hur kan man göra sina barn arvlösa?

2021-04-19 i Bröstarvinge
FRÅGA |Hej!Jag har två pojkar och vill göra en av de arvlös.Vad ska jag göra.
Sara Pedersen |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Den lag som aktualiseras i din fråga är Ärvdabalken. Jag kommer redogöra kort hur arv fungerar, och sedan hur man kan begränsa ett barns arvsrätt. Då jag inte vet så mycket om omständigheterna och förhållandena i din situation ska jag försöka ge ett brett men tydligt svar. Men det väldigt korta och yttersta svaret på din fråga är – det går inte att göra ett barn arvlöst.Huvudregeln i arvsrätten – hur ärver man?Utgångspunkten i arvsrätten är den så kallade legala arvsordningen, var barn (bröstarvingar) är den första arvsklassen som ärver efter en avliden (2 kap. 1§ ärvdabalken, ÄB). Detta innebär att när du går bort, är det dina barn som ärver dig i första hand, om de är i livet. Annars ärver deras barn, alltså dina barnbarn. Bröstarvingar delar då på hela din kvarlåtenskap, lika, om inget annat har avtalats om i testamente (kommer till detta nedan). Denna regel grundas på en gammal tanke om att föräldrar inte som utgångspunkt vill göra skillnad mellan sina barn. Varje barns andel i förälderns kvarlåtenskap kallas arvslott, och har du endast två barn så är varderas arvslott ½ av din kvarlåtenskap. Kan man göra ett barn arvlöst? - utgångspunktTrots denna utgångspunkt ovan, finns det sätt att begränsa barns arvslott, nämligen genom att skriva testamente. I testamentet får du ange hur du vill att din egendom och värdet av den ska fördelas när du går bort. Du kan där skriva att du inte vill att ditt ena barn ska ärva dig, och att allt ska gå till det andra barnet, eller till en organisation, eller granne. Men det finns en begränsning i denna möjlighet, då bröstarvingar har rätt till en del av sina föräldrars kvarlåtenskap. Denna del kallas laglotten, och utgör hälften av arvslotten (7 kap. 1§ ÄB). Så dina barn har vardera rätt till åtminstone ¼ var av din kvarlåtenskap. Resterande av din kvarlåtenskap kan du då fritt testamentera till vem du vill.Men om jag ska försöka vara tydlig, innebär detta inte att du har någon skyldighet att beakta båda dina barns laglott i ditt testamente, utan du kan skriva att ett barn inte ska få något alls. Barnens rätt till sin laglott är en rätt för barnen att jämka ditt testamente, inte en skyldighet för dig att inte göra dem arvlösa. Detta innebär att om barnen vill göra gällande sin laglott, måste de begära jämkning av testamentet senast sex månader efter det att man erhöll del av testamentet (7 kap. 3§ ÄB). Detta innebär dock att de kommer få ut sin laglott ur ditt arv, oavsett vad du skrivit i testamentet. Alltså blir det i praktiken så att du inte kan göra något av dina barn arvlösa. Men anledningen till att det ändå kan vara viktigt att skriva ett testamente är för det första (1) att om du inte skriver ett testamente kommer båda barnen dela på hälften av din kvarlåtenskap. Med ett testamente kan man som lägst fördela ¼ till barn A, och ¾ till barn B. För det andra (2) så krävs det, för att barn A i detta exempel, ska få ut någonting ur din kvarlåtenskap, att denne begär jämkning av testamentet, annars så gäller innehållet i testamentet så som du skrivit. Men om barnet begär jämkning, kommer denne få ut laglotten. Därför kallar jag det att du inte är skyldig att beakta barnets laglott i ditt testamente på det sätt att du skulle behöva ta höjd för barnens laglott, utan du kan skriva vad du vill. Men om barnet vill kan den begära ut sin laglott, men den måste göra sin rätt gällande för detta. I korta drag går det alltså inte att göra ett barn helt arvlöst genom testamente, men arvsrätten kan begränsas till ett minimum om ¼ av din egendom, OM barnet begär jämkning av testamentet. Andra sätt att begränsa arvsrätten?Det finns vissa andra sätt man kan begränsa arvsrätten indirekt på, men det beror lite på omständigheterna i ditt fall.Omfördela egendom?Ett sätt att kringgå dessa regler är genom att man omfördelar egendom på ett sätt att man inte äger något. Då finns det i praktiken ingenting för barnen att ärva. Detta är enklast om arvlåtaren, du, är gift, och skriver över egendom och tillgångar till din partner. Detta kan göras genom exempelvis gåvobrev, och när det gäller fastigheter krävs det ändring i lagfarten. Det krävs också att man skriver ett äktenskapsförord därefter, som gör varje parts egendom till enskild egendom, så att den undantas från bodelningen när någon av dem går bort. Det är dock riskabelt om ens partner ansöker om skilsmässa, då denne