Får man spela in ett samtal utan medgivande?

2018-09-10 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |Hej! Jag har blivit orättvist behandlad på min högskola. Då jag skulle ha ett samtal med en lektor och en kursansvarig ville jag ha bevis på allt de säger. Jag valde då att spela in hela samtalet, utan deras vetskap. Är detta okej? De sa saker under mötet som nu finns på film, som är till min fördel om jag skulle gå vidare med deras bemötande mot mig. Får inspelningen användas?
Maria Simeonidou |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler som rör inspelning av samtal utan medgivande hittar du i 4 kap. brottsbalken om brott mot frihet och frid. Det framgår av 4 kap. 9 a § brottsbalken att den som med tekniskt hjälpmedel olovligen spelar in eller avlyssnar samtal i enrum, utan att själv vara med begår olovlig avlyssning. För att inte begå något brottsligt så krävs det alltså antingen samtycke eller att du själv medverkar i samtalet (vilket jag förutsätter att du har gjort).Det finns ingen bestämmelse som säger att du begår något brottsligt när du spelar in ett samtal som du själv deltar i. Inspelningen kan därför användas som bevismaterial i en fortsatt utredning utan att du kan dömas för olovlig avlyssning.Vänligen,

Har hyresvärden skyldighet att byta ut vitvaror med viss tidsintervall?

2018-08-31 i Hyresrätt
FRÅGA |Har hyresvärden skyldighet att byta ut vitvaror, tex spis, kyl/frys etc, med viss tidsintervall? Vänlig hälsning
Maria Simeonidou |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om hyresvärdens skyldigheter hittar du i 12 kap jordabalken (hyreslagen).Hyresvärdens skyldighet- "skälig tidsmellanrum"Huvudregeln är att hyresvärden ska tillhandahålla lägenheten i lägsta godtagbar standard i form av bland annat spis, kylskåp, förvaringsutrymmen etc. (12 kap. 18 a § jordabalken). Vidare ska hyresvärden under hyrestiden med skälig tidsmellanrum ombesörja tapetsering, målning och andra sedvanliga reparationer med anledning av lägenhetens försämring genom ålder och bruk (12 kap.15 § andra stycket jordabalken).Vad som gäller enligt lag är att hyresvärden har skyldighet att byta ut vitvaror med "skälig tidsmellanrum" så att lägenheten kan hålla "lägst godtagbar standard". Vad som menas med skälig tidsmellanrum är svårt att säga i och med att olika lägenheter slits olika fort."Skälig tidsmellanrum" varierar från fall till fallTiden för för hur snabbt en lägenhet förslits varierar med hänsyn till lägenhetens ålder och storlek. Det är vidare inte tillräckligt att det förflutit viss tid sedan ett byte av vitvaror gjordes utan det ska föreligga ett behov för åtgärden. I de fall hyresvärden har en underhållsplan för fastigheten bör hyresgästerna i allmänhet få acceptera den så länge hyresgästernas intressen inte ersätts. Idag är det sedvanliga tidsintervallet ca 12-15 år vad gäller byte av vitvaror och liknande upprustning av lägenheter (tapetsering och målning etc.)Det går alltså inte att säga ett exakt tidsintervall utan det som är avgörande är hur pass slitna vitvarorna är. I de flesta fall har hyresvärden en underhållsplan som i regel bör accepteras så länge vitvarorna inte är så slitna att de inte kan anses utgöra en godtagbar standard.Vänligen,

Kan jag begära ut bankuppgifter för avliden person?

2018-08-30 i Alla Frågor
FRÅGA |Hur långt bak i tiden kan man kolla om större uttag gjorts på den avlidna konto? Tex om min syster har fått pengar av min mamma och när min mamma avlider? Kan jag begära ut uppgifter från mammas bank och i så fall hur långt tillbaka?Vänligen
Maria Simeonidou |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om bank och banksekretess hittar du i lagen om bank- och finansieringsrörelse.Huvudregeln vad gäller banker är att banksekretess gäller, vilket innebär att alla som arbetar på bank har tystnadsplikt (1 kap. 10 § lagen om bank- och finansieringsrörelse). Banker får dock göra undantag för en kunds dödsbo eller dödsbodelägare om det är av betydelse för dödsboet. För att du ska kunna få ut uppgifter måste du alltså vara dödsbodelägare.För att komma åt information om transaktioner som skett före dödsfallet krävs att du som dödsbodelägare lämnar godtagbara skäl till varför du behöver information om transaktionerna. Du måste alltså visa att du har ett ekonomiskt intresse av uppgifterna, exempelvis för att bedöma om det har utgått förskott på arv etc. Av vad jag kan utläsa av din fråga är ditt behov av uppgifterna förmodligen arvsrelaterade, vilket i sådana fall inte bör medföra problem vad gäller den annars strikta banksekretessen. Du bör dock vara förberedd med bevis om att du är dödsbodelägare i form av exempelvis en bouppteckning. Mitt råd till dig är att du kontaktar banken och förklarar situationen och varför du behöver dessa uppgifter. Om banken gör bedömningen att du behöver uppgifterna kommer du endast att få de uppgifter som behövs för att tillgodose ditt intresse. Du kommer alltså inte kunna få vilka uppgifter som helst eller utdrag från hur långt bak i tiden som helst, utan endast den information som är relevant för att utreda problematiken som uppstått.Vänligen,

