Påverkar min makes skulder mig vid en bodelning?

2020-01-20 i Bodelning
FRÅGA |Jag är gift sedan många år. Maken har i ett par omgångar dragit på sig en massa skulder, två ggr har vi löst hans skulder genom att höja befintliga bolån. Nu har han precis erkänt att han åter har en större skuld och ligger efter med betalningarna. Jag vägrar lösa hans skulder och vi varken kan eller vill höja bolånen. I höstas köpte vi en sommarstuga som vi håller på att renovera, den står på arrende och värdet finns bara i huset när det blir färdigställt. Jag har dock investerat i både inredning och renoveringar och stugan är av stort emotionellt värde för mig.Vi vill skiljas men blir det automatiskt så att hans skulder då drabbar och belastar mig? Jag tjänar dubbelt så mkt som min man.
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att svara på din fråga kommer jag hänvisa till äktenskapsbalken (ÄktB). Då ett äktenskap upplöses ska en bodelning görasDå ett äktenskap upplöses, till exempel genom äktenskapsskillnad (skilsmässa) ska en bodelning göras mellan makarna (1 kap. 5 § och 9 kap. 1 § ÄktB). I bodelningen ingår makarnas giftorättsgods. All egendom makarna äger är giftorättsgods om det inte är enskild egendom (7 kap. 1 § ÄktB). Det spelar ingen roll vem av makarna som äger vad, är det giftorättsgods ska det ingå i bodelningen. Det gör inte heller någon skillnad att du tjänar mer än din man. Egendom kan bli enskild genom till exempel äktenskapsförord eller villkor i testamente (7 kap. 2 § ÄktB). Vid bodelningen ska giftorättsgodset delas likaVid bodelningen ska makarnas andelar i boet beräknas (11 kap. 1 § ÄktB). Detta gör man för att veta hur mycket egendom vardera make ska få. Vardera makes giftorättsgods ska läggas samman och sedan delas lika (11 kap. 3 § ÄktB).Innan egendomen läggs samman ska vardera make, från sitt eget giftorättsgods, avräkna så mycket som krävs för att täcka dennes skulder (11 kap. 2 § ÄktB). Om den ena maken har skulder som överstiger dennes egendom kommer den maken gå in med noll i bodelningen. Skulderna kommer alltså inte följa med, utan den skuldsatta maken kommer "behålla" dem. Att den ena maken har skulder som överstiger dennes egendom kommer dock påverka den andra maken ändå. Detta eftersom den make som inte har skulder kommer behöva dela med sig av mer av sitt giftorättsgods, eftersom allt som går in i bodelningen ska delas lika.Möjligheten att jämka en bodelningDet finns en möjlighet att jämka en bodelning om det med hänsyn till äktenskapets längd, makarnas ekonomiska förhållanden och omständigheterna i övrigt kan anses oskäligt att den ena maken ska lämna ifrån sig egendom till den andra maken (12 kap. 1 § ÄktB). Jag vet inte tillräckligt mycket om er situation för att kunna svara på om det skulle kunna bli aktuellt att jämka en bodelning mellan er. Din situationDetta innebär att din makes skulder på sätt och vis kommer drabba dig i och med bodelningen som ska göras om ni skiljer er. Det ni kan göra för att skydda dig är att skriva ett äktenskapsförord där ni anger att egendom du vill säkra är din enskilda egendom. Detta skulle innebära att sådan egendom hålls helt utanför bodelningen, och därmed inte användas för att täcka din makes skulder. Dock måste ju din make gå med på detta. Att komma ihåg är också att även om egendom är din enskilda egendom kommer ni fortfarande vara samägare till det (alltså under förutsättning att ni är samägare innan bodelningen). Om du vill veta mer om vad som gäller för samägande är du såklart välkommen att ställa en ny fråga!Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Får min hyresvärd gå in i min lägenhet utan att fråga mig?

