Föräldrars beslutanderätt vad gäller skolval

2020-10-16 i Barnrätt
FRÅGA |Hej Lawline,Jag och min dotters mamma är separerade. Dottern är uppvuxen och har gått förskola centralt i staden som vi bor i. Vi har delad vårdnad och hon bor växelvis varannan vecka (50%) Nästa år börjar hon förskoleklass och det är dags att söka skola. Både jag och dotterns mamma har under förskoletiden bott nära förskola centralt i staden. Nu ska dem (min före detta med familj) flytta en bit utanför staden och mamman vill att dottern ska gå i skola där. Dottern är folkbokförd hos mig. Vad gäller om vi inte är överens? Har folkbokföringen någon inverkan på var dottern kommer att få gå i skola om vi ej är överens?
Jasmine El Mallah |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vårdnadshavarnas beslutanderätt regleras i 6:11 Föräldrabalken (FB). Bestämmelsen stadgar att vårdnadshavare både har en rätt och en skyldighet att bestämma i frågor som rör barnets personliga angelägenheter. Däremot har det införts en erinran i andra meningen om att vårdnadshavare ska ta allt större hänsyn till barnens synpunkter och önskemål i takt med deras stigande ålder och utveckling. Bestämmelsen i 6:11 FB utgör en förutsättning för att föräldrarnas ansvar gentemot barnen i enlighet med 6:1-2 FB, ska kunna uppfyllas. Om barnet står under vårdnaden av två vårdnadshavare ska vad som sägs i 6:11 FB gälla de tillsammans, 6:13 st. 1 FB. Möjligheten för din dotters mamma att ensamt fatta beslut, är ifall du till följd av sjukdom eller annan orsak är förhindrad att fatta beslut som rör vårdnaden och som inte utan olägenhet kan uppskjutas. Här rör det sig om beslut av enklare karaktär såsom val av kläder. I ditt fall föreligger ingen sådan omständighet varför båda ert samtycke krävs. Detta till trots finns det ännu ett undantag om att din dotters mamma inte ensamt får besluta om sådant av ingripande betydelse för barnets framtid, såvida inte barnets bästa uppenbarligen kräver det, 6:13 st. 2 FB. Det måste alltså föras en diskussion kring ifall val av skola utgör en sådan ingripande betydelse för barnens framtid som kräver bådas samtycke. Med andra ord måste man se till beslutets karaktär. Enligt lagkommentarerna till 6:13 FB är skolval ett sådant beslut av ingripande betydelse som måste tas av vårdnadshavarna tillsammans. Folkbokföringen torde således sakna betydelse. Jag presumerar även här att din dotter är väldigt ung, men det ska inte glömmas att hänsyn även ska tas till hennes synpunkter och önskemål i takt med hennes stigande ålder och utveckling. Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline.Vänliga hälsningar,

Kan man upphäva umgängesrätten?

