktenskapet är inte registrerat i Sverige. Vi är båda svenska medborgare. Finns det något sätt att upphäva äktenskapet och bör jag göra det? Kan han komma med anspråk om det inte upphävs?
Julia Hellquist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Ett äktenskap som ingåtts utomlands måste registreras hos Skatteverket för att vara giltigt i Sverige. Det görs genom att visa upp ett intyg för Skatteverket som visar att en vigsel har ägt rum. Då kan Skatteverket registrera och folkbokföra äktenskapet. Skatteverket registrerar dock endast äktenskap som anses giltiga. Ett äktenskap som har ingåtts utomlands anses giltigt till formen om det är giltigt enligt den stat där äktenskapet ingicks. Det framgår av 1 kap. 7 § lag om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap och förmyndarskap (IÄL). Äktenskap som exempelvis ingåtts under tvång eller med någon som är under 18 år anses dock inte giltiga och kan därmed inte registreras (1 kap. 8 § IÄL). Eftersom du och den man du gifte dig med inte registrerade äktenskapet från Las Vegas i Sverige så finns det inte med i folkbokföringen och ni ses därmed inte som gifta i Sverige. Mannen har därmed ingen rätt att avkräva något av dig.Det går att i Sverige upphäva det i USA ingångna äktenskapet, 3 kap. 2 § IÄL. För att göra det ansöker ni om äktenskapsskillnad vid en svensk tingsrätt. Huruvida du bör göra det är dock svårare att svara på. Eftersom äktenskapet inte är registrerat i Sverige innebär äktenskapet inget praktiskt hinder för dig här. Du kan t ex gifta dig med någon annan eftersom ett registrerat äktenskap inte påverkar en hinderprövning. Men du kanske själv ändå vill upplösa äktenskapet av andra orsaker, och då finns det som sagt möjlighet att göra det i Sverige.Hoppas att du fick svar på din fråga!

Hur gör man med det gemensamma huset vid en skilsmässa?

2021-04-05 i Äktenskapsskillnad
FRÅGA |Hej!Min fru vill skilja sig. Vi har ett gemesamt hus och jag vill bo kvar ett par år, så barnen får en lugnare skilsmässa. Min fru vill inte bo kvar. Hon vill inte ta hand om ett hus och hon vill inte bo i detta hus, hon har velat flytta redan innan skilsmässan. Jag har möjlighet att ta hjälp av mina föräldrar för att köpa ut henne. Hon har inte samma möjlighet. Vi kom överens om att jag skulle köpa ut henne så jag har löst det med banken och mina föräldrar.Vi har tagit in tre mäklare som värderat huset. Det var så vi kom överens om att göra. Nu tycker hon att snittet på värderingarna är för lågt och vill inte låta mig köpa ut henne till det priset utan hon vill sälja huset. Kan hon tvinga mig? Eller vad finns det för lagar och regler kring en sådan situation?
Jasmin Öykü Özdemir |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Hur gör man med det gemensamma huset vid en skilsmässa?Eftersom det i ert fall handlar om äktenskapsskillnad är äktenskapsbalken tillämplig (ÄktB). Ett äktenskap upphör genom äktenskapsskillnad (skilsmässa) eller när någon av makarna dör (1 kap. 5 § Äktb). Huvudregeln när ett äktenskap upphör är att det ska ske en bodelning (9 kap. 1 § ÄktB). Det råder avtalsfrihet vid en bodelning, makarna får lov att komma överens med varandra. En bodelning ska vara skriftlig och undertecknad av båda makarna (9 kap. 5 § ÄktB). En bodelning innebär att makarnas giftorättsgods läggs samman efter att skulder har dragits bort från det totala värdet och summan delas sedan i två (11 kap. 3 § ÄktB). Med giftorättsgods avses alla tillgångar som inte är enskild egendom (7 kap. 1 § ÄktB). Enskild egendom ingår inte i bodelningen (7 kap. 2 § ÄktB). Det som ska ingå i bodelningen är alltså giftorättsgodset (10 kap. 1 § ÄktB). Den gemensamma bostaden, vilket i ert fall är ert hus, kan en av makarna få avräknad på sin lott med förutsättning att denna maken har störst behov av den (11 kap. 8 § ÄktB). För att detta ska vara möjligt måste det göras en behovsprövning av vem av makarna som behöver den gemensamma bostaden mest. Man tar hänsyn till vem av makarna det är som har vårdnad över barnen och makarnas ekonomiska förutsättningar, det vill säga den som har råd att behålla bostaden får bo kvar. En viktig förutsättning är vid denna behovsprövningen att egendomen inte får vara enskild egendom (7 kap. 2 § ÄktB). Vad gäller i ert fall? Det framgår inte tydligt av din fråga att ni har skilt er eller om ni har upprättat en bodelning. Det är genom bodelningen det fastställs vilken egendom som tillfaller vardera make. I bodelningen kan du och din fru bestämma att huset ska tillfalla dig. Du får då, precis som du har skrivit i din fråga, ersätta din fru med pengar eller andra gemensamma tillgångar för att kompensera för andelen som din fru hade i huset. Från denna summan kan eventuella framtida mäklarkostnader och den latenta skatteskulden räknas av. Du skriver även att du och din fru har haft tre mäklare som värderat bostaden till ett pris och jag antar att ni utefter detta priset kom överens om att din fru ska låta dig köpa hennes andel. Det är viktigt att poängtera att en värdering av egendomen ska ske så nära bodelningen som möjligt. Detta innebär att om värdet på egendomen, i detta fallet ert hus, har stigit sedan ansöka om äktenskapsskillnad så är värdet med värdestegringen det värdet som gäller vid bodelningen. Om en bodelning är gjord och er överenskommelse är nedtecknat i bodelningen så gäller det. Det ska alltså framgå av bodelningen att du ska ta över huset och och betala till din fru. Om ni däremot inte har gjort en bodelning och det inte finns något annat skriftligt avtal mellan er handlar det om ett muntligt avtal. Muntliga avtal regleras i avtalslagen (AvtL) och ett muntligt avtal är lika giltigt som ett skriftligt. Detta följer av principen om pacta sunt servanda, vilket innebär att avtal ska hållas oavsett om de är skriftliga eller muntliga. Detta innebär att din överenskommelse med din fru om att du ska köpa hennes andel till det priset som mäklarna värderat huset till är giltig. Det krävs däremot att du kan bevisa att det muntliga avtalet har uppkommit, vilket ibland kan vara svårt och ett skriftligt avtal är alltid lämpligt att upprätta. Kan din fru tvinga fram en försäljning? Jag antar att ni inte har skilt er än och därför kan jag konstatera att din fru inte kan tvinga fram en försäljning av ert hus utan ditt samtycke eller utan att gå till domstol (7 kap. 5 § och 7 kap. 8 § ÄktB). Om ni däremot har skilt er blir samäganderättslagen tillämplig. Din fru har då en möjlighet att tvinga fram en försäljning även om du motsätter dig det, detta med förutsättningen att ni inte kommit överens om något annat i ett avtal (1 och 6 § samäganderättslagen).Sammanfattning Mycket av det som framgår av din fråga talar för att du kan ta över huset, men en mer ingående behovsprövning borde göras. Ni måste upprätta en bodelning och det ska framgå att du ska ta över bostaden i enlighet med reglerna i ÄktB. Det är viktigt att komma ihåg att det råder full avtalsfrihet vid en bodelning och det finns alltså en möjlighet för dig att köpa ut din fru. Om ni inte har skilt er kan din fru inte tvinga fram en försäljning utan att gå till domstol, men om ni har skilt er finns det en möjlighet för din fru att tvinga fram en försäljning. Jag kan inte ge dig ett konkret svar för vad som gäller i just ditt fall, detta på grund av att det inte tydligt framgår i frågan om ni har skilt er eller inte. Jag rekommenderar därför att du tar kontakt med vår juristbyrå för vidare hjälp i ditt ärende. Du kan boka en tid med vår juristbyrå här eller ringa oss för att få mer information. Kontaktuppgifter till vår telefonkontakt: Telefon: 08-533 300 04Öppettider: Mån-fre kl. 10.00−16.00 Jag hoppas att du har fått någon vägledning i dina frågor! Med vänliga hälsningar,

