Kan jag bli fälld för förtal efter att ha skickat ett mail till en person?

2020-01-20 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Om jag skickar ett mail direkt till den person som jag anser utsatt mig för ett brott för att fråga varför hen stalkat mig eller min svärfar. Kan jag bli anmäld för förtal? Personen blånekar. Har inte talat med någon annan om detta bara skickat mail direkt till berörd person.
Jenny Viberg |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att svara på din fråga kommer jag att utgå från brottsbalken (BrB).Vad är förtal?Brottet förtal innebär att utpeka någon som brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller annars lämna uppgifter som är ägnade att utsätta någon för andras missaktning (5 kap. 1 § 1 stycket BrB). T.ex. anklaga någon för att ha begått ett brott. Ytterligare en förutsättning för att ett uttalande ska vara förtal är att uppgifterna som sprids delas i ett större sammanhang. Vad som är "ett större sammanhang" finns inte bestämt. Men det är i alla fall till fler personer än en. Omfattningen på spridningen av uppgiften tar domstolen hänsyn till vid avgörandet av mål om förtal.SammanfattningNej, utifrån vad du berättar kan du inte fällas för förtal. Eftersom ditt mail endast har gått till en person så kan det rimligtvis inte anses ha spridits i ett större sammanhang. Hoppas att du har fått svar på din fråga!Om du har fler funderingar är du varmt välkommen att ställa fler frågor här på Lawline.

Får man beställa receptbelagd medicin från utlandet?

2020-01-20 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej. Är det olagligt att i Sverige köpa flera olika receptbelagda antibiotika från utlandet från olika hemsidor via internet?
Daniella Larsen |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!På Tullverkets hemsida finns det information om hur du får beställa medicin från utlandet. Enligt Tullverket är det olagligt att köpa läkemedel från ett annat land som inte tillhör det Europeiska Ekonomiska Samarbetsområdet (EES), oavsett vad det är för typ av läkemedel. För att du ska kunna beställa läkemedel från ett annat land inom EES finns det ett antal förutsättningar som behöver vara uppfyllda. Det är om läkemedlet är: - För ditt personliga bruk. - Godkänt i det andra ESS-landet och har införskaffats på ett apotek eller motsvarande i det landet. - Godkänt och receptfritt i Sverige, eller i fråga om receptbelagda läkemedel, har förskrivit av en behörig förskrivare inom EES. (En förskrivare är en person inom en legitimerad yrkeskategori som har rätt att prova ut och föreskriva hjälpmedel, alltså en person som tillsammans med dig utreder och bedömer dina behov av hjälpmedel). Dock får du bara beställa en mängd läkemedel som motsvarar högst ett års förbrukning och det är du som ska styrka att förutsättningarna ovan är uppfyllda. SammanfattningOm det är olagligt för dig att köpa receptbelagd antibiotika kan jag tyvärr inte svara på, utan det är en bedömning du själv kan göra utifrån de förutsättningar som finns ovan. Hoppas att du fick svar på din fråga!Mvh,

Hur mycket ska avräknas i bodelningen när bostadsrätt köpts till viss del med enskild egendom?

