Kan man ändra i ett testamente?

2019-12-26 i Testamente
FRÅGA |En kort fråga:I vårat testament som skrevs för cirka 10 år sedan benämns husvagn, efter detta har vi bytt till husbil.Hur gör vi, räcker det med ett tilläggsblad med rätt text i just den meningen och utbytt husvagn till husbil? Samt datum, underskrift av oss och två vittnen?Mvh
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om testamenten finns i ärvdabalken (ÄB).Det går bra att göra ändringar i ett testamente (10 kap. 6 § ÄB). En sådan ändring måste dock uppfylla formkraven för att upprätta ett testamente. Det ska alltså göras skriftligen och bevittnas av två vittnen, samt ska både testatorn och vittnena underteckna testamentet (10 kap. 1 § ÄB).Det går bra att ändra i själva testamentet, eller att lägga till en handling. Det väljer man själv hur man vill göra. Det viktiga är bara att det tydligt framgår vad som gäller för att tolkningen av testamentet ska bli rätt. Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Ska förskott på arv till ett av mina barn ligga till grund för beräkningen av laglotten?

2019-12-24 i Förskott på arv
FRÅGA |HejJag och min maka har två barn och två barnbarn.Ponera att vi har en förmögenhet på ca 9 millioner.Om vi ger en av våra barn en gåva som utgör ett fritidshus värderat till ca 2,5 millioner och där gåvobrevet föreskriver att gåvan skall ej betraktas som förskott på arv. Vi ger dessutom våra två barnbarn en million vardera i gåva under vår levnad och testamenterar två millioner till andra ändamål.Vår fråga är om gåvan av fritidshuset till ett av våra barn och gåvorna till barnbarnen skall ligga till grund för beräkningen av laglotten för våra barn?Med vänlig hälsning
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om arv finns i ärvdabalken (ÄB). Förskott på arvEn gåva till en bröstarvinge ska ses som ett förskott på arv om inget annat är föreskrivet (6 kap. 1 § ÄB). Förskott på arv ska avräknas då resten av arvet efter den avlidne ska fördelas. Om mottagaren av gåvan är en annan arvinge än en bröstarvinge ska en gåva avräknas endast om det föreskrivits eller om det kan antas vara syftet då gåvan gavs. När man beräknar arvslotterna ska värdet av eventuella förskott på arv återföras (6 kap. 5 § ÄB). Ett fiktivt belopp motsvarande gåvans värde vid gåvotillfället ska alltså räknas med i boet. Om en arvinge mottagit ett förskott som överstiger arvslotten vid denna beräkning är hen inte skyldig att återbära gåvan, så länge det inte var överenskommet vid givandet (6 kap. 4 § ÄB). Bröstarvinges rätt till laglottPrecis som du verkar ha koll på har bröstarvingar alltid rätt till sin laglott. Då en person avlider ska dennes bröstarvingar dela lika på arvet (2 kap. 1 § ÄB). Den del som då tillfaller varje bröstarvinge utgör dennes arvslott. Hälften av denna arvslotten utgör laglotten (7 kap. 1 § ÄB). En bröstarvinge är, vid beräkningen av laglotten, skyldig att räkna av vad hen har fått i förskott på arv (7 kap. 2 § ÄB). Det kan vara bra att komma ihåg att bröstarvingars rätt till laglott går före eventuella testamenten (7 kap. 3 § ÄB).Vilka är bröstarvingar?Det är den avlidnes barn som är bröstarvingar. Om en bröstarvinge är avliden träder dennes barn i dennes ställe. Detta i enlighet med en princip som kallas istadarätten. Det innebär att barnbarn kan vara bröstarvingar, om deras förälder är avliden. Om den ursprunglige bröstarvingen är i livet är barnbarn inte bröstarvingar. Din frågaSvaret på din fråga är alltså att förskott på arv till bröstarvinge ska avräknas vid beräkningen av laglotten så länge det inte är föreskrivet att gåvan inte ska vara förskott på arv. Däremot är en gåva till barnbarn inte att se som förskott på arv så länge barnbarnets förälder, alltså arvlåtarens barn, är i livet. Detta eftersom barnbarn inte är arvingar så länge föräldern är i livet. Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Kan vi göra så att min frus son inte får ärva allt om hon avlider?