2020-01-20 i Hyresrätt
FRÅGA |Hej !Min hyresvärd har gått in i min lägenhet och därefter sagt upp densamma p.gr av jag rökt hash där... har ngn rätt att gå in i ngns lägenhet utan skriftlig fråga eller liknande ?
Moa Kryh |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag uppfattar din fråga som att du undrar över om din hyresvärd att ha rätt att gå in i din lägenhet utan att fråga dig. Ett kort svar på din fråga är nej, din hyresvärd får som huvudregel inte gå in i din lägenhet utan ditt tillstånd. Hyreslagen Regler om hyra av bostad finner vi i jordabalkens (JB) fjortonde kapitel, även kallad "hyreslagen". Samtliga regler i kapitlet är tvingande till hyresgästens förmån, vilket innebär att om det finns bestämmelser i ditt hyresavtal som inskränker dina rättigheter eller ger sämre villkor för dig som hyresgäst än bestämmelserna i JB 12 kap, gäller inte dessa avtalsvillkor (JB 12 kap. 1 § femte stycket). Hyresvärd behöver hyresgästens medgivande för att komma in i lägenhetenFör att få komma in i din lägenhet behöver hyresvärden som utgångspunkt ditt tillstånd. Hyresvärden har i vissa situationer rätt att gå in utan ditt medgivande för att utöva nödvändig tillsyn över lägenheten. Vid akuta skador såsom vattenläckor och liknande ska hyresvärden få tillgång till lägenheten omedelbart (JB 12 kap. 26 § första stycket). Är det ett mindre brådskande ärende, t.ex. i form av sotning av fläkt liknande, kan hyresgästen få viss tid på sig innan hyresvärden ges tillträde till lägenheten. Då ska hyresvärden sagt till minst en månad i förväg om detta (JB 12 kap. 26 § andra stycket).Att din hyresvärd går in i din lägenhet utan att meddela dig, under andra omständigheter än de som anges i JB 12 kap. 26 §, är ett brott mot lagen och kan även under vissa förutsättningar vara brottsligt. Vissa hävdar att det räcker att värden lägger till exempel en lapp i din brevlåda och berättar att de tänker gå in i lägenheten, och om du inte protesterar mot detta anses du ha gett ditt medgivande. Detta räcker dock i allmänhet inte för att du ska anses ha gett din hyresvärd tillstånd att gå in i din lägenhet. Avslutande rådHör av dig till din hyresvärd och fråga varför denne har gått in i din lägenhet utan att kontakta dig. Undersök om det berodde på nödvändig tillsyn, såsom akut skada på lägenheten eller liknande, som inte kräver ditt godkännande. Det är möjligt att din hyresvärd har haft skäl att gå in i din lägenhet, och du bör därför kolla med värden först. Misstänker du att din hyresvärd inte har haft några giltiga skäl att gå in i din lägenhet utan ditt tillstånd kan du polisanmäla händelsen. Hoppas du fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Har jag rätt till någon del av huset min make äger om vi skiljer oss?

2020-01-20 i Äktenskapsskillnad
FRÅGA |Jag är gift sen 2015 och flyttade in till min man i ett hus. Vuxna barn, inga tillsammans står inte på huset betalar hyra och el. Har jag någon rätt till en del av huset? Vi ska skiljas.
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att svara på din fråga kommer jag hänvisa till äktenskapsbalken (ÄktB). Då ett äktenskap upplöses ska en bodelning görasDå ett äktenskap upplöses, till exempel genom äktenskapsskillnad (skilsmässa) ska en bodelning göras mellan makarna (1 kap. 5 § och 9 kap. 1 § ÄktB). I bodelningen ingår makarnas giftorättsgods. All egendom makarna äger är giftorättsgods om det inte är enskild egendom (7 kap. 1 § ÄktB). Det spelar ingen roll vem av makarna som äger vad, är det giftorättsgods ska det ingå i bodelningen. Egendom kan bli enskild genom till exempel äktenskapsförord eller villkor i testamente (7 kap. 2 § ÄktB). Eftersom du inte skriver något om ett eventuellt äktenskapsförord eller annat förordnande som gör egendom enskild kommer jag utgå ifrån att du och din man inte har någon enskild egendom. Detta innebär att all er egendom är giftorättsgods och ska ingå i bodelningen. Vid bodelningen ska giftorättsgodset delas likaVid bodelningen ska vardera makes giftorättsgods listas på dennes sida. Sedan ska vardera makes skulder dras av från dennes giftorättsgods (11 kap. 2 § ÄktB). Det som återstår av giftorättsgodset efter att avdrag gjorts för skulder ska läggas samman och sedan delas lika mellan makarna (11 kap. 3 § ÄktB). Makarna har alltså rätt till hälften var av giftorättsgodset, efter avdrag för skulder, oavsett vem som äger egendomen. Egendomen ska sedan fördelas på lotterEfter detta ska egendomen fördelas på lotter (11 kap. 7 § ÄktB). Detta gör man för att veta exakt vilken egendom vardera make ska ha efter bodelningen. Den make som bäst behöver bostaden har rätt att få denna i avräkning på sin lott, om det med hänsyn till omständigheterna kan anses skäligt (11 kap. 8 § ÄktB). Detta kan vara till exempel om den ena maken ensam ska ha vårdnaden om makarnas gemensamma barn. Jag vet inte tillräckligt mycket om er situation för att kunna avgöra om detta kan bli aktuellt, och kommer därför utgå ifrån att det inte är det. Varje make har i första hand rätt att få behålla den egendom man själv äger (11 kap. 7 § ÄktB). Den make som har mest giftorättsgods och därmed måste dela med sig till den andra maken har rätt att antingen lämna egendom, eller samma värde i pengar (11 kap. 9 § ÄktB). Utgångspunkten är alltså att vardera make har rätt till hälften av boet, oavsett vilken make som innan bodelningen ägde vad. Din situationSå länge huset ni bor i inte är din makes enskilda egendom ska det ingå i bodelningen mellan er. Detta innebär att du har rätt till halva huset. Eller, eftersom det är din man som äger det och han därför har rätt att i första hand få behålla det, så ska du få egendom eller pengar till samma värde som halva huset. Det finns även, som nämnt ovan, en möjlighet för en make att ta över en bostad. Det är dock ganska höga krav för att detta ska bli aktuellt, och jag vet inte tillräckligt mycket om er situation för att kunna svara på om det är aktuellt för dig. Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Måste en skola ha tillstånd för att kamerabevaka?

