Huruvida polis får meddela arbetsgivare om dom mot enskild

2021-11-02 i STRAFFRÄTT
FRÅGA |Får polisen meddela min arbetsgivare om en dom utan att arbetsgivaren bett om informationen?
Alexandra Holmér Sposato |Hej, tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga! I vilka källor hittar vi svaret på din fråga?Dels finns lagrum som är relevanta för oss i dels Lag (1998:620) om belastningsregister (belastningsregisterlagen) och dels i Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), relevant information finns också på polisens hemsida. Vem kan begära ut och/eller lämna ut ditt belastningsregisterI polisens belastningsregister finns uppgifter om du har fått påföljder för brott. Registret är sekretessbelagt och uppgifterna i den kan inte lämnas ut till vem som helst (35 kap. 3 § Offentlighets- och sekretesslagen). Vem som kan få ut belastningsregister regleras i Lag (1998:620) om belastningsregister. För att uppgifter i registret ska få lämnas ut krävs det att det finns stöd i belastningsregisterlagen för att den personen eller myndigheten har rätt till det, bland annat har du som enskild den rätten (6 § och 9 § belastningsregisterlagen). I den nyss nämnda lagen finns inget uttryckligt stöd för att polisen skulle få lämna ut information om ditt register utan begäran, och din arbetsgivare blir alltså inte utan begäran om utdrag ur registret informerad om domen. Slutsats Det finns alltså inget stöd för att polisen automatiskt skulle få informera din arbetsgivare om en dom mot dig, och din arbetsgivare skulle inte heller kunna begära ut ett utdrag ur belastningsregistret för din räkning eller utan att gå via dig. Jag hoppas att du fått svar på din fråga. Om det fortfarande är någonting du funderar över, så är du varmt välkommen att skicka in en ny fråga!

Vapenreplika

2021-11-01 i Övriga brott
FRÅGA |Vad säger lagen om import av vapenreplika? Som jag förstår det räknas deaktiverade vapen som olagliga om företaget inte specifikt blivit godkänt att sälja i Sverige (men t.o.m detta kräver licens vad jag kan förstå). Då införskaffandet av en licens känns allt för krångligt för något så oviktigt funderade jag dock på om en replika kan importeras, då den specifika modellen jag söker ej finns på svensk marknad.
Felix Höglund |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Jag tolkar din fråga som att du vill veta vad som räknas som ett vapen som kräver licens och vad som kan hända om man har ett vapen utan licens.VapenVad ett vapen är i lagens mening regleras i vapenlagen 1 kap. 2–3 §§. Även obrukbara vapen räknas som vapen om de i brukbart skick skulle räknas som skjutvapen. Den som har vapen behöver ha tillstånd för varje enskilt vapen (vapenlag 2 kap. 1 §). Det gäller även prydnads- eller minnesvapen, men sådana syften kan vara ett godtagbart ändamål (vapenlag 2 kap. 4 §).VapenbrottOm man har ett vapen utan licens kan man bli skyldig till vapenbrott (vapenlagen 9 kap. 1 §).SammanfattningOm du har ett vapen, även om det är obrukbart, och det krävs licens så behöver du ha licens. Om du inte har licens kan du göra dig skyldig till vapenbrott.Du är välkommen att höra av dig igen om du fortfarande har frågor utifrån just dina omständigheter.Jag hoppas att du känner att du har fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Kan man bli portad från ett kommunalt badhus?

