Underhållsskyldighet vid växelvis boende

2019-05-28 i Underhåll
FRÅGA |Barnbidrag.Jag och mittnex har delad vårdnad på våra 2 barn. Dom bor växelvis varann vecka . Hon har båda barnbidragen.Har jag nån skyldighet att skjuta in pengar till ifall det behövs köpas kläder etc.Jag betalar försäkring på båda barnen, totalt 380kr / månaden för båda. Hon tycker jag ska hjälpa till mer. Att det är min skyldighet, men jag tycker inte det. Jag har längre att skjutsa till skolan. Och barnen äter rimligtvis lika mycket hos mig som hos henne. Hon jobbar nästan ingenting men henne sambo gör. Ursäkta krångligt formulerad fråga. Mvh J
Erica Lager |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om underhåll finns i 7 kap. Föräldrabalken. UnderhållsskyldighetenI 7 kap. 1§ FB står att föräldrarna ska stå för skäligt underhåll för barnet med hänsyn till barnets behov och föräldrarnas samlade ekonomiska förmåga. I sista stycket beskrivs att föräldrarna ska betala utifrån deras egna förmåga. Det är barnets grundläggande behov som ska uppfyllas, men om föräldrarna har en god ekonomi ska barnet också ha rätt att ta del av samma standard. Vem ska betala underhåll?När barnen bor växelvis (innebärande lika mycket) hos föräldrarna är huvudregeln att underhållsbidrag inte ska betalas. Enligt 7 kap. 2§ FB ska den förälder som inte har vårdnad eller där barnen bor minst tid hos, betala underhållsbidrag till andra föräldern. Vid växelvis anses båda föräldrarna uppfylla sin underskyldighetsplikt genom att dela liknad på boendekostnad, mat, kläder etc. för barnet. I situation där föräldrarna har stor skillnad i ekonomin kan den föräldern med mer tillgångar behöva betala lite mer för barnet. Så dömde domstolen i fallet NJA 2013 s.955. I fallet bodde barnet växelvis hos båda föräldrarna men på grund av stor skillnad i ekonomin levde barnet på olika levnadsstandarder varannan vecka. Ett barn har rätt till att leva på likvärdig levnadsstandard hos båda föräldrarna enligt 1§ som nämns ovan, och därför dömdes den ena föräldern till att betala ut underhållsbidrag trots växelvis boende. Att rätten kan döma att en förälder utan underhållsskyldighet, ska betala ut underhållsbidrag står i 7 kap. 6§ FB. Hur ser det ut i din situation?Barnen bor växelvis hos båda föräldrar och då föreligger ingen underhållsskyldighet för någon av er, då ni anses uppfylla den genom att barnet bor och kostar ungefär lika mycket hos er båda. Vanligtvis brukar föräldrarna i sådan situation dela på barnbidrag, men även särskilda kostnader som försäkringar, vård, m.m. Jag vet inte hur er respektive ekonomiska situation ser ut men antar med hänsyn till frågan att du möjligtvis har det något bättre än ditt ex. Om det skiljer väsentligt, och på det sätt att barnen lever i olika standarder när de är hos dig respektive henne, så kan domstolen på hennes yrkande ålägga dig att betala mer underhåll enligt 7 kap. 6§ FB. Dock är en domstolsprocess många gånger lång och inte alltid särskilt rolig. Också så har hon båda barnbidragen och du betalar försäkring, vilket är något som skiljer sig mot det vanliga att föräldrarna delar på det. Er situation talar därför för att du redan betalar lite mer än vad hon gör. Sammanfattningsvis, du har ingen egentlig underhållsskyldighet mer än vad du redan betalar för barnen. Att ni delar på barnens boende innebär också att ni ska dela på kostnaderna. Viktigt är att detta ska göras med hänsyn till barnets behov men också föräldrarnas ekonomiska förmåga.Jag hoppas att du fick svar på din fråga!Vänligen,

Har jag uppsägningstid på ett vikariat?