2020-01-20 i Myndigheter
FRÅGA |Hej. Får min gymnasieskola sätta upp övervakningssystem på de allmänna utrymerna, där kamrorna är aktiva under skoltid? Jag känner att det är en kränkning mot personlig integritet?
Jakob Osmo |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om tillstånd till kamerabevakning finns i kamerabevakningslagen. Din gymnasieskola måste ha tillstånd för att kamerabevaka, om allmänheten har tillträde till platsen som ska bevakas (7 § kamerabevakningslagen). En skolas reception är ett exempel på en plats dit allmänheten har tillträde. Där krävs alltså tillstånd för att kamerabevaka. En skolkorridor anses däremot inte vara en plats dit allmänheten har tillträde. Där behöver alltså skolan inte tillstånd för att kamerabevaka.För att skolan ska få använda kamerabevakning krävs det att intresset av att bevaka väger tyngre än enskildas intresse av att inte bli bevakade (8 § kamerabevakningslagen). Detta är en så kallad intresseavvägning. Intresseavvägning görs för att bedöma om det finns tillräckligt starka skäl för att kamerabevaka en viss plats. Det kan till exempel vara en plats där flera brott har begåtts den senaste tiden, till exempel att en viss del av en skola har utsatts för flera fall av skadegörelse (8 § andra stycket punkten 1 kamerabevakningslagen). Den som vill kamerabevaka en plats ska dock alltid ta hänsyn till människors personliga integritet.Om du vill läsa mer om kamerabevakning, och vilka krav som gäller, rekommenderar jag att du går in och läser på Datainspektionens hemsida. Hoppas att du fick svar på din fråga. Annars får du gärna återkomma till oss!