2021-11-01 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |Hej,Jag undrar om ett kommunalt badhus kan porta badgäster på lösa grunder? T.ex. att en badvakt personligen inte gillar en badgäst och hittar på en anledning (som att badgästen brutit mot ordningsregler eller dylikt) för att kunna avhysa och porta badgästen. Hur kan man som konsument bevisa son oskuld och hävda sin rätt?
André Blomquist |hej och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga. jag förstår din fråga som att du undrar under vilka förutsättningar ett allmänt badhus får porta en individ från att besöka. För att besvara din fråga tänker jag redogöra för om kommunala badhus får belägga individer med tillträdesförbud. Din fråga regleras i regeringsformen (RF) och Europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna (EKMR). Kan kommunala badhus porta individer? Enligt 2 kap. 8 § RF har alla medborgare rätt till rörelsefrihet. Detsamma framgår av art 2 till konventionens fjärde tilläggsprotokoll. Rörelsefriheten innebär att var medborgare fritt ska få resa in och ut ur landet men även obehindrat röra sig runt om i landet. Den som nekar någon tillträde till ett badhus kränker rörelsefriheten. Det anses helt enkelt inte godtagbart i ett demokratiskt samhälle att införa en generell straffbestämmelse som rör tillträdesförbud. Kommunala badhus idag har rutiner för att stänga av individer under en begränsad period. En individ får nekas tillträde till allmän plats så länge det inte är diskriminering exempelvis pga ålder ( SOU 2013:85 s. 337). Men det är inte brottsligt att vistas på ett badhus man har blivit "portad" från (jfr 4 kap. 6 § 2 st Brb). Det finns vissa former av tillträdesförbud exempelvis till idrottsarrangemang. Sådant förbud får endast avse personer över 15 år som belöper risk att begå brott under ett bestämt idrottsevenemang ex en fotbollsmatch (1 § Lag (2005:321) om tillträdesförbud vid idrottsarrangemang). kan badhuset avvisa dig? Det är framförallt polis och ordningsvakt som har rätt att avvisa en person som stör den allmänna ordningen alternativt gör något brottsligt. Den enda gången en privatperson fysiskt får frihetsberöva är om en individ begår ett brott varpå fängelse kan följa samt ertappas på bar gärning (envarsgrip) (24 kap. 7 § RB). SlutsatsReglerna kring tillträdesförbud till badhus är oklara. Det finns stöd för att badhus får neka en person tillträde så länge det inte utgör diskriminering. Samtidigt är det inte brottsligt att vistas på ett badhus man är portad från. Personalen får inte fysiskt vägra dig tillträde och om de önskar att fysiskt förhindra dig måste de ingripa med stöd i lag. Det är inte heller brottsligt att visats på en plats man är "portad" från. I ditt fall bör du kontakta badhuset och förvissa dig om situationen. Om du anser att badhuset diskriminerar eller agerar i strid mot grundlagen kan du upprätta en anmälan till justitieombudsmannen. Om du önskar en fördjupad utredning är du välkommen att maila mig på andre.blomquist@lawline.se Hoppas du fick svar på din fråga,mvh

Vad för straff kan man få om man döms för bidragsbrott?

