Kan man ändra testamentet och begränsa bröstarvingens arv?

2020-09-21 i Testamente
FRÅGA |Jag och min man har ett gemensamt barn men min man har ett barn sedan innan med sin första fru. Barnet från första äktenskapet vill inte ha med sin far att göra och har inte velat de sista 16 åren, inte i heller med sin styvbror som har försökt. Vi har diskuterat här hemma efter att ha hört hemskheter hon har sagt om sin far och styvbror ( han bara 11 år) om att ändra testamentet så att hon bara får laglotten den dagen min man går bort. Går det? Har hört att man kan göra så. Vet att barnets man är familjejurist så han har ju koll på en del och kommer säkert att hjälpa henne få så mycket som möjligt när den dagen kommer.Tacksam för svar.
Jonna Johansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du dels undrar om det rent formellt är möjligt att göra en ändring i ett befintligt testamente, dels om det går att minska en av bröstarvingarnas arv till att endast omfatta laglotten. Regler om arv och testamente finns stadgade i ärvdabalken (ÄB). Kan man ändra i ett testamente?Det är möjligt att göra ändringar i ett befintligt testamente. Antingen kan man välja att återkalla det befintliga testamentet för att sedan upprätta ett nytt och på så sätt få med de ändringar man vill (10 kap. 5 § ÄB). Det finns inga formkrav på hur man återkallar ett testamente, men det krävs att testatorn är tydlig i sitt agerande, exempelvis genom att förstöra testamentet. Man kan också välja att de facto göra ändringar i det befintliga testamentet. För att testamentet ska vara fortsatt giltigt krävs att även ändringarna i testamentet följer de formkrav som finns för testamentes upprättande. Det innebär att ändringarna, liksom ett vanligt upprättande av testamente, måste vara skriftliga och undertecknade av testatorn och bevittnat och undertecknat av två samtidigt närvarande vittnen (10 kap. 1 § ÄB). Det ställs även vissa krav på vittnena; dessa får inte vara make eller sambo till testatorn eller i rakt upp- eller nedstigande släktskap eller svågerlag till testatorn eller själva påverkas av testamentet på något sätt (10 kap. 4 § ÄB). Det kan för tydlighetens skull vara enklast att återkalla det förra testamentet och upprätta ett nytt testamente med de nu gällande förhållandena för att undvika tvetydigheter i största möjliga mån. Kan man begränsa en bröstarvinges arv till endast laglotten?Det är möjligt att begränsa en bröstarvinges arv till att endast omfatta laglotten. Laglotten utgör hälften av det som skulle tillfallit bröstarvingen genom lag (7 kap. 1 § ÄB). Detta kan göras genom en skrivelse i testamentet om att XX ska erhålla sin laglott eller liknande.Om testamentet inte stadgar något om laglotten, dvs testamentet ger förordnande till andra än bröstarvingen utan att nämna laglotten, har bröstarvingen ändå rätt till sin laglott förutsatt att denne påkallar jämkning av testamentet (7 kap. 3 § ÄB). Det är alltså inte möjligt att göra bröstarvingen arvslös även om det inte finns några formella regler som hindrar testatorn från att upprätta ett testamente som bortser från bröstarvingens laglott. Om bröstarvingen däremot inte påkallar jämkning av ett testamente som inskränker på dennes laglottsskydd inom sex månader från delgivningen kommer testamentet att fördelas enligt sin lydelse och bröstarvingens rätt går förlorad.SammanfattningDet är alltså möjligt att begränsa bröstarvingens arv till att omfatta endast dennes laglott genom att göra en ändring i testamentet. Det kan vara enklast att återkalla det förra testamentet för att sedan upprätta ett nytt för att säkerställa att det inte blir några oönskade tvetydigheter.Jag hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Kan man häva adoption?

