Hur lång tid innan hyreshöjningen har hyresgästen rätt att få information?

2021-04-19 i Hyresrätt
FRÅGA |Hej,Jag bor i en hyresrätt och nu i sommar kommer dom ha byggt färdigt balkong/uteplats till våra lägenheter. Dock har hyresvärden inte meddelat den nya hyran efter allt är klart ännu och vid fråga angående detta säger dom att det vet dom först efter allt är färdigbyggt. Har man inte rätt att få veta vad hyreshöjningen kommer bli innan det är klart? Risken är ju att man eventuellt ej har råd att bo kvar.
Rebecca Nilsson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Baserat på din fråga gör jag bedömningen att du har en hyresrätt som gäller på obestämd tid och mitt svar kommer därför att grunda sig på den informationen.I frågan finns inte någon information kring åldern på huset, vilket också har en påverkan i bedömningen. Därför kommer jag nedan även gå igenom vad som gäller för hyresrätter som blivit byggda inom de senaste femton åren. Vi finner bestämmelserna kring hyra i 12 kap. Jordabalken (JB)Hur långt i förväg ska en hyreshöjning meddelas hyresgästen?I 12 kap. 54a § 2, 3 stycket. JB framkommer att en hyresvärd ska meddela hyreshöjning senast två månader innan hyreshöjningen är planerad att ske. Detta eftersom hyresgästen ska ha möjlighet att kunna motsätta sig hyresändringen innan den träder i kraft och denna tid ska vara minst två månader. Om hyresgästen inte inom den utsatta tiden har meddelat att hen motsätter sig kravet så är hyresgästen bunden av den nya hyran. Motsätta sig kravet på hyraDu som hyresgäst har möjlighet att motsätta dig kravet på den förhöjda hyran om du kontaktar hyresvärden innan förhöjningen träder i kraft (12 kap. 54 § 3 stycket JB). Vid en tvist om hyrans storlek görs en bedömning kring hur skäligt beloppet är i jämförelse med lägenheter som med hänsyn till bruksvärdet är likvärdiga. Dvs, som med hänsyn till planlösningen, storlek, läge samt annat som hyresgäster i allmänhet värderar. Hyran i jämförelse med andra likvärdiga lägenheter kan variera, med i regel rör det sig om en 2 – 5 procentig skillnad som brukar accepteras. (12 kap. 55 § 1 stycket. JB)Om hyran efter prövning anses vara skälig, men höjningen innebär en väsentligt högre hyra en den tidigare ska hyresnämnden, om hyresgästen begär det och inte särskilda skäl talar emot det, bestämma att hyran ska betalas med lägre belopp under en skälig tid (12 kap. 55 § 6 stycket JB).Undantag för att motsätta sig hyresändring finns i 12 kap. 55 c § JB vilket gäller för planerade, påbörjade eller nybyggda hus. Planera, påbörjade och nybyggda hus. (12 kap. 55 c § JB) Om hyran för en planerad eller nybyggd lägenhet har bestämts i en förhandlingsöverenskommelse, ska hyran – under vissa förutsättningar – presumeras vara skälig. Att hyran anses skälig innebär att lägenhetens bruksvärde inte kan åberopas till grund för hyressänkning. Förutsättningar för presumtionsverkan: 1. Etablerad hyresgästorganisation på orten 2. I förhandlingsöverenskommelsen ska det förekomma en hänvisning till 12 kap. 55 c § JB 3. Samtliga lägenheter i huset ska träffas av överenskommelsen. 4. Presumtionsverkan gäller endast i 15 år.SammanfattningEn hyresvärd får när som helst ändra hyran om informationen kring hyresändringen kommer till hyresgästens kännedom senast två månader innan hyresändringen sker. Hyresgästen har under hela perioden, fram tills hyresändringens början, möjlighet att motsätta sig höjningen av hyran. Om hen gör det kommer en skälighetsbedömning göras där lägenheten jämförs med lägenheter av likvärdigt bruksvärde. I de fall hyran är skälig, men väsentligt högre än den tidigare hyran, har hyresgästen viss möjlighet att betala en lägre hyra under en skälig tid. För hus som inte är äldre än 15 år finns specialregler där en presumtions av hyrans skälighet föreligger. Hoppas du fått svar på din fråga och lycka till!Vänligen,

Hur går jag vidare efter att ha utövat ångerrätt utan respons från företaget?