2019-05-14 i Uppsägning och avskedande
FRÅGA |Hej, jag har blivit erbjuden ett vikariat som börjar 1 augusti 2019. Jag har inte skrivit på några papper än men tackat ja till tjänsten skriftligt i mail. I kontraktet just nu står det att anställningen är ett vikariat "dock längst t.o.m." 2019.11.20. Innebär det att jag har en uppsägningstid på en månad eftersom det står "dock längst t.o.m"?Står inget annat än vanlig uppsägningstid på 1 månad i kollektivavtal. Det står heller inget annat om uppsägningstid i anställningsavtalet som jag ej har skrivit på ännu.Har blivit erbjuden en annan tillsvidareanställning som jag hellre vill tacka ja till som även den börjar i augusti. Med vänlig hälsning,
Erica Lager |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline. Regler om anställningar och uppsägningstid regleras i Lagen om anställningsskydd (LAS). Tidsbegränsade anställningar är undantagnaVikariat är ett exempel på anställningsform som får vara tidsbegränsad enligt 5§ p.2 (LAS). En tidsbegränsad anställning innebär att den har ett överenskommet bestämt slutdatum, vanligen formulerat "dock längst t.o.m" som i ditt fall. Vid slutdatumet upphör således anställningen av sig själv, om arbetsgivaren inte väljer att fortsätta anställningen. Det innebär också att ingen uppsägning är nödvändig. Tidsbegränsade anställningar är därmed undantagna från huvudregeln om 1 månads uppsägningstid som står med i ditt kollektivavtal. Ett undantag kan finnas vid längre tidsbegränsade anställningar, då kan en uppsägningstid regleras i kollektivavtalet. Detta är troligtvis inte gällande för dig då ditt vikariat är mindre än ett halvår samt det verkar inte stå något särskilt i ditt kollektivavtal förutom vanliga uppsägningstiden. Sammanfattning blir att ditt vikariat är tidsbegränsat till november enligt avtalet och kommer därför att avslutas då, utan någon uppsägningstid. Skillnad mot tillsvidareanställningOm du överväger mellan vikariatet som är tidsbegränsat och en tillsvidareanställning så bör du vara medveten om att vikariatet troligtvis inte är uppsägningsbart utan förväntas löpa tills bestämda slutdatumet, om inte avslutas i förtid ex. om den du vikarierar för kommer tillbaka. En tillsvidareanställning däremot är det som ofta kallas för fast anställning, där gäller huvudreglerna om att du får avsluta din anställning själv samt har uppsägningstid enligt LAS och kollektivavtalet. Jag hoppas att det gav svar på din fråga, annars får du gärna återkomma om du har fler funderingar. Vänligen,

Jag behöver juridisk hjälp angående upprättelse och skadestånd

2019-05-08 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej! Jag söker efter en advokat som kan hjälpa mig angående om upprättelse och skadestånd. Vart kan jag söka eller få tag på en ?
Erica Lager |Hej!Vad roligt att du vänder dig till Lawline!I din fråga efterfrågar du en advokat men med hänsyn till ditt ärende kan även en jurist hjälpa dig! Om du i annat fall gärna vill ha en advokat rekommenderar jag dig att söka efter advokatbyråer i din närhet. Du kan alltid enkelt boka tid med en av Lawlines egna jurister via vår hemsida här eller ringa för mer information. Kontaktuppgift till vår telefonkontakt: Telefon: 08-533 300 04Öppettider: Mån-fre kl. 10.00−16.00Jag hoppas detta gav dig hjälp!Vänligen,

Hur lång tid innan jag får min häktningsersättning?

2019-05-06 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej, skickade in ansökan om skadestånd då jag satt häktad 2v . Skickade in ansökan i januari hur lång tid dröjer det innan skadeståndet kommer
Erica Lager |Hej!Vad kul att du vänder dig till Lawline med din fråga!Ersättning efter häktningstid regleras i lagen (1998:714) om ersättning vid frihetsberövande och andra tvångsåtgärder. På Justitiekanslerns hemsida beskrivs handläggningstiden av en ansökan vara ungefär 6 månader innan ett beslut fattas. Beslutet ska sedan meddelas till dig och sedan kan du få ut din ersättning cirka 10 dagar efter beslutet fattades. Har du fler funderingar får du gärna återkomma!Med vänliga hälsningar,

Går det att tvinga någon att göra faderskapstest?