2020-10-15 i Barnrätt
FRÅGA |Hej. Vi har fått en dom i tingsrätten att vi har fortsatt gemensam vårdnad, dottern ska ha umgänge varannan lördag 7 timmar med sin pappa, hon vill dock inte träffa honom alls, hon är 11 år. Nu har vi en insats via socialen där dom inblandade inte tycker att dottern ska träffa pappa nu, även bup är av den uppfattningen, då dottern mår sämre när pappa kontaktar henne, kan jag få de fastställda umgänget upphävt på något sätt ett tag så dottern kan få läka i lugn o ro.
Jasmine El Mallah |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag funderar över ifall du skulle kunna begära ett nytt beslut angående umgängesrätten. Av din information verkar du ha fått mer stöd för en sådan talan efter tingsrättens dom. Principen om barnets bästa ska vara avgörande vid alla beslut som rör umgänge. Hänsyn ska bl.a. tas till barnets vilja med beaktande av dennes ålder och mognad, 6 kap. 2 a§ Föräldrabalken (FB). Det framgår inte när domen om fortsatt gemensam vårdnad med umgängesrätt meddelades, men du skulle kunna föra en argumentation om att din dotter är 11 år. Att det är en ålder som rätten borde ta hänsyn till och att hon verkligen inte mår bra av umgänget med sin pappa. Genom stöd från både BUP och socialen har du troligtvis större framgång med en sådan talan. Däremot vill jag erinra om att detta inte ter sig så lätt. Praxis på området visar på att rätten fäster väldigt stor vikt vid barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna. Det har vidare betraktats som väldigt allvarligt när en boförälder motverkat umgänge med den andre. (se t.ex. NJA 1989 s. 335 och RH 1999:74). Ett alternativ skulle kunna vara att du ändrar umgängesformen genom att till en början låta den övergå till telefonkontakt eller dylikt. Det är däremot erat gemensamma ansvar att eran dotters behov av umgänge tillgodoses så långt det är möjligt. Jag råder dig därför att om du kan och detta inte är till besvär, att kontakta pappan och prata med honom om omständigheterna. Att du berättar om vad din dotter känner och ifall umgänget kan ändras i sin form. Även här vill jag påminna dig om att vara tydlig med att uttrycka att du ej söker rubba deras rätt till relation. I ett mål från Göta Hovrätt (målnummer T 2936-16), övervägdes nämligen alternativet att ändra vårdnadsformen från gemensam till ensam då mamman ansågs vara den som givit barnen en negativ inställning till pappan. Ett annat alternativ jag funderar över, är ifall du vid din nya talan anger att du önskar att socialnämnden ska medverka vid umgänget i form av umgängesstöd. Enligt 6 kap. 15 c§ FB får rätten nämligen vid beslut om umgänge med en förälder som barnet inte bor tillsammans med, besluta att en person som utses av socialnämnden ska medverka vid umgänget (umgängesstöd). Detta förutsätter att barnet har ett sådant behov. Innan ett beslut om umgängesstöd meddelas ska rätten inhämta yttrande från socialnämnden. Av det du angivit verkar socialen dela din åsikt varför detta bör vara till din fördel. Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline.Vänliga hälsningar,

Har jag en försörjningsplikt mot min före detta make vid skilsmässa?

2020-09-06 i Äktenskapsskillnad
FRÅGA |HejJag och min fru har ansökt om skilsmässa. Vi har inga gemensamma barn. Så domen från tingsrätten kommer att gå relativt fort.Problemet nu är det ekonomiska i det hela. Min fru har ingen inkomst. Är utförsäkrad och har en pension på 1900 kr/mån. Jag har fast inkomst, runt 26 000 kr/mån ut. Vad händer sen rent ekonomiskt när skilsmässan är klar? Vi bor i en hyrelägenhet, båda står på hyresavtalet. Jag ska bo kvar.. Har jag någon form av försörjningsplikt gentemot henne?
Jasmine El Mallah |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Försörjningsplikt: Huvudregeln efter en äktenskapsskillnad är att vardera make svarar för sin egen försörjning, 6 kap. 7§ Äktenskapsbalken (ÄB). Om det däremot föreligger ett behov av underhållsbidrag under en övergångstid hos din fru, kan hon få detta beviljat förutsatt att du har förmågan att utge ett sådant bidrag. För att tydliggöra krävs det alltså 1. Ett behov hos din fru av underhållsbidrag 2. En förmåga hos dig att betala. Hur länge du eventuellt betalar detta bidrag avgörs genom en skälighetsbedömning i det enskilda fallet. Alltså kan det variera från t.ex. några månader till ett år. Skulle det föreligga mer permanenta svårigheter för din fru att försörja sig efter ert äktenskap eller ifall det föreligger synnerliga skäl kan det bli fråga om underhållsbidrag under en längre tid. Jag vill erinra dig om att detta underhållsbidrag enbart syftar till att ersätta grundbehov av försörjning och inte den standard ni hade under äktenskapet. För att sammanfatta kommer det bli avgöra om din fru har en förmåga att försörja sig, t.ex. få ett jobb eller liknande. Det måste finnas ett tydligt orsakssamband mellan äktenskapet och hennes bristande förmåga att kunna försörja sig. Detta fastslogs i Högsta domstolens dom NJA 1998 s. 238. Övrigt: Din andra fråga är väldigt öppen varför jag kanske inte ger ett tydligt svar på den. Vid skilsmässa bör dock som huvudregel en bodelning göras, 9 kap. 1§ ÄB. Vad som händer rent ekonomiskt kommer därtill påverkas av hur/om ni upprättar denna. För närmare frågor kring bodelning hänvisar jag dig att läsa på här. Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline.Vänliga hälsningar,

Har jag rätt till anspråk på egendom trots avsaknad av bodelning?

