Har jag uppsägningstid på ett vikariat?

2019-05-14 i Uppsägning och avskedande
FRÅGA |Hej, jag har blivit erbjuden ett vikariat som börjar 1 augusti 2019. Jag har inte skrivit på några papper än men tackat ja till tjänsten skriftligt i mail. I kontraktet just nu står det att anställningen är ett vikariat "dock längst t.o.m." 2019.11.20. Innebär det att jag har en uppsägningstid på en månad eftersom det står "dock längst t.o.m"?Står inget annat än vanlig uppsägningstid på 1 månad i kollektivavtal. Det står heller inget annat om uppsägningstid i anställningsavtalet som jag ej har skrivit på ännu.Har blivit erbjuden en annan tillsvidareanställning som jag hellre vill tacka ja till som även den börjar i augusti. Med vänlig hälsning,
Erica Lager |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline. Regler om anställningar och uppsägningstid regleras i Lagen om anställningsskydd (LAS). Tidsbegränsade anställningar är undantagnaVikariat är ett exempel på anställningsform som får vara tidsbegränsad enligt 5§ p.2 (LAS). En tidsbegränsad anställning innebär att den har ett överenskommet bestämt slutdatum, vanligen formulerat "dock längst t.o.m" som i ditt fall. Vid slutdatumet upphör således anställningen av sig själv, om arbetsgivaren inte väljer att fortsätta anställningen. Det innebär också att ingen uppsägning är nödvändig. Tidsbegränsade anställningar är därmed undantagna från huvudregeln om 1 månads uppsägningstid som står med i ditt kollektivavtal. Ett undantag kan finnas vid längre tidsbegränsade anställningar, då kan en uppsägningstid regleras i kollektivavtalet. Detta är troligtvis inte gällande för dig då ditt vikariat är mindre än ett halvår samt det verkar inte stå något särskilt i ditt kollektivavtal förutom vanliga uppsägningstiden. Sammanfattning blir att ditt vikariat är tidsbegränsat till november enligt avtalet och kommer därför att avslutas då, utan någon uppsägningstid. Skillnad mot tillsvidareanställningOm du överväger mellan vikariatet som är tidsbegränsat och en tillsvidareanställning så bör du vara medveten om att vikariatet troligtvis inte är uppsägningsbart utan förväntas löpa tills bestämda slutdatumet, om inte avslutas i förtid ex. om den du vikarierar för kommer tillbaka. En tillsvidareanställning däremot är det som ofta kallas för fast anställning, där gäller huvudreglerna om att du får avsluta din anställning själv samt har uppsägningstid enligt LAS och kollektivavtalet. Jag hoppas att det gav svar på din fråga, annars får du gärna återkomma om du har fler funderingar. Vänligen,

Jag behöver juridisk hjälp angående upprättelse och skadestånd

2019-05-08 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej! Jag söker efter en advokat som kan hjälpa mig angående om upprättelse och skadestånd. Vart kan jag söka eller få tag på en ?
Erica Lager |Hej!Vad roligt att du vänder dig till Lawline!I din fråga efterfrågar du en advokat men med hänsyn till ditt ärende kan även en jurist hjälpa dig! Om du i annat fall gärna vill ha en advokat rekommenderar jag dig att söka efter advokatbyråer i din närhet. Du kan alltid enkelt boka tid med en av Lawlines egna jurister via vår hemsida här eller ringa för mer information. Kontaktuppgift till vår telefonkontakt: Telefon: 08-533 300 04Öppettider: Mån-fre kl. 10.00−16.00Jag hoppas detta gav dig hjälp!Vänligen,

Hur lång tid innan jag får min häktningsersättning?

2019-05-06 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej, skickade in ansökan om skadestånd då jag satt häktad 2v . Skickade in ansökan i januari hur lång tid dröjer det innan skadeståndet kommer
Erica Lager |Hej!Vad kul att du vänder dig till Lawline med din fråga!Ersättning efter häktningstid regleras i lagen (1998:714) om ersättning vid frihetsberövande och andra tvångsåtgärder. På Justitiekanslerns hemsida beskrivs handläggningstiden av en ansökan vara ungefär 6 månader innan ett beslut fattas. Beslutet ska sedan meddelas till dig och sedan kan du få ut din ersättning cirka 10 dagar efter beslutet fattades. Har du fler funderingar får du gärna återkomma!Med vänliga hälsningar,

Kan jag återförenas med mitt barn i Sverige?