2019-05-21 i Faderskap
FRÅGA |HejDet är så att för ett år sen gjorde jag ett dna test för att ta reda på min ursprung eftersom jag fick aldrig träffa min "pappa" och mamma vägrar prata om honom. Jag har dock sitt efternamn.Från detta dna testet som jag gjorde får man alltid matchning med 'släktningar' och bland de som jag kontaktade, kom jag på att de kommer från ett land som 'min pappa' inte kommer ifrån. Ett par dagar sen fick jag en matchning med en tjej som ska vara min halv syster. Hennes pappa kommer ej ihåg min mamma då jag är 30 år gammal just nu, men säger nekar inte helt att jag kan vara sin dotter. Kan man tvinga honom 'denna gubbe som kom från ingenstans' att göra ett faderskapstest? Isåfall hur? Lägg märke att det första dna testet som jag gjorde är ingen skoj, så att om det står att vi är halv systrar så måste det stämma. Jag blir jätte tacksam om jag får svar.Mvh
Erica Lager |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Som jag tolkar din fråga gäller den om det går att tvinga en annan man att göra ett faderskapstest samt hur du skulle gå till för att göra det. Regler om detta finns mestadels i Föräldrabalken (FB). Hur går fastställandet av faderskapet till?Du som barnet är den enda som kan väcka talan i domstol om fastställelse av faderskap (3 kap. 5§ 1 st FB). Är barnet under 18 år ska Socialnämnden eller modern föra talan (2 kap. 1§ FB). Möjligtvis bör du undersöka ifall Socialnämnden kan hjälpa dig idag, de innehar vissa uppgifter som kanske kan vara till hjälp om nu inte din mamma vill berätta något. Väljer domstolen att utreda faderskapet ska rätten också se till att frågan blir utredd (3 kap. 9§ FB). Utredningen kan gå till genom att rätten begär blodundersökning eller annat DNA-prov enligt den särskilda lagen (1958:642) om blodundersökning m.m vid utredning av faderskap. Mannen som blir förordnad att genomföra undersökningen måste då medverka till detta. Om det inte följs kan rätten ålägga först vite och om det inte hjälper, ta hjälp av polisen för att få till stånd en undersökning (2-2a§§ föregående lag). Sammanfattning, hur bör du gå till väga?Du kan väcka talan om fastställande av faderskap i domstol, då ska rätten utreda vem som är din pappa. I detta fallet kommer de utreda om den mannen du hittat kan vara han, och det gör rätten vanligtvis genom förordna om någon sorts undersökning ex. blod eller DNA. Mannen har rätt att yttra sig i rätten innan ett sådant förordnande, men måste sedan medverka när förordnandet kommer. Vill han inte göra testet kan rätten ålägga först vite och sen använda polisen som påtryckningsmedel. Jag vill också råda dig till att du själv kan undersöka fler alternativ och se om du kan hitta information om din pappa. Exempelvis kontakta Socialnämnden eller Skatteverket för uppgifter. Lycka till i domstolen och jag hoppas att du fick svar på dina funderingar. Annars får du gärna återkomma. Vänligen,

Vad är konsekvenserna för otillåten andrahandsuthyrning samt överhyra?