2019-12-22 i Laglott
FRÅGA |Hej!Jag och min fru bor i en bostadsrätt där jag står som ensam ägare.Vi har ett hypotekslån på bostadsrätten där vi båda är undertecknare.Jag har inga barn men min fru har en vuxen son i ett tidigare äktenskap.Om min fru dör tidigare än mig vill vi att hennes son inte har arvsrätt till annat än ev tillgångar på hennes bankkonton.Kan detta lösas med ett testamente eller ett äktenskapsförord eller båda delarna eller på något annat sätt? MVH
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att svara på din fråga kommer jag hänvisa till ärvdabalken (ÄB) och äktenskapsbalken (ÄktB). Vem ärver om någon avlider?Huvudregeln inom svensk rätt är att den avlidnes bröstarvingar, alltså dennes barn, ska ärva (2 kap. 1 § ÄB). Barnen ska dela lika på arvet. Den del som då tillfaller varje barn utgör barnets arvslott. Om din fru har en son är hans arvslott alltså allt som din fru lämnar efter sig. Om den avlidne är gift ska hela dennes kvarlåtenskap tillfalla den efterlevande maken (3 kap. 1 § ÄB). Denna rätt går före makarnas gemensamma barns arvsrätt. De får istället rätt att ärva då båda föräldrarna avlidit (3 kap. 2 § ÄB). Det finns dock ett undantag från denna rätt för efterlevande make att ärva. Det gäller när den avlidne har barn som inte är den efterlevande makens barn. Dessa barn kallas för särkullbarn. Särkullbarn har alltid rätt att få ut sitt arv efter sin förälder direkt (3 kap. 1 § andra meningen ÄB). Detta innebär att om den avlidne endast har särkullbarn kommer de ha rätt att få ut sitt arv efter sin förälder direkt, och den efterlevande maken har inte rätt att ärva något.I ditt fall innebär detta alltså att din frus son ska ärva allt om hin avlider, eftersom han inte är ditt barn. Den enda inskränkningen i särkullbarnens rätt är att en efterlevande make alltid har rätt att efter bodelningen ha egendom som motsvarar minst fyra prisbasbelopp (3 kap. 1 § andra stycket ÄB). Ett prisbasbelopp är ett fastställt belopp som används för beräkning av olika förmåner och avgifter. 2019 är ett prisbasbelopp 46 500 kr. Om den efterlevande maken inte uppnår detta efter bodelningen har hen rätt att få ut så mycket ur arvet efter den avlidne att hen uppnår det.Bröstarvingars rätt till laglottBröstarvingar har alltid rätt till sin laglott. Laglotten är hälften av arvslotten (7 kap. 1 § ÄB). Man kan alltså inte testamentera bort så mycket av sin egendom att det inskränker ens barns laglott. I ditt fall innebär detta att hälften av det din fru lämnar efter sig kommer utgöra hennes sons laglott, och detta kommer han alltid ha rätt till oavsett om hon skriver ett testamente. Kan ni skriva ett äktenskapsförord?När ett äktenskap upphör ska en bodelning göras (1 kap. 5 § och 9 kap. 1 § ÄktB). I bodelningen ska makarnas giftorättsgods fördelas. Det är endast giftorättsgods som ska delas, så kallad enskild egendom ska hållas utanför bodelningen. All egendom är giftorättsgods i den mån det inte är enskild egendom (7 kap. 1 § ÄktB). Egendom kan bli enskild genom till exempel äktenskapsförord (7 kap. 2 § ÄktB). Även då en make avlider gör man en bodelning. Det som tillfaller den efterlevande maken är dennes, och det som tillfaller den avlidne makens dödsbo utgör arvet efter denne. Ni skulle alltså kunna skriva ett äktenskapsförord där ni anger att den egendom ni vill att du ska behålla ska vara enskild. Detta innebär att det kommer tillfalla dig i bodelningen, och inte gå till arvet efter din fru. Dock innebär detta också att även om ni skulle gå isär kommer egendomen tillfalla dig och inte din fru. Att komma ihåg är att ett äktenskapsförord kan jämkas om det är oskäligt med hänsyn till till exempel innehållet (12 kap. 3 § ÄktB). Det ska i så fall göras en helhetsbedömning, och till exempel att det sker en påtagbar snedfördelning av egendomen kan ligga till grund för jämkning. Jag känner inte till tillräckligt mycket omständigheter för att kunna svara på om detta kan bli aktuellt i ert fall. Kan ni skriva ett testamente?Det går också bra att skriva ett testamente (9 kap. 1 § ÄB). Ni kan skriva ett så kallat inbördes testamente där ni anger att den som överlever den andre ska sitta kvar i orubbat bo. Detta ska respekteras. Det som kan hända är att din frus son genom detta inte får ut sin laglott. Om så är fallet kan han välja att jämka testamentet för att få ut sin laglott (7 kap. 3 § ÄB). Din fru kan även skriva ett eget testamente där hon anger vad hon vill att du ska ärva och vad hon vill att hennes son ska ärva. Så länge han får ut sin laglott ska detta respekteras. SlutsatsDet korta svaret är alltså att din frus son kommer alltid ha rätt att få ut sin laglott om din fru avlider. Det finns en möjlighet för er att både skriva ett äktenskapsförord eller ett testamente. Men båda dessa kan jämkas och det finns därför ingen hundraprocentig garanti att det går att helt utesluta din frus son på det sätt ni önskar. Men så länge sonen får ut sin laglott kan ni se till att resterande egendom tillfaller dig om din fru avlider. Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Vem ska ärva, efterlevande make eller särkullbarn?

2019-12-20 i Arvsordning
FRÅGA |Hej!I somras avled min make. Det finns testamente, särkullsbarn som hävdat sin rätt att få ut sin laglott och gemensamt barn. Arvet är inte större än basbaloppsregeln. Kan jag hävda den regeln oavsett vad testamente och särkullsbarn hävdat? För enkelhetens skull tänker jag göra så om det går. Men vill i efterhand ge särkullsbarnen det dom har rätt till. Är det genomförligt?Vänligen
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att svara på din fråga kommer jag hänvisa till ärvdabalken (ÄB). Vem ärver om någon avlider?Huvudregeln inom svensk rätt är att den avlidnes bröstarvingar, alltså dennes barn, ska ärva (2 kap. 1 § ÄB). Bröstarvingarna ska dela lika på arvet. Om din make har två barn har dessa alltså rätt till hälften var av arvet efter hen. Efterlevande makes arvsrättOm den avlidne är gift ska hela dennes kvarlåtenskap tillfalla den efterlevande maken (3 kap. 1 § ÄB). Denna rätt går före makarnas gemensamma barns arvsrätt. De får istället rätt att ärva då båda föräldrarna avlidit (3 kap. 2 § ÄB). Det finns dock ett undantag från denna rätt för efterlevande make att ärva. Det gäller när den avlidne har barn som inte är den efterlevande makens barn. Dessa barn kallas för särkullbarn. Särkullbarn har alltid rätt att få ut sitt arv efter sin förälder direkt (3 kap. 1 § andra meningen ÄB). Detta innebär att om den avlidne endast har särkullbarn kommer de ha rätt att få ut sitt arv efter sin förälder direkt, och den efterlevande maken har inte rätt att ärva något. Den enda inskränkningen i särkullbarnens rätt är att en efterlevande make alltid har rätt att efter bodelningen ha egendom som motsvarar minst fyra prisbasbelopp (3 kap. 1 § andra stycket ÄB). Denna rätt gäller även före eventuella testamenten. Ett prisbasbelopp är ett fastställt belopp som används för beräkning av olika förmåner och avgifter. 2019 är ett prisbasbelopp 46 500 kr. Om den efterlevande maken inte uppnår detta efter bodelningen har hen rätt att få ut så mycket ur arvet efter den avlidne att hen uppnår det.Din situationDetta innebär alltså att du som efterlevande make har rätt att, tillsammans med det som tillfallit dig i bodelningen, få ut så mycket ur arvet efter din make att det blir fyra prisbasbelopp. Om arvet inte är mer än detta innebär det att du kommer få ärva allt med fri förfoganderätt. Det innebär att du kan använda egendom som du önskar, men du kan inte testamentera bort den. När du sedan avlider kommer din makes barn ha rätt att få ut sitt arv efter hen. De har alltså rätt till så kallat efterarv (3 kap. 2 § ÄB). Alltså kommer både din makes särkullbarn och ert gemensamma barn få ut sina arv då även du avlidit. Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Kan min mor testamentera bort det jag ska ärva efter min far?

