Gåvobrev vid överföring av pengar

2021-03-30 i Gåva
FRÅGA |Hej! Jag har en moster i Italien som skämmer bort mig mig då och då. Då hon vill överföra större summor till mig inom den närmaste tiden, ca upp till 20000 euro undrar jag hur det funkar med gåvobrev? Behöver hon upprätta ett gåvobrev varje gång hon vill skicka pengar till mig? Hon är ju lite äldre och tycker att det låter krångligt att behöva skriva gåvobrev tillsammans med en jurist varje gång. Hon brukar gå personligen till banken i Italien och göra överföringarna. Finns det någon regel för hur mycket jag kan ta emot utan att hon behöver skriva gåvobrev? Tack på förhand!
Philip Stocker |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det kan vara bra att upprätta ett gåvobrev oavsett om det finns ett lagstadgat krav på det eller inte. Detta kan skydda dig mot framtida tvister om arv, dessutom är det ett bra bevis på att gåva har faktiskt skett. Det krävs alltid ett gåvobrev vid gåva av en fastighet, bostadsrätt eller tomträtt. I ditt fall gäller det gåva av lös egendom, vilket innebär att det inte är obligatoriskt med ett gåvobrev. När det gäller lös egendom anses gåvan vara bindande vid tradition, det vill säga när det har bytt ägare enligt 2§ GåvoL. Vidare finns det tre kriterier som måste vara uppfyllda för att det ska anses vara en gåva i rättslig mening: - Det ska vara frivilligt- Det ska finnas en gåvoavsikt-Det ska ske en förmögenhetsöverföring.Dessa tre kriterier kan vara bra att fundera över för att säkerställa att det verkligen betraktas som en gåva i lagens mening. I frågan framkommer det ingen information som kan ifrågasätta detta, så den frågan lämnar jag obesvarad. Sammanfattningsvis behöver inte din moster skriva ett gåvobrev varje gång hon skickar över pengar, även om det kan vara bra. Det finns inte heller någon gräns som reglerar hur mycket du får ta emot utan ett gåvobrev. Om du har fler frågor eller något var otydligt, är du välkommen att höra av dig till oss på Lawline igen. Det finns även möjlighet att boka tid hos någon av våra jurister på lawline.se/boka.Med vänlig hälsning,

Hur avgörs befogenheten vid en ställningsfullmakt?

2021-03-30 i AVTALSRÄTT
FRÅGA |StällningsfullmaktInnebär detta att en säljande person har rätt att teckna ett leveransavtal med en kund inom beloppsgräns?
Ted Winström |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga.En ställningsfullmakt är en typ av självständig fullmakt som regleras i 10 § andra stycket avtalslagen. Situationen uppkommer när någon intar en ställning där man genom lag, avtal eller sedvänja har behörighet att handla å någon annans vägnar. Fullmäktigen får då vidta rättshandlingar som ligger inom behörigheten för fullmakten. En anställd i ett företag är ett typexempel på någon som ofta kan inneha en ställningsfullmakt.Hur denna behörighet avgörs finns oftast inte reglerat i lag. För att fastställa fullmaktens yttre gräns får man istället kolla på sedvänjan i den aktuella branschen. I ditt fall verkar det röra sig om någon som arbetar som säljare. Om det i den aktuella branschen är kutym att säljare får teckna leveransavtal ligger fullmäktigens handlande inom behörigheten, alltså inom fullmaktens yttersta gräns. En rättshandling som ligger inom behörigheten binder som utgångspunkt huvudmannen (se vidare 10 § första stycket avtalslagen).Om det står klart att en säljare inom branschen får teckna leveransavtal men huvudmannen har meddelat inskränkande föreskrifter måste dock rättshandlingen även falla inom denna gräns, det kan t.ex. röra sig om en beloppsgräns. Denna gräns som utgörs av inskränkande föreskrifter kallas befogenhet. Om säljaren då tecknar ett leveransavtal som överstiger en av huvudmannen meddelad beloppsgräns har fullmäktigen handlat utanför sin befogenhet. Huvudmannen blir då inte bunden av fullmäktigens agerande, förutsatt att motparten, tredje man, handlat i ond tro. Var tredje man emellertid okunnig om den meddelade inskränkningen för fullmäktigen (tredje man var i god tro) blir huvudmannen ändock bunden av rättshandlingen (se vidare 11 § första stycket avtalslagen).Sammanfattningsvis beror svaret på din fråga på sedvänjan i branschen samt på om huvudmannen i det aktuella fallet har meddelat en beloppsgräns till säljaren som hen måste hålla sig inom.Hoppas att detta gav svar på din fråga.Med vänliga hälsningar,

