Arv vid efterlevande makes död

2007-09-10 i Alla Frågor
FRÅGA |A var gift med B. A dog 1973 och B ärvde allt. När A dog fanns 2 syskon C och D som nu är döda, men C har ett barn E som nu är dött och har 5 barn efter sig. B dör 2007 och har 2 syskon F och G som lever. Hur fördelas arvet? Ingen av Bs syskon har vetat om As släkt efter att A dog. Inte ens B visste att det fanns arvtagare.
Anna Wallerman |Hej! Syskon har rätt att ärva, när den avlidne varken har några barn (eller barnbarn eller barnbarnsbarn) eller föräldrar i livet, så som jag förmodar varit fallet för A. Om syskonen avlider tillfaller deras arvsandel istället deras barn eller barns barn etc. Detta framgår av Ärvdabalken 2 kapitlet 2 §, som du kan läsa http://www.lagen.nu/1958:637#k2p2 . Detta innebär att Es barn har rätt att ta arv efter A. Som huvudregel ska hälften av den egendom som B innehade vid sitt frånfälle tillfalla As arvingar, det vill säga Es barn. Det kan dock tänkas att avsteg ska göras från denna princip om någon av följande två anledningar motiverar det. 1. B har givit bort en stor del av sina tillgångar. I första hand ska Es barn i så fall få kompensation för minskningen av arvet. Om det inte går är det i vissa fall möjligt att kräva att gåvomottagaren lämnar tillbaka gåvan. 2. Bs tillgångar har ökat efter As död på grund av arv, testamente eller gåva som B har fått, genom bodelning eller giftorätt i samband med att B gift om sig eller inlett ett samboförhållande, eller tack vare att B förvärvsarbetat och således tjänat in pengarna. I så fall ska ökningen av egendomen tillfalla Bs syskon F och G, innan hälften delas ut till Es barn. Om Bs tillgångar däremot har ökat exempelvis på grund av att ett hus stigit i värde efter As död ska tillgångarna fortfarande delas lika mellan Es barn å ena sidan och F och G å andra sidan. De här reglerna finns i Ärvdabalkens 3 kapitel, som du kan läsa http://www.lagen.nu/1958:637#k3. Med vänlig hälsning

God man, vems samtycke krävs?

2007-09-03 i Alla Frågor
FRÅGA |Om den ena parten av två makar blivit dement. Kan man tilldömas en god man av tingsätten trots att anhöriga + maken är emot detta.
Helen Larsson |Hej Reglerna om god man återfinner du i Föräldrabalkens (FB) 11 kapitel, som du hittar http://lagen.nu/1949:381 . Oftast är den som tillförordnas en god man på något sätt hindrad att bevaka sin rätt, förvalta sin egendom eller ta hand om sig själv. Följande anges i FB 11 kapitel 4 § 1 stycke; Om någon på grund av sjukdom, psykisk störning, försvagat hälsotillstånd eller liknande förhållande behöver hjälp med att bevaka sin rätt, förvalta sin egendom eller sörja för sin person, skall rätten, om det behövs, besluta att anordna godmanskap för honom eller henne. Ett sådant beslut får inte meddelas utan samtycke av den för vilken godmanskap skall anordnas, om inte den enskildes tillstånd hindrar att hans eller hennes mening inhämtas. Av regeln framgår således att det enda samtycke som krävs för att tingsrätten skall kunna förordna en god man är det från den enskilde individen som kommer att ställas under godmanskap. Under vissa förutsättningar behövs inte heller den enskildes samtycke. Man har i praxis varit relativt strikta på denna punkt och det saknas möjlighet att underlåta att inhämta samtycke om det inte av läkarintyg eller liknande framgår att den enskildes mening inte kan inhämtas. Det är hinder av både psykiskt och fysisk natur som beaktas när man tar ställning till om den enskildes samtycke krävs. I övrigt uppställs inga krav på att någon familjemedlems samtycke krävs men det är troligt att protester från anhöriga och framförallt make kan vinna gehör hos domstolen vid en prövning. Med vänlig hälsning