får allt. Men i praktiken blir resultatet så att barnen inte har något att ärva om du inte äger något. Problemet är då att båda barnen kommer behandlas lika, och ingen av dem kommer få något. Det har större effekt om ett barn är särkullbarn, alltså ett barn som inte är gemensamt. Då ärver den ingenting, medan det gemensamma barnet ärver efter den andra parten när den går bort.Gåvor under livstiden till barnet?Ett annat sätt som man kanske tänker sig att man kan använda för att minska sin egendom, är att ge det ena barnet gåvor undertiden man lever. Detta presumeras då vara ett förskott på arv (6 kap. 1§ ÄB). Det innebär att gåvans värde ska räknas in vid arvsskiftet. Men om man skriver ett gåvobrev kan man däri skriva att det inte ska anses vara ett förskott på arv. Detta är dock inte helt vattentätt, då det finns regler som begränsar denna möjlighet. Om du i din livstid ger bort egendom på ett sätt som innebär att du försöker ordna succession, alltså just försöker fördela förskott på arv genom gåvor, så ska dessa gåvor räknas med vid arvsskiftet till det barnets andel. Detta innebär att man ändå kommer jämna ut laglotterna genom att återta värdet av gåvorna och tillgodoräkna dem till barnet som fått dem vid beräkningen laglotterna (7 kap. 4§ ÄB). Detta kallas det förstärkta laglottsskyddet. Denna talan måste barnet väcka inom ett år från det att bouppteckningen avslutats. Om man inte gör det inom denna tid, förlorar man sin rätt. Värt att nämna är att man alltid kan försöka ge bort egendom i gåva, men viktigt är då att skriva gåvobrev och vara tydlig med att det inte ska utgöra förskott på arv. Det är inte så lätt att få igenom det förstärkta laglottsskyddet i praktiken i domstol.Att förlora arvsrättenSlutligen kan nämnas att det finns väldigt få omständigheter som föranleder att en person helt förlorar sin arvsrätt. Det gäller främst om barnet har dödat föräldern (15 kap. 1§ ÄB) eller tvingat eller lurat föräldern att skriva testamente (15 kap. 2§ ÄB). Till sist kan nämnas också att det finns vissa preskriptionstider för arvsrätten. Exempelvis har nämnts ovan att rätten att kräva ut sin laglott för barn är sex månader, och det förstärka laglottskyddet är ett år. Annars gällen en generell preskriptionstid om 10 år om man inte skrivit exempelvis testamente (16 kap. 4§ ÄB). Om arvingen inte gör sin rätt gällande inom denna tid, förlorar man den. En arvinge kan slutligen också avsäga sig sin arvsrätt helt och hållet, antingen genom att då inte göra sin rätt gällande enligt ovan, eller genom att skriftligen hos arvlåtaren godkänna testamentet (17 kap. 2§ ÄB). SammanfattningDet går alltså inte att göra ett barn helt arvlöst. Det är en gammal tradition som finns i rättsordningen som vilar på gamla principer om familjevärderingar och ekonomiska motiv. Men du kan begränsa arvsrätten. Det främsta sättet är genom att i testamente skriva att du inte vill att ett av barnen ska ärva dig. Då är det detta som gäller, men om barnet vill kräva ut sin laglott kan den göra det genom att begära jämkning av testamentet. Men om barnet inte gör det, så gäller testamentets innehåll. Därför är det ändå viktigt att du skriver ett testamente för att tydliggöra dina önskningar. Det finns en del andra mer invecklade sätt att kringgå dessa regler på, men det är inte vattentätt och en eventuell domstol kan komma att se igenom det. Det går inte heller på något enkelt sätt att undanhålla egendom från ett barn, till förmån för det andra barnet, då sådan egendom ska avräknas vid arvsskiftet. Reglerna är utformade för att man inte ska kunna göra barn arvlösa, men det kan vara en skillnad mellan att ha rätt och att få rätt i domstol. Att ge bort egendom och skriva gåvobrev om att det inte ska anses utgöra förskott på arv, är alltså också ett alternativ. Men märk att det förstärkta laglottsskyddet gäller, om barnet kan bevisa det och åberopar det i tid. Jag rekommenderar dig att skriva ett testamente för att begränsa arvet så mycket som möjligt med stöd i lagen. Vår jursitbyrå kan vara behjälplig med att upprätta ett testamente, eller andra handlingar om gåvor och vidare rådgivning. Du är välkommen att kontakta mig per e-post för en kostnadsfri offert och vidare kontakt med byrån. Jag nås för ändamålet på sara.pedersen@lawline.se. Då du beställt telefonuppföljning kommer jag att ringa dig i ärendet i morgon den 20 april, kl. 18.00. Observera att jag ringer från skyddat nummer. Om den föreslagna tiden inte är lämplig är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post dessförinnan, så bokar vi in en annan tid.Vänligen,