2021-04-19 i Dröjsmålsränta
FRÅGA |Hej! Jag köpte en jacka online men var inte nöjd när jag fick hem den. Jag gjorde därför en retur 7 dagar senare . Nu 60 dagar senare har jag fortfarande inte mottagit några pengar. Jag har hört av mig till företaget och de har bekräftat att de mottagit paketet. Men jag får inte längre någon respons. Kan jag som privat person ta ut dröjsmålsränta av företaget? Ärendet ligger just nu hos klarna då jag använde de som betalningsmetod. Hur ska jag gå tillväga?
Linn Gustafsson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga handlar om vad du har rätt till när en säljare inte respekterar att du utövat din ångerrätt. Jag kommer redogöra för vad som gäller enligt svensk lag och sen rekommendera vad du kan göra i din situation.Ett onlineköp omfattas av lagen om distansavtal och avtal utanför affärslokaler. Enligt denna lag har du rätt att återfå köpeskillingen inom 30 dagar från det att du utövar din ångerrätt (3 kap. 10 § distansavtalslagen) förutsatt att du utövat din ångerrätt i enlighet med den lagen, d.v.s. att du utan onödigt dröjsmål skickat tillbaka varan inom 14 dagar (2 kap. 12–13 §§ distansavtalslagen). Att du har rätt till denna typ av återbetalning innebär att du har en s.k. penningfordran gentemot det företag du handlat ifrån.Som du beskriver så har betalningstiden för återbetalning löpt ut i och med att det gått 60 dagar sedan din returnering. Detta innebär att du har rätt till dröjsmålsränta enligt räntelagen för den tid som gått utöver de första 30 dagarna (4 § räntelagen).Eftersom du inte längre får kontakt med företaget så är det svårt att lösa det på egen hand mellan er, därför kan du antingen rikta ett betalningskrav till företaget eller ansöka om betalningsföreläggande hos kronofogdemyndigheten (2 § lagen om betalningsföreläggande och handräckning). Om kronofogden tar ärendet kommer företaget troligtvis att återbetala dig. De kan bestrida ett betalningsföreläggande, vilket i sådant fall leder till att målet går vidare till tingsrätten.Sammanfattningsvis har du alltså rätt till såväl återbetalning som dröjsmålsränta. Får du inte kontakt med företaget så kan du ansöka om ett betalningsföreläggande hos kronofogden och om de mot förmodan bestrider betalningsföreläggandet så går tvisten vidare till domstol där tingsrätten kan förpliktiga företaget att betala.Har du ytterligare frågor är du välkommen att återkomma till Lawline!

Vad gäller vid uppsägning av jakträtt från samägd fastighet?