2020-09-21 i Adoption
FRÅGA |Hej! Min väninnas son vill hävda adoption ,Han har adopterat 2 sin frus barn, Flickan är vuxen och svår att hantera, Nu tänker sonen göra arvlös flickan,Sonen äger ett hus tillsammans med sin bror. Vad kan sonen göra i detta fall.Tacksam för svar,mvh
Jonna Johansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Kan man häva en adoption?Det är inte möjligt att häva en adoption när en sådan genomförts. När adoption har skett ses den adopterade som "riktigt" barn till den som adopterat och likställs med biologiska barn (4 kap. 21 § FB). Enda möjligheten för att på något sätt "häva" adoptionen och de juridiska banden mellan de båda personerna är om barnet adopteras av någon annan. Kan man göra adoptivbarn arvslösa?Enligt svensk rätt kan man inte göra sina barn arvslösa. De har alltid rätt till sin laglott vilket motsvarar hälften av vad de skulle ärvt enligt lag (7 kap. 1 § ÄB). Detta gäller för såväl biologiska barn som adopterade barn. Om flickan skulle ärvt 100.000 kronor enligt lag eftersom hon anses som barn till din väninnas son utgör hennes laglott därmed 50.000 kronor och det har hon rätt till oavsett. Vad kan sonen göra?Om sonen vill minska arvet till sin adopterade dotter bör han upprätta ett testamente. I ett testamente kan man själv välja vem som ska ärva när man avlider med undantag för barnens laglotter. Även om testamentet skulle föreskriva att en viss person skulle ärva allt har barnen rätt att påkalla jämkning av testamentet och ändå få ut sin laglott (7 kap. 3 § ÄB). Oavsett så kan ett testamente åtminstone minska arvet till flickan och hon kommer på så sätt ärva mindre när det finns ett testamente än om det inte finns något testamente. Hur upprättar man ett testamente?För att ett testamente ska vara giltigt krävs först och främst att det är skriftligt. Det måste även vara undertecknat av testatorn samt bevittnat och undertecknat av två samtidigt närvarande vittnen. Om formkraven för testamentets upprättande inte följs blir testamentet ogiltigt (10 kap. 1 § ÄB och 13 kap. 1 § ÄB). Jag hoppas du fick svar på din fråga! Undrar du något mer går det bra att ställa en fråga till.Med vänliga hälsningar

Hur säkerställer jag att jag får tillbaka pengar jag lånar ut?

2020-09-21 i Fordringar
FRÅGA |Jag har en god vän som har bett mig om ett lån. Hur kan jag få maximal säkerhet? Han har på grund av många inköp tagit ut flera lån och krediter, nu ca 600.000, som han inte kan betala. Kommunens skuldrådgivare har hjälpt honom och hans fru att upprätta en budget. De ser vilken utrymme de har för att betala avEn lösning som inte leder till betalningsanmärkning eller värre för honom, är att han får från mig ett annuitetslån på 300.000 på 5% under 8 år. Han kan betala av sina tio mindre krediter. Han har kvar tre lån utöver lånet från mig. Dessa tre är på totalt 300.000 med ränta 6%, 12%, och 15%.Hans och hans fru tillsammans kan betala alla lån enligt budgeten de har upprättat, men har inte ett extra öre över för t ex oväntade utgifter. Jag är 81 år, min fru har Alzheimers sjukdom. Min vän är 38 år, har fast jobb. Hans fru har fast jobb. Men det finns risk att deras äktenskap inte håller. Han har bott i flera länder och det finns en extremt liten, men dock möjlig, risk att han flyttar ifrån Sverige. Vad händer om han inte kan betala alla lån varje månad? Jag vill ha första tjing på hans pengar.Vad händer om jag dör eller annars inte kan sköta min ekonomi? Vi har två barn.Hur ska jag bevaka mina intressen om det behövs?Finns det klausuler jag borde ha med i lånet? Borde lånet vara mellan mig och honom eller ska hans fru vara med? Vilka andra legala dokument borde jag upprätta utöver låneförbindelsen?