Finns det några lagregler för namnteckningar?

2018-07-31 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Jag vill skapa en ny namnteckning. Är det ok att jag skriver ett annat namn för jag vill ha min namnteckning så? Är det okej att variera mig och använda en namnteckning som verkar se ut som om jag skriver Anders Andersson och nästa vecka skriva Eva Svensson?
Maria Simeonidou |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det finns inga krav eller lagregler från lagstiftarens sida för hur en namnteckning ska se ut. Det finns heller inget krav på att man måste skriva sitt egna namn utan andra namn, figurer eller symboler godtas också som namnteckning. Du behöver heller inte vara konsekvent när du skriver din namnteckning, utan du får variera precis som du vill. Vänligen,

Gäller ett spanskt äktenskapsförord i Sverige?

2018-08-31 i Äktenskap och äktenskapsförord
FRÅGA |Hej.Om man gör äktenskapförord i Spanien hos en notarius plublicus (har till och med EU stämple på), gäller det på samma sätt här i Sverige, även om man inte registrera det på Skatteverket?
Maria Simeonidou |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om giltighet av utländska äktenskapsförord finns i lagen om internationella frågor rörande makar och sambors förmögenhetsförhållanden (LIMF).Huvudregeln är att om ett äktenskapsförord har upprättats på ett giltigt sätt utomlands (Spanien i detta fall), så ska det även gälla i Sverige (13 § LIMF). Vad gäller äktenskapsförordets giltighet så är ett äktenskapsförord mellan makar giltigt om det stämmer överens med den lag som är tillämplig på makarnas förmögenhetsförhållandet när rättshandlingen företas (5 § LIMF). Det kan dock poängteras att äktenskapsförord mellan makar som har hemvist i Sverige när rättshandlingen företas blir gällande i Sverige endast om registrering sker (5 § tredje stycket LIMF).I de fall det uppstår problem mellan makarna vad gäller äktenskapsförordet kan det vara viktigt att veta vilket lands lag som ska tillämpas vid en eventuell tvist. Har ni avtalat om att spansk lag ska gälla eller om någon av er hade hemvist där eller var medborgare i Spanien när äktenskapsförordet ingicks ska spansk lag gälla på äktenskapsförordet (3 § och 4 § LIMF). Har ni båda dock tagit hemvist i Sverige och båda bor här i minst två år ska svensk lag gälla på äktenskapsförordet (4 § LIMF).Sammanfattningsvis så gäller äktenskapsförordet på samma sätt i Sverige utan att det behöver registreras under förutsättning att det upprättats på ett giltigt sätt i Spanien och att ni inte haft hemvist i Sverige under själva upprättandet av äktenskapsförordet. Om äktenskapsförordet stämmer överens med spansk lag och är giltigt enligt formkraven enligt spansk lag, så är det även giltigt i Sverige.Vänligen,

I vilken lag regleras det svenska valsystemet?

2018-08-31 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Vart står reglerna/lagen för hur det svenska valsystemet ska fungera i praktiken?
Maria Simeonidou |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler för hur det svenska valsystemet fungerar i praktiken hittar du huvudsakligen i regeringsformen och i vallagen.

Har jag rätt att behålla felaktig utbetald lön?