2020-01-20 i Bodelning
FRÅGA |Fråga om bodelningJag har en dotter som har skiljt sig, men bodelningen är ännu inte klar. Min dotter hade ingen insyn i gemensamma ekonomin. Makens ombud har presenterat en uträkning som ska ge min dotter drygt en halv miljon. Han har dessutom presenterat ett gåvobrev som reducerar hennes del med 200 000. Beräkning av värdekedjan finner jag korrekt. (Detta är andra bostadsrätten i rad). Min dotter talade om för sitt ombud att bostadrätten betalades med ett bolån som hon tror var på hela summan, men detta ignorerades av ombudet.Min dotter fick från makens ombud ett avtal med den lägre summan som hon stod i begrepp att skriva under när vi talades vid på telefon. Jag kollade upp på internet och fann ert svar 2017-07-05 och fann att kraven på värdekedjan är rigorösa. Jag mejlade till dotterns ombud och sa att maken har bevisbördan och att hon måste begära att makens ombud i första hand presenterar bevis för att 200 000 betalats med gåvobrevet som hon ska ta ställning till. I ett senare skede kan hon begära motsvarande för tidigare delar av värdekedjan om det visar sig att gåvobrevet varit inblandat i aktuella transaktionen. Detta har hon inte gjort utan har uppdragit åt dottern att ta fram kontoutdrag. Min dotter har emellertid inte den möjligheten efter nära tre år. Det kan enbart maken göra.Min fråga: Vilka uppgifter ska min dotter begära att hennes ombud ska begära av makens ombud?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningVillkoret överensstämmer med äktenskapsbalkens bestämmelser om vad som i regel gäller för enskild egendom. Enligt 7 kap. 2 § första stycket p2 Äktenskapsbalken (ÄktB) kan enskild egendom uppkomma genom att en make fått något i gåva med villkoret att det ska vara makens enskilda egendom. Enligt punkt 6 samma lagrum ska vad som trätt istället för egendomen också utgöra enskild egendom, om inte annat föreskrivits i gåvobrev. Det i gåvobrevet stipulerade villkoret är således i enlighet med lagen och utgångspunkten är att (1) bostadsrätten din dotters make erhöll i gåva var hans enskilda samt även det som trätt i dess ställe. När något träder i den enskilda egendomens ställe brukar det benämnas surrogat.I din dotters fall är frågan om huruvida hennes make har rätt att tillgodoräkna sig den del av bostadsrätten som härrör från den ursprungliga gåvan eller inte. Jag vill redan inledningsvis poängtera att rättsläget till viss del är oklart. Det finns rättsfall som talar till din dotters fördel och det finns rättsfall som talar till hennes nackdel. Till din dotters fördel kan eventuellt ett rättsfall från 1992 (NJA 1992 s. 773) åberopas. I rättsfallet konstaterade HD att en sammanblandning av enskild egendom och giftorättsgods kan leda till att den enskilda egendomen förlorar sin karaktär och att det därför blir att räkna som giftorättsgods. För din dotter kan således argumenteras att det skett en sammanblandning av dels enskild egendom, dels giftorättsgods (genom eventuellt kapital hon lagt in) och att hela egendomen ska räknas som giftorättsgods. Ett rättsfall från 1995 (NJA 1995 s. 577) talar dock till viss del till nackdel för din dotter. I rättsfallet hade makar gemensamt köpt fastigheter och betalt en del av köpesumman kontant och återstoden med lånade medel. Av kontantdelen hade vardera maken erlagt hälften, varvid ena maken betalt med sin enskilda egendom. Den makens hälftendel av fastigheterna ansågs utgöra enskild egendom. Frågan avsåg inte en skilsmässa utan huruvida arvet efter den avlidna kvinnan skulle utgöra enskild egendom eller inte. Domstolen hänvisade i sitt domslut till ett äldre rättsfall (NJA 1978 s. 526) att en tomträtt som en make hade köpt för 139.500 kronor och betalt med 20.000 kronor av enskild egendom och i övrigt med medel som upplånats mot panträtt i tomträtten, i sin helhet var att anse som makens enskilda egendom. Som synes finns det skäl för att argumentera för båda sidor. Vad gäller påståendet från din dotters make att gåvobrevet och det som trätt i dess ställe ska räknas in i nuvarande bodelning, kan så vara korrekt (mot bakgrund av det senare rättsfallet). Det kan dock även argumenteras för att det är tillämpligt på fastigheter men inte bostadsrätter då det är helt skilda egendom. Det torde dock åligga på din dotters make att visa att det finns ett gåvobrev med det aktuella villkoret, och att visa på de transaktioner som skett därefter. Jag har full förståelse för att din dotter inte har möjlighet att kontrollera detta då hon inte har insyn i bankkonton m.m. För det fall att din dotter vägrar att gå med på uppgörelsen får det istället avgöras i domstol, varvid det torde åligga maken att frambringa bevisning genom till exempel att åberopa just sådant din dotter inte själv kan få fram.Tyvärr går det inte att ge ett helt klart svar på (1) huruvida makens anspråk är korrekt eller (2) hur stor del av den ursprungliga bostadsrätten som eventuellt ska anses motsvara andelen i det senare köpta. Det är till viss del öppet för argumentation. Det krävs en djupare utredning och även att gå igenom de handlingar som finns i ärendet. Detta är något vår juristbyrå kan vara behjälplig med. Vi har jurister som har god erfarenhet av tvister i bodelningar. Om du vill att en av våra jurister går igenom det förslag som har upprättats och ger sin syn på saken är du varmt välkommen att återkomma till mig för en offert och vidare kontakt. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Är man underhållsskyldig för sin särbo?