Hindersprövning och uppehållstillstånd

2007-09-28 i Alla Frågor
FRÅGA |hej,jag har kommit i sverige för 6 år seden liksom asyl sökande utan passport och sökte asyl men fikk inte . 3 år sen jag har träft en tjej här .efter 2 år från våra relation då vi bestämt att gifte oss men jag kunde inte därför inte bokförd i sverige men jag hade en legitmation altså arme tjänst kort från landet men skatteverket nu krävde passport men jag har inte så fråga är om jag gör sambo då behöves inte hinderspröning hos skatteverket och kan jag få stanna på grund av family anknytning i sverige ? på vilka sätt kan man göra hindersprövning om man har inte pass , i svsnsk lag står styrka identitet o inte passport krävs . jag ber er hur eller på vilka sätt är mölig att stanna här . Med Vänlig Hilsen
Kristine Erlandsson |Hej, Reglerna om hindersprövning finns i 3 kap ÄktB, se http://www.lagen.nu/1987:230#K3p1 . Det stämmer att det inte står att man måste visa upp pass utan styrka identitet. Skatteverket har dock uttalat att p.g.a svårigheter att bedöma äktheten av inrikes identitetskort finns det en större risk att oriktiga handlingar visas upp vid hindersprövningen. Därför anser Skatteverket att identitet skall styrkas med den passhandling som använts vid inresan i landet. Du kan läsa Skatteverkets ställningstagande på den punkten http://www.skatteverket.se/rattsinformation/stallningstaganden/2007/stallntag20070115.4.3d6c82f21107cfb119f80004692.html . Vad gäller dina möjligheter att få stanna i Sverige hänvisar jag dig till en redan besvarad fråga av en kollega här på Lawline, se http://www.lawline.se/besvaradfraga.php?id=6500 Det är en mycket utförlig genomgång av reglerna på området. Lycka till! Med vänlig hälsning

Pengar som gåva.

2007-08-25 i Alla Frågor
FRÅGA |Kan ett barn ge sina föräldrar ca 4 miljoner som gåva utan särskild orsak?
Cornelia Svensson |Hej, Ja en gåva kan ges helt utan orsak och det finns inget som säger att man inte får ge bort 4 miljoner. Däremot kan gåvan gå åter om det t ex sker precis innan gåvogivaren skiljer sig, går i konkurs etc eftersom detta då kan vara i syfte att undandra egendom från make/borgenärer m fl. Vänliga hälsningar.

Byte av lägenhet och normalt slitage

2007-09-08 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej! Min syster och svåger skall separera. De bor i en fyra sedan sju år tillbaka. De har nu varit i kontakt med hyresvärden för att kolla om de får byta lägenheten mot två mindre, men det var ett tvärt NEJ! Kan de gå vidare till hyresnämnden med detta? Hur stor chans är det att de får rätt där? Sedan så har deras nuvarande hyresvärd en bestämd regel, att man bara får ha ett visst antal hål i väggarna efter tavlor, skåp mm. Jag tror han har satt antalet till 10 st. Kan ha verkligen ha rätt i detta? Vad är normalt slitage efter sju år? Tacksam för svar!
Ronja Carlsson |Hej! Vid ett byte måste samtliga berörda hyresgäster ha samtycke av sina hyresvärdar eller tillstånd av hyresnämnden, se 35 § hyreslagen. Således behöver även de nya hyresgästerna söka tillstånd i hyresnämnden. Förfarandet är dock enkelt och gratis. Man kan ofta klara sig utan ombud. För att få igenom kravet på byte krävs enligt 35 § hyreslagen att: 1. att beaktansvärda skäl finns, 2. att hyresvärden saknar anledning att vägra samtycke, 3. att särskilda skäl inte talar emot godkännandet, såsom svarta pengar (jfr 65 § hyreslagen). Det viktigaste för din syster är att visa att det finns beaktansvärda skäl. Det innebär att de måste visa att de vinner på den här lösningen, exempelvis att hon behöver en större lägenhet, billigare lägenhet, en lägenhet som är närmare arbetet osv. I ert fall handlar det väl delvis om (ev) en billigare lägenhet samt att ni behöver två på grund av skilsmässan. Det finns praxis att byte till en mindre lägenhet på grund av skilsmässa är beaktansvärda skäl, men det är ovisst om detta även gäller strävan att få två lägenheter. Det är därför omöjligt att ge ett definitivt svar, utan din syster får låta sitt ärende prövas av att hyresnämnden. Hyresvärden kan ha anledning att vägra samtycke om den nya hyresgästen inte är skötsam eller har problem med betalningen av hyran, men det är oftast inga större problem. Särskilda skäl som talar emot är främst förekomsten av svarta pengar, något som är olagligt enligt 65 § hyreslagen. Det kan exempelvis vara ett krav på betalning för att bytet ska ske. Sådant bör man avhålla sig helt ifrån. Din andra frågeställning rörde din systers hyresvärds begränsningar i användandet. En sådan regel är helt utan verkan då hyreslagen är tvingande, 1 § 5 st, och har en regel som ger hyresgästen rätt att sätta upp tavlor, borra i väggen osv. i nivå med vad som är att anse som normalt slitage, jämför 24 a § hyrelagen. Således ska in syster överhuvudtaget inte bry sig om hyresvärdens begränsning. Hon blir bara ersättningsskyldig för onormalt slitage och skada skapad genom vårdslöshet, se 24 § hyreslagen, vilket ej är fallet i denna situation. 24 a § hyreslagen ger vidare hyresvärden rätt för ersättning vid bruksvärdesminskning, men det är inte aktuellt här. Hoppas det löser sig! Med vänliga hälsningar