Förfalskning av betyg och intyg till en arbetsansökan

2020-01-20 i Övriga brott
FRÅGA |Hej! Har en fråga till er som jag hoppas ni kan svara på. För cirka 3-4 år sen( är osäker på vilket) ville en kompis till en kompis börja ett nytt jobb. Utan konsekvenstänk och för att han såg upp till personen i fråga lät han honom kopiera gymnasiebetygen för att komma in på det jobbet han ville ha. Han gjorde sedan om detta papper med eget namn, annan underskrift osv.Han fick också en bild på ett intyg skickat till sig för att visa att han jobbat under en viss period som han sedan ändrade helt för att passa honom.Han skrev också dit kompisens namn på sitt cv och ville att kompisen skulle vara någon sorts arbetsledare för ett ställe han "arbetat" på, dock aldrig någon som ringde upp och kollade upp något om honom.Han sökte sedan jobb med detta och fick detta jobb men har sedan bytt arbetsplats 2 gånger och de sista 2 gångerna(dock inom samma bransch) har han inte behövt visa några papper alls.Kompisen har inte själv varit involverad på något sätt i hur den andra personen har ändrat dokumenten eller hur han har gjort om dom. Det enda han fick var ju som sagt betyget och ett foto på ett intyg och intyget har han själv gjort om i datorn, likaså betyget.Om det skulle utredas för att han gjort fejkade intyg och betyg, vad händer då? Vilket brott faller det under?Och kompisen som skickade bilden på intyget och har orginal betygen, kan även han straffas och isåfall för vad?Kompisen är djupt ångerfull och ångestfylld över detta.Tacksam för snabbt svar.
Lisa Gustafsson |Hej och tack för att du vänder dig till oss här på Lawline med din fråga.Tillämpliga lagrumBestämmelser som är tillämpliga på din fråga hittar vi Brottsbalken (BrB). För att enklare kunna hänvisa till de två kompisarna kommer jag kalla personen som gav bort betygen och intygen för A, medan personen som har förfalskat dessa dokument kallas för B. B har gjort sig skyldig till urkundsförfalskningEnligt min bedömning har B gjort sig skyldig till urkundsförfalskning eftersom han har ändrat i dokumenten så att de ser ut att tillhöra B. För att vara skyldig till urkundsförfalskning krävs det att denna handling innebär "fara för bevishänseende", vilket innebär att det råder en fara att man tror att det är B:s betyg och intyg som det rör sig om. Eftersom B fick arbetet är det tydligt att arbetsgivaren trodde på förfalskningen, vilket betyder att fara för bevishänseende är uppnått. B har alltså gjort sig skyldig till urkundsförfalskning, 14 kap. 1 § BrB. Urkundsförfalskning är ett brott som kan ge fängelse i upp till två år. A kan dömas för medhjälp eller underlåtenhet att förhindra brottet När det gäller A:s delaktighet i brottet kan man komma fram till några olika bedömningar. Han skulle kunna dömas för medhjälp till urkundsförfalskning. Detta beror på att han hjälpt B med sin urkundsförfalskning genom att ge honom sina betyg och intyg. För att han ska kunna dömas till detta krävs det att han hade uppsåt, det vill säga gav bort dokumenten i samtycke till B. Jag tolkar det som att så var fallet, vilket innebär att han skulle kunna dömas för medhjälp till urkundsförfalskning, 23 kap. 4 § BrB. Straffet A skulle få borde dock bli lägre än det som B får eftersom han inte har tagit lika stor del i brottet som B. A skulle dessutom kunna dömas för underlåtenhet att förhindra brottet då han visste om att B skulle använda denna urkundsförfalskning i en jobbansökan, 23 kap. 6 § BrB. Dock är endast ett av dessa brott relevanta, där underlåtenhet att förhindra brottet inte är att anse som lika allvarligt som medhjälp. Något som är värt att nämna är även att detta brott (underlåtenhet att förhindra urkundsförfalskning) infördes den första juli 2016. Detta är relevant ur den aspekten att om brottet inträffade innan denna tidpunkt, så kan A inte dömas för brottet. Du var osäker på exakt hur många år sedan detta skedde, varför jag inte kan bedöma om brottet är tillämpningsbart på situationen eller inte. Skedde urkundsförfalskningen dock efter det att brottet genomfördes så kan A dömas för underlåtenheten att förhindra det. SammanfattningSammanfattningsvis kan jag utifrån den information som jag har fått del av konstatera att B har gjort sig skyldig till urkundsförfalskning. A skulle kunna dömas för antingen medhjälp till urkundsförfalskning eller underlåtenhet att förhindra brottet. För detta är straffet allt som oftast lägre än för B som är huvudgärningsman. Två års fängelse är maxstraffet och detta innebär att straffet med största sannolikhet skulle bli mycket lägre i detta fall, gissningsvis böter eller villkorlig dom, men jag kan inte säga något säkert. Jag hoppas att du fick svar på din fråga och är det så att du har några följdfrågor eller behöver vidare hjälp är det bara att kontakta mig på Lisa.Gustafsson@Lawline.se så återkommer jag. Annars önskar jag dig lycka till!Vänligen