2020-01-20 i Underhåll
FRÅGA |Om man är särboende och en part har mycket låg pension, måste den andra parten ge bidrag?
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din frågaDet framgår inte av din fråga om paret det rör är gifta eller inte. Jag kommer därför svara utifrån båda situationerna.Om paret inte är giftaOm paret inte är gifta finns ingen underhållsskyldighet. Detta eftersom det inte finns någon lag som reglerar förhållandet för ett par som varken är gift eller bor ihop. Inte heller för sambor finns någon underhållsskyldighet enligt sambolagen. Om paret är giftaOm paret det rör är gifta ser situationen annorlunda ut. Bestämmelser om detta finns i äktenskapsbalken (ÄktB). Utgångspunkten är att varje make råder över sin egen egendom och svarar för sina egna skulder (1 kap. 3 § ÄktB). Detta innebär att vardera make äger sin egendom och förfogar över den som hen önskar. Dock finns det även en ömsesidig underhållsskyldighet (6 kap. 1 § ÄktB). Denna innebär att makarna ska, var och en efter förmåga, bidra till att deras gemensamma och personliga behov tillgodoses. Om det som den ena maken ska bidra med inte räcker till för den makens personliga behov ska den andra maken skjuta till de pengar som behövs (6 kap. 2 § ÄktB). Tanken med dessa bestämmelser är att båda makarna ska leva på samma ekonomiska standard. Dessa bestämmelser om underhållsskyldighet gäller även då makarna inte varaktigt sammanbor, alltså är särbos (6 kap. 6 § ÄktB). Då ska maken med den större inkomsten eller större underhållsförmågan kompensera den andra maken genom att betala underhållsbidrag. Om den ena maken försummar sin underhållsskyldighet kan man vända sig till domstol för att ålägga den andra maken att betala underhållsbidrag (6 kap. 5 § ÄktB). Domstolen kan även förplikta den ena maken, då de inte bor ihop, att lämna bohag till den andra maken så att denne kan använda bohaget (6 kap. 6 § andra stycket ÄktB). Detta gäller dock endast bohag som införskaffats då makarna bodde ihop. Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Är det lagligt att beställa receptbelagd medicin från utlandet?

2020-01-20 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej. Jag beställde tramadol från nätet som är från utomland. Är det lagligt? Kommer polisen ta mig?
Daniella Larsen |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!På Tullverkets hemsida finns det information om hur du får beställa medicin från utlandet. Enligt Tullverket är det olagligt att köpa läkemedel från ett annat land som inte tillhör det Europeiska Ekonomiska Samarbetsområdet (EES), oavsett vad det är för typ av läkemedel. För att du ska kunna beställa läkemedel från ett annat land inom EES finns det ett antal förutsättningar som behöver vara uppfyllda. Det är om läkemedlet är: - För ditt personliga bruk. - Godkänt i det andra ESS-landet och har införskaffats på ett apotek eller motsvarande i det landet. - Godkänt och receptfritt i Sverige, eller i fråga om receptbelagda läkemedel, har förskrivit av en behörig förskrivare inom EES. (En förskrivare är en person inom en legitimerad yrkeskategori som har rätt att prova ut och föreskriva hjälpmedel, alltså en person som tillsammans med dig utreder och bedömer dina behov av hjälpmedel). Dock får du bara beställa en mängd läkemedel som motsvarar högst ett års förbrukning och det är du som ska styrka att förutsättningarna ovan är uppfyllda. SammanfattningOm det är lagligt för dig att köpa tramadol från nätet kan jag tyvärr inte svara på, utan det är en bedömning du själv kan göra utifrån de förutsättningar som finns ovan. Hoppas att du fick svar på din fråga!

Är min dotter tvungen att exponera sig i rättssalen när hon ska vittna?