2019-04-25 i Migrationsrätt
FRÅGA |Hej, jag är gift med en man som har varit i Sverige mer än 20 år och jag själv har varit i Sverige i 3 år. Jag kom till Sverige genom giftermålet.Kvar i hemlandet har jag ett minderårigt handikappat barn och undrar om det är möjligt att återförenas med barnet i Sverige ( med andra ord att barnet kan bosätta sig i Sverige med).Tacksam för ett svar.Demka
Erica Lager |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vem har rätt till familjeåterförening?Familjeåterförening innebär att en person i utlandet kan få uppehållstillstånd på grund av att den personen har anknytning till en person bosatt i Sverige. Ifall du får lov att återförenas med din familj i Sverige som anknytningsperson beror på vilken typ av uppehållstillstånd eller skyddsstatus du har. Som det är nu kan den som har permanent uppehållstillstånd, skyddsstatus som flykting eller alternativt skyddsbehövande+ ansökte om asyl senaste november 2015 ha rätt till familjeåterförening (Migrationsverket). Familjeåterförening gäller endast för närmaste familjen. Det handlar främst om make/maka, sambo och sina barn under 18 år (5 kap. 3§ Utlänningslagen)FörsörjningskravetFör att få lov att ta hit din familj finns ett försörjningskrav. Det innebär att du måste kunna försörja dig själv och din familj som kommer hit, men även kunna ha en tillräckligt stor bostad för er och kunna uppehålla en bra levnadsstandard för hela familjen. Mer om försörjningskravet kan du läsa om på Migrationsverkets hemsida. Gällande din situation, tolkar jag det du skrev som att du inte kom till Sverige med ett skyddsbehov, utan med anledning att gifta dig, och då har du troligtvis ett permanent uppehållstillstånd.Till sist vill jag sammanfatta med att det inte bör vara ett problem för dig att få återförenas med ditt barn i Sverige, under förutsättning att du har permanent uppehållstillstånd och uppfyller försörjningskravet. Lycka till!Jag hoppas att du fick svar på din fråga, annars får du gärna återkomma om du har andra funderingar.Vänligen,

Vad är konsekvenserna för otillåten andrahandsuthyrning samt överhyra?

