Preskriptionstid för våldtäkt och misshandel

2021-05-22 i Alla Frågor
FRÅGA |Hur gamla våldtäktsbrott kan man anmäla? Kan man anmäla våldtäkt och misshandel som hände för 20 år sedan?
Alva Lindsjö |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Som jag förstår din fråga undrar du hur lång preskriptionstid som gäller för våldtäkt och misshandel och om du fortfarande kan anmäla dessa brott som skedde för 20 år sedan.Regler om preskriptionstid finns i brottsbalken (BrB).Preskriptionstid för våldtäktHur lång preskriptionstid som gäller beror på vilket brott det gäller och hur grovt brottet är. Det man tittar på är vilken straffskala brottet har. För våldtäkt av normalgraden är straffskalan fängelse i minst två år och högst sex år (6 kap. 1 § 1 st. BrB). Eftersom det svåraste straffet är över två år men under åtta år så är preskriptionstiden tio år för våldtäkt av normalgraden (35 kap. 1 § BrB).För en våldtäkt som skulle anses som mindre grov än normalgraden är straffskalan fängelse i högst 4 år (6 kap. 1 § 2 st. BrB). Detta innebär att preskriptionstiden blir tio år eftersom det svåraste straffet är över två år men under åtta år (35 kap. 1 § BrB).För grov våldtäkt är straffskalan fängelse i minst fem år och högst tio år (6 kap. 1 § 3 st. BrB). Eftersom det svåraste straffet är över åtta år men inte livstid så är preskriptionstiden 15 år (35 kap. 1 § BrB).Preskriptionstid för misshandelFör ringa misshandel är straffskalan böter eller fängelse i högst sex månader (3 kap. 5 § BrB). Detta innebär att preskriptionstiden blir två år eftersom det svåraste straffet är lindrigare än fängelse i 1 år (35 kap. 1 § BrB).För misshandel av normalgraden är straffskalan fängelse i högst två år (3 kap. 5 § BrB). Eftersom svåraste straffet inte är fängelse i över två år så blir preskriptionstiden fem år (35 kap. 1 § BrB).Grov misshandel kan ge ett straff på fängelse i minst ett år och sex månader och högst sex år (3 kap. 6 § 1 st. BrB). Eftersom det svåraste straffet är fängelse i mer än två år men mindre än åtta år så är preskriptionstiden tio år (35 kap. 1 § BrB).För synnerligen grov misshandel är straffskalan fängelse i lägst fem år och högst tio år (3 kap. 6 § 2 st. BrB). Detta innebär att preskriptionstiden blir 15 år eftersom det högsta straffet är mer än åtta år men mindre än livstid (35 kap. 1 § BrB).Preskriptionstiden kan förlängasOm gärningsmannen har blivit häktad eller åtalad för ett visst brott så bryter det av preskriptionstiden. Detta innebär att om personen blivit häktad eller åtalad men inte dömd så börjar preskriptionstiden om på nytt och kan förlängas med en lika lång preskriptionstid på nytt. Det finns dock en bortre gräns för hur många gånger preskriptionstiden kan börja om på nytt (35 kap. 6 § BrB). Men som sagt gäller detta endast om gärningsmannen blivit häktad eller åtalad före det att preskriptionstiden gått ut.Kan man anmäla våldtäkt och misshandel som skedde för 20 år sedan? Som jag förklarat ovan så är preskriptionstiden för både våldtäkt och misshandel kortare än 20 år, oavsett hur grovt brottet har varit. Tyvärr innebär det att du inte längre kan anmäla vare sig våldtäkten eller misshandeln, förutsatt att gärningsmannen inte blivit häktad eller åtalad för dessa brott tidigare.Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Avbrutet inbrott i bil - skadegörelse eller försök till tillgrepp av fortskaffningsmedel?