Samäganderättsavtal

2021-03-29 i Samägandeavtal
FRÅGA |Finns någon mall för utformning av avtal mellan syskon som äger en fastighet tillsammans ?
Emma Gurander |Hej och tack för att du vänder dig till oss med din fråga!Då två eller fler individer gemensamt äger egendom tillsammans rör det sig om samägande. Varje person som äger en andel av egendomen har samäganderätt. Oftast måste dessa delägare till egendomen vara överens om de flesta angelägenheterna som rör egendomen. Lagen om samäganderätt är tillämplig, och reglerar bland annat delägarnas olika rättigheter och skyldigheter. Det råder dock avtalsfrihet, vilket innebär att parterna i stor utsträckning är fria att själva avtala om hur de vill lösa situationen. Det är därmed klokt att upprätta ett samäganderättsavtal sinsemellan. Detta avtal kan reda ut oklarheter samt inkludera övriga villkor, som lagen eventuellt inte tar upp. Samägande kan ofta leda till konflikter, att tidigt upprätta avtal kan således minska risken för onödiga konflikter mellan parterna. I samäganderättsavtalet kan delägarna exempelvis reglera:hur stor andel varje delägare ska erhållavad som gäller vid försäljning av fastighetenhur disponeringen och nyttjanderätten av fastigheten ska se ut hur mycket pengar som ska läggas på underhåll av fastigheten hur vinstfördelningen av fastigheten ska fördelasDet finns många online tjänster som erbjuder mallar av samäganderättsavtal. Det viktigaste är däremot att ert samäganderättsavtal är baserat på era specifika förhållanden och omständigheter. Ett samäganderättsavtal som i stor mån är skräddarsydd för er situation är att föredra.Hoppas du har fått svar på din fråga!Vänligen,

Hur bestämmer vi värdet när jag ska köpa ut min bror ur samägt fritidshus?

2021-03-28 i Samägandeavtal
FRÅGA |Min yngre bror och jag fick ett fritidshus i gåva av vår far i oktober 1981 mot en revers om 15000 kr vardera. Samägandet fungerade bra ända tills det blev tal om renovering. Det vill min bror inte vara med att betala och så har det hållt på i 10-15 år. Nu är vi överens om att jag ska lösa ut honom från vårt gemensamma fritidshus.Gör man inte bara varsin värdering? När jag för detta på tal blir jag tystad av min bror och han säger att det är han som sköter det hela något som ger mig dåliga vibrationer.
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningSom jag förstår det av din fråga samäger du en fastighet tillsammans med din bror. Den lag som reglerar vad som gäller er emellan är samäganderättslagen (SamägL). Lagen är dispositiv innebärande att det är möjligt att avtala att annat ska gälla. Av din fråga framkommer inte att det finns något separat avtal som sätter samäganderättslagen ur spel varför min utgångspunkt är att den är tillämplig.Det finns inte lagstadgat hur värdering ska skeOm du ska köpa ut din bror ur fastigheten gäller i slutändan att ni ska komma överens. Ni måste således komma överens om vilket värde ni anser att fastigheten har och hur vilket pris du ska betala för din brors andel. Ett vanligt förekommande sätt är, precis som du själv är inne på, att parterna tar in varsin värderingsman och att man tar ett genomsnitt av de två värderingarna för att fastställa värdet.Din bror kan således inte ensidigt bestämma att ni bara ska ta in en värderingsman. Däremot kan din bror ensidigt bestämma vad han vill sälja sin andel för. Det innebär likväl att även om ni skulle ta in varsin värderingsman kan din bror begära ett högre pris. Det är således upp till din bror hur mycket han begär för sin andel och upp till dig om du kan godta hans erbjudande eller ej.Om ni inte kan komma överens finns det alternativDet finns däremot en möjlighet om ni inte kan komma överens att någon av er begär tvångsförsäljning av hela fastigheten. Ansökan om sådan försäljning ska lämnas in till tingsrätten. Andra delägare kan normalt inte förhindra försäljningen, undantaget är om det finns synnerliga skäl då det kan ges anstånd (6 § SamägL). I praxis har rekvisitet "synnerliga skäl" tolkats strängt och det ska mycket till innan synnerliga skäl anses föreligga för att skjuta upp/få anstånd med försäljningen.Om någon av er begär det, ska domstolen besluta om ett minimipris som fastigheten inte får säljas under (9 § SamägL). Minimipriset har funktionen av ett minimiskydd för att fastigheten inte ska säljas så billigt att det blir oförmånligt för någon av er. Minimipriset får inte sättas så högt att det i praktiken förhindrar eller försvårar en försäljning.Högsta domstolen har i praxis uttalat att när en fastighet utbjuds till försäljning enligt samäganderättslagen är utgångspunkten för minimipriset att det ska motsvara taxeringsvärdet. Om en utredning i det särskilda fallet ger stöd för bedömningen att försäljningspriset kommer att avvika från det marknadsvärde som ligger till grund för försäljningen, ska minimipriset sättas till tre fjärdedelar av ett försiktigt uppskattat försäljningspris (NJA 2012 s. 757).När rätten beslutar om att fastigheten på delägares begäran ska säljas på offentlig auktion kommer en god man att utses. Vederbörandes uppgift är att ombesörja auktionen och fördela köpeskillingen (8 § SamägL). De kostnader som uppkommer för god man, auktionskostnader m.m. ska delägarna dela på utifrån sin lott i fastigheten (15 § SamägL). I fallet innebär det att om ni äger hälften var, delar ni på kostnaderna med hälften var.Under auktionen kan vem som helst lägga bud på fastigheten. Vill du köpa ut din bror kan du således lägga bud under auktionen. Men det innebär även att andra intressenter får möjlighet att lägga bud för att köpa fastigheten. Om ni våda är närvarande under auktionen och överens om att anta eller förkasta ett anbud gäller det beslutet (12 § första stycket SamägL). Är ni inte överens gäller det högsta budet, så länge det inte understiger eventuellt beslutat minimipris (12 § andra stycket SamägL).För- och nackdelar med tvångsförsäljning av samägd egendomDen största fördelen med tvångsförsäljning är att det ger en delägare möjlighet att sälja hela fastigheten även om alla inte är överens. Ytterligare en fördel är att det verkliga marknadspriset kommer att visas.Nackdelarna med tvångsförsäljning är främst kostnaden som uppkommer för god man (lön för visning, auktionskostnader m.m.). En annan nackdel är att det finns en risk att ingen av er lägger det högsta budet och att någon annan i slutändan blir ägare till fastigheten.Om du behöver vidare hjälp från en av våra jurister på Lawline juristbyrå är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post för en offert och vidare kontakt. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Kan man kräva tillbaka gåva?

2021-03-30 i Gåva
FRÅGA |Min syster och före detta make hade varit skilda i flera år. Hon fick pengar i gåva från honom under äktenskapet. De vill gifta sig med varandra igen. Kan mannen kräva tillbaka pengarna han gav henne tidigare? Hon har gett bort pengarna som gåva till sina barnbarn under den tid de skildes.
Madelen Henriksson |Hej! Tack för att du valde att vända dig till Lawline med din fråga. Gåvor mellan makar regleras i äktenskapsbalken (ÄktB). Där framgår det att en gåva är gällande om den antingen uppfyller kraven för gåva i allmänhet eller om den har registrerats som gåva hos skatteverket (8 kap. 1 § första stycket ÄktB). När det gäller gåvor i allmänhet går reglerna kring detta att finna i gåvolagen. Det uppställs där tre krav för att en gåva ska vara giltig. Till att börja med ska givaren frivilligt ha gett bort gåvan. Därefter så ska givaren haft för avsikt att ge bort gåvan till gåvomottagaren. Avslutningsvis ska det ha skett en förmögenhetsöverföring, i ditt fall att han fört över pengarna till henne (1 § gåvolagen). Jag tolkar det som att hennes före detta make frivilligt gett henne pengarna. Eftersom de tre kraven som ställs upp är uppfyllda ska gåvan ses som fullbordad (2 § gåvolagen). När en gåva är fullbordad har även äganderätten till egendomen flyttats över. Det är alltså din syster som äger pengarna och hennes före detta make kan inte kräva tillbaka dem. Det hade i sådana fall krävts att din syster och hennes före detta make hade avtalat om att han skulle ha rätt att få tillbaka pengarna. Vad jag förstår det som har de inte gjort det. Jag hoppas mitt svar har varit till hjälp för dig. Du är annars välkommen att skicka in en ny fråga. Vänliga hälsningar,

Försäljning av fastighet och samäganderättsavtal

2021-03-29 i Samägandeavtal
FRÅGA |Hejsan!Jag äger villa/fritidshus i Värmdö (1/1). Nu har jag separerat och skilsmässan har gått igenom.Jag och min x-make kommer inte överens om att sälja huset nu, han vill bo kvar ett år, men jag vill sälja nu för efterfrågan är stor ute på Värmdö. Jag kan ju inte köra över honom, för han skall ha 50% och jag 50% av villan. Då tänkte jag att, han kan hyra min 50% av huset som jag äger och viupprättar ett kontrakt/avtal om hur lång tid och till vilken kostnad?Kan ni hjälpa mej med ett svar om detta är möjligt ?Mvh
Linn Gustafsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I och med att ert äktenskap har upphört är inte längre äktenskapsbalken tillämplig på er gemensamt ägda egendom. I egenskap av delägare till fastigheten blir istället samäganderättslagen av relevans.Som delägare till en fastighet kan ingen av er vidta förvaltande åtgärder utan den andres samtycke, vilket innebär att du precis som du säger inte kan påbörja en försäljning utan att du och din ex-make kommit överens om det (2 § samäganderättslagen). Däremot har var och en av delägarna rätt att begära att egendomen utbjuds till försäljning på offentlig auktion, vilket betyder att du kan ansöka om detta hos Tingsrätten i den kommun som fastigheten är belägen i och därmed få fastigheten såld trots din ex-makes invändningar (6 § samäganderättslagen). Detta används ofta som hävstång för en delägare som vill sälja gentemot en delägare som inte vill sälja för att komma överens om hur förvaltningen ska gå till eller till vilket pris delägarna ska kunna köpa ut varandra. I vissa fall kan en delägare dock yrka att förhindra en försäljning om det föreligger synnerliga skäl. Huruvida detta är en risk i ditt fall eller inte kan jag inte förutse utifrån omständigheterna i frågan.Eftersom du uttrycker att du inte i första hand vill sälja mot din ex-makes vilja, så är ett smidigt sätt att lösa tvisten att du begär att bli utköpt, varpå du får förhandla fram ett pris du finner lämpligt. Ett bra förhandlingsinstrument i denna situation är att använda din rätt att framtvinga en försäljning på offentlig auktion för att få din önskan bemött.Om du inte omedelbart vill köpas ut så kan ni istället teckna ett samäganderättsavtal för hur fastigheten fortsättningsvis ska förvaltas. I detta kan ni reglera vem som ska bära olika kostnader och hur en framtida försäljning ska gå till.Vad gäller förslaget om att din ex-make kan hyra din del av fastigheten så gäller som ovan nämnt att ni får upprätta ett mellan er bindande samäganderättsavtal där ni får komma överens om de villkor ni önskar ska gälla fram till en eventuell försäljning. Samäganderättslagen är s.k. dispositiv, vilket innebär att den bara gäller under förutsättning att inget annat har avtalats. Alltså äger ni rätt att själva bestämma om ersättning, kostnadsfördelning, försäljning m.m. i ett sådant avtal.Behöver du hjälp med att upprätta ett samäganderättsavtal så är du välkommen att höra av dig till Lawlines jurister. Skulle du vilja det så kan du boka här.

Kan en felskrivning göra avtal ogiltigt?

2021-03-29 i Avtals ogiltighet
FRÅGA |Vi har bokat bröllop på en gård. Vi skrev kontrakt i sep-okt 2020 gällande bröllop i juli 2021. Det som hände var att värden för lokalen skickade ut ett avtal först med ett annat belopp men samma datum, som vi signerade och skickade tillbaka. Därefter insåg värden att det var fel belopp och skickade ett nytt avtal med nya belopp för samma bröllop/datum som vi signerade och godtog då. Kan detta på något sätt ogiltigförklara kontraktet helt eller vilket kontrakt är det som gäller?
Emil Wellander |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Inledningsvis blir avtalslagen (1915:218) (AvtL) tillämplig på din fråga, då frågan rör avtalsrätt.Avtalet är enligt huvudregeln bindandeSvensk avtalsrätt grundar sig på löftesprincipen. Av 1 § AvtL framgår att ett avtal blir bindande när ena parten har skickat ett anbud (ett förslag) och får en accept (ett godkännande). Jag tolkar din situation som att det är lokalvärden som har skickat ett anbud, varpå ni har signerat, alltså accepterat avtalet. Enligt huvudregeln är alltså ert avtal bindande. Det är dock lite svårt att förstå händelseförloppet i frågan. Om jag ska tolka din fråga som att ni redan har signerat ett avtal en gång är det avtalet bindande, om det var "rätt pris". Har ni däremot accepterat även det "nya" avtalet så bör det nya avtalet gälla och ersätta det gamla.Det finns undantag från avtalsbundenhetDet är dock viktigt att belysa att undantag finns för när ett avtal är bindande, d.v.s. ogiltighetsgrunderna. En av dessa framgår av 32 § AvtL och kallas förklaringsmisstag. Det handlar om att en felskrivning inte är bindande så länge ni som motparter förstod att det var fel, eller borde ha förstått. Exempelvis borde ni ha förstått att det var fel summa, om ni länge har diskuterat fram ett visst pris och bestämt er för 10 000 kr, men att det i kontraktet ni signerade stod 1000 kr. Ett uppenbart skrivfel har alltså uppkommit där det är uppenbart att en 0:a saknas. Då borde ni ha förstått att det var en felskrivning och motparten blir inte längre bundna av sitt anbud om felaktiga 1000kr. Om er situatoíon dock är den motsatta, det vill säga att "misstaget" inte var något ni förstod eller borde ha förstått, så är motparten bunden av sitt anbud. Det billigare priset ska således gälla.Motparten kan ha återkallat anbudetYtterligare ett undantag mot avtalsbundenhet i din situation skulle vara om lokalvärden återkallat sitt anbud till er innan eller samtidigt som ni fick det nya kontraktet. Denna situation regleras i 7 § AvtL. Om det var så att ni fick del av kontrakten samtidigt så ska alltså det nya avtalet räknas som att det gamla upphävs och är det korrekta, om det framgår att det gamla avtalet inte ska gälla i förhållande till det nya. I sådana fall är motparten inte bunden av felskrivningen i första avtalet. Om ni dock fick det andra kontraktet efter det första (alltså inte samtidigt), så är detta återkallande inte tillämpligt och avtalet är bindande. SammanfattningFör att summera ihop svaret är huvudregeln att avtal är bindande efter ena parten skickat ett anbud och andra parten har accepterat anbudet. Beroende på hur händelseförloppet exakt har sett ut kan dock olika undantagsregler som belysts aktualiseras för att ert avtal inte ska vara bindande. Jag hoppas att du fick svar på din fråga!