2020-01-20 i Vittna
FRÅGA |Hej! Min 19-åriga dotter är vittne till en händelse med vapen. Hon kan inte identifiera någon person, bara beskriva sin syn av händelseförloppet. Nu är hon kallad till rättegång och är livrädd för att den åtalade ska skada eller göra något med henne. Är hon tvungen att exponera sig i rättssalen eller kan man begära att åklagaren förhör henne enskilt?
Johanna Persson |Hej!Tack för att du har vänt dig till Lawline med din fråga. Din dotter kan få stöd från BrottsofferjourenJag vill börja med att beklaga vad din dotter har varit med om och att hon är så rädd. Det är viktigt att ni vet att hon kan få stöd inför sitt vittnesmål från exempelvis Brottsofferjouren. Ni kan läsa mer om hur de hjälper vittnen på Brottsofferjourens hemsida.Mina utgångspunkterJag kommer att hänvisa till rättegångsbalken (RB) i mitt svar, som bland annat innehåller regler om hur ett vittnesmål i domstol ska gå till.Det finns undantag från kravet på fysisk närvaro i rättssalenI Sverige råder absolut vittnesplikt, vilket innebär att din dotter är tvungen att vittna om hon har blivit kallad som vittne.Som huvudregel ska hon närvara fysiskt i rättssalen när hon vittnar (5 kap. 10 § första stycket RB). Det finns dock undantag från kravet på fysisk närvaro som kan bli aktuella i din dotters fall, eftersom hon är rädd. Det är nämligen av stor vikt för rättegången att hennes vittnesmål är tillförlitligt och att hon inte skräms till att ändra sin berättelse. Jag kommer nu att presentera de undantagen.Vittnesmål över telefon eller genom videosamtalDet är möjligt för domstolen att bestämma att din dotter ska få lov att vittna över telefon eller genom ett videosamtal (5 kap. 10 § andra stycket RB). Då är din dotter alltså inte tvungen att exponera sig fysiskt i rättssalen. Inför ett sådant beslut ska domstolen bland annat ta hänsyn till om din din dotter är rädd för att närvara i rättssalen och om det kan förmodas att hon kan bli utsatt för påtryckningar från exempelvis den åtalade (5 kap. 10 § tredje stycket, andra och tredje punkterna RB).Som nämnt är det upp till domstolen att besluta om ett sådant telefon- eller videoförhör. Åklagaren kan inte på egen hand bestämma att din dotter ska vittna på det sättet. Såvitt jag vet kan åklagaren inte heller förhöra din dotter enskilt – hen kommer alltså att stanna kvar i rättssalen under vittnesförhöret. Möjlighet att vittna utan att den åtalade är fysiskt närvarandeSom ett alternativ kan domstolen bestämma att den åtalade personen inte ska få vara närvarande i rättssalen när din dotter vittnar (36 kap. 18 § RB). Då behöver din dotter visserligen infinna sig i rättssalen, men hon slipper att möta den åtalade där.Även detta beslut kan grundas på att din dotter känner sig rädd eller att det förmodas att hon kan bli utsatt för påtryckningar (36 kap. 18 § första stycket RB). Återigen är det är upp till domstolen att besluta om den åtalade ska lämna rättssalen – åklagaren kan inte på egen hand bestämma det.Den åtalade personen har rätt att ta del av din dotters vittnesmålDet är viktigt att ni vet att den åtalade personen fortfarande har rätt att ta del av din dotters vittnesmål, oavsett hur vittnesförhöret anordnas. Det beror på en grundläggande princip inom processrätt som kallas för den kontradiktoriska rättsskipningens princip. Principen innebär att den åtalade personen och hens försvarare ska få rätt att ta del av och bemöta det som åklagaren lägger fram till stöd för sitt åtal.Den åtalade personen har därför rätt att ta del av din dotters vittnesmål genom ljudöverföring eller video om hen har fått lämna rättssalen (36 kap. 18 § tredje stycket RB). I samband med att din dotter vittnar har den åtalade och hens försvarare dessutom alltid rätt att ställa frågor till henne (36 kap. 17 § andra stycket RB).SammanfattningSom huvudregel ska din dotter närvara fysiskt i rättssalen, men det finns undantag som kan bli aktuella i din dotters fall. Dels kan domstolen bestämma att hon får lov att vittna över telefon eller genom ett videosamtal. Då är hon inte tvungen att exponera sig i rättssalen.Dels kan domstolen bestämma att den åtalade personen ska lämna rättssalen när hon vittnar. På Sveriges domstolars hemsida skriver de att ni bör kontakta domstolen i god tid innan rättegången för att få hjälp med att underlätta din dotters vittnesmål. Brottsofferjouren kan hjälpa till med en sådan kontakt – läs gärna deras information om vad som gäller under rättegången och vad de kan göra för att stödja din dotter. Sammanfattningsvis vill jag alltså råda er att omgående ta kontakt med domstolen.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga! Om du har fler funderingar så får du gärna skicka in en ny fråga till oss.Jag önskar er lycka till!Med vänliga hälsningar,