Testamente från utländsk medborgare

2007-09-19 i Alla Frågor
FRÅGA |En isländsk medborgare och en svensk är sambo och äger hälften var av en bostadsrätt i Sverige. De två vill testamentera respektive andel i bostadsrätten till den andre. Det finns inga barn. Om islänningen upprättar ett testamente enligt Ärvdabalkens regler med svensken som testamentstagare, gäller det testamentet i Sverige när islänningen går bort så att svensken får full äganderätt till bostadsrätten?
Sara Olsson |Regler om arv och testamente från isländsk medborgare med hemvist i Sverige finns i lag (1935:44) om dödsbo efter dansk, finsk, isländsk eller norsk medborgare, som hade hemvist här i riket, m.m. Hade isländsk medborgare vid sin död hemvist här i riket, ska i fråga om rätt till arv efter honom svensk lag gälla. När den döde inte haft hemvist här sedan minst fem år vid dödsfallet, ska lagen i det land han är medborgare tillämpas, om det yrkas av någon arvinge eller testamentstagare, vars rätt därav beror, 1 §. Enligt 9 § gäller att i fråga om formen för testamente och återkallelse av testamente efter den som vid sin död var medborgare i Island men hade hemvist i Sverige tillämpas bestämmelserna i lagen (1937:81) om internationella rättförhållanden rörande dödsbo (IDL). Enligt 4 § IDL ska testamente anses giltigt till formen, om testamentet uppfyller vad som i det hänseendet föreskrivs i lagen på den ort där testamentet upprättades eller den ort där testator vid upprättandet eller vid sin död hade hemvist eller lagen i stat där testator vid upprättandet eller vid sin död var medborgare. Såvitt testamentet avser fast egendom ska det också anses giltigt till formen, om testamentet uppfyller vad som i det hänseendet föreskrives i lagen på den ort där egendomen finnes. Samma regler gäller i fråga om återkallelse av testamente. Återkallelse ska också anses giltig till formen, om återkallelsen i det hänseendet uppfyller vad som föreskrivs i någon av de lagar enligt vilka testamentet enligt första stycket var giltigt till formen. Fråga om behörigheten att upprätta testamentet eller att återkalla detta ska bedömas enligt lagen i den stat, där testator hade hemvist vid den tid då åtgärden vidtogs. Hade han inte då hemvist i den staten sedan minst fen år, är testamentet likväl gällande om han enligt hemlandets lag hade rätt att vidta åtgärden, 10 § 1935 års lag. Fråga om testamentets eller återkallelsens ogiltighet på grund av testators sinnestillstånd eller på grund av svek, villfarelse, tvång eller annan otillbörlig påverkan ska bedömas enligt lagen i den av staterna, där han hade hemvist vid den tid då åtgärden vidtogs, 11 § 1935 års lag. Hade isländsk medborgare vid sin död hemvist här i riket, ska svensk lag tillämpas i fråga om bevakning och klander av testamente efter honom, 12 § 1935 års lag. Sammanfattningsvis kan alltså sägas att om ovan nämnda regler följs så skapas ett giltigt testamente vilket vid dödsfall kan åberopas i Sverige. Mvh

Får även andra saker än bil förvaras i garage?

2007-09-27 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Får man förvara andra saker i garaget, förutom bilen?
Louise Danielson |Hej! Ja det går bra att försvara även andra saker än en bil i gargage (jag utgår från att du menar ett privat garage). Vad som du däremot skall kolla upp är om din försäkring, vid eventuellt inbrott, även ersätter skador för andra saker som du förvarar i ditt garage. Försäkringsavtal kan innehålla olika villkor tex vad gäller lås och säkerhet. Mvh

Generationsväxling av fastighet; köp eller gåva?