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningSom jag förstår det har din vän ekonomiska problem och har bett dig om ett lån på 300.000 kronor. Du undrar vad du kan göra för att få säkerhet och "första tjing" till hans pengar, vad som händer om du avlider, om lånet borde vara med även hans fru och vad som händer om han inte betalar som hans ska.Vad händer om låntagaren inte betalar lånet?Om din vän som lånat pengar (gäldenären) inte betalar enligt er avbetalningsplan har du rätt att ta ut dröjsmålsränta. Om gäldenären inte betalar på förfallodagen utgår det ränta på fordringen från förfallodagen (3 § räntelagen). Om din vän inte kan, eller vägrar, att betala kan du vända dig till Kronofogden för att ansöka om ett betalningsföreläggande. Bestämmelser om betalningsföreläggande finns i lag (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning. En ansökan om betalningsföreläggande får göras för att få gäldenären (den betalningsskyldige) att betala en penningskuld som är förfallen till betalning om förlikning är tillåten i saken (2 §).Ansökan om betalningsföreläggande ska göras skriftligen till Kronofogdemyndigheten (9 §). I ansökan ska du ange ditt yrkande och grunden för det (10 §). Det betyder att du ska skriva vad du begär och varför du begär det. Du ska även ange skuldens belopp, förfallodagen och eventuell ränta du begär (11 §). På Kronofogdemyndighetens hemsida finns väl förklarat hur du fyller i en ansökan om ett betalningsföreläggande. Att ansöka kostar 300 kronor.Det som händer när det ansöks om ett betalningsföreläggande är att Kronofogdemyndigheten skickar ett brev till gäldenären och följande kan hända:1. Gäldenären väljer att betala till dig. 2. Gäldenären invänder mot skulden genom att skriva till Kronofogdemyndigheten. Du får då avgöra själv om du vill att din ansökan i fortsättningen ska behandlas av domstol. Om du väljer att gå till domstol tillkommer en avgift till domstolen. 3. Gäldenären hör inte av sig till Kronofogdemyndigheten. Då meddelas ett utslag att gäldenären är skyldig att betala det du begärt. Även i det fallet kan låntagaren invända och det kan krävas att domstol tar över ärendet.Om gäldenären betalar i första steget är problemet löst för dig och du har fått dina pengar. Om det meddelas ett utslag och vederbörande inte invänder kommer Kronofogdemyndigheten att börja med att driva in skulden, vilket kan ske genom t.ex. utmätning hos gäldenären. Det bör dock uppmärksammas att det krävs att det finns tillgångar för utmätning. Har gäldenären ingen utmätningsbar egendom kommer du, trots utslag, inte att få något betalt.Ett alternativ för att säkerställa att du kan få ut hela eller delar av skulden är att din vän lämnar något i pant, att du får s.k. panträtt. Med panträtt menas att en panthavare under vissa förutsättningar har rätt att sälja panten för att få betalt för sin fordran. För att långivaren ska ha förmånsrätt till panten, det vill säga företräde till betalning ur panten framför vissa andra fordringsägare vid utmätning och konkurs, krävs enligt huvudregeln att panten överlämnats (traderats) till långivaren. Så är möjligt om din vän t.ex. har dyrbara smycken, konst etc. han kan lämna över som pant. Av praktiska skäl är det svårt att överlämna en pant om det är en bostad. För att få förmånsrätt i en bostad måste ägaren av fastigheten ansöka om inteckning i fastigheten hos Lantmäteriet. Efter godkännande skrivs inteckningen in i fastighetsregistret och pantbrev utfärdas som bevis för inteckningen. Förmånsrätt i en bostadsrätt får långivaren genom att ägaren av bostadsrätten skriver under ett avtal om pantsättning. Därefter underrättar långivaren bostadsrättsföreningen om att pantsättning av bostadsrätten skett. För bostadsrätter finns det alltså inga pantbrev. Sammanfattningsvis är panträtt ett alternativ, det krävs dock att din vän antingen har något dyrbart som kan lämnas över i pant, alt. att han har en bostad han kan ta ut pantbrev i.Ytterligare ett alternativ är att din vän ordnar någon som går i borgen för honom. Har din vän en borgensman kan du kräva vederbörande på skulden istället för din vän, för det fall att han inte skulle betala.Vad händer om du avlider eller du inte kan sköta din ekonomi?Lånet är giltigt även om du t.ex. skulle bli sjuk och inte kan sköta din ekonomi. Det kan däremot vara en god idé att du upprättar en framtidsfullmakt till dina barn, eller någon annan du litar på. Framtidsfullmakten ger fullmaktshavaren rätt att företräda dig i bland annat ekonomiska angelägenhet.Om du avlider kommer skulden inte att försvinna utan istället att tillfalla ditt dödsbo. Dödsboet är en juridisk person som skapas i samband med ditt frånfälle. Då är din vän istället skyldig att fortsätta att betala på skulden, men till dödsboet. Skulden din vän har till dig blir helt enkelt en tillgång i dödsboet.Borde lånet vara även med hans fru?Givetvis är det en möjlighet att både din vän och hans fru står som låntagare. Om båda står som låntagare har de ett solidariskt ansvar. Det solidariska ansvaret innebär att du kan vända dig till vem som helst av låntagarna och begära betalt. Du kan således vända dig till din vän för att få betalt, eller till hans fru. Det kan vara en fördel att ha mer än en låntagare att vända dig till.Vilka dokument bör du upprätta?För att låna ut pengar bör du upprätta ett låneavtal, ett s.k. skuldebrev. Om pantsättning blir aktuell bör ni även upprätta ett pantavtal. För att någon annan ska ha möjlighet att sköta din ekonomi om du skulle bli väldigt sjuk, kan det vara en god idé att upprätta en framtidsfullmakt. En av våra jurister på Lawline juristbyrå kan vara behjälplig med att upprätta alla de dokument du önskar. Om så är intressant är du välkommen att återkomma till mig per e-post för en offert och vidare kontakt.Avslutningsvis har jag full förståelse för att du vill hjälpa din vän. Jag vill dock göra dig uppmärksam på att det alltid finns risker med att låna ut pengar. Om det inte finns någon säkerhet i form av pant eller borgensman finns det en risk att du inte får tillbaka det du lånat ut.Då du beställt telefonuppföljning kommer jag att ringa dig i ärendet imorgon, tisdagen den 22 september, klockan 9.00. Observera att jag ringer från skyddat nummer. Om den föreslagna tiden inte är lämplig är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post dessförinnan, så bokar vi en annan tid. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

När blir personen som jag står nära frigiven från fängelset?

2020-09-21 i Påföljder
FRÅGA |HejJag är nära en person som gjorde ett brott hösten 2018, domen kom precis i början på 2019 och personen har suttit sen ungefär i slutet på mars 2019. Min fråga är nu, personen fick 1år & 8 månaders fängelse, när blir personen frisläppt? Kan man få reda på de på något sätt? Jag vill verkligen veta när personen är ute (vi har inte haft kontakt sen innan den personen åkte in)
Johanna Persson |Hej!Tack för att du har vänt dig till Lawline med din fråga. Mina utgångspunkterJag tolkar det du har skrivit som att du undrar följande:- När kommer personen som du står nära att bli frigiven från fängelset, om hen fick ett straff på ett år och åtta månader i fängelse?- Kan du få reda på när personen kommer att bli frigiven? Jag kommer att hänvisa till brottsbalken (BrB) i mitt svar.Personen blev sannolikt frigiven redan i vårasSom huvudregel ska personen bli villkorligt frigiven från fängelset när hen har suttit där i en tid som motsvarar två tredjedelar av den totala strafftiden (26 kap. 6 § första stycket BrB). En villkorlig frigivning innebär att personen får avtjäna resten av sitt straff i frihet, förutsatt att hen är skötsam och följer de villkor som Kriminalvården eventuellt beslutar om (26 kap. 10 § samt 26 kap. 11 § och 26 kap. 12 § respektive 26 kap. 16 § BrB).Två tredjedelar av personens fängelsestraff motsvarar ungefär 13 månader, vilket innebär att hen borde ha blivit