Kan kronofogden utmäta ett skadestånd som kommer betalas ut, även om man lever på existensminimum?

2021-04-19 i Utmätning
FRÅGA |Hej Lawline.För ca 6 veckor sedan så blev jag brutalt misshandla med basebollträ i mitt hem. förövaren togs sedan av polis och ärendet anmäldes av mig och polisen. Förövaren erkände. och nu väntas det att väcka åtal för synnerligen grov misshandel/mordförsök med tillhygge. Min fråga är om kronofogden får ta mitt skadestånd (som kommer att ges ut)? Min ekonomi i dagsläget är sjukpension på 75% (5400 kronor) plus bostadstillägg 5200 kronor. så min ekonomi när fastighets hyran (5200 kronor) samt elräkning samt interneträkning är betalt så hamnar jag på existens minimum.
Hilma Nilsson |Hej! Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Först, beklagar jag den otroligt tråkiga händelse du varit med om, och den situation du befinner dig i.Jag förstår det som att du undrar om kronofogden kan utmäta ett skadestånd som du kan komma att få ut efter den händelse som du beskriver att du blivit utsatt för.Regler om vad kronofogden kan utmäta finns i utsökningsbalken som förkortas UB. Jag kommer förklara dessa regler för att sedan applicera dessa på din fråga.Vad utmäter kronofogden?Kronofogden kommer i första hand tas i anspråk sådana tillgångar som kan användas till fordringens betalning med minsta kostnad, förlust eller annan olägenhet för gäldenären (4 kap. 3 § 2 stycket UB). Detta betyder att kronofogden kommer först och främst göra en utmätning av pengar, om detta finns tillgängligt. Kronofogden kan dock inte ta alla pengar från exempelvis lön eller liknande. Det betyder att du fortfarande har rätt till att behålla det som kallas beneficium, vilket är både pengar och andra tillgångar som du behöver för att klara din försörjning (5 kap. 1 § UB).Kan kronofogden utmäta skadestånd?Skadestånd som tillkommer gäldenären till följd av bland annat personskada får inte utmätas innan det är utbetalt till gäldenären (5 kap. 7 § 1 stycket UB). Det betyder att skadestånd för att någon råkat ut för en personskada får inte utmätas innan personen i fråga har fått detta hos sig. Eftersom du beskriver att du blivit misshandlad, så tolkar jag det som att det skadestånd som du kommer att få är för just personskada. Kronofogden får då inte automatiskt utmäta till skadestånd.När skadeståndet har betalats ut till den skadelidande får medel som inte avskilts från övriga medel utmätas (5 kap. 7 § 2 stycket UB). Det betyder att om skadeståndet har utbetalats till ett konto där den skadelidande också har övriga pengar, kan skadeståndet utmätas av kronofogden. För att undgå att skadestånd till följd av personskada ska kunna utmätas, bör dessa pengar sättas på ett separatkonto för att skilja dem från övriga pengar.Sammanfattning och rekommendationKronofogden kan inte automatiskt utmäta ditt skadestånd. Om skadeståndet är blandat med dina övriga tillgångar, så kan kronofogden utmäta skadeståndet. För att undvika detta, rekommenderar jag att du separerar skadeståndet från dina övriga tillgångar, genom att exempelvis sätta in dem på ett separat konto.Även om kronofogden i första hand kommer att utmäta pengar, kan de inte utmäta hur mycket som helst. Du ska fortfarande ha kvar pengar och tillgångar så du kan klara din försörjning.Jag hoppas att jag har besvarat din fråga. Om du har fler funderingar, är du alltid välkommen att ställa dessa hos oss på Lawline!Vänligen,