2019-05-13 i Andrahandsuthyrning
FRÅGA |Hej! Har en fråga angående andrahandsuthyrning. Hur ser det ut men straff och konsekvenser om/när en andrahandslägehet hyrs ut i 4,5 år utan tillstånd. Hyran som hyresvärden har satt är på 6,000 hyresgästen som ha ett förstahandskontrakt har satt hyran på 8,000 och hyr då ut den i andra hand (utan tillstånd) dessa 2,000 kr har hyresvärden stoppat i egen ficka.. Vad klassas detta som för brott och vad blir påföljderna om hyresvären kommer på detta. Nu till frågan; på vilka grunder kan man bli åtalad för detta? Vad blir påföljderna gällande hyresavtal och svart inkomst.
Erica Lager |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. För att få hyra ut sin hyresrätt i andra hand krävs tillstånd av hyresvärden, ett sådant får man oftast om det finns godtagbara skäl ex. åka utomlands eller arbeta/ studera på annan ort. I detta fallet har personen inget tillstånd och då är andrahandsuthyrningen ett kontraktsbrott och därmed inte tillåtet. Otillåten andrahandsuthyrningDen som hyr ut sin hyresrätt i andrahand utan tillstånd kan som konsekvens av kontraktsbrottet få hyresrätten uppsagd av hyresvärden. Ett kontraktsbrott är nämligen grund för uppsägning av hyreskontraktet. Det innebär att den som hyr i andrahand snabbt kan förlora sin bostad och bör därför först försäkra sig om att tillstånd finns för sådan uthyrning. Vad är okej andrahandshyra att ta ut och vad är överhyra?Utöver den hyran som förstahandshyresgästen betalar så får denne lägga på en summa exempelvis ifall lägenheten hyrs ut möblerad (upp emot 10-15% har ansetts okej enligt Hyresnämnden, men kan beror på fall till fall). Även om andra saker ingår ex. hushållsel, bredband eller parkering så får den faktiska summan för detta också läggas på. Om du som andrahandshyresgäst betalar oskäligt hög hyra och misstänker, som du säger, att hyresgästen tar för mycket betalt för att sen stoppa pengarna i egen ficka är det överhyra, även kallat ockerhyra. Vad kan konsekvenserna bli?Du som hyr en hyresrätt enligt otillåten andrahandsuthyrning samt betalar överhyra har inte egentligen blivit utsatt för något brott, då de omnämnda handlingarna idag inte är kriminaliserade. Kontraktsbrott är endast mellan förstahandshyresgästen och hyresvärden och kan idag därför inte heller leda till några straffrättsliga påföljder ex. böter eller liknande för förstahandshyresgästen. Dock vad du kan göra är att anmäla att du blir utsatt för överhyra till Hyresnämnden, som då gör en prövning av din hyra. Om de kommer fram till att du betalar för mycket i andrahandshyra har du rätt att få hyran sänkt men också att få tillbaka den summa som du har betalt för mycket. Återbetalning kan då dock endast ske för hyra ett år tillbaka från anmälan, och därför inte för hela perioden om du har bott där i 4,5 år. Hur man ansöker om detta hittar du här på Hyresnämndens hemsida, där de även hänvisar till en blankett. Det nya lagförslaget vill kriminalisera otillåten andrahandsuthyrningFrån ett förslag som kom 2017 vill riksdagen att straffen ska skärpas för köp av hyreskontrakt och otillåten andrahandsuthyrning med vinstsyfte. Syftet är att få en bättre fungerande hyresbostadsmarknad och införa åtgärder mot svarthandeln av hyreskontrakt och missbruk av andrahandsuthyrningar som blir mer vanligt i samhället. I lagförslaget föreslås bl.a. en utökad återbetalningsskyldighet för överhyra till upp mot två år före anmälan, samt straff i form av böter eller fängelse upp till två år vid otillåten andrahandsuthyrning till överhyra, om fallet är allvarligt (Proposition 2018/19:107). De nya reglerna föreslås träda i kraft 1 oktober 2019. Sammanfattningsvis, det du kan göra idag är att anmäla situationen till Hyresnämnden för att få tillbaka de pengar som du har betalat i överhyra. Dock gäller återbetalningsskyldigheten endast för ett år tillbaka. Vad gäller straff för sådan andrahandsuthyrning kan det i framtiden med det nya lagförslaget, bli kriminaliserat och en förstahandshyresgäst kan riskera böter eller högst två års fängelse vid allvarligare fall. Men idag finns inga sådana regler och personen kan därför inte riskera några straffrättsliga påföljder, annat än förlora hyreskontraktet samt återbetalningsskyldighet. Jag hoppas att du fick svar på din fråga, annars är du välkommen att återkomma om du skulle ha fler funderingar.Med vänliga hälsningar,

Kan vi stämma någon för att ha lagt ut bilder på vårt barn?

2019-05-06 i PUL/GDPR
FRÅGA |Hej! Vår sons lärare har för ett år sen lagt ut bilder på barnen från klassen på en rysk porrsajt och de har kommenterats sexuellt av andra användare. Läraren är inte dömd för detta, då bilderna inte va sexuella, men han fick villkorlig dom för att ha laddat hem barnporrbilder och filmer. Kan vi stämma honom för att ha lagt ut bilder på våra barn? Vilka rättsliga åtgärder kan vi vidta?
Erica Lager |Hej!Tack för att ni vänder er till Lawline med er fråga!Er fråga behandlar publicering av personuppgifter som regleras i GDPR. Dataskyddsförordningen - GDPRPersonuppgifter är alla upplysningar som avser en identifierbar person, så som personnummer, namn, adress men även bilder och filmer på en person (artikel 4.1 GDPR). Alla former av åtgärder med personuppgifter är personuppgiftsbehandling. Dock omfattas inte uppgifter som innehas och används för privat bruk. Att publicera en bild på en annan person på en hemsida omfattas dock av förordningen. När är det tillåtet att publicera bilder av en annan person på nätet?Publicering av bilder på barn kan vara tillåtet om finns samtycke från föräldrarna eller från barnet själv om denne är över 13 år (art 6.1 a GDPR). Samtycket måste då gälla det specifika ändamålet och kan inte endast vara ett samtycke att få fotografera barnen. Om inte samtycke finns, kan det ändå vara okej utifrån en intresseavvägning (art 6.1 f GDPR) eller ett allmän intresse (6.1 e GDPR). Intresseavvägningen ska ske mellan intresset hos den som publicerar bilderna mot barnets intresse av att bli exponerad samt dennes rättigheter. Om den person som personuppgifterna handlar om är ett barn, anses det barnet kräva ett starkt skydd av sina personuppgifter. Med det anses den personuppgiftsansvarige oftast inneha svaga intressen i sådan avvägning gentemot ett barn. Min uppfattning utifrån er situation är att lärarens publiceringar av bilderna på eleverna med stor sannolikhet inte är lagliga. Med hänsyn till att bilderna lades ut på en porrsajt är det svårt att tänka ett allmän intresse eller annat intresse hos honom som skulle överväga skyddet för barnens uppgifter och därför tillåta honom att lägga ut de bilderna utan föräldrarnas samtycke. Vad kan konsekvenserna bli av att bryta mot GDPR?Artikel 17 GDPR behandlar rätten att få uppgifterna raderade utan dröjsmål. Jag antar då ni vet om bilderna att de även har krävts att bli borttagna från den ryska hemsidan. Om inte, så har ni rätt att få dem bortplockade därifrån.En person som har lidit skada på grund av en överträdelse har rätt till ersättning från den personuppgiftsansvarige för den skada som uppkommit (art. 82.1 GDPR). En skadeståndstalan ska då väckas. Vad jag vet finns ännu inga mål kring detta för att ge en riktlinje om ett sådant skadestånds storlek. Er fråga var om ni kan stämma läraren eller vidta andra rättsliga åtgärder. Dataskyddsinspektionen är den svenska myndighet som har hand om dessa frågor och främst ska se till att de också efterlevs, och en anmälan ska därför göras dit. Hur ni gör det samt hittar blankett att fylla i, kan ni läsa om här. Dock är det många inkomna ärenden som inte går vidare till tillsyn. I andra hand råder jag er därför till att vända er till en jurist som kan titta närmare på ert fall och om det finns någon grund för en stämningsansökan till domstol. Vill ni kontakta Lawlines jurister kan ni boka tid för samtal via vår hemsida här. Hoppas att ni fick svar på er fråga!Med vänliga hälsningar,