2019-12-26 i Efterarv
FRÅGA |Min far gick bort för 2 år sedan. Vid bouppteckningen framgick att far och mor hade gemensamma bankkonton som i bouppteckningen delades lika mellan dom. 50-50. Några konton var enbart min mors.Nu har min mor gått bort och testamenterade 25%-75% till oss 2 syskon. Några av fars och mors gemensamma konton finns fortfarande kvar och även mors konton.Hur fördelas dessa kontonas innehåll mellan oss?Samtliga omkostnader vid vår mors bortgång är uttagna på de konton som var gemensamma av mor och far. Hur hanterar vi detta?
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om arv och testamenten finns i ärvdabalken (ÄB). Jag tolkar det som att i bodelningen som gjordes mellan din mor och din far då din far avled delades samtliga tillgångar på hälften. Detta innebär att den halva som tillföll din mor är hennes med full äganderätt. Den del som tillföll din far utgjorde arvet efter honom. Efterlevande makes arvsrättOm den avlidne är gift ska hela dennes kvarlåtenskap tillfalla den efterlevande maken (3 kap. 1 § ÄB). Denna rätt går före makarnas gemensamma barns arvsrätt. De får istället rätt att ärva då båda föräldrarna avlidit (3 kap. 2 § ÄB). Detta innebär att din mor ärvde den halva av boet som tillhörde din far efter bodelningen. Detta ärvde hon med fri förfoganderätt, eftersom du och ditt syskon har anspråk på arvet efter er far. Att din mor ärvde med fri förfoganderätt innebär att hon kan använda pengar och egendom som hon önskar, men hon får inte lov att testamentera bort det. EfterarvDå din far avled och din mor fick ärva efter hon fick du och ditt syskon så kallad efterarvsrätt. Detta innebär att ni har rätt att få ut arvet efter er far då även er mor avlidit. När även din mor avlidit ska du och ditt syskon få ut arvet efter er far, innan arvet efter er mor fördelas (3 kap. 2 § ÄB). Detta innebär att hälften av det er mor lämnar efter sig ska fördelas som efterarv, eftersom din fars del efter bodelningen vid hans död utgjorde hälften av boet. Din mor får inte lov att testamentera bort egendom som utgör efterarv (3 kap. 2 § andra meningen ÄB). Om din mor lämnade efter sig 100 000 kr ska först 50 000 kr delas ut som efterarv efter din far. Detta ska du och ditt syskon dela lika på, i egenskap av bröstarvingar, alltså barn (2 kap. 1 § ÄB). Detta innebär att du och ditt syskon ska få 25 000 kr var i arv efter er far. De resterande 50 000 kr utgör arvet efter din mor och ska fördelas i enlighet med hennes testamente. Bröstarvingars rätt till laglottSom jag nämnt ovan ska den avlidens bröstarvingar dela lika på arvet. Den del som då tillfaller varje bröstarvinge utgör dennes arvslott. Bröstarvingar har alltid rätt till sin laglott. Laglotten är hälften av arvslotten (7 kap. 1 § ÄB). När arvet efter din mor ska fördelas i enlighet med hennes testamente måste alltså bröstarvingarna kunna få sin laglott, annars har de rätt att kräva att testamentet ska jämkas (7 kap. 3 § ÄB). SlutsatsOm din mor lämnade efter sig 100 000 kr ska alltså du och ditt syskon först få 25 000 kr var i efterarv efter er far. Efter det ska arvet efter din mor fördelas. Eftersom hon har skrivit ett testamente ska detta respekteras (9 kap. 1 § ÄB). Detta så länge laglotten inte inskränks, eftersom testamentet i så fall kan jämkas. Eftersom din mor har två barn utgör era arvslotter 50% var av hennes kvarlåtenskap, och därmed är laglotten 25%. Din mor kan alltså testamentera 25% av sin kvarlåtenskap till ett barn och 75% till det andra. Däremot kan hon inte, som jag förklarat ovan, testamentera egendom som utgör efterarv efter er far.Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Ärver min makes särkullbarn om jag avlider?