2021-04-19 i Jakt
FRÅGA |Mer än en person äger en fastighet där jakträtten upplåts till ett jaktlag. Kan en av fastighetsägarna säga upp upplåtelseavtalet utan medgivande från de övriga delägarna.
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningSom jag förstår din fråga har det upplåtits jakträtt från en fastighet till ett jaktlag. Fastigheten ägs av flera personer. Din fråga är om en av fastighetsägarna kan säga upp upplåtelseavtalet utan medgivande från övriga delägare. Jag är dock något osäker på om du är en av delägarna till fastigheten eller om du tillhör jaktlaget som jakträtten upplåtits till. Avsaknaden av information bli dock inte avgörande för mitt svar, endast för eventuell handlingsplan i sista stycket.Mellan fastighetsägarna gäller den s.k. samäganderättslagen. Lagen är dispositiv innebärande att delägarna sinsemellan kan avtala om annat än vad lagen säger. Enligt 2 § samäganderättslagen krävs samtliga delägares samtycke för förfogande över det samägda godset i dess helhet. Med förfogande avses varje rättslig disposition, inklusive försäljning, pantsättning, uthyrning, eller i övrigt varje förfogande som innebär att äganderätten upphör eller i sin utövning begränsas. Vidare omfattar begreppet ensidiga rättshandlingar, exempelvis uppsägningar eller hävningar av avtal avseende egendomen. Utgångspunkten är därmed att för ingående av avtal om upplåtelse av t.ex. jakträtt kräver att alla delägare är överens. Likväl som att detsamma gäller för uppsägning av avtal; dvs. alla delägare ska vara överens.Mitt svar till dig blir dock väldigt generellt sett till att jag inte vet några närmre omständigheter eller har läst igenom avtalet. Skulle det t.ex. vara så att delägarna avtalat bort samäganderättslagen och gett en av delägarna rätt att såväl ingå avtal som att säga upp avtal vore det möjligt. Är du en av fastighetsägarna bör du vara medveten om ni avtalat bort samäganderättslagen och gett den andre delägaren rätt att ingå och säga upp avtal utan ert samtycke. Är du en del av jaktlaget är min rekommendation att du kontrollerar upplåtelseavtalet; är det flera avtalsparter i det (dvs. alla fastighetsägare) talar det för att samäganderättslagens bestämmelser gäller. I det fallet krävs det samtycke från alla såväl för att ingå som att säga upp avtal. Som svar på din fråga är utgångspunkten att alla fastighetsägare måste vara överens såväl för att ingå som att säga upp ett avtal knutet till den samägda fastigheten.Om du önskar vidare hjälp från en av våra jurister är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post för en offert och vidare kontakt. En av våra jurister kan gå igenom avtalet och vara vidare behjälplig för det fall att ni inte kommer överens. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Kan jag behålla min bil utlandsregistrerad trots hemvist i Sverige

2021-04-19 i Trafik och körkort
FRÅGA |Hej! Frågan är: vad göra när omständigheterna är hindrande? Äger en grekiskt registrerad bil men är bosatt l Sverige. Bilen är vanligtvis mer än 185 dagar årligen i Grekland och beskattas och besiktigas i Grekland. Pandemin orsakade att jag inte kunde resa med bilen till Grekland mellan 2020 fram till dags dato. Alla avgifter och försäkringar är betalda till de berörda grekiska institutionerna. Finns det särskilda omständigheter som gör att jag kan behålla registreringen utan få böter enligt 2001:558?
Dennis Lavesson | Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningDen lag du hänvisar till i din fråga, lag (2001:558) om vägtrafikregistret upphävdes den 1 juli 2019 och ersattes då med lag (2019:370) om fordons registrering och användning. Bestämmelserna är dock i princip likalydande.Huvudregeln är att en bil ska registreras i Sverige för att få användas (5 §). Från det finns vissa undantag. Bestämmelserna gäller inte i fråga om fordon i internationell vägtrafik i Sverige. Ett fordon anses vara i internationell vägtrafik om fordonet ägs av en fysisk eller juridisk person som har sin huvudsakliga hemvist utomlands, fordonet inte är registrerat i Sverige, och fordonet har förts in till Sverige för att tillfälligt användas här (7 §). Bestämmelserna i 5 § gäller inte heller motordrivna fordon som är registrerade i Danmark, Finland eller Norge och släpfordon som är kopplade till dem, om fordonen används i Sverige under högst ett år. Avsikten med begreppet tillfälligt användas i 7 § är för att möjliggöra turisttrafik och annan gränsöverskridande trafik. Avgörande för bedömningen av begreppet är avsikten med användningen och förhållandena när inresan skedde. Om avsikten vid införseln eller inresan är att använda fordonet här i landet under en längre tid blir fordonet registreringspliktigt i Sverige fr.o.m. den första dag fordonet befinner sig här. Den som har sin egentliga hemvist i Sverige och som har förvärvat ett fordon som avses i 5 § men som inte är registrerat här, får under en vecka från det att fordonet fördes in i Sverige använda det med stöd av en giltig utländsk registrering (9 §). Paragrafen innebär att utländska fordon, som förs in i landet av någon med hemvist i Sverige med stöd av giltig utländsk registrering, under en kort övergångstid ska kunna använda fordonet. Det gäller dock inte den som yrkesmässigt tillverkar, transporterar eller handlar med motordrivna fordon eller med släpfordon. Under denna tid har den enskilde ett visst rådrum för att klara av de formaliteter och praktiska bestyr som krävs för att fordonet ska kunna registreras i Sverige. Inom denna tid bör t.ex. en ansökan om tillfällig registrering kunna ges in.Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet använder ett fordon i strid med bland annat 5 § döms till penningböter. Till samma straff döms ägaren, om han eller hon uppsåtligen eller av oaktsamhet inte har gjort vad som skäligen har kunnat krävas av honom eller henne för att hindra att fordonet användes (23 §).I ditt fall är inte reglerna om Norge, Danmark eller Finland tillämpliga, varför avgörande blir var du anses ha din egentliga hemvist. Är du bosatt utomlands minst 185 dagar av ett kalenderår är din hemvist i regel utomlands. I det fallet behöver du i regel inte heller registrera bilen i Sverige om den används här tillfälligt. Om du anses ha din hemvist i Sverige krävs det däremot att du registrerar bilen i Sverige. I det fallet är tiden för nyttjande av bilen med stöd av den utländska registreringen kort. Lagen ger inte utrymme för särskilda omständigheter som gör att du kan hålla bilen fortsatt registrerad utomlands om du anses ha din hemvist i Sverige. I ditt fall kan jag inte göra någon närmre bedömning om du anses ha din hemvist i Sverige; utifrån din fråga får jag dock den uppfattningen. Om så är fallet är min rekommendation att du registrerar bilen i Sverige. För närmre information om förfarandet kan du läsa vidare och kontakta Transportstyrelsen på dess hemsida..Om du behöver vidare hjälp från en av våra jurister på Lawline juristbyrå är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post för en offert och vidare kontakt. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Efter hur lång tid sker gallring från belastningsregistret?