frigiven redan i våras (år 2020).Personen kan också ha blivit frigiven ännu tidigare om hen satt häktad innan sin tid i fängelset. Då ska tiden i häktet räknas bort från fängelsestraffets längd, så att personens tid i fängelset blir kortare.Personen kan vara kvar i fängelset om hen har misskött sigDen villkorliga frigivningen kan ha skjutits upp om personen har misskött sig allvarligt i fängelset (26 kap. 6 a § och 26 kap. 7 § BrB). I så fall kan hen fortfarande befinna sig där.Personen kan också ha blivit villkorligt frigiven i våras men sedan förverkat den villkorliga frigivningen, vilket innebär att hen har förlorat rätten till den (26 kap. 19 § BrB). Det skulle kunna hända om personen har brutit mot särskilda villkor för sin frigivning och Kriminalvården anser att hens agerande är allvarligt. Även i det fallet kan personen alltså sitta i kvar fängelset.Du kan få kontakt med personen genom brev om hen sitter kvar i fängelsetHar personen blivit villkorligt frigiven bör du kunna få kontakt med hen direkt, precis som vanligt. Sitter personen däremot kvar i fängelset kan du ta kontakt genom att skriva ett brev till hen. Du behöver inte känna till vilket fängelse som hen sitter på eftersom Kriminalvården har en allmän adress som du kan skicka brevet till. Sedan ser Kriminalvården till att brevet kommer fram till personen. Då kan du fråga personen när hen kommer att bli frigiven.SammanfattningPersonen som du står nära blev sannolikt frigiven från fängelset redan i våras (år 2020), genom så kallad villkorlig frigivning. Det innebär i så fall att hen just nu avtjänar resten av sitt straff i frihet på de villkor som Kriminalvården har beslutat om. Då bör du kunna komma i kontakt med personen precis som vanligt.Personen kan dock sitta kvar i fängelset om hens villkorliga frigivning har skjutits upp eller förverkats. Då kan du få veta när personen ska bli frigiven genom att kontakta hen via brev och fråga hen direkt. Du kan läsa om hur du ska gå tillväga för att skicka brevet på Kriminalvårdens hemsida. Som jag nämnde innan behöver du inte känna till vilket fängelse som personen sitter på för att kunna skicka brevet.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga! Om du har fler funderingar så får du gärna skicka in en ny fråga till oss.Med vänliga hälsningar,

Har en misshandelsdom för 20 år sedan betydelse för ett åtal om misshandel som väcks idag?

2020-09-21 i Påföljder
FRÅGA |En person blev dömd för ringa misshandel för 20 år sen till 80 Tim samhällstjänst.Kan detta komma att användas emot personen om ett nytt åtal om misshandel väcks idag? Tacksam för svar
Mimmi Östling |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Tidigare brottslighet kan ha betydelse när man bedömer vilket s.k. straffvärde ett brott har samt vilken påföljd som är lämplig för ett visst brott (29 kap. 4 § brottsbalken och 30 kap. 4 § 2 stycket brottsbalken). Då tittar man dock endast några år tillbaka i tiden och inte så långt tillbaka som 20 år sedan. Det faktum att en person dömts för ringa misshandel för 20 år sedan kommer alltså inte att användas emot personen vid ett nytt åtal idag. Detta gäller så länge personen inte begått några fler brott under den aktuella perioden. Om du har fler frågor är du varmt välkommen att ställe dem till oss på Lawline!Vänligen,

Får jag renovera brygga på bostadsarrende?

2020-09-21 i Arrende