När krävs ett arbetstillstånd?

2020-01-20 i Migrationsrätt
FRÅGA |Hej en american citizen som har kommit till Sverige utan visum behöver han arbetstillstånd för att jobba i Sverige eller räcker med passet ??
Daniella Larsen |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Jag förstår din fråga som att den amerikanska medborgaren redan befinner sig i Sverige och att denne undrar vad som krävs för att kunna arbeta. Behövs arbetstillstånd?Eftersom personen i frågan är en amerikans medborgare innebär det att denne behöver ett arbetstillstånd för att kunna arbeta i Sverige (2 kap. 7 och 8 c §§ utlänningslagen). Krav för arbetstillstånd- För att kunna få ett arbetstillstånd finns det några krav som behöver vara uppfyllda. Nedan kommer en lista på samtliga krav: - Personen i frågan måste ha fått ett erbjudande om en anställning. Man kan alltså inte få ett tillstånd för att komma till Sverige och söka jobb, utan man måste redan ha fått ett jobberbjudande (6 kap. 2 § 1 st utlänningslagen). - Anställningen ska även göra det möjligt för personen att försörja sig själv (6 kap. 2 § 1 st 1 p utlänningslagen). Med detta avses att personen inte ska vara i behov av försörjningsstöd, vilket motsvarar en lön om 13 000 kr före skatt. - Lönen, försäkringsskyddet och övriga anställningsvillkor måste vara lika bra som de villkor som följer av svenska kollektivavtal (6 kap. 2 § 1 st 2 p utlänningslagen). - Personen behöver även ett giltigt pass (2 kap. 1 § utlänningslagen). En ansökan om arbetstillstånd ska ha gjorts och beviljats före inresan i Sverige (6 kap. 4 § utlänningslagen). SammanfattningPersonen i fråga behöver ett arbetstillstånd för att kunna arbeta i Sverige, men personen behöver redan innan inresa blivit erbjuden en anställning samt att ansökan om tillståndet behöver beviljas innan inresa i Sverige. Hoppas att du fick svar på din fråga!Mvh,

Syskons arv och testamente

2020-01-20 i Testamente
FRÅGA |Mina föräldrar har båda gått bort, jag har varken sambo, ej gift och inga barn. Jag har tre helsyskon, blir det dessa som får ärva mig om jag skulle gå bort. Om svaret är ja, vad krävs det om jag t ex vill att mina vänner skall ärva mig istället? Jag vill absolut inte att mina syskon skall få tillgång till varken pengar, lägenhet eller ägodelar. Tacksam för svar.
Sofia Granberg |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Regler om arv finns i Ärvdabalken (ÄB). Precis som du säger är det dina syskon som skulle ärva dig (ÄB 2 kap 2 §). Detta gäller dock endast om du inte har skrivit något testamente.De kommer inte ärva något om du skriver i ett testamente att du vill att t ex vänner ska ärva dig. För att ett testamente ska vara giltigt krävs det att det upprättas skriftligen, att det finns två vittnen, och att både du och vittnena undertecknar (ÄB 10 kap 1 §).För att sammanfatta: utan ett testamente är det dina syskon som skulle ärva dig. Om du inte vill det behöver du skriva ett giltigt testamente där du förklarar vem eller vilka du vill ska ärva dig.Hoppas du fick svar på din fråga!