2021-05-20 i Stöld och rån m.m., 8 kap BrB
FRÅGA |Skadegörelse?Hej,Jag har en fråga kring ett inbrott i en bil. Om gärningsmannen har med sig ett verktyg och bryter sig in i bilen, hinner sätta sig ner i bilen, men blir då direkt jagad i väg av bilägarens hund.Om vi utreder gärningsmannens straffrättsliga ansvar och brott av normalgraden.Räknas detta som att gärningsmannen har gjort skadegörelse på bilen enligt BRB 12kap 1§ då han har brutit upp dörren och satt sig där, men blev sedan avbruten av ovanstående anledning.Eller är detta snarare (8 kap. 7 § brottsbalken)försök till tillgrepp av fortskaffningsmedel?Är skadegörelse helt uteslutande och helt fel tänkt?
Alva Lindsjö |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Precis som du är inne på så uppfyller ett inbrott i bil rekvisiten för brottet skadegörelse enligt 12 kap. 1 § brottsbalken (BrB) eftersom det innebär att man skadar någon annans egendom. Vidare kan stöld av bil räknas som tillgrepp av fortskaffningsmedel förutsatt att gärningsmannen inte har tillägnelseuppsåt (8 kap. 7 § BrB). Det kan till exempel handla om att gärningsmannen tar en bil för att använda den och sedan överge den. Om gärningspersonen tänker tillägna sig bilen eller sälja den vidare så är det istället brottet stöld som blir aktuellt (8 kap. 1 § BrB). Både stöld och tillgrepp av fortskaffningsmedel är brottsligt redan på försöksnivå (8 kap. 12 § BrB). Ansvar för försök kräver att det har funnits en fara för brottets fullbordan eller att sådan fara inte förelegat enbart på grund av tillfälliga omständigheter (23 kap. 1 § BrB). En sådan tillfällig omständighet som kan leda till ansvar för försök kan vara något som ur gärningsmannens perspektiv ses som en slump. Djupgående brister i brottsplanen är emellertid inte en sådan tillfällig omständighet. Att det finns en hund som skrämmer bort gärningsmannen borde enligt min bedömning utgöra en sådan tillfällig omständighet som gärningspersonen inte kunde ha räknat med.Att en person bryter sig in i en bil för att stjäla den uppfyller alltså rekvisiten för försök till tillgrepp av fortskaffningsmedel eller stöld beroende på om det finns tillägnelseuppsåt eller inte. Skadegörelsen utgör emellertid i detta fall ett led i brottet tillgrepp av fortskaffningsmedel och stöld. Här uppstår det en fråga om brottslighetskonkurrens det vill säga om man ska straffa gärningspersonen för alla brott som är uppfyllda eller om något brott ska konsumeras av ett annat. Eftersom det i detta fall rör sig om flera uppfyllda brott under samma handlingsförlopp så bör man endast döma för ett brott och inte för brotten var för sig. Nästa fråga blir då vilket brott man ska döma för, och för denna bedömning finns det vissa tumregler. Tumregeln som kan bli aktuell i detta fall är att försöksbrott är subsidiära till fullbordade brott. Det innebär att eftersom skadegörelsen är ett fullbordat brott så kommer straffet dömas ut enligt straffskalan för skadegörelse. Brottet skadegörelse kommer alltså konsumera brottet tillgrepp av fortskaffningsmedel, alternativt stöld. Sammanfattningsvis är alltså både skadegörelse och försök till tillgrepp av fortskaffningsmedel helt rätt tänkt. Men beroende på om det föreligger tillägnelseuppsåt eller inte så kan stöld bli aktuellt istället för tillgrepp av fortskaffningsmedel. Även om man har begått flera brott inom samma händelseförlopp är det däremot inte säkert att man dömer ut straff för alla brotten. Istället kan man låta ett brott konsumera övriga brott.Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Är det förbjudet att be en advokat framföra en hälsning till den häktade?

2021-05-18 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Hej! En vän till mig sitter häktad sen en tid tillbaka. Jag vet både vilket häkte och vilken advokat hen har. Jag har vart i kontakt med häktet angående att brev jag vill skicka, men pga av högt tryck hos åklagaren så kan det ta mycket lång tid för den häktade att få brevet (eftersom åklagaren måste läsa det först). Till min fråga: får jag kontakta hens advokat och be denne om att bara hälsa och säga att jag tänker på personen. Eller är det förbjudet?
Alva Lindsjö |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Som jag tolkar din fråga så sitter din vän häktad med restriktioner och att du vill veta om du kan be advokaten hälsa till din vän.Precis som du är inne på så måste åklagaren godkänna all kontakt som den häktade har med andra som inte är hens advokat om hen är häktad med restriktioner. Detta beror på att man vill minska risken för att den häktade personen ska undanröja bevisning eller på annat sätt försvåra utredningen (6 kap. 1 § häkteslagen). Det finns inget direkt förbud i lagen om att en advokat inte får framföra ett sådant meddelande till den häktade. Men eftersom den häktade sitter med restriktioner så kan inte advokaten framföra meddelanden hur som helst eftersom det hade motverkat syftet med restriktionerna. Ett meddelande mellan den häktade personen och någon utomstående kan ju till exempel innehålla dolda meddelanden om något kring brottet eller annan brottslig verksamhet. Därför bör en advokat inte framföra ett sådant meddelande utan att prata med åklagaren först och få ett godkännande.Sammanfattningsvis så finns det inget direkt förbud utan du kan be din väns advokat att framföra meddelandet. Men troligen kommer advokaten då att prata med åklagaren för att denne ska bedöma om det är lämpligt eller inte att framföra din hälsning. Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Hur långt sträcker sig en advokats tystnadsplikt?

2021-05-13 i Parter i rättegången
FRÅGA |Hej sitter och dividerar lite med en vän om hur långt tystnadsplikten går hos en advokat, exempel: Om en person tar kontakt med en advokat och denne antar den som klient och klienten berättar att han har mördat och har nu en kvinna kidnappad i källaren, vad hade advokaten gjort? Räcker sig tystnadsplikten så långt att advokaten inte kan säga något om de pågående brott eller brott som skall komma eller är det en moralisk fråga hos advokaten i det sammanhanget?
Alva Lindsjö |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Först och främst vill jag bara påpeka att de regler jag kommer gå igenom gäller för de som är advokat och alltså är upptagna i Sveriges advokatsamfund. För den som enbart är jurist gäller inte dessa regler, och en jurist har därmed inte tystnadsplikt. En försvarare måste emellertid alltid vara advokat och måste därmed följa de regler som jag nu kommer gå igenom.En advokat ska utföra de uppdrag som anförtrotts denne och iaktta god advokatsed. Advