Vilka högskolepoäng räknas med när jag ansöker om nya studiemedel?

2021-01-19 i CSN
FRÅGA |Hej,Fråga angående studieresultat hos csn: För att få nytt studiebidrag behöver jag klara 75% av 30hp. Men säg att jag saknar några poäng, skulle jag då kunna använda några poäng av den tid jag läste utan studiebidrag? Jag läste 60hp utan studiebidrag under 2019-2020.
Amanda Aitomäki |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Reglerna om studiemedel hos CSN regleras i Studiestödslagen (1999:1395) samt Studiestödsförordningen (2000:655).ResultatkravKravet för att få nya studiemedel är att du ska ha bedrivit dina studier i normal takt (3 kap. 7 § första stycket studiestödslagen). Det innebär att du ska ha klarat en viss procent av de poäng du läste senast du fick studiemedel (3 kap. 5 § studiestödsförordningen).När du ansöker om studiemedel ska du ha klarat 62,5 procent av studierna de första 40 veckorna och därefter gäller att du ska ha klarat 75 procent av studierna (3 kap. 5 § studiestödsförordningen)Perioden som poängen beräknas på är den föregående perioden med studiemedel. Du får räkna med alla poäng från den senaste perioden med studiemedel samt poäng du läst efter den senaste perioden. Poäng du klarade innan du fick studiemedel kan alltså inte räknas in.Exempel:Du har studiemedel under hösten 2020. När du ska söka nya studiemedel för våren 2021 kommer CSN att pröva resultatet från föregående period med studiemedel. Alltså från höstterminen 2020.De poäng som du får tillgodoräkna dig är de poängen du läste under senaste perioden med studiemedel (hösten 2020) och eventuella poäng du tagit efter detta. Poäng du läste utan studiemedel hösten 2019 och våren 2020 kan du således inte tillgodoräkna dig eftersom dessa poäng togs före din senaste period med studiemedel. SammanfattningsvisEnbart poäng avklarade under senaste studiemedelsperioden och efter detta får räknas med.Jag hoppas att du fått svar på din fråga. Har du fler funderingar om ditt enskilda ärende hos CSN skulle jag rekommendera dig att vända dig till dem för vidare råd och vägledning. Tveka inte att höra av dig till Lawline igen om du har fler frågor eller funderingar.Vänligen,

Rätt till ersättning vid ärr

2021-01-19 i Alla Frågor
FRÅGA |10cm stort ärr i ansikte efter hudcancer operation för 15 månader sedan
André Blomquist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline. Inledningsvis kan jag inte urskilja en fråga. Om du syftar till att få ersättning för ditt ärr rekommenderar jag att du vänder dig till ditt försäkringsbolag. Hoppas du fick svar på din fråga, MVH

Är det möjligt att genom äktenskapsförord och testamente göra särkullbarn arvlösa?

2021-01-19 i Särkullbarn
FRÅGA |Är det möjligt att genom äktenskapsförord och testamente göra särkullbarn arvlösa?
Erik Asp |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga regleras i ärvdabalken (ÄB) och äktenskapsbalken (ÄktB).Utgångspunkten är att bröstarvingar, dvs. barn till arvlåtaren, alltid har rätt till sin laglott (2 kap. 1 § ÄB samt 7 kap. 1 § ÄB). Laglotten utgör halva arvslotten vilket är det som tillfaller arvtagaren i det fall något testamente inte har upprättats. Eftersom ett särkullbarn är bröstarvinge till en av makarna i ett äktenskap har barnet alltså alltid rätt att få ut sin laglott efter sin förälders död. När någon av makarna i ett äktenskap avlider så är huvudregeln att hela kvarlåtenskapen går till den efterlevande maken (3 kap. 1 § första stycket första meningen ÄB). Makarnas gemensamma barn har då inte rätt att få ut sitt arv förrän även den efterlevande föräldern avlider. När det gäller särkullbarn är regleringen annorlunda. Särkullbarn behöver inte vänta på att även sin förälders efterlevande make avlider för att få ut sin laglott utan har rätt att få ut den direkt efter sin förälders bortgång (3 kap. 1 § första stycket andra meningen ÄB).TestamenteEftersom hälften av arvslotten utgör laglott har alltså föräldern motsatsvis möjlighet att testamentera bort den andra halvan av sin kvarlåtenskap utan att det kränker rätten till laglott. I det fall ett testamente kränker rätten till laglott (t.ex. om en förälder till ett särkullbarn testamenterar bort hela sin kvarlåtenskap till sin nya make) har barnet möjlighet att jämka testamentet (7 kap. 3 § ÄB). Tidsfristen för att påkalla jämkning av testamente är sex månader från det att arvtagaren (i detta fall särkullbarnet) delgivits testamentet av testamentstagaren (7 kap. 3 § tredje stycket ÄB samt 14 kap. 4 § ÄB). Om dock arvtagaren väljer att inte påkalla jämkning av testamentet går denne då miste om sin rätt till laglott från den föräldern och riskerar då att bli arvlös.ÄktenskapsförordGenom ett äktenskapsförord kan makarna bestämma att deras egendom ska vara enskild egendom eller giftorättsgods (7 kap. 3 § ÄktB). Vilken typ av egendom makarna äger har betydelse vid bodelning. Bodelning ska göras när ett äktenskap upplöses och vid dödsfall ska det göras före arvskiftet (se 9 kap. 1 § ÄktB samt 23 kap. 1 § ÄB). I en bodelning ska enbart makarnas giftorättsgods ingå (10 kap. 1 § ÄktB). Makarnas giftorättsgods minus deras skulder läggs sedan samman och delas lika (11 kap. 1-3 §§ ÄktB). Makarna kan därför genom ett äktenskapsförord bestämma att den ena makens egendom ska vara enskild och den andres enbart vara giftorättsgods. Vid likadelningen kommer således den ena maken (den med enbart giftorättsgods) att bli av med halva sin egendom medan den andre kommer att ha kvar sin eftersom den utgör enskild egendom. På så sätt skulle man då kunna göra ett särkullbarns laglott mindre.Förstärkta laglottsskyddetEtt ytterligare skydd för rätten till laglott är det s.k. förstärkta laglottsskyddet. Det kan aktualiseras om en förälder ger bort hela eller delar av sin totala egendom innan denne dör (t.ex. till efterlevande make som inte är förälder till särkullbarnet). Det handlar om gåvor från arvlåtaren som kan likställas med testamente, t.ex. dödsbäddsgåvor eller gåvor som föräldern fortfarande har nytta av tills denne avlider (se 7 kap. 4 § ÄB). Har en sådan gåva givits kan arvtagaren påkalla jämkning av gåvan och gåvans värde kan då läggas till i beräkningen av laglotten. Talan ska väckas inom ett år från det att bouppteckningen avslutades (7 kap. 4 § andra stycket ÄB). Enligt NJA 1985 s. 414 kan även överföring av egendom genom bodelning (se ovan) omfattas av bestämmelsen.SammanfattningsvisSom svar på din fråga har alltså bröstarvingar (inkluderat särkullbarn) alltid rätt till sin laglott efter sin förälders bortgång. Att göra ett särkullbarn arvlös är därför svårt. Det finns likväl möjligheter för föräldern att minska laglotten på olika sätt. Dock finns som sagt ytterligare skydd för rätten till laglott i form av det förstärkta laglottsskyddet.Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Ofullständig fråga

2021-01-19 i Alla Frågor
FRÅGA |https://lawline.se/questions/confirm/44ecec1b03436d44c535d2040cd88ee5e90b03af
Joakim Strömbladh |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Tyvärr verkar delar av din fråga ha fallit bort och jag kan inte utläsa vad du önskar få hjälp med. Vänligen försök att ställa din fråga på nytt så att vi, snarast möjligt, kan återkomma med ett svar.Jag beklagar olägenheten.Vänligen,

Formulera ansökan om avskrivning av studieskuld

2021-01-19 i CSN
FRÅGA |Ansökan om avskrivning från sitt lån på csn Står att man ska göra förljande: beskriva varför du tycker att hela eller delar av studieskuld skall skrivas av.Frågan är då hur skall man formulera ett sådant ? Min tidigare skolbakgrund har varit helt fel, och aldrig fått en chans hamnat rätt ifrån början.
Amanda Aitomäki |Hej, Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Avskrivning av studieskuld kan beviljas om du bedöms ha synnerliga skäl för det (4 kap. 25 § andra stycket Studiestödslagen). Exakt hur du ska formulera din ansökan är svårt att svara på. Du behöver som du själv skriver, beskriva varför du tycker att studieskulden ska skrivas av. I din ansökan ska du förklara vad du har för skäl till att beviljas avskrivning av studielånet. Du skriver att din skolbakgrund har varit helt fel och att du inte fått någon chans att hamna rätt. Jag tycker att du ska skriva just de sakerna i din ansökan och utförligt förklara varför din skolbakgrund varit fel, vad som gjort att du inte fått någon chans och så vidare. De behöver få ett underlag att göra bedömningen på och det är därför viktigt att du utförligt beskriver dina personliga skäl. Om det finns någon sjukdom, funktionsnedsättning eller liknande som påverkat studierna kan de även vilja ha till exempel ett läkarintyg på detta. Kontakta CSN för mer information om eventuella intyg som kan behövas i din ansökan. Jag hoppas att jag kunnat ge dig lite vägledning i frågan. Du kan också gå in på CSN:s hemsida och läsa mer om avskrivning här.Vidare skulle jag rekommendera dig att ta kontakt med CSN om du har fler funderingar om vad ansökan ska innehålla, eventuella intyg eller liknande. Vänligen,

Har arrendatorn rätt att kräva att jag betalar hans fastighetsskatt?

2021-01-19 i Arrende
FRÅGA |HejJag är ägare till ett sommarhus på arrendetomt och betalar kommunal fastighetsavgift +arrende (28.000 )kr. Ägaren till till tomten betalar statlig fastighetsskatt för denna tomt. Enl faktura vill nu ägaren att jag skall betala hans fastighetsskatt , ca3990 + min arrendeavgift 28000kr. Det blir ganska mycket om man inberäknar min kommunala fastighetsavgift på ca 4000 kr. I Kontraktet om bostadsarrende , står det enbart att jag ska betala 28000 kr i arrende. Ingen annan överenskommelse. Har tomtägare rätt att begära att jag betalar hans skatt.?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningSom jag förstår det betalar du f.n. fastighetsavgift för ett sommarhus du äger samt arrendekostnad (28.000 kr) för tomten. Ägaren vill nu att du betalar den kostnad han har i fastighetsskatt (3.990 kronor) och har därför fakturerat dig den. I kontraktet om bostadsarrende står det enbart att du ska betala 28.000 kronor i arrende, inget annat är överenskommet. Du undrar därför om tomtägaren har rätt att kräva betalt av dig.Allmänna bestämmelser om nyttjanderätt och arrende finns i 7-8 kap. jordabalken (JB). Speciella bestämmelser om bostadsarrende finns i 10 kap. JB. Det är normalt sett ägaren som ska betala fastighetsskatt eller fastighetsavgift. I ditt fall blir det olika taxerade enheter varför du betalar fastighetsavgift för sommarstugan, medan fastighetens ägare betalar fastighetsskatten. Det finns däremot inget lagstöd i jordabalken att du är skyldig att betala fastighetsskatten. När det gäller såväl fastighetsavgift som fastighetsskatt framgår av aktuella lagar att det är ägaren som betalar (jfr 2 § lagen om kommunal fastighetsavgift och 2 § lagen om statlig fastighetsskatt).För att arrendatorn ska ha rätt att ta ut avgiften av dig måste ni ha avtalat om det. Ett avtal om bland annat bostadsarrende ska upprättas skriftligen. I handlingen ska samtliga avtalsvillkor anges. Ändringar eller tillägg som inte införts skriftligen är utan verkan (8 kap. 3 § JB). I ert fall innebär det att det finns en möjlighet att avtala om att du ska betala fastighetsägarens fastighetsskatt. Har ni däremot inte avtalat om det föreligger det inte heller någon betalningsskyldighet. Min rekommendation om ni inte avtalat om att du ska betala arrendatorn/fastighetsägarens fastighetsskatt är att du bestrider fakturan på grunden att ni inte avtalat om att det föreligger betalningsskyldighet.Om du behöver vidare hjälp från en av våra jurister är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post för en offert och vidare kontakt. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Hur vet man om någon ärvt med fri förfoganderätt eller äganderätt?

2021-01-19 i Efterarv
FRÅGA |Hur vet man om någon ärvt med fri förfoganderätt eller äganderätt?
André Blomquist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. För att enklast besvara din fråga kan man säga att den som ärver egendom utan att det finns någon som är berättigad till efterarv ärver med fulläganderätt. Det vill säga, att om det exempelvis finns efterarvsberättigade bröstarvingar ärvs den del av egendomen som inte tillkommer den efterlevande genom arv med fri förfoganderätt.

Får man bo några veckor i en husbil på en industritomt med fastighetsägarens samtycke?

2021-01-19 i Alla Frågor
FRÅGA |Får jag bo några veckor i min väns husbil på hans tomt? (industri tomt). Det finns en fastighet / aktivt företag som har öppet på tomten. Jag har ca 10 - 15 meter till tomtgräns.
André Blomquist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Inledningsvis finns det inget legalt hinder för dig att bo i en husbil på din kompis industritomt förutsatt att du har din kompis samtycke. Hoppas du fick svar på din fråga,MVH