2019-05-13 i Andrahandsuthyrning
FRÅGA |Hej! Har en fråga angående andrahandsuthyrning. Hur ser det ut men straff och konsekvenser om/när en andrahandslägehet hyrs ut i 4,5 år utan tillstånd. Hyran som hyresvärden har satt är på 6,000 hyresgästen som ha ett förstahandskontrakt har satt hyran på 8,000 och hyr då ut den i andra hand (utan tillstånd) dessa 2,000 kr har hyresvärden stoppat i egen ficka.. Vad klassas detta som för brott och vad blir påföljderna om hyresvären kommer på detta. Nu till frågan; på vilka grunder kan man bli åtalad för detta? Vad blir påföljderna gällande hyresavtal och svart inkomst.
Erica Lager |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. För att få hyra ut sin hyresrätt i andra hand krävs tillstånd av hyresvärden, ett sådant får man oftast om det finns godtagbara skäl ex. åka utomlands eller arbeta/ studera på annan ort. I detta fallet har personen inget tillstånd och då är andrahandsuthyrningen ett kontraktsbrott och därmed inte tillåtet. Otillåten andrahandsuthyrningDen som hyr ut sin hyresrätt i andrahand utan tillstånd kan som konsekvens av kontraktsbrottet få hyresrätten uppsagd av hyresvärden. Ett kontraktsbrott är nämligen grund för uppsägning av hyreskontraktet. Det innebär att den som hyr i andrahand snabbt kan förlora sin bostad och bör därför först försäkra sig om att tillstånd finns för sådan uthyrning. Vad är okej andrahandshyra att ta ut och vad är överhyra?Utöver den hyran som förstahandshyresgästen betalar så får denne lägga på en summa exempelvis ifall lägenheten hyrs ut möblerad (upp emot 10-15% har ansetts okej enligt Hyresnämnden, men kan beror på fall till fall). Även om andra saker ingår ex. hushållsel, bredband eller parkering så får den faktiska summan för detta också läggas på. Om du som andrahandshyresgäst betalar oskäligt hög hyra och misstänker, som du säger, att hyresgästen tar för mycket betalt för att sen stoppa pengarna i egen ficka är det överhyra, även kallat ockerhyra. Vad kan konsekvenserna bli?Du som hyr en hyresrätt enligt otillåten andrahandsuthyrning samt betalar överhyra har inte egentligen blivit utsatt för något brott, då de omnämnda handlingarna idag inte är kriminaliserade. Kontraktsbrott är endast mellan förstahandshyresgästen och hyresvärden och kan idag därför inte heller leda till några straffrättsliga påföljder ex. böter eller liknande för förstahandshyresgästen. Dock vad du kan göra är att anmäla att du blir utsatt för överhyra till Hyresnämnden, som då gör en prövning av din hyra. Om de kommer fram till att du betalar för mycket i andrahandshyra har du rätt att få hyran sänkt men också att få tillbaka den summa som du har betalt för mycket. Återbetalning kan då dock endast ske för hyra ett år tillbaka från anmälan, och därför inte för hela perioden om du har bott där i 4,5 år. Hur man ansöker om detta hittar du här på Hyresnämndens hemsida, där de även hänvisar till en blankett. Det nya lagförslaget vill kriminalisera otillåten andrahandsuthyrningFrån ett förslag som kom 2017 vill riksdagen att straffen ska skärpas för köp av hyreskontrakt och otillåten andrahandsuthyrning med vinstsyfte. Syftet är att få en bättre fungerande hyresbostadsmarknad och införa åtgärder mot svarthandeln av hyreskontrakt och missbruk av andrahandsuthyrningar som blir mer vanligt i samhället. I lagförslaget föreslås bl.a. en utökad återbetalningsskyldighet för överhyra till upp mot två år före anmälan, samt straff i form av böter eller fängelse upp till två år vid otillåten andrahandsuthyrning till överhyra, om fallet är allvarligt (Proposition 2018/19:107). De nya reglerna föreslås träda i kraft 1 oktober 2019. Sammanfattningsvis, det du kan göra idag är att anmäla situationen till Hyresnämnden för att få tillbaka de pengar som du har betalat i överhyra. Dock gäller återbetalningsskyldigheten endast för ett år tillbaka. Vad gäller straff för sådan andrahandsuthyrning kan det i framtiden med det nya lagförslaget, bli kriminaliserat och en förstahandshyresgäst kan riskera böter eller högst två års fängelse vid allvarligare fall. Men idag finns inga sådana regler och personen kan därför inte riskera några straffrättsliga påföljder, annat än förlora hyreskontraktet samt återbetalningsskyldighet. Jag hoppas att du fick svar på din fråga, annars är du välkommen att återkomma om du skulle ha fler funderingar.Med vänliga hälsningar,

Kan vi stämma någon för att ha lagt ut bilder på vårt barn?