FRÅGA |Jag har ett bostadsarrende där jag har en sommarstuga -62 samt tre stycken övriga byggnader. Tomten är belägen vid en sjö där jag också har bryggor. Bryggorna är godkända av tidigare jordägare och byggda på 70 talet. Den stora bryggan, som är äldst har sakta blivit mycket dålig och regelverket kalvade under förra vintern. Jag har under sommaren helrenoverat denna brygga. Jordägaren kom över en dag efter att bryggan var klar, och var ilsken över att jag hade renoverat bryggan. Till saken hör att den är precis lika stor som den förra. Den är dock något högre, ca 20 cm, men i övrigt identisk. Han tycker att jag borde frågat om jag fick renovera bryggan och menar att detta skulle vara ett brott mot avtalet. I avtalet finns ingenting reglerat om renovering av befintliga byggnationer, utan enbart om nybyggnation. Har jag rätt att renovera tidigare byggnationer utan att förändra läge eller storlek? Han menar att det är nytt virke, vilket förändrar utseendet. Men det är ju helt omöjligt att renovera bryggan utan att använda nytt virke. Har Jordägaren denna rätt, så innebär det att alla arbeten, där jag renoverar mina byggnader måste ha tillstånd från Jordägaren?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningBestämmelser om bostadsarrende framkommer av 8 och 10 kap. jordabalken (JB). I 8 kap. JB finns generella regler om arrende, i 10 kap. specifika regler avseende bostadsarrende. Vid bostadsarrende krävs att det finns ett skriftligt avtal mellan jordägaren och arrendatorn om att viss mark ska användas till annat än jordbruk. Arrendet ger arrendatorn rätt bygga eller ha kvar bostadshus, syftet med upplåtelsen är att arrendatorn och hans eller hennes närstående ska bo på marken och att arrendatorn ska ersätta jordägaren (jfr 8 kap. 3 § JB och 10 kap. 1 § JB).Jordabalken ger ingen ledning avseende varken renovering eller nybyggnation på bostadsarrende. Det som framkommer uttryckligen är att arrendatorn ska ha rätt att bygga eller ha kvar bostadshus. Som jag förstår det av ert avtal finns det inskrivet bestämmelser om nybyggnation, men inte om renovering. Jordägaren anser nu att du inte renoverat bryggan på arrendet utan att det skett en nybyggnation. Du å din sida anser att det är en renovering då bryggan är precis lika stor som den förra, men något högre.Om du och jordägaren inte kan komma överens och vederbörande anser att du brutit mot ert avtal blir det helt enkelt att avgöra huruvida det rör sig om en renovering eller nybyggnation. Sett till plan- och bygglagens (PBL) bestämmelser är en nybyggnad en uppförande av en ny byggnad eller flyttning av en tidigare uppförd byggnad till en ny plats (jfr 1 kap. 4 § sextonde stycket PBL). Tyvärr går det inte att ge ett helt klart svar för huruvida de åtgärder du utfört är att bedöma som en nybyggnad eller en ombyggnad (renovering). Det kan å min mening argumenteras för att en renovering innebär att byta ut skadade delar på bryggan medan en åtgärd som innebär att bryggan blir större, flyttas eller får ett annat utförande kan innebära en nybyggnad eller ombyggnad för densamma.Om markägaren kommer med några krav mot dig är min rekommendation att du anlitar en jurist som företräder dig. Juristen kan gå igenom ditt ärende och även finna argument för att det rör sig om en renovering och inte en nybyggnad. För framtida renoveringar är det givetvis en god idé om du och markägaren är överens. Om så inte är fallet kan det vara en god idé att låta en jurist gå igenom vilka ändringar du har för avsikt att utföra.Om du behöver hjälp av en av våra jurister på Lawline juristbyrå för ändamålet är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post för en offert och vidare kontakt. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Har jag rätt till efterarv när min mammas efterlevande make avlider?

2020-09-21 i Efterarv
FRÅGA |Vad händer för mig i det framtida eventuella arvet.Jag är särkullsbarn och nu har min mamma avlidit. Det finns ett testamente som säger att hennes man skall ha fri förfoganderätt av kvarlåtenskap, med undantag av min laglott. Tillgången var gemensamt 3,3 milj. inklusive bostadsrätten.Det finns ett gemensamt barn. Detta barn fick bostadsrätten till ett värde av 2 milj. som gåva innan min mamma gick bort.Vad händer efter bådas bortgång? Kommer jag att ärva något från min mammas man, eller allt är ett avslutat kapitel för min del.