2021-04-19 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej, blev stannad och dom berättade för mig att det var 6 årsen jag åkte fast senast. Ska det inte försvinna efter 5 år? Så fort hon skrivit in mitt personnummer i telefonen sa hon det
Anastasiia Slovak |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!BelastningsregisterEnligt lagen om belastningsregister (Belastningsregisterlagen) ska polisen med hjälp av automatiserad behandling föra ett belastningsregister (1 § Belastningsregisterlagen). Jag tolkar din fråga som att du undrar hur det kommer sig att du finns kvar i belastningsregistret då 6 år har passerad sedan du åkte fast sist.Gallring från belastningsregister Det stämmer att olika typer av påföljder gallras från belastningsregister efter att en viss tid har passerat. Hur länge det dröjer innan gallring sker beror på vilken typ av påföljd det är frågan om. Påföljder i form av böter ska gallras fem år efter domen/beslutet/godkännande av strafföreläggande eller föreläggande av ordningsbot (17 § Belastningsregisterlagen p. 9). Det innebär att man räknar tiden från och med domen/beslutet/godkännande av strafföreläggande eller föreläggande av ordningsboten och inte från den tidpunkten man åker fast. Vidare gallras exempelvis fängelsestraff, skyddstillsyn och villkorlig dom tio år efter domen/beslutet (17 § Belastningsregisterlagen p. 1 och 4). Detta gäller i ditt fallDet framgår inte vilket typ av påföljd det var frågan om i ditt fall. Om det var frågan om böter så ska gallring ske efter fem år, däremot är det viktigt att räkna tiden från rätt tidpunkt. Om det istället var frågan om ett större straff (fängelse, villkorlig dom eller skyddstillsyn) kommer gallring att ske efter tio år från att domen eller beslutet kom.Jag hoppas du fick svar på din fråga! Återkom gärna med ytterligare frågor. Vänligen,

Vad gäller när man köpt sexuella bilder av någon som är över 15 år men under 18 år?