Vem ansvarar för köksfläkten i en bostadsrätt?

2021-04-19 i Bostadsrätt
FRÅGA |Hej jag bor i liten bostadsrätt Förening X BRF vi är Y lgh.Min fråga är vem som ska stå för kostnaderna när köksfläktengår sönder. Vi bor i en ombyggd skola där all ventilation tagits bortoch ersatts med fläcktwood köksfläktar till varje enskild lgh. Den tarin friskluft och fördelar i rummen samt suger i badrum.Det är alltså den enda möjligheten att få ny luft om den går sönder. Det finns olika åsikter om detta. Någon säger att det är lägenhetsinnehavaren som ska stå för kostnaderna och någon tycker att BRF ska stå för kostnaderna.Har du erfarenhet av detta problem och vore tacksam för ett svar
Daniel Högström |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag uppfattar din fråga som att du bor i en lägenhet med bostadsrätt och att din köksfläkt har gått sönder. Du undrar nu vem som är ansvarig för att byta din köksfläkt. Bostadsrätter regleras i huvudsak i bostadsrättslagen (BRL). Utgångspunkten är att den som innehar en bostadsrätt är ansvarig för det inre innehållet (7 kap. 12 § BRL). Det är möjligt för föreningen att genom stadgarna åta sig ett större ansvar än vad som följer av lagen, och då gäller stadgarna.Ni behöver därför först kontrollera stadgarna och om stadgarna inte svarar på frågan gäller bostadsrättslagen och ansvaret faller på bostadsrättsinnehavaren. Om du har fler frågor är du varmt välkommen att kontakta oss på Lawline igen.Med vänliga hälsningar,

Hur lång tid innan hyreshöjningen har hyresgästen rätt att få information?