2007-09-17 i Alla Frågor
FRÅGA |Vår fastighet är värderad till 7 milj. kr. Vi önskar att ge fastigheten som gåva till ett av våra barn. Fastighetens värde är ju då 7 milj. kr. minus reavinstskatten, som vårt barn ska betala den dagen hon ev. säljer fastigheten. Fastigheten köptes 1975 för 280 000 kr. Vi beräknar att 1 milj. kr. har investerats i om- och tillbyggnad. Taxeringsvärdet är 2,8 miljoner kr. Hur stort är nettovärdet av fastigheten? Är det mest förmånligt att skänka fastigheten till vårt barn eller ska hon i stället köpa den? Hon har ekonomisk möjlighet att "betala" för viss del av gåvan.
David Karlsson |Hej, Kapitalvinsten vid försäljning av en fastighet räknas fram genom man drar av omkostnadsbeloppet från den uppskattade försäljningssumman. Omkostnadsbeloppet består dels av kostnaderna för förvärvet, dels av kostnader för förbättring av fastigheten. Det är svårt att göra en exakt prognos av Ert omkostnadsbelopp. Detta eftersom lagstiftaren endast medger avdrag för vissa typer av nedlagda kostnader avseende renoveringar och tillbyggnader. Vad gäller ny- om och tillbyggnader, d.v.s. åtgärder som innebär att fastighetens värde höjs till följd av att en ny resurs, ex. ett nytt garage, tillförs fastigheten jämfört med situationen vid köpet, medges avdrag för varje åtgärd / projekt vars kostnad överstiger 5.000 kronor, Inkomstskattelagen 45 kap 11 §, se http://www.lagen.nu/1999:1229#K45P11 Vad gäller övriga renoveringsåtgärder, ex ny dränering eller omläggning av tak, gäller att avdrag medges endast under förutsättning att de dels vidtagits under de närmaste fem åren innan försäljningen, dels att de innebär att fastigheten är i bättre skick vid försäljningen än vid säljarens köpetillfälle. Renoveringar som s.a.s. konsumerats under säljarens nyttjande kan således ej grunda avdrag. Denna regel, IL 45 kap 12 §, http://www.lagen.nu/1999:1229#K45P12 , är upphov till en relativt snårig praxis. Jag råder Er därför att kontakta en mäklare eller annan sakkunnig om Ni önskar en exakt prognos avseende Er situation. När väl kapitalvinsten är framräknad kvoteras denna till 2/3 –delar, IL 45 kap 33 §, http://www.lagen.nu/1999:1229#K45P33 . Detta belopp tas upp i inkomstslaget kapital till en skattesats om 30 %. Eftersom denna kvotering sker blir således den reella skattebelastningen dock 20%. Vad gäller frågan om generationsskifte finns en möjlighet för Er att kunna få en del av fastighetens värde samtidigt som uppskov med kapitalvinstbeskattningen medges. Detta kan ske genom att rättspraxis behandlar transaktioner med privatbostadsfastigheter där det finns en gåvoavsikt samtidigt som ersättningen för fastigheten är lägre än taxeringsvärdet, som en ren gåva. Vid gåvor uppstår ingen kapitalvinst, utan gåvotagaren tar över givarens skattemässiga situation, IL 44 kap 21 §, http://www.lagen.nu/1999:1229#K44P21 I syfte att undvika stämpelskatt går det att belåna fastigheten till högst 85% av taxeringsvärdet och låta ersättningen bestå i övertagandet av lånet. I så fall behöver stämpelskatt ej erläggas, Lag om stämpelskatt 5 §, http://www.lagen.nu/1984:404#P5 . Huruvida ovanstående transaktion är förmånlig är således beroende dels av Ert kapitalbehov, dels av huruvida Er dotter har för avsikt att behålla fastigheten långsiktigt eller ej. Den uppnådda skattekrediten kan, vid ett kortsiktigt innehav, få negativa konsekvenser eftersom Er dotter ej vid en framtida försäljning kan erhålla avdrag för den summa Ni erhåller i samband med transaktionen. En annan viktig aspekt kan vara regeringens planer på ett slopande av den ovannämnda kvoteringsregeln, så att skattebelastningen kan komma att uppgå till 30% av kapitalvinsten. Eftersom Ni har uppnått en mycket god värdestegring kanske det kan vara en god idé att – innan denna eventuella förändring äger rum - låta Er dotter betala en summa strax överstigande taxeringsvärdet, och på detta sätt skatta av värdestegringen till en lägre skattesats, samtidigt som Er dotter får ökad handlingsfrihet i och med att hon kan erhålla avdrag för denna summa vid en framtida försäljning. Jag råder Er därför att kontakta en sakkunnig för att få det optimala upplägget för just Er och Er dotters situation. Med vänlig hälsning,