2019-12-23 i Särkullbarn
FRÅGA |Kan jag skriva någonstans att särkullbarn inte ska ärva någonting av mig ? Jag har inga barn eller gemensamma. Gift.
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att svara på din fråga kommer jag hänvisa till ärvdabalken (ÄB).Jag tolkar din fråga som att du inte vill att din makes barn, som inte är dina barn, ska ärva något om du avlider. Den legala arvsordningenHuvudregeln är att den avlidnes bröstarvingar, alltså dennes barn, ska ärva om någon avlider (2 kap. 1 § ÄB). Den avlidnes barn ingår i den första arvsklassen och har alltså rätt att ärva först. Om den avlidne inte har några barn går man vidare till den andra arvsklassen. I denna ingår den avlidnes föräldrar och syskon (2 kap. 2 § ÄB). Föräldrarna ska ta hälften av arvet, och om en förälder är avliden ska syskon träda i förälderns ställe och dela lika. Om den avlidne inte har några föräldrar eller syskon i livet ska arvet gå vidare till den tredje arvsklassen. I denna ingår den avlidnes far- och morföräldrar samt deras barn, alltså moster/morbror och faster/farbror. Kusiner till den avlidne ärver inte. Efterlevande makes arvsrättOm den avlidne är gift ska hela dennes kvarlåtenskap tillfalla den efterlevande maken (3 kap. 1 § ÄB). Denna rätt går före både eventuella gemensamma barn, och annars även de andra arvsklasserna. I ditt fall innebär detta att om du avlider ska din make ärva allt. Din make kommer ärva med så kallad fri förfogande rätt. Detta innebär att hen kan använda egendomen som hen önskar, men kan inte testamentera bort den. Efterarvsrätt för arvsklass tvåOm din make ärver på detta sätt kommer dina arvingar i arvsklass två få så kallad efterarvsrätt, alltså dina föräldrar, syskon och syskons barn. Detta innebär att de har rätt att ärva efter dig då din make avlider (3 kap. 2 § ÄB). Så stor del som ditt arv utgör i din makes egendomsmassa efter bodelning och arvsskifte, ska vid din makes död gå till dina efterarvingar. Detta innebär till exempel att om bodelningen mellan er är helt jämn, så att ditt arv utgör hälften av ert gemensamma bo, ska hälften av din makes bo då hen avlider gå till dina efterarvingar (3 kap. 2 § tredje stycket ÄB). Din möjlighet att skriva testamenteDu kan skriva ett testamente där du anger att din make ska ärva allt med full äganderätt (9 kap. 1 § ÄB). Detta kommer innebära att dina föräldrar och syskon inte kommer ha någon efterarvsrätt. Detta eftersom den enda arvingen som alltid har rätt till arv är den avlidnes bröstarvingar. Om du upprättar ett sådant testamente kommer din make få full äganderätt över egendomen och såldes kunna testamentera bort den om hen så önskar. Detta innebär också att din makes barn såklart kommer ärva även denna egendom då du hen avlider. SlutsatsDin makes barn ärver inte då du avlider. Det kommer endast vara din make som ärver. Om du inte skriver ett testamente kommer din make ärva med fri förfoganderätt. Detta kommer innebära att dina föräldrar och syskon, och även syskons barn, har efterarvsrätt då din make avlider. Alltså kommer inte din makes barn ärva efter dig.Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Kan man göra tillägg till ett testamente?