2018-08-30 i FORDRINGSRÄTT & EXEKUTIONSRÄTT
FRÅGA |Hej min arbetsgivare har betalt ut felaktig lön till mig . Vad är det som gäller rättsligt?Det är ju dom som begått fel från början betala ut fel lön hur går jag tillväga få rätt i min sak?Mvh
Maria Simeonidou |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Den som gjort en felaktig utbetalning har rätt att få tillbaka pengarnaDet finns inga lagregler som reglerar vad som gäller för utbetalning av felaktig lön. Det har dock utifrån praxis utarbetats en princip som kallas "condictio indebiti" som aktualiseras när någon av misstag betalar ut ett belopp till någon som inte har rätt till betalningen. Principen innebär att den som av misstag gjort en felaktig utbetalning har rätt att få tillbaka pengarna.Du har rätt att behålla pengarna om du är i "god tro"Det finns dock ett undantag från huvudprincipen om att pengarna ska betalas tillbaka. Du har rätt att behålla pengarna om du är i god tro, vilket innebär att du verkligen trott att summan var korrekt och inte haft anledning att tro att summan var felaktig. Vidare ska du ha inrättat dig efter betalningen dvs. att du exempelvis förbrukat summan. Har du rätt att behålla den felaktiga löneutbetalningen?Vad gäller bedömningen av om du är i god tro eller inte så kan man exempelvis titta på vad du egentligen ska erhålla i lön. Är skillnaden stor så talar det för att du borde ha upptäckt att utbetalningen varit felaktig och att du därmed inte kan anses vara i god tro. Vid en plötslig löneökning anses det normalt att se över lönespecifikationen, vilket då leder till att man inte kan anses vara i god tro. Det som även spelar roll i bedömningen är hur lång tid det har tagit för att upptäcka den felaktiga löneutbetalningen. Ju kortare tid som gått från att utbetalningen skett till att misstaget upptäcks desto mer talar det för att pengarna ska betalas tillbaka.Sammanfattningsvis så har du inte rätt att behålla utbetalningen i och med att du nämner att du upptäckt felet och därför inte kan anses vara i god tro. Kräver arbetsgivaren tillbaka lönesumman/mellanskillnaden så är du dessvärre skyldig att betala tillbaka den. Rör det sig dock om en mindre summa pengar som du redan förbrukat och som du inte skulle kunnat upptäcka i och med att skillnaden från vad du egentligen ska få i lön är så pass liten kan det anses motiverat att du varit i god tro och därför inte behöver betala tillbaka summan.Vänligen,

Får ena vårdnadshavaren flytta med barnet utan samtycke av den andre vårdnadshavaren?

2018-07-31 i Vårdnadstvist
FRÅGA |Hej.Det är såhär:Min nuvarande sambo har en 3,5 årig tjej tillsammans med sin exfru. Dottern bor varannan vecka hos oss och tvärtom hos mamman, det har gemensam vårdnad. Under två års tid har mamman till barnet endast bråkat och vägrat sammarbete om precis allt vad man kan tänka sig rörande barnet.Dem har vänt dig till familjerätten men inget hjälper. För någon månad sedan sa hon att hon ska flytta till Göteborg och ta barnet med sig. Vi bor ca 11 mil från Göteborg o h finns ingen möjlighet att hämta/lämna på dagis då. Då vi redan flyttat en gång endast för ett halvår sedan för att underlätta för barnet och dagis så är inte detta ett alternativ. Nu häromdagen när vi lämnade henne till sin mamma sa hon att hon som mamma bestämmer precis allt om barnet och vill hon flytta är de bara för oss att bli av med barnet eller flytta efter. Hon hotar med att ansöka om ensam vårdnad samt att vi ska gilla läget med vad hon säger . Min fråga är då : får hon bara flytta så?Kan detta ge oss fördel att ansöka om att bli boendeförälder?Vad är våra rättigheter i detta ? Ingen av oss orkar detta mer och se barnet ta skada för hennes ego.
Maria Simeonidou |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om vårdnad av barn hittar du i föräldrabalken.Huvudregeln vid gemensam vårdnad är att föräldrarna gemensamt har rätt att bestämma beträffande barnets personliga angelägenheter (6 kap. 11 § föräldrabalken och 6 kap. 13 § föräldrabalken). Detta innebär att föräldrarna som har gemensam vårdnad om ett barn inte utan den andre förälderns samtycke får fatta beslut som kan anses vara ingripande för barnets framtid. På vilken plats ett barn ska bo anses vara ett sådant ingripande beslut och kräver båda föräldrarnas samtycke. Det är därför inte korrekt av mamman att säga att hon bestämmer precis allt om barnet i och med att de har gemensam vårdnad. Så länge mamman inte har ensam vårdnad om barnet så får hon inte flytta med barnet hur långt hon vill. Att få ensam vårdnad är svårt, speciellt om det inte finns starka skäl som talar mot en gemensam vårdnad. Det är därför inte så enkelt att få ensam vårdnad som mamman försöker framställa det som. I och med att båda föräldrarna inte är enade om ett sådant beslut så får mamman inte flytta med barnet. Skulle mamman flytta med barnet utan samtycke räknas det som egenmäktighet med barn vilket är straffbart (7 kap. 4 § p. 2 brottsbalken). Vänligen,