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningMitt svar kommer att skrivas utifrån den information du delgett oss i din fråga. Det kan vid oklarheter vara bra att låta en jurist granska testamentet och råda dig närmre. För det ändamålet kan en av våra jurister vara behjälpliga, kontaktuppgifter för offertförfrågan finns längst ned i svaret.Som jag tolkar din fråga finns det ett inbördes testamente mellan din mamma och hennes make. Enligt testamentet ärver den efterlevande maken all kvarlåtenskap efter den först avlidna, med undantag för din laglott. Den efterlevande maken ska ärva med fri förfoganderätt. Den fria förfoganderätten kan ge en rätt till efterarvEnligt ärvdabalkens regler ärver den efterlevande maken den först avlidna maken. Gemensamma barn har rätt till efterarv först när den efterlevande maken avlider. Särkullbarn har däremot rätt att få ut sin arvslott direkt (jfr 3 kap. 1 § ärvdabalken, ÄB). Om det inte hade funnits något testamente hade du därför haft rätt att få ut arvet efter din mamma direkt. Enligt testamentet har du däremot endast rätt till din laglott och den efterlevande maken ska ärva resten.Den fria förfoganderätten ger den efterlevande maken en långtgående rättighet att förfoga över egendomen. Maken kan således sälja, slösa, skänka, förstöra egendomen; däremot inte testamentera bort den. Eftersom egendomen ärvts med fri förfoganderätt innebär det att du som bröstarvinge har rätt till hälften av boet när den efterlevande maken avlider. Andelen i den efterlevande makens bo ska dock minskas med vad du tidigare fått ut i form av laglott (3 kap. 2 § ÄB).Gåvan kan eventuellt inkräkta på din laglottSom jag förstår det utifrån din fråga har det strax innan din mamma avled skett en gåva till ditt halvsyskon (gemensamt barn mellan din mamma och hennes make). Sådana gåvor kan i vissa fall inkräkta på din laglott och angripas med stöd av det förstärkta laglottsskyddet.Det förstärkta laglottsskyddet framkommer av 7 kap. 4 § ÄB och innebär att om arvlåtaren skänkt bort egendom under sådana förhållanden att gåvan är att likställa med testamente, kan det begäras att den ska gå åter i den mån att bröstarvinge får ut sin laglott. En förutsättning för att det förstärkta laglottsskyddet ska aktualiseras är att arvlåtaren "bortgivit" egendom. Sett till förarbeten och praxis rör det sig inte enbart om gåvor utan även om benefika dispositioner. Utöver kravet om bortgivande krävs att det sker för att ordna med successionen, dvs. syftet ska vara att jämställa med testamente. Det förstärkta laglottsskyddet träffar typiskt sett två typer av gåvor:(1) Gåvor givaren gör när den ligger för döden (eller tror att döden är nära förestående) (2) Gåvor där gåvogivaren fram till sin död behåller den huvudsakliga nyttan av det som bortskänkes (t.ex. genom att behålla nyttjanderätten och bo kvar i en fastighet som bortskänkts)I ditt fall kan jag tyvärr inte avgöra huruvida gåvan inskränker din laglott (dvs. om gåvan gör att du inte kan få ut hela din laglott). Om så är fallet kan det eventuellt angripas.Min rekommendation om något är oklart är att du anlitar en jurist som företräder dig och ser till dina intressen. Juristen kan till en början granska testamentet för att avgöra vilka rättigheter du har och om det skett en kränkning av laglotten. Om du är intresserad av hjälp av en av våra jurister på Lawline juristbyrå är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post för en offert. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Är det som trätt istället för min enskilda egendom fortfarande min enskilda egendom?

2020-09-21 i Äktenskap och äktenskapsförord
FRÅGA |Min man och jag har skrivit äktenskapsförord där tidigare fritidshus är min enskilda egendom. Detta är sålt o kapitalet investerades i lägenhet i Spanien. Den nya lägenheten är skriven på oss båda då det inte var möjligt enl Spansk lag att skriva den enbart på mig. Måste vi justera äktenskapsförordet?
Julia Lax |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du genom äktenskapsförord haft ett fritidshus som din enskilda egendom och att detta fritidshus nu är sålt och att pengarna har använts för att köpa en lägenhet. För att besvara din fråga kommer jag att tillämpa bestämmelserna i äktenskapsbalken. Enligt 7 kap 2 § 1 punkten ÄktB är det enskild egendom om det framgår av ett äktenskapsförord. Enskild egendom är också vad som trätt istället för den enskilda egendom, om inte annat har föreskrivits genom den rättshandling på grund av vilken egendomen är enskild (7 kap. 2 § 6 p. ÄktB). Då denna lägenhet har trätt istället för den ursprungliga enskilda egendomen räknas det som surrogat. Om ni inte avtalat om annat i äktenskapsförordet, är alltså surrogatet (nya lägenheten) också enskild egendom. Det är en presumtion att egendomen som trätt istället är surrogat och det måste alltså motbevisas i varje enskilt fall för att det inte ska räknas som det. Med hänvisning till presumtionen om surrogat för enskild egendom, måste äktenskapsförordet alltså inte justeras. Hoppas du fått svar på din fråga, återkom gärna annars! Hälsningar,