2020-08-20 i Bodelning
FRÅGA |Hej,Jag har precis skilt mig och domen har trädit laga kraft.Jag krävde ingen bodelning utan bara lämnade.Min fråga har jag några rättigheter nu i efterhand efetr att dome trädit laga kraft att ex göra ansårk på egendom ?
Jasmine El Mallah |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I regel bör en bodelning genomföras efter två makar skiljt sig, men det är inte alltid det behövs (9 kap. 1§ Äktenskapsbalken). Det finns ingen angiven tidsfrist då en bodelning ska påkallas. Med andra ord finns det ingen tidsfrist då du inte längre har rätt att kräva en bodelning. Man har dock enligt praxis ansetts kunna förlora sin rätt till bodelning genom långvarig passivitet. Beroende på hur lång tid efter er skilsmässa du väljer att göra anspråk på din egendom kan alltså påverka ifall du får det beviljat eller inte. Väntar du en längre tid, men saknar en rimlig förklaring riskerar du att förlora din rätt till bodelning. I rättsfallet RH 2003:41 ansåg Hovrätten att 7 år var försent. I och med att det inte finns en särskild tidsfrist att ta hänsyn till kommer det däremot bli en bedömning från fall till fall. Omständigheter som varför du valt att vänta den tid du gjort samt vad för egendom du gör anspråk på kommer sannolikt vara av betydelse.Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på LawlineVänliga hälsningar,

Mor- och farföräldrars rätt till umgänge med barnbarn

2020-10-15 i Barnrätt
FRÅGA |Hej!Vår son ligger i tvist med sin x-fru vad gäller deras gemensamma barn. Ärendet har gått till Tingsrätten och i väntan på ev utredning/förundersökning får han inte träffa barnen. Min fråga är om vi som farmor och farfar har någon rätt att träffa våra barnbarn? Vår fd svärdotter säger att ev kan vi träffa dem hemma hos henne men vi får inte vara ensamma med dem och göra något kul tillsammans. Har vi rätt att vara med dem utan att mamman är med? Vad gäller? Vi saknar barnen så mycket.
Jasmine El Mallah |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Enligt 6 kap. 15 a§ st. 2 Föräldrabalken (FB) får rätten på talan av socialnämnden, besluta om umgänge mellan barnet och någon annan än en förälder. Vid bedömningen av om en sådan talan ska föras ska socialnämnden särskilt beakta barnets behov av umgänge med sina morföräldrar och farföräldrar och andra som står barnet särskilt nära. Ni skulle således med socialnämndens hjälp kunna ange att ni önskar få en egen umgängesrätt med era barnbarn. Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline.Vänliga hälsningar,