2021-10-31 i Övriga brott
FRÅGA |Hej , vad för straff kan man få om man är misstänkt för bidragsbrott (CSN) utan att själv medverkat till brottet? Summan är 450 000kr Min handledare på Komvux har medverkat medvetet till bidragsbrott han har då godkänt mina uppgifter även om jag inte nådde upp till poängkraven för att kunna få studiemedel av csn . Jag visste inte ens om det . Jag blev uppringd av polisen nyligen för att komma på förhör ..Jag har flyttat utomlands för 1 år sen och har inga möljigheter att ta mig till sverige för en förhör .
Sandra Bargabriel |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du vill veta vilket straff du kan få för det som har skett. Jag kommer att hänvisa till brottsbalken (BrB) och bidragsbrottslagen när jag besvarar din fråga. Allmänt om den tilltalades personliga skuldFörst är det viktigt att notera att ett straff inte kan dömas ut om inte brottet begås uppsåtligen om inte annat är särskilt föreskrivet i lagtexten (1 kap. 2 § BrB). Gällande bidragsbrott finns det dock en bestämmelse i 4 § bidragsbrottslagen som säger att en gärning som begås med grov oaktsamhet också är brottsligt. Detta innebär att det räcker med att du varit grovt oaktsam med din gärning för att du ska dömas till ansvar. För att någon ska anses vara grovt oaktsam krävs att personen är likgiltig inför risken att man får pengar som man egentligen inte har rätt till, dvs. att man har en misstanke om risken att pengarna egentligen inte skulle utdelas. BidragsbrottBidragsbrott regleras i 2 § bidragsbrottslagen och där anges att den som lämnar oriktiga uppgifter eller inte anmäler ändrade förhållanden som hen är skyldig att anmäla och på så sätt orsakar fara för att en ekonomisk förmån eller ett ekonomiskt stöd felaktigt betalas ut, döms för fängelse i högst två år, eller, om brottet är ringa till böter eller fängelse i högst sex månader. Brottet kan också bedömas som grovt om det rört sig om ett högt belopp, om du använt dig av falska handlingar eller om gärningen ingått i en brottslighet som utövats systematiskt, och då kan straffet bli fängelse i läst sex månader och högst sex år (3 § bidragsbrottslagen) I ditt fall har det rört sig om ett högt belopp varför denna bestämmelse kan vara aktuell. Dock ska domstolen väga in alla omständigheter i ditt fall och då kan det finnas omständigheter finnas som talar emot att brottet är grovt väga över. Vad gäller i ditt fall?Du kan inte dömas för brott om du inte uppfyller de krav som uppställs i lagtexten. I ditt fall ska det ha varit fråga om att du lämnat oriktiga uppgifter som orsakat att du fått ekonomiskt stöd felaktigt. Eftersom du har utdelats CSN för uppgifter som har angetts vara godkända innebär det att du har lämnat oriktiga uppgifter vilket har lett till att du fått ekonomiskt stöd fastän du egentligen inte skulle få det. Men precis som jag tidigare skrivit måste du varit åtminstone grovt oaktsam med din gärning vilket innebär att du ska ha haft en misstanke om att du lämnat oriktiga uppgifter till CSN som har lett till att du fått pengar utbetalt felaktigt. Du skriver dock att du inte visste att dina uppgifter godkändes trots att du inte uppnått kraven vilket innebär att du inte varit grovt oaktsam i ditt handlande. Du kan således inte dömas till bidragsbrott eftersom du saknar personligt ansvar. Detta kommer dock att bli en bedömning som domstolen kommer att göra och jag kan därmed inte ge dig ett rakt svar på hur de kommer att göra bedömningen. Om domstolen dessvärre skulle döma att du varit grovt oaktsam kan det bli aktuellt med grov bidragsbrott eftersom det rört sig om ett betydande värde och då är straffet fängelse i lägst sex månader och högst sex år. Om gärningen istället bedöms vara bidragsbrott av normalgraden är det fängelse i högst två år som kan dömas ut som straff. Jag hoppas att svaret kan ge viss vägledning, om jag har missförstått din fråga är du självklart välkommen att återkomma med en ny!Med vänliga hälsningar,

Återkallelse av körkort

2021-11-02 i Trafikbrott
FRÅGA |Hej. Den 15 augusti förra året gjorde jag mig skyldig till grovt rattfylleri. Domen föll i april och under september månad avtjänade jag mitt straff med fotboja. Idag fick jag brev från transportstyrelsen om att mitt körkort ska återkallas i minst två år. Gäller detta från dagens datum eller från datumet när brottet skedde?Måste jag ta om mitt körkort?
Alexandra Holmér Sposato |Hej, tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga! Vart vi hittar de relevanta reglernaVi hittar bland annat lagrum som reglerar din fråga i Körkortslag (1998:488), eftersom det där finns bestämmelser om behörighet att köra motorfordon, handlingar som ger sådan behörighet (b.la. körkort), körkortstillstånd och körkortshavare (1 kap. 1 § Körkortslagen). Också transportstyrelsen ger information kring vad som gäller angående ditt körkort då du dömts för brott.Från vilken dag spärrtiden börjar löpaNär en återkallelse av ett körkort görs ska det bestämmas en tid inom vilken ett nytt körkort inte får utfärdas (spärrtid). Från vilken dag som spärrtiden börjar löpa kan variera. Vid körkortsingripande finns två alternativa startpunkter: Antingen när beslutet delges körkortshavaren, eller från den dag då körkortshavaren eventuellt överlämnade körkortet till Transportstyrelsen (7 kap. 8 § Körkortslagen). Det innebär att, vid återkallelse av ett körkort, så kan spärrtiden börja gälla innan dagen då du delges om beslutet, om det är så att du fick lämna in körkortet före den tidpunkten. Om polisen omhändertog ditt körkort vid tillfället då du gjorde dig skyldig till grovt rattfylleri, ska den tid under vilken körkortet varit ogiltigt räknas av från spärrtiden (7 kap. 8 § körkortslagen). Polisen får omhänderta körkort på plats om någon gör sig skyldig till ett brott och det är troligt att körkortet kommer att återkallas av Transportstyrelsen, vilket det i fall av grovt rattfylleri. Om det var så även i ditt fall började spärrtiden alltså löpa från den dagen som polisen omhändertog körkortet. Huruvida du behöver ta om ditt körkort eller ejEftersom spärrtiden för dig blev längre än ett år måste du ta om ditt körkort, vilket innebär att du behöver göra ett nytt kunskapsprov och körprov samt genomföra riskutbildningen på nytt innan ett nytt körkort kan tillverkas åt dig. För att tillåtas göra ett nytt körkortsprov behöver du ansöka och få beviljat ett nytt körkortstillstånd. Det kan du göra tidigast sex månader innan spärrtiden går ut, och det kan beviljas som tidigast två månader före spärrtidens slut (Transportstyrelsen).Jag hoppas att du fått svar på din fråga. Om det fortfarande är någonting du funderar över, så är du varmt välkommen att skicka in en ny!Med vänliga hälsningar,