Vad gör jag om min afghanska id-handling inte är tillräckligt för styrka min identitet?

2019-05-03 i Migrationsrätt
FRÅGA |Hej!Jag funderade på att behöver man att ha ett Afghanskt pass vid ansökan när man har bott i Sverige i åtta år ?Migrationsverket påstår att ett Afghanskt id-handling kan ej styrka innehavarens identitet i sådan utsträckning som krävs för styrkt identitet i ärende om svenskt medborgarskap.
Erica Lager |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du vill ansöka om svenskt medborgarskap och undrar hur du kan få ett sånt även om Migrationsverket tycker att din afghanska id-handling inte uppfyller kraven för att styrka din identitet. Svenskt medborgarskap och kravet på styrkt identitetFör att bli svensk medborgare måste du kunna styrka din identitet, fyllt 18 år, ha permanent uppehållstillstånd eller uppehållsrätt, bott i Sverige en viss tid och levt ett skötsamt liv under den tiden i Sverige (11§ i lagen om svenskt medborgarskap).Gällande kravet på att kunna styrka sin identitet, så kan det uppfyllas på olika sätt. Man kan visa pass i original från hemlandet eller annan identitetshandling i original, samt kan en nära släkting intyga din identitet. Dock för vissa länder ex. Afghanistan har Migrationsverket utfärdat särskilda krav på identitetshandlingar. Detta på grund av att Migrationsverket av olika anledningar inte alltid accepterar id-handlingar från de undantagna länderna som tillräckligt tillförlitliga för deras krav. Vilka fler länder det är och varför kan du läsa om på Migrationsverkets hemsida här. Kan man få svenskt medborgarskap även om inte kan styrka sin identitet?Ja, Migrationsverket kan göra olika undantag om du har bott i Sverige minst 8 år och har en trovärdig identitet (bl.a. har haft samma identitet under hela den perioden du bott i Sverige) och även saknar möjlighet att skaffa sådan id-handling som krävs för att styrka din identitet. Om du har en nära släkting (maka/make, föräldrar, barn,syskon) som är svensk medborgare kan också denna person styrka din identitet. Förutsättningar för detta kan du läsa om här. Sammanfattningsvis, det finns andra sätt som du kan få svenskt medborgarskap på även om Migrationsverket nekar din afghanska id-handling. Då du har bott i Sverige i 8 år kan Migrationsverket pröva om du har en trovärdig identitet och genom det få medborgarskap, eller om du har en nära släkting som redan är svensk medborgare så kan denna styrka din identitet. Jag råder dig till att kontakta Migrationsverket igen och berätta om din situation utifrån de undantagen som finns, så bör de kunna hjälpa dig vidare med din ansökan. Lycka till!Vänligen,