2019-05-06 i PUL/GDPR
FRÅGA |Hej! Vår sons lärare har för ett år sen lagt ut bilder på barnen från klassen på en rysk porrsajt och de har kommenterats sexuellt av andra användare. Läraren är inte dömd för detta, då bilderna inte va sexuella, men han fick villkorlig dom för att ha laddat hem barnporrbilder och filmer. Kan vi stämma honom för att ha lagt ut bilder på våra barn? Vilka rättsliga åtgärder kan vi vidta?
Erica Lager |Hej!Tack för att ni vänder er till Lawline med er fråga!Er fråga behandlar publicering av personuppgifter som regleras i GDPR. Dataskyddsförordningen - GDPRPersonuppgifter är alla upplysningar som avser en identifierbar person, så som personnummer, namn, adress men även bilder och filmer på en person (artikel 4.1 GDPR). Alla former av åtgärder med personuppgifter är personuppgiftsbehandling. Dock omfattas inte uppgifter som innehas och används för privat bruk. Att publicera en bild på en annan person på en hemsida omfattas dock av förordningen. När är det tillåtet att publicera bilder av en annan person på nätet?Publicering av bilder på barn kan vara tillåtet om finns samtycke från föräldrarna eller från barnet själv om denne är över 13 år (art 6.1 a GDPR). Samtycket måste då gälla det specifika ändamålet och kan inte endast vara ett samtycke att få fotografera barnen. Om inte samtycke finns, kan det ändå vara okej utifrån en intresseavvägning (art 6.1 f GDPR) eller ett allmän intresse (6.1 e GDPR). Intresseavvägningen ska ske mellan intresset hos den som publicerar bilderna mot barnets intresse av att bli exponerad samt dennes rättigheter. Om den person som personuppgifterna handlar om är ett barn, anses det barnet kräva ett starkt skydd av sina personuppgifter. Med det anses den personuppgiftsansvarige oftast inneha svaga intressen i sådan avvägning gentemot ett barn. Min uppfattning utifrån er situation är att lärarens publiceringar av bilderna på eleverna med stor sannolikhet inte är lagliga. Med hänsyn till att bilderna lades ut på en porrsajt är det svårt att tänka ett allmän intresse eller annat intresse hos honom som skulle överväga skyddet för barnens uppgifter och därför tillåta honom att lägga ut de bilderna utan föräldrarnas samtycke. Vad kan konsekvenserna bli av att bryta mot GDPR?Artikel 17 GDPR behandlar rätten att få uppgifterna raderade utan dröjsmål. Jag antar då ni vet om bilderna att de även har krävts att bli borttagna från den ryska hemsidan. Om inte, så har ni rätt att få dem bortplockade därifrån.En person som har lidit skada på grund av en överträdelse har rätt till ersättning från den personuppgiftsansvarige för den skada som uppkommit (art. 82.1 GDPR). En skadeståndstalan ska då väckas. Vad jag vet finns ännu inga mål kring detta för att ge en riktlinje om ett sådant skadestånds storlek. Er fråga var om ni kan stämma läraren eller vidta andra rättsliga åtgärder. Dataskyddsinspektionen är den svenska myndighet som har hand om dessa frågor och främst ska se till att de också efterlevs, och en anmälan ska därför göras dit. Hur ni gör det samt hittar blankett att fylla i, kan ni läsa om här. Dock är det många inkomna ärenden som inte går vidare till tillsyn. I andra hand råder jag er därför till att vända er till en jurist som kan titta närmare på ert fall och om det finns någon grund för en stämningsansökan till domstol. Vill ni kontakta Lawlines jurister kan ni boka tid för samtal via vår hemsida här. Hoppas att ni fick svar på er fråga!Med vänliga hälsningar,

Vad gör jag om min afghanska id-handling inte är tillräckligt för styrka min identitet?