Går det att bli socionom trots en prick i belastningsregistret?

2021-11-01 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |Hejsan. Jag undrar en sak. Jag blivit dömd ofredande mot tjänsteman före året och jag har betalad 12000 kr som böter så tänker jag på min utbildning som jag ska börja nästa år. Kan det på verkar min utbildning? Min utbildning är ju socionom. Jag tänker när jag slutar utbildning att arbetsgivaren ska säga till mig du hade dömd och du får inte jobb.
Julia Hellquist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det finns i dagsläget ingen utbildning där antagningen påverkas av om personen i fråga har gjort sig skyldig till något brott. Dina möjligheter att söka och bli antagen till socionomutbildningen kommer alltså inte att påverkas av brottet. Enskilda, som t ex en arbetsgivare, har rätt att få ut uppgifter ur belastningsregistret om det behövs för att pröva en fråga om anställning som avser vård eller som är av betydelse för förebyggande eller beivrande av brott. Detta framgår av 10 § lag om belastningsregister. Det innebär att det finns en möjlighet att för en kommande arbetsgivare att begära ett utdrag ur belastningsregistret om den anser det nödvändigt för jobbet. Detta är dock inget som görs specifikt när det gäller socionomer, utan det är upp till den enskilde arbetsgivaren att avgöra om det är nödvändigt. I 17 § 9 p. lag om belastningsregister framgår det att en person som gjort sig skyldig till ett bötesbrott finns med i belastningsregistret i fem år. Fem år efter att du blev dömd för ofredande kommer därmed "pricken" ur belastningsregistret att försvinna. Skulle det vara så att en framtida arbetsgivare begär utdrag ur registret och då ser att du tidigare blivit dömd så är mitt råd att du förklarar hur du ser på händelsen idag och att det inte är något som kommer ske igen. Du behöver inte känna dig oroad för ditt framtida yrkesliv.Hoppas att du fått svar på din fråga!

Olagligt att sprida uppgifter som står i allmänna handlingar?