2021-04-19 i Sexualbrott, 6 kap. BrB
FRÅGA |Hej, en vän till mig har köpt naken bilder av en person. Hon skrev innan hon skickade att hon var 19 år, men sen när hon skickade bilderna skrev hon att hon sen var 16 år och hon började begära pengar av hon med utpressning. Om hon inte fick pengarna skulle hon anmäla honom till polisen för barnpornografibrott och samt skicka konversationen till hans familj och vänner. Samt lägga ut det på nätet med bilder. Min vän bad aldrig om bilder på en 16 åring och har heller inte sätt tidigare en bild på henne innan hon skickade bilderna. Det var hon som ljög för honom. Hon gav ett samtycke att det var okej att köpa bilder av henne. Kan han dömas i rätten? Läste på att det finns en lag som säger att om det finns ett samtycke från båda hållen och personen är byxmyndig. Alltså över 15 år så har män rätt att inneha bilderna. Eller i det här fallet ha sätt bilderna.
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningBestämmelser om det du efterfrågar finns i 6 kap. 8 § brottsbalken och benämns som sexuell posering. Den som främjar eller utnyttjar att ett barn under femton år utför eller medverkar i sexuell posering, döms för utnyttjande av barn för sexuell posering till böter eller fängelse i högst två år (6 kap. 8 § första stycket brottsbalken). Detsamma gäller den som begår en sådan gärning mot ett barn som fyllt femton men inte arton år, om poseringen är ägnad att skada barnets hälsa eller utveckling (6 kap. 8 § andra stycket brottsbalken). I det fallet du beskriver påstås det att personen är 16 år varför bestämmelsen i andra stycket är den som är aktuell (första stycket avser barn under 15 år).I andra stycket har skyddet utvidgats till att omfatta barn som fyllt femton men inte arton år. För dessa fall krävs att poseringen är ägnad att skada barnets hälsa eller utveckling. Kravet att den sexuella poseringen ska vara ägnad att göra detta innebär inte att någon skada eller påverkan av utvecklingen måste visas ha ägt rum i det enskilda fallet. Kravet är i regel uppfyllt om poseringen skett mot ersättning, under tvång, barnet blivit vilselett eller någon övertalat eller på annat sätt påverkat barnet att posera i en för barnet typiskt sett skadlig miljö. Sett till att det betalats ersättning för bilderna kan det rent objektivt sett argumenteras för att det utgör ett straffbart förfarande.För att en handling ska vara straffbar krävs det i regel även s.k. uppsåt. När det gäller åldersgränserna är det för ansvar tillräckligt att oaktsamhet föreligger (6 kap. 13 § brottsbalken). För att det ska röra sig om ett brott är det således tillräckligt att din vän varit oaktsam för huruvida personen varit under 18 år. Oaktsamhetskrevet är lägre ställt än kravet på uppsåt. Exakt när oaktsamhet föreligger går inte att besvara utan är något som får avgöras i det enskilda fallet. Till din väns fördel kan eventuellt tala för om han inte sett några bilder på personen innan och att hon uttalat att hon var 19 år. Mot det kan ställas eventuella kontakter och beteende i eventuell korrespondens. Tyvärr går det som sagt inte att fastställa inom ramen för expresstjänsten om det föreligger oaktsamhet eller ej. Enligt bestämmelserna i andra stycket är det tillräckligt för ansvar att uppsåtet täcker de omständigheter som innebär att gärningen typiskt sett kan skada barnets hälsa eller utveckling. Typiskt sett innebär betalning för att barnet ska utföra eller medverka i sexuell posering en sådan omständighet. Knäckfrågan i detta bli därmed huruvida det föreligger oaktsamhet vilket inte kan utredas inom ramen för expresstjänsten, det krävs en djupare genomgång av ärendet och vad som skett.Att den påstådda 16-åringen nu kräver betalt av din vän kan i sig utgöra brottet utpressning (9 kap. 4 § brottsbalken) vilket är straffbart. I det fallet du beskriver vet din vän egentligen inte om det faktiskt är en 16-åring som skickat bilder till honom eller om det är någon annan. Likväl som att han inte vet om bilderna är av en 16-åring eller av den personen.Min rekommendation till din vän är att han kontaktar en brottmålsadvokat. Advokaten kan gå igenom ärendet och råda honom vidare. I det kan utredas huruvida det kan argumenteras för oaktsamhet eller ej och om det bör ske en polisanmälan för utpressningen. Tyvärr arbetar Lawline juristbyrå inte med brottmål varför min rekommendation är att han söker upp en advokat som arbetar inom området.Om något är oklart är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

När gallras uppgifter om fängelsestraff?