2019-05-03 i Migrationsrätt
FRÅGA |Hej!Jag funderade på att behöver man att ha ett Afghanskt pass vid ansökan när man har bott i Sverige i åtta år ?Migrationsverket påstår att ett Afghanskt id-handling kan ej styrka innehavarens identitet i sådan utsträckning som krävs för styrkt identitet i ärende om svenskt medborgarskap.
Erica Lager |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du vill ansöka om svenskt medborgarskap och undrar hur du kan få ett sånt även om Migrationsverket tycker att din afghanska id-handling inte uppfyller kraven för att styrka din identitet. Svenskt medborgarskap och kravet på styrkt identitetFör att bli svensk medborgare måste du kunna styrka din identitet, fyllt 18 år, ha permanent uppehållstillstånd eller uppehållsrätt, bott i Sverige en viss tid och levt ett skötsamt liv under den tiden i Sverige (11§ i lagen om svenskt medborgarskap).Gällande kravet på att kunna styrka sin identitet, så kan det uppfyllas på olika sätt. Man kan visa pass i original från hemlandet eller annan identitetshandling i original, samt kan en nära släkting intyga din identitet. Dock för vissa länder ex. Afghanistan har Migrationsverket utfärdat särskilda krav på identitetshandlingar. Detta på grund av att Migrationsverket av olika anledningar inte alltid accepterar id-handlingar från de undantagna länderna som tillräckligt tillförlitliga för deras krav. Vilka fler länder det är och varför kan du läsa om på Migrationsverkets hemsida här. Kan man få svenskt medborgarskap även om inte kan styrka sin identitet?Ja, Migrationsverket kan göra olika undantag om du har bott i Sverige minst 8 år och har en trovärdig identitet (bl.a. har haft samma identitet under hela den perioden du bott i Sverige) och även saknar möjlighet att skaffa sådan id-handling som krävs för att styrka din identitet. Om du har en nära släkting (maka/make, föräldrar, barn,syskon) som är svensk medborgare kan också denna person styrka din identitet. Förutsättningar för detta kan du läsa om här. Sammanfattningsvis, det finns andra sätt som du kan få svenskt medborgarskap på även om Migrationsverket nekar din afghanska id-handling. Då du har bott i Sverige i 8 år kan Migrationsverket pröva om du har en trovärdig identitet och genom det få medborgarskap, eller om du har en nära släkting som redan är svensk medborgare så kan denna styrka din identitet. Jag råder dig till att kontakta Migrationsverket igen och berätta om din situation utifrån de undantagen som finns, så bör de kunna hjälpa dig vidare med din ansökan. Lycka till!Vänligen,

Kan jag som vuxen bli adopterad av min f.d styvpappa?

2019-04-22 i Adoption
FRÅGA |Hej, jag är 22 och skulle vilja bli adopterad av min f.d styvpappa. Problemet är att han inte är gift med min mamma längre, och kan således inte adoptera genom den kanalen. Min styvfar har uppfostrat mig sedan mycket unga år och har än idag en tät kontakt med mig. Vid skumläsande av den nuvarande lagtexten samt några tidigare fall finner jag inga skäl för att neka adoption i min situation, så problemet är snarare att det saknas prejudikat samt att utredningen gällande vuxenadoption (2017:18:121) konstaterade att styvbarnsadoption efter separation "inte övervägts".Tacksam för svar
Erica Lager |Hej!Vad roligt att du vänder dig till Lawline med din fråga! Om vuxenadoption står det i 4 kap. 4§ föräldrabalken (FB). Den säger att adoption av någon över 18 år endast får ske om det finns särskild anledning till adoptionen, detta med hänsyn till det personliga förhållanden mellan den som ska adoptera och personen som blir adopterad samt om adoptionen i övrigt är lämplig. Alltså alla omständigheter i det enskilda fallet. I bedömningen om det finns särskild anledning ska det främst beaktas ifall sökanden har uppfostrat personen som den vill adoptera, men också annat som inställningen hos föräldrarna till den som ska adopteras. Det är också viktigt i bedömningen att det framgår att adoptionen är en bekräftelse på en relation motsvarande den mellan en förälder och barn. Med hänsyn till rekvisiten för att kunna adoptera en vuxen sker det nästan endast i fall där sökanden och personen som ska bli adopterad redan har en nära relation ex. styvbarnsadoption. Likt du skriver, så finns det inte jättemånga rättsfall inom området som varken kan bekräfta eller tala emot din situation. Varje adoptionsansökan ska behandlas individuellt enligt sådan bedömning som jag beskrivit ovan, där de mest avgörande är relationen mellan sökande och personen som ska bli adopterad samt att det är en lämplig adoption. Det är därför svårt för mig att säga något om din situation då jag inte vet alla omständigheter. Men utifrån hur du beskriver er situation, ser jag inte heller några särskilda skäl för att din adoption inte skulle kunna genomföras. Återigen, så är det något som kommer få bedömas i er enskilda situation när ni sedan ansöker. Jag hoppas att du fick svar på din fråga! Om du har fler funderingar får du gärna återkomma. Vänligen,