2021-10-31 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Vilka argument finns mot att lägga ut namn och bild på en person som är dömd i en rättegång? Förundersökningar och domar är allmänna handlingar som all kan ta del av, så vad säger mot att publicera vem den dömde är?
Linda Khalid |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!FörtalDet brott som kan bli aktuellt när man lägger ut bild och namn på en dömd person är förtal. Brottet förtal finner vi i 5 kap. 1 § brottsbalken (1962:700) (BrB).Förtal innebär att man utpekar någon som brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt på ett sätt som är ägnat att utsätta den utpekade för andras missaktning (5 kap. 1 § 1 st. BrB). Utpekandet kan ske genom att både framställa och att fortsprida uppgiften.Gärningen är inte straffbar om det med hänsyn till omständigheterna var försvarligt att lämna uppgift i saken och om uppgiften var sann eller om den som pekat ut personen hade skälig grund för att göra det (5 kap. 1 § 2 st. BrB). Sanningsbevsining är endast tillåten om uppgiftslämnandet är försvarligt. Det är rimligt att anse att man riskerar att utsätta någon för andras missaktning om man publicerar vederbörandes namn/bild och skriver att personen är dömd för ett brott. Det krävs inte någon bevisning om att utpekandet faktiskt har medfört andras missaktning, utan det räcker att utpekandet var ägnat att göra det. Sådant som kan göra att uppgiftslämnandet är att anse som försvarligt är bland annat om uppgiften har ett högt allmänintresse, vilket ofta är fallet om till exempel den utpekade är en känd person. OffentlighetsprincipenDet stämmer att förundersökningar, domar och andra handlingar som förvaras hos myndigheter är allmänna handlingar. Detta stadgas i 2 kap. 4 § tryckfrihetsförordningen (TF). Syftet med att sådana handlingar är allmänna, är dock inte att misstänkta eller dömda personer ska ses som klandervärda. Syftet är att främja ett fritt meningsutbyte samt en fri och allsidig upplysning genom att låta allmänheten ha möjlighet till insyn i myndigheternas verksamhet (2 kap. 1 § TF). Det kan därför sägas vara något missvisande att "rättfärdiga" förtalsbrottet genom att hänvisa till offentlighetsprincipen. Hoppas att fått klarhet i frågan. Om du har ytterligare frågor är du välkommen att höra av dig igen.Vänligen,

Möjligheten att köpa piratkopierade kläder för eget bruk

2021-10-31 i STRAFFRÄTT
FRÅGA |Hej. Jag undrar hur det är om jag exempelvis beställer 50-100 stycken T-shirts piratkopior för eget bruk till mig själv, vänner och familj. Jag tänker på om dem är från Kina. Kan tullen/Postnord ge mig böter för detta?
Anton Blomqvist |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Immaterialrättsligt skyddVarumärken och deras produkter skyddas av olika immateriella rättigheter, såsom ensamrätt (1 kap. 6 § och 7 § varumärkeslagen). Bland annat är det förbjudet att bjuda ut varor till försäljning eller föra ut dem på marknaden (1 kap. 10 § varumärkeslagen). Att köpa piratkopior för eget bruk är emellertid inte olagligt enligt svensk lag. När man pratar om eget bruk gäller det vanligen enstaka varor. Jag har därför svårt att se hur 50-100 stycken T-shirts alls skulle kunna klassas som för eget bruk. Dessutom är det till fler personer än dig själv vilket innebär en spridning av varorna och att du därmed för ut dem på marknaden. En sådan mängd kommer därför med all sannolikhet innebära ett immaterialrättsligt brott. Detta kan i sin tur resultera i skadestånd eller böter eller till och med fängelsestraff.Tullen i Sverige och utomlandsOm tullen misstänker att en försändelse innehåller piratkopierade varor kan de stoppa försändelserna. Därefter kan de kontakte de företag företaget/företagen som innehar rättigheterna för produkterna i fråga. Härefter kan ifrågavarande företag till exempel inleda en rättegång mot köparen. Det kan även resultera i att köparen går med på att förstöra produkterna och (eventuellt) betala skadestånd. Har du med dig enstaka förfalskningar ingriper i regel inte tullen. Detta förstås förutsatt att det inte verkar som att du ska sälja dem. I ditt fall pekar allt på att du ämnar sälja dem vidare.Viktig att tänka på är även att tullen fungerar olika i olika länder. Vissa länders tullar ingriper trots att varorna anses vara för eget bruk. Till exempel i Italien riskerar du böter upp till 10 000 euro för köp av förfalskade varor. Det finns även länder där det kan bli mycket högre böter och till och med fängelse bara för innehav.Mot bakgrund av det nämnda avråder jag dig från att beställa 50-100 T-shirts till Sverige.Hoppas du fick svar på din fråga.Med vänlig hälsning,