2021-04-19 i Hyresrätt
FRÅGA |Hej,Jag bor i en hyresrätt och nu i sommar kommer dom ha byggt färdigt balkong/uteplats till våra lägenheter. Dock har hyresvärden inte meddelat den nya hyran efter allt är klart ännu och vid fråga angående detta säger dom att det vet dom först efter allt är färdigbyggt. Har man inte rätt att få veta vad hyreshöjningen kommer bli innan det är klart? Risken är ju att man eventuellt ej har råd att bo kvar.
Rebecca Nilsson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Baserat på din fråga gör jag bedömningen att du har en hyresrätt som gäller på obestämd tid och mitt svar kommer därför att grunda sig på den informationen.I frågan finns inte någon information kring åldern på huset, vilket också har en påverkan i bedömningen. Därför kommer jag nedan även gå igenom vad som gäller för hyresrätter som blivit byggda inom de senaste femton åren. Vi finner bestämmelserna kring hyra i 12 kap. Jordabalken (JB)Hur långt i förväg ska en hyreshöjning meddelas hyresgästen?I 12 kap. 54a § 2, 3 stycket. JB framkommer att en hyresvärd ska meddela hyreshöjning senast två månader innan hyreshöjningen är planerad att ske. Detta eftersom hyresgästen ska ha möjlighet att kunna motsätta sig hyresändringen innan den träder i kraft och denna tid ska vara minst två månader. Om hyresgästen inte inom den utsatta tiden har meddelat att hen motsätter sig kravet så är hyresgästen bunden av den nya hyran. Motsätta sig kravet på hyraDu som hyresgäst har möjlighet att motsätta dig kravet på den förhöjda hyran om du kontaktar hyresvärden innan förhöjningen träder i kraft (12 kap. 54 § 3 stycket JB). Vid en tvist om hyrans storlek görs en bedömning kring hur skäligt beloppet är i jämförelse med lägenheter som med hänsyn till bruksvärdet är likvärdiga. Dvs, som med hänsyn till planlösningen, storlek, läge samt annat som hyresgäster i allmänhet värderar. Hyran i jämförelse med andra likvärdiga lägenheter kan variera, med i regel rör det sig om en 2 – 5 procentig skillnad som brukar accepteras. (12 kap. 55 § 1 stycket. JB)Om hyran efter prövning anses vara skälig, men höjningen innebär en väsentligt högre hyra en den tidigare ska hyresnämnden, om hyresgästen begär det och inte särskilda skäl talar emot det, bestämma att hyran ska betalas med lägre belopp under en skälig tid (12 kap. 55 § 6 stycket JB).Undantag för att motsätta sig hyresändring finns i 12 kap. 55 c § JB vilket gäller för planerade, påbörjade eller nybyggda hus. Planera, påbörjade och nybyggda hus. (12 kap. 55 c § JB) Om hyran för en planerad eller nybyggd lägenhet har bestämts i en förhandlingsöverenskommelse, ska hyran – under vissa förutsättningar – presumeras vara skälig. Att hyran anses skälig innebär att lägenhetens bruksvärde inte kan åberopas till grund för hyressänkning. Förutsättningar för presumtionsverkan: 1. Etablerad hyresgästorganisation på orten 2. I förhandlingsöverenskommelsen ska det förekomma en hänvisning till 12 kap. 55 c § JB 3. Samtliga lägenheter i huset ska träffas av överenskommelsen. 4. Presumtionsverkan gäller endast i 15 år.SammanfattningEn hyresvärd får när som helst ändra hyran om informationen kring hyresändringen kommer till hyresgästens kännedom senast två månader innan hyresändringen sker. Hyresgästen har under hela perioden, fram tills hyresändringens början, möjlighet att motsätta sig höjningen av hyran. Om hen gör det kommer en skälighetsbedömning göras där lägenheten jämförs med lägenheter av likvärdigt bruksvärde. I de fall hyran är skälig, men väsentligt högre än den tidigare hyran, har hyresgästen viss möjlighet att betala en lägre hyra under en skälig tid. För hus som inte är äldre än 15 år finns specialregler där en presumtions av hyrans skälighet föreligger. Hoppas du fått svar på din fråga och lycka till!Vänligen,

Ärver barn förälder som inte har vårdnaden?

2021-04-19 i Arvsordning
FRÅGA |Hej, jag undrar en sak kring arv. Min förälder är ensamstående och jag är ensambarn, vad händer när min förälder som ej har vårdnaden om mig dör, får jag ta del av dennes arv då? Eller har jag ingen rätt till de?
Ellinor Bäckström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga rör arvsrätt och regler om detta finns i ärvdabalken (ÄB).Har du rätt att ärva den förälder som inte har vårdnaden?De som i första hand har rätt att ärva är den avlidnes bröstarvingar (2 kap. 1 § första stycket ÄB). Med bröstarvingar menas barn, barnbarn osv. Inom arvsrätten görs ingen skillnad mellan om föräldern har haft vårdnaden eller inte. Så länge man är någons biologiska eller adopterade barn ärver man. Det är dock viktigt att påpeka att den förälder som inte har vårdnaden kan upprätta ett testamente som förändrar den legala arvsordningen. Bröstarvingar har dock alltid rätt till sin laglott, vilket är hälften av det arv bröstarvingen skulle ha fått om det inte funnits ett testamente. Föräldern som inte haft vårdnaden kan alltså bara testamentera bort hälften av sina tillgångar (7 kap. 1 § ÄB).SammanfattningsvisDu har rätt att ärva den förälder som inte har vårdnaden. Skulle ett testamente ha upprättats har du ändå rätt till hälften av det arv som du skulle fått enligt den legala arvsordningen.Hoppas att du fått svar på din fråga!Vänligen,