Kontrakt vid köp av fordon

2020-01-20 i Formkrav
FRÅGA |HejVad och hur måste/ska ett köpekontrakt innehålla och se ut? På bilar och andra motorfordon mm.Från näringsidkare till privatperson/företagare
Mellin Sahin |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Tillämplig lagstiftningVid köp av lös sak mellan en näringsidkare och privatperson tillämpas konsumentköplagen (1 § konsumentköplagen). Konsumentköplagen är tvingande vilket innebär att man inte kan avtala om sämre villkor för konsumenten än de som är angivna i lagen (3 § konsumentköplagen). Om det istället är köp av lös egendom mellan två näringsidkare, är köplagen tillämplig (1 § köplagen). Köplagen är dispositiv vilket innebär att det råder avtalsfrihet mellan parterna (3 § köplagen).Avtalets formkrav och innehållDet finns inga lagstadgade villkor i lag för hur ett avtal mellan parterna ska vara utformat och vad det ska innehålla för att vara juridiskt bindande. Ett avtal vid köp av fordon kan ingås muntligen, skriftligen och även genom konkludent handlande (jfr 1 § avtalslagen). Detta gäller både om det är ett köp mellan en näringsidkare och en privatperson samt om det är ett köp mellan två näringsidkare. Det viktigaste är att det föreligger gemensamma viljeförklaringar mellan parterna (anbud och accept).Jag rekommenderar däremot att man upprättar ett skriftligt köpekontrakt där man anger fordonets beskaffenhet, eventuella garantier och närmare uppgifter om bilen som kan vara viktiga att ha med. Skulle en eventuell tvist uppstå (till exempel om fordonet inte stämmer överens med vad som har avtalats), är det lättare att bevisa vad man som parter emellan har kommit överens om genom det skriftliga köpekontraktet. Köpekontraktet ska upprättas i två exemplar, ett för vardera part. (Lawline erbjuder mall för köp av bil här.)Sammanfattningsvis, finns det inga fastställda krav i lag för vad ett avtal vid köp av fordon ska innehålla. Det bästa är däremot att man upprättar ett skriftligt köpekontrakt där man anger fordonets egenskaper, eftersom det skapar en trygghet för båda parterna och är lättare att bevisa vid en eventuell tvist.Hoppas att du har fått svar på din fråga, annars är du välkommen att vända dig till oss på Lawline igen!Med vänlig hälsning

Upphör en fullmakt att gälla om fullmaktsgivaren blir dement?

2020-01-20 i Alla Frågor
FRÅGA |Upphör en fullmakt att gälla om fullmaktsgivaren blir dement efter det att fullmakten har givits?
Jakob Osmo |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om fullmakter finns i avtalslagen (AvtL). Huvudregeln är att fullmakten fortfarande gäller, trots att fullmaktsgivaren blir dement. Undantaget är om fullmaktsgivaren får en förvaltare enligt föräldrabalken. Då kan fullmäktigen inte ingå avtal som omfattas av förvaltarskapet (22 § AvtL). Fullmakten upphör alltså att gälla för sådana avtal och liknande som endast förvaltaren får ingå. Hoppas att du fick svar på din fråga. Annars får du gärna återkomma till oss!

Vittnesplikt för någon med yrke där tystnadsplikt finns?

2020-01-20 i Vittna
FRÅGA |Om man blir kallad som vittne. Men har tystnadsplikt inom sitt yrke och det man blir kallad för att vittna om handlar om ens yrke. Har man rätten att inte behöva vittna då?Detta gäller alltså inte ett brott som begåtts på min arbetsplats utan endast information och fakta om mitt arbetssätt inom yrket.
Catarina Edlund |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Huvudregeln i 36 kap. 1 § rättegångsbalken är att var och en har vittnesplikt, men det finns undantag till detta. Exempelvis är man inte skyldig att vittna enligt 36 kap. 3-4 §§ rättegångsbalken om personen är närstående till part, under femton år eller lider av en psykisk störning.Ett annat undantag till vittnesplikten stadgas i 36 kap. 5 § rättegångsbalken (den s.k. frågeförbudsparagrafen). I paragrafens andra stycke beskrivs det att bl.a. läkare, advokater, tandläkare, auktoriserade patentombud och deras biträden, medlare i tvister, barnmorskor, psykologer, psykoterapeuter, sjuksköterskor, familjerådgivande får höras som vittnen om något som anförtrotts dem eller som de har erfarit i samband med deras yrkesutövning endast om det är medgivet i lag eller den till vars förmån tystnadsplikten gäller samtycker till det. Den som är präst får inte heller höras som vittne om något som han erfarit under enskild själavård eller bikt. Detta innebär att de angivna yrkesgrupperna får tillfrågas i vittnesförhöret om sådant som de erfarit i samband med yrkesutövningen eller det som anförtrotts dem ifall samtycke har getts från den tystnadsplikten gäller. Exempelvis är det tillåtet att ställa frågor till en läkare angående X:s skador från en misshandel, ifall X samtycker till dessa sekretessbelagda uppgifter tas upp i rättegången. Skyldigheten att vittna kan också vara medgiven i lag. Vilken eller vilka lagar som är aktuella beror på vad det är för yrke, men även ifall anställningen är statlig eller privat. Tystnadsplikt finns till exempel enligt offentlighets- och sekretesslagen i 8 kap. 4 § rättegångsbalken för advokater, i patientsäkerhetslagen m.m.Som ett sammanfattande svar på din fråga har du vittnesplikt ifall inte 36 kap. 5 § rättegångsbalken är aktuell. För att den ska vara aktuell ska ditt yrke vara uppräknat i paragrafen och sedan ska det finnas avsaknad av samtycke från den person den aktuella uppgiften gäller eller avsaknad av lagstöd att yppa sig om uppgiften.Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,