2019-12-20 i Testamente
FRÅGA |En barnlös änkling har testamenterat hela sin kvarlåtenskap till medicinsk forskning i ett befintligt testamente.Han vill nu lägga till ett personligt legat till en vän.Måste legatet skrivas på ett särskilt dokument, eller kan det läggas till på testamentet?Någon speciell rubrik ; eller räcker det med "Legat" eller "Legat som tillägg till testamenteav av den........"?Legatet skall väl dateras o bevittnas på samma sätt som testamentet?PS Tack för hjälp med mitt eget testamente för några år sedan!
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om testamenten finns i ärvdabalken (ÄB). Det går bra att göra ändringar i eller tillägg till testamentet (10 kap. 6 § ÄB). Ett sådant tillägg måste dock uppfylla formkraven för att upprätta ett testamente. Det ska alltså göras skriftligen och bevittnas av två vittnen, samt ska både testatorn och vittnena underteckna testamentet (10 kap. 1 § ÄB). I övrigt finns det inget krav för hur man formulerar ett testamente. Det är ju dock självklart alltid att föredra att det är så tydligt som möjligt. Detta för att det inte ska uppstå problem vid tolkningen, då testatorn inte längre är i livet och kan förklara sin vilja. Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Vem ärver en makes enskilda egendom?

2019-12-18 i Enskild egendom
FRÅGA |Hej,I ett testamente är det testamenterat att arvet är till arvtagaren som enskild egendom. Vad jag har förstått säkrar det en gift arvtagare vid en eventuell skilsmässa att behålla hela arvet. Arvtagaren har 3 barn. Har två frågor kring detta:- Om maken skulle falla i från (avlida) vem ärver då arvtagarens förmögenhet, barnen eller maken om inget ytterligare testamente är skrivet.- Hur säkrar man arvet över tiden som är enskild egendom, till exempel om man ärver aktier? Hur låser man dem. Med vänlig hälsning,
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att svara på din fråga kommer jag hänvisa till äktenskapsbalken (ÄktB) och ärvdabalken (ÄB). Vad innebär enskild egendom?Allt makar äger är giftorättsgods i den mån det inte är enskild egendom (7 kap. 1 § ÄktB). Att något är giftorättsgods innebär att det ska ingå i en bodelning mellan makarna (10 kap. 1 § ÄktB). Egendom kan bli enskild genom till exempel äktenskapsförord, eller genom att den ena maken ärvt det med villkor i testamente att egendomen ska vara enskild (7 kap. 2 § ÄktB). Vad händer om en make avlider?Om en person som är gift avlider ska en bodelning göras mellan den efterlevande maken och den avlidne makens dödsbo (1 kap. 5 § och 9 kap. 1 § ÄktB). I bodelningen ingår som nämnt ovan makarnas giftorättsgods. Enskild egendom ska hållas utanför bodelningen. Detta innebär att den avlidne makens dödsbo kommer behålla dennes enskilda egendom, och detta tillsammans med det giftorättsgods som tillfaller denne i bodelningen kommer utgör arvet efter denne. Vem ärver om någon som är gift avlider?Huvudregeln inom svensk rätt är att den avlidnes bröstarvingar, alltså dennes barn, ska ärva (2 kap. 1 § ÄB). Dock finns även en arvsrätt för den efterlevande maken. Om den avlidne är gift ska hela dennes kvarlåtenskap tillfalla den efterlevande maken (3 kap. 1 § ÄB). Denna rätt går före makarnas gemensamma barns arvsrätt. De får istället rätt att ärva då båda föräldrarna