Bodelning vid dödsfall

2021-04-19 i Make
FRÅGA |Hej!Min man och jag har varit gifta i trettio år. Vi har inga gemensamma barn, men min man har ett barn och jag har två barn sedan tidigare.Jag har alltid varit noga med mitt sparande, och har därför mycket mer pengar på mina konton. Vi har inte skrivit något äktenskapsförord.Vad händer med mitt sparkapital om min man avlider?
Maja Kristiansson-Gran |Hej och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga! Jag tolkar din fråga som att du undrar vad som händer med dina sparpengar i det fall att din man skulle avlida under förutsättning att ni har barn på varsitt håll och inte har ett äktenskapsförord. Reglerna om äktenskap och bodelning finns i äktenskapsbalken (ÄktB). Reglerna om arv finns i ärvdabalken (ÄB). Som huvudregel ska en bodelning ske vid dödsfallOm din man skulle avlida så är huvudregeln att en bodelning ska förrättas innan arvet skulle delas ut (23 kap. 1 § andra stycket ÄB). Bodelningen ska ske enligt reglerna i äktenskapsbalken. Eftersom ni inte har äktenskapsförord så utgår jag från att all er egendom är giftorättsgods (för vad som utgör enskild egendom och giftorättsgods se 7 kap 1 § ÄktB och 7 kap. 2 § ÄktB). Om egendomen är enskild egendom så ska den inte ingå i bodelningen men däremot ska all giftorättsgods ingå i bodelningen (10 kap. 1 § ÄktB). Det innebär att om din man skulle avlida så skulle det ske en bodelning mellan dödsboet och dig själv (23 kap. 1 § andra stycket ÄB och 9 kap. 1 § ÄktB). Vad innebär en bodelning?En bodelning innebär att man delar lika på giftorättsgodset efter avräkning av eventuella skulder (11 kap. 3 § ÄktB). Dina besparingar skulle ingå i bodelningen eftersom det utgör giftorättsgods och inte enskild egendom. Den delen av giftorättsgodset som tillfaller dödsboet kommer sedan att utgöra kvarlåtenskapen från den avlidna maken. Eftersom ditt makes barn är ett särkullbarn och inte ert gemensamma barn skulle denne få rätt att ärva det som tillfaller dödsboet (3 kap. 1 § första stycket ÄB). Speciella regler gäller dock vid dödsfall under äktenskapNär en make avlider under ett äktenskap kan den efterlevande maken dock välja att bodelning inte ska ske (12 kap. 2 § ÄktB). Det innebär att du skulle kunna välja att vardera part behåller sin egendom trots att den utgör gifträttsgods och någon bodelning skulle alltså inte ske.Sammanfattning:Enligt huvudregeln skulle all er egendom som utgör giftorättsgods (inklusive dina besparingar) delas mellan dödsboet och dig själv i händelsen av ett dödsfall. Den del som tillfaller dödsboet skulle sedan tillfalla din makes arvingar eller följa ett eventuellt testamente. Dock har en efterlevande make rätt att begära att bodelning inte ska ske efter ett dödsfall, då behåller dödsboet sin egendom och den efterlevande maken sin egendom utan att göra en bodelning. Om ni känner att ni vill reglera era egendomsförhållanden kan ni göra det genom ett äktenskapsförord. I ett äktenskapsförord kan ni bestämma om någon egendom ska utgöra enskild egendom och alltså inte ingå i en framtida bodelning (7 kap. 3 § ÄktB). Hoppas du fick svar på din fråga Med vänliga hälsningar

Vilka rättigheter har den timanställde till timmar under uppsägningstiden?