Investera enskild egendom i samboegendom

2021-04-04 i Bodelning
FRÅGA |Hej! Jag och min sambo har köpt en bostadsrätt som vi äger 50/50 som vi nu renoverar. Jag har gått in med mer pengar så vi har skrivit ett samboavtal och skuldebrev. Nu har jag fått ett arv och vi vill använda dessa pengar till renoveringen. Dessa pengar är skrivna som enskild egendom till mig men jag undrar nu hur det blir när jag investerar dessa i vår gemensamma bostad om vi skulle gå isär och sälja lägenheten?
Mathias Nilsson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vad utgör samboegendom?När ett samboförhållande upphör, ska på begäran av någon av samborna samboegendomen fördelas mellan dem genom bodelning (8 § SamboL). Därmed ska endast samboegendom ingå i bodelningen. Med samboegendom avses sambors gemensamma bostad och bohag under förutsättning att egendomen förvärvats för gemensam användning (3 § SamboL). Det finns dock undantag som gör att viss egendom inte utgör samboegendom och därmed inte heller ska ingå vid en eventuell bodelning. Egendom som en sambo har ärvt och som enligt testamente av arvlåtaren ska vara mottagarens enskilda utgör inte samboegendom. Dessutom utgör inte egendom som har trätt i stället för sådan egendom inte samboegendom, om inte annat har föreskrivits genom den rättshandling som gör egendomen enskild (4 § SamboL, jfr NJA 1995 s. 557). Om du använder ärvda pengar med förbehåll om att det ska vara enskilda, för att köpa något annat kommer den nya egendomen vara enskild.Sammanblandning Det är dock sannolikt att pengarna som är enskild egendom förlorar sin karaktär när de sammanblandas med samboegendomen (bostadsrätten). I ett liknande fall från Högsta domstolen hade en make satt in pengar som var enskild egendom på ett gemensamt bankkonto, vilket gjorde att egendomen blev sammanblandad och inte längre kunde utgöra enskild egendom (NJA 1992 s. 773). Det är därför troligt att bostaden kommer att delas lika mellan er vid en bodelning. Av den anledningen kan det vara fördelaktigt att upprätta ett samboavtal och/eller ett skuldebrev.Samboavtal och skuldebrevSambor får avtala om att bodelning inte ska ske eller att viss egendom inte ska ingå i bodelningen (9 § SamboL). Det är därför möjligt att avtala om hur egendomen ska fördelas mellan samborna vid en eventuell bodelning. Ni kan till exempel bestämma hur bostaden ska fördelas i andelar. Det är också möjligt att upprätta ett skuldebrev mellan samborna. Det möjliggör att du återfår visst belopp av renoveringspengarna från din sambo.Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,