Vad ska vara med i ett avtal?

2021-03-27 i Avtal
FRÅGA |Hej. Man ska sälja cykel till en vän. Upprätta ett köpeavtal mellan mig och min vän. Fundera på vad som bör vara med i avtalet för att inte några tvister ska uppstå i framtiden. Tack
Fredrik Nygren |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du undrar över vad som bör vara med i ett avtal mellan två stycken privatpersoner vid köp/försäljning av lösöre – d.v.s. lös egendom som inte utgörs av pengar, värdepapper eller olika slags rättigheter. I det följande kommer jag först gå igenom lite allmänna saker att tänka på och sedan går jag igenom 10 saker som kan vara bra att ha med i ett avtal. För att vara på den säkra sidan är det dock alltid bäst att låta någon av våra jurister vara med vid utformandet av avtal, sådana tjänster har vi till fastpris här. Allmänt om avtalFörst och främst behöver ett avtal inte vara skriftligt för att det ska vara giltigt. Muntliga avtal är exempelvis precis lika giltiga som skriftliga sådana. För att undvika oklarheter är skriftliga avtal dock att rekommendera. För det fall att en eventuell tvist skulle uppkomma mellan parterna efter det att avtalet ingåtts, gör ett skriftligt avtal det mycket enklare att bevisa vad man det är man faktiskt har avtalat om. En annan sak att tänka på vid ingående av avtal är att minderåriga, d.v.s. personer som ännu inte fyllt 18 år, som huvudregeln inte kan ingå avtal med bindande verkan. Har man ingått avtal med en minderårig finns det risk för att prestationerna enligt avtalet ska gå åter. Om du således skulle sälja cykeln till någon som inte har fyllt 18 år än kan det leda till att köparen måste lämna tillbaka cykeln och att du måste lämna tillbaka den ersättning du erhöll vid försäljningen. (9 kap. 1 och 7 § föräldrabalken)En sista allmän sak om köpeavtal är att köplagen blir tillämplig. Det är en s.k. dispositiv lag vilket innebär att det går att avtala bort det som följer av lagen, men om man skulle upptäcka att avtalet inte fullständigt reglerar vilka prestationer som gäller mellan dig och köparen, kommer lagen användas för att fylla ut "luckorna" i avtalet. Vad som bör vara med i avtalet1. RubrikDet första man möts av när man kollar på ett avtal är dess rubrik. Rubriken har egentligen ingen jättestor betydelse då det främst är innehållet i avtalet som är viktigt, men om en tvist skulle uppkomma och en domstol måste ta sig an att tolka avtalet så är avtalets rubrik en bra vägledningen om vilket syfte avtalet har. Exempel på rubriker skulle kunna vara "köpeavtal" eller "upplåtelseavtal". I ditt fall skulle det första passa då det faktiskt rör sig om ett köp och inte någon uthyrning. 2. InledningEfter rubriken kan det vara bra att ha med en kort inledning till avtalet där man vidare beskriver dess syfte. Återigen är detta en del som är bra att ha med just ifall en tvist skulle uppstå och någon måste ta sig an att tolka erat avtal. Här bör man skriva vad parterna avser med avtalet, att det faktiskt är fråga om en överlåtelse där den ena parten åtar sig prestera något (i ditt fall en cykel) och den andra parten åtar sig en motprestation (att betala). Ju mer information desto bättre så det skadar aldrig att skriva med en liten bakgrund till avtalet. 3. Avtalets parterEfter inledningen till avtalet är det på sin plats att ange vilka parterna i avtalet är, detta kan verka som en självklarhet för er som ingår avtalet, men återigen är det viktigt att ha med för att undvika eventuella tvister. Så mycket informations som möjligt är återkommande en bra utgångspunkt när man skriver avtal, person- och kontaktuppgifter till samtliga parter i avtalet är därför bra att ha med. I ditt fall verkar ni enbart vara två parter så det räcker med era respektive uppgifter. 