2021-04-19 i Påföljder
FRÅGA |Min ex dömdes för våldtäkt 2015 men han finns ej kvar på lexbase el MR koll. Försvinner den efter 5 år?Han fick 2 år för våldtäkt o 3 mån för misshandel.
Emma Gurander |Hej och tack för att du vänder dig till oss med din fråga!Svaret på din fråga går att finna i Brottsbalken (BrB) samt i Lagen om Belastningsregister. Belastningsregistret innehåller uppgifter om en individ har ålagts straff för ett brott, samt vilken påföljd. Det är straffet i sig som påverkar hur länge uppgiften finns kvar i registret. Våldtäkt är ett sexualbrott där man döms för fängelse i lägst två år och högst sex år (BrB 6 kap. 1 §). Brottet misshandel kan man dömas för högst fängelse i två år (BrB 3 kap. 5 §). I ert fall så har personen ifråga dömts till 2 års fängelse för våldtäkt, samt ytterligare 3 månaders fängelse för misshandel. En uppgift om fängelsestraff ska gallras tio år efter den tilltalades frigivning (Lagen om Belastningsregister 17 § första punkten). Således, tio år efter att personen ifråga har avsuttit sitt fängelsestraff så försvinner denna uppgift ur belastningsregister. Av den information som jag har fått, så borde uppgiften om fängelsestraffet bestå. Hoppas du har fått svar på din fråga!Vänliga hälsningar,

Vad kan man göra för att en gåva inte ska anses vara ett förskott på arv?

2021-04-19 i Förskott på arv
FRÅGA |Jag har 3 syskon, men mina föräldrar vill att jag tar över gården när de dör. Om jag redan nu köper det, hur lång tid skall man äga det för att det inte skall anses vara förtida arv?
Madeleine Runesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Frågor som handlar om förskott på arv regleras i ärvdabalken. Huruvida ditt köp av dina föräldrars gård anses vara förskott på arv är dock inte beroende av hur lång tid du äger det, utan avgörande är om köpet kan anses vara en gåva. Jag kommer därför att förklara mer utförligt för vad som gäller men en sammanfattning kommer även finnas längre ner i texten.Klassificering av gåva för köp av fastighet är beroende av prisetDet framkommer inte i din fråga till vilket pris du skulle köpa gården för, vilket kan få betydelse för om köpet ses som en gåva eller inte och därmed om det ska anses vara förskott på arv. Om köpet överstiger taxeringsvärdet på fastigheten (normalt 75% av marknadsvärdet) så anses överlåtelsen normalt inte vara en gåva och därmed inte förskott på arv.Om köpet däremot understiger taxeringsvärdet, kan överlåtelsen anses vara en gåva och kan därmed räknas som förskott på arv (se RÅ 1981 1:29).Större gåvor presumeras vara förskott på arvÄrvdabalken utgår från att arvlåtaren, det vill säga dina föräldrar, vill behandla sina barn lika och att de barn som inte fått gåvor ska få kompensation. Lagen presumerar därför att det är fråga om förskott på arv om inte arvlåtaren föreskrivit annat genom exempelvis gåvobrev alternativt att det med hänsyn till omständigheterna måste ansetts ha varit avsett annat (6 kap 1 § ärvdabalken). För att undvika att köpet ska ses som ett förskott på arv kan arvlåtaren upprätta ett gåvobrev där det framgår att köpet av fastighet inte ska ses som förskott på arv (6 kap 1 § ärvdabalken).SammanfattningOm du köper gården till ett värde som överstiger taxeringsvärdet, så anses överlåtelsen inte vara en gåva och därmed inte ett förskott på arv.Om du däremot köper gården till ett värde som understiger taxeringsvärdet, kan överlåtelsen anses vara en gåva och därmed räknas som förskott på arv. Om gården anses vara en gåva presumeras det vara förskott på arv. Denna presumtion kan dock brytas om det upprättas ett gåvobrev som förtydligar att gåvan inte ska ses som förskott på arv. Jag hoppas du fått svar på din fråga, annars kan du alltid höra av dig till oss på Lawline igen!Vänligen,