avlidit (3 kap. 2 § ÄB). Detta innebär att den efterlevande maken kommer ärva även den avlidne makens enskilda egendom. Enskild egendom spelar bara roll vid bodelningen och inte vid fördelningen av arvet. Det finns dock ett undantag från denna rätt för efterlevande make att ärva. Det gäller när den avlidne har barn som inte är den efterlevande makens barn. Dessa barn kallas för särkullbarn. Särkullbarn har alltid rätt att få ut sitt arv efter sin förälder direkt (3 kap. 1 § andra meningen ÄB). Detta innebär att om den avlidne endast har särkullbarn kommer de ha rätt att få ut sitt arv efter sin förälder direkt, och den efterlevande maken har inte rätt att ärva något. Den enda inskränkningen i särkullbarnens rätt är att en efterlevande make alltid har rätt att efter bodelningen ha egendom som motsvarar minst fyra prisbasbelopp (3 kap. 1 § andra stycket ÄB). Ett prisbasbelopp är ett fastställt belopp som används för beräkning av olika förmåner och avgifter. 2019 är ett prisbasbelopp 46 500 kr. Om den efterlevande maken inte uppnår detta efter bodelningen har hen rätt att få ut så mycket ur arvet efter den avlidne att hen uppnår det.Kan man hindra den efterlevande maken från att ärva enskild egendom?Det är möjligt att skriva ett testamente där man anger att viss egendom man äger, till exempel det som är enskild egendom, inte ska tillfalla den efterlevande maken utan att barnen ska ärva detta direkt (9 kap. 1 § ÄB). Ett sådant testamente ska respekteras. Den enda inskränkningen i rätten att skriva ett testamente för att hindra sin make att ärva är det jag beskrivit ovan om att den efterlevande maken efter bodelningen alltid har rätt till minst fyra prisbasbelopp. Denna rätt gäller även före ett testamente. Det finns flera formkrav som måste vara uppfyllda för att ett testamente ska vara giltigt. Det ska till exempel vara skriftligt och bevittnat (10 kap. 1 § ÄB). Hur säkrar man arvet över tiden som är enskild egendom, till exempel om man ärver aktier?Att något en make ärvt är enskild egendom enligt ett testamente är alltså giltigt och ska respekteras. Däremot gäller huvudregeln att avkastning av enskild egendom är giftorättsgods (7 kap. 2 § andra stycket ÄktB). Detta innebär till exempel att utdelning på aktier är giftorättsgods, även om själva aktierna är enskild egendom. För att avkastning av enskild egendom inte ska vara giftorättsgods krävs att detta framgår av till exempel testamentet som gör egendomen enskild, eller av ett äktenskapsförord. Om det inte står i testamentet i fråga att eventuell avkastning av enskild egendom ska vara enskild kan makarna alltså skriva ett äktenskapsförord där de anger att även avkastning av enskild egendom ska vara enskild. SlutsatsDe korta svaren på dina frågor är alltså att maken kommer ärva även den avlidna makens enskilda egendom, så länge den avlidne maken inte har särkullbarn. Då kommer dessa ärva istället för den efterlevande maken, och den efterlevande maken har bara rätt till egendom till ett värde av fyra prisbasbelopp. För att säkra att även avkastning av enskild egendom är enskild måste man upprätta ett äktenskapsförord. Ni kan enkelt och till ett fast pris upprätta ett äktenskapsförord via vår avtalstjänst. Den hittar ni här.Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,