2021-04-19 i Anställningsformer
FRÅGA |Hej!Min dotter städar åt ett stäföretag. Hon är tillsvidareanställd och är anställd på timmar.Nu har hon sagt upp sig och efter det får hon inte de timmar hon brukar städa varje dag.de straffar henne för att chefen känner sig sviken av henne. Hon har tidigare varit väldigt omtyckt och fått bra jobb.De skyller på att de har anställt andra med månadslön och att jobben läggs ut på dem eftersom hon ska sluta. Måste de inte ge henne timmar även under den tiden hon ska jobba kvar. Arbetsgivaren sätter henne i en svår sits när hon inte får ihop de timmar hon ska.Vad kan hon göra, vilka rättigheter har hon. Hon är inte med i facket men i A-kassan. Arbetsgivaren är inte heller ansluten till facket.Mvh
Erica Lager |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Om arbetsvillkor och uppsägningstid regleras i Lagen om anställningsskydd, även kallad LAS. Vad har man för rätt som tillsvidareanställd?En tillsvidareanställning (eller s.k. fast anställning) är enligt 4 § LAS en anställningsform som gäller när det inte finns avtalat ett slutdatum på anställningen. En anställd har ofta månadslön och är anställd för en bestämd sysselsättningsgrad. Det finns inga hinder för att ha en tillsvidareanställning på timmar heller. Vad som utmärker är att som tillsvidareanställd har du uppsägningstid, det måste finnas saklig grund för uppsägning och andra förmåner såsom semesterlön (7 §, 11 § LAS). Kolla i anställningsavtaletVad en arbetstagare samt arbetsgivaren har rätt till eller för skyldigheter ska regleras i anställningsavtalet. Ifall båda parter har kommit överens om att den anställde ska ha minst 5 timmar i veckan, men sen inte får det så innebär det att arbetsgivaren bryter mot avtalet och arbetstagaren kan ha rätt att sluta anställningen direkt (4 § 3 st LAS). På samma sätt kan det omvända, om ingen omfattning av sysselsättningsgraden är avtalad innebära att arbetsgivaren inte är skyldig att tillhandahålla arbetstimmar, men kanske att betala ut lön under uppsägningstiden. Sammanfattningsvis,en arbetsgivare får aldrig straffa en anställd genom att inte erbjuda jobbtimmar enligt vad den är skyldig enligt anställningsavtalet. Under uppsägningstiden kan den anställde däremot ha rätt till lön oavsett om arbetsgivaren har arbete eller inte. Jag råder din dotter att läsa noga igenom sitt anställningsavtal och vad hon har rätt till enligt det. Den anställde kan även ha rätt att skaffa ett nytt (ytterligare) ett arbete under uppsägningstiden, om det är så att arbetsgivaren inte har något jobb till henne. Ett annat råd är att hon kan titta på att gå med i ett fackförbund, då de i framtiden kan hjälpa till med rådgivning och förhandling gällande sådana här frågor. Dessutom är många rättigheter reglerade i kollektivavtal som hon därmed blir ansluten till. Jag hoppas att detta gav svar på frågan. Med vänliga hälsningar,

Efter hur lång tid sker gallring från belastningsregistret?

2021-04-19 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej, blev stannad och dom berättade för mig att det var 6 årsen jag åkte fast senast. Ska det inte försvinna efter 5 år? Så fort hon skrivit in mitt personnummer i telefonen sa hon det
Anastasiia Slovak |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!BelastningsregisterEnligt lagen om belastningsregister (Belastningsregisterlagen) ska polisen med hjälp av automatiserad behandling föra ett belastningsregister (1 § Belastningsregisterlagen). Jag tolkar din fråga som att du undrar hur det kommer sig att du finns kvar i belastningsregistret då 6 år har passerad sedan du åkte fast sist.Gallring från belastningsregister Det stämmer att olika typer av påföljder gallras från belastningsregister efter att en viss tid har passerat. Hur länge det dröjer innan gallring sker beror på vilken typ av påföljd det är frågan om. Påföljder i form av böter ska gallras fem år efter domen/beslutet/godkännande av strafföreläggande eller föreläggande av ordningsbot (17 § Belastningsregisterlagen p. 9). Det innebär att man räknar tiden från och med domen/beslutet/godkännande av strafföreläggande eller föreläggande av ordningsboten och inte från den tidpunkten man åker fast. Vidare gallras exempelvis fängelsestraff, skyddstillsyn och villkorlig dom tio år efter domen/beslutet (17 § Belastningsregisterlagen p. 1 och 4). Detta gäller i ditt fallDet framgår inte vilket typ av påföljd det var frågan om i ditt fall. Om det var frågan om böter så ska gallring ske efter fem år, däremot är det viktigt att räkna tiden från rätt tidpunkt. Om det istället var frågan om ett större straff (fängelse, villkorlig dom eller skyddstillsyn) kommer gallring att ske efter tio år från att domen eller beslutet kom.Jag hoppas du fick svar på din fråga! Återkom gärna med ytterligare frågor. Vänligen,