Hur man kan upprätta en överlåtelse av bostad

2020-09-07 i FAMILJERÄTT
FRÅGA |Hej, jag ska ta över min mammas hus. Lånet som är kvar på huset är på 350 000kr. Värdet av huset är 800 000. Tanken är att vi ska skriva över huset och lånet på mig. Har även en syster som inte var intresserad av att ta över huset. Min fråga är kommer vi att kunna skriva det som gåvobrev? Eller som att jag köper huset? Eller ta ut det som förtida arv? Kommer jag fortfarande behöva lägga någon kontantinsats på huset? Är ung ensamstående mamma med fast inkomst och inga anmärkningar
Jasmine El Mallah |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det är fullt möjligt i ditt fall att skriva över huset till dig genom ett upprättande av ett gåvobrev. Detta förutsätter däremot att särskilda formkrav är uppfyllda. Formkrav för gåva: Vid gåva av fast egendom krävs det enligt 4 kap. 1§ st. 1 och 4 kap. 29§ Jordabalken (JB) att vissa kriterier är uppfyllda. 1.Gåvobrevet ska vara skriftligt 2.Det ska finnas en upplysning om att gåvogivaren (din mamma) överlåter bostadsrätten i form av gåva till dig som gåvotagare. 3.Innehålla uppgifter om bostadsrätten som ska överlåtas. Fastighetsbeteckningen ska finnas med och en tydlig beskrivning av hur stor del av bostadsrätten ska överlåtas till dig. 4.Gåvobrevet ska innehålla båda era underskrifter. Du måste dessutom ansöka om lagfart inom tre månader från det att gåvobrevets har upprättats, 20 kap. 2§ JB. Här är det krav på att lagfarts ansökan ska styrkas av två vittnen (vilket inte är fallet vid upprättande av gåvobrev även om det är att rekommendera). De enda som inte får vittna är personer under 15 år och de som pga. psykisk störning inte kan ha någon insikt om betydelsen av vittnesbekräftelsen. Jag vill erinra dig om att gåva som givits till bröstarvinge ska avräknas som förskott på arv, om inte annat föreskrivits 6 kap. 1§ ÄB. Detta innebär att de är sammanlänkade och således leder till samma resultat. Förskott på arv förutsätter att det rör sig om en gåva. Kontantinsats blir bara aktuellt vid köp av bostad. Det krävs alltså att du köper bostaden i fråga. Enligt din bakgrundsinformation har jag uppfattat det som att din mamma vill giva dig huset. Du får gärna återkomma med mer detaljerad information för att jag ska ge dig ett tydligare svar. Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline.Vänliga hälsningar,

Får man underhållsstöd när man flyttar hemifrån?

2020-09-02 i Underhåll
FRÅGA |hej! Jag är en tjej på 18år och bor hemma hos min mamma. Pappa betalar underhåll till mig. jag har precis börjat mitt sista år på gymnasiet men vill nu flytta hemifrån. vad händer då med underhållsstödet och vad är mina föräldrar skyldiga att hjälpa till med om jag nu flyttar hemifrån?
Jasmine El Mallah |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!För att besvara din fråga är det viktigt att vi urskiljer på underhållsstöd och föräldrars underhållsskyldighet. Underhållstöd har barn bl.a. rätt till om de är folkbokförda och varaktigt boende med enbart en av föräldrarna, 18 kap. 2§ st. 1 Socialförsäkringsbalken (SB). För dig som däremot är 18 år och som bedriver gymnasiestudier har du rätt till förlängt underhållsstöd, 18 kap. 6§ SB. Detta stöd omfattar däremot samma regler som för vanligt underhållstöd. Med andra ord förutsätts det att du är folkbokförd och varaktigt boende hos den ena föräldern. Flyttar du hemifrån upphör alltså denna rätt. Jag presumerar att du har detta stöd eftersom du angivit att din pappa fortfarande betalar dig. Enligt 7 kap. 1§ Föräldrabalken ska dina föräldrar svara för ditt underhåll. De har en s.k. underhållsskyldighet som sträcker sig efter vad som är skäligt med hänsyn till dina behov och deras samlade ekonomiska förmåga. Denna underhållsskyldighet upphör vanligtvis när man blir myndig, men går man i skolan upphör den vid högst 21 år ålder. För att sammanfatta kommer alltså ditt underhållsstöd att upphöra när du flyttar hemifrån, men inte dina föräldrars underhållsskyldighet. Som nämnt kommer summan av detta stöd dels bero på dina behov, dels på deras ekonomiska förmåga. Att de, som exempel, ska betala för hela hyran eller all mat, är därför inget du kan ställa krav på. Kom även ihåg att om du efter studenten bestämmer dig för att inte studera vidare, kommer du inte längre ha rätt till något stöd från dina föräldrar. Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline.Vänliga hälsningar,