4. Avtalets föremålSom jag var inne på tidigare är det viktigt att få med vad avtalet faktiskt avser. I ditt fall handlar det om en cykel, men ju exaktare du kan vara i din beskrivning av cykeln desto bättre. Vad är det exempelvis för märke, modell, färg etc. Genom att vara väldigt tydlig och konkret i beskrivningen av föremålet för avtalet minskar risken för missförstånd och alternativa tolkningar om vad det är du faktiskt åtar dig att sälja till avtalets motpart. 5. Pris och betalningEfter att föremålet för avtalet är angett är det viktigt att även ange priset för föremålet. I vissa fall kan prissättningen vara mer komplicerad men det vanligaste är att man anger ett fast pris som ska betalas vid en viss tidpunkt. Det kan då vara bra att exempelvis ange vem som ska genomföra sin prestation först, alltså om betalningen ska ske innan eller efter det att motparten i ditt scenario får cykeln. Det bör även framgå hur betalningen ska ske, exempelvis kontant med hela summan på en gång. 6. Villkor för avtaletI övrigt kan det även vara bra att ha med vilka villkor som gäller för avtalet. Gäller avtalet kanske bara för en specifik tid, d.v.s. att om köparen inte dyker upp inom en viss tid så går anbudet (ditt åtagande att sälja cykeln) åter. Det är i detta hänseende även bra att klargöra vem som står för den eventuella leveransen av cykeln, kommer köparen och hämtar den eller ska du på något sätt frakta den till köparen, och vem står i så fall för fraktkostnader. Vilka platser respektive tid och datum är det i så fall som gäller.7. DröjsmålEfter att avtalets föremål, dess pris och villkoren för avtalet är angett är det också bra att komma överens om och skriva ned vad som händer om någon inte presterar sin del av avtalet i tid. Ska du som säljare kanske få någon form av dröjsmålsränta om köparen inte betalar i tid? Och om du som säljare inte lyckas leverera cykeln i tid, ska köparen då kanske ha rätt till någon ersättning för förseningen eller t.o.m. få dra sig ur avtalet helt och hållet?8. Fel i avtalets föremålUtöver vad som händer vid eventuella dröjsmål kan det även vara bra att komma överens och skriva ned vad som händer om köparen inte är nöjd med cykeln och tycker att den inte uppnår det du som säljare utlovade. Om det visar sig att någon del på cykeln var trasig, ska du som säljare då få en chans att rätta till felet eller ska köparen kanske få lämna tillbaka cykeln och få tillbaka sina pengar?9. Force Majeure-klausulMot slutet av avtalet är det även bra att föra in en del om vad som händer vid exceptionella förhållanden (s.k. Force Majeure-situationer) där det händer något oförutsägbart som ligger utanför eran kontroll. I dessa sammanhang brukar man prata om exempelvis naturkatastrofer, större olyckor eller krig, som gör det omöjligt för parterna att kunna prestera i enlighet med avtalet. Vid sådana situationer, ska någon, eller kanske båda parterna, vara friskrivna från att fullfölja sina åtaganden enligt avtalet?10. Underteckning Slutligen kommer den troligtvis viktigaste delen av avtalet, nämligen undertecknandet som gör avtalet bindande för parterna. Gör utrymme för underteckning och därtill kan det även vara bra med namnförtydligande. Återigen är det bra med så mycket information som möjligt och det skadar därför inte att även ange ort och datum för när undertecknandet av avtalet äger rum. Jag hoppas att du fick hjälp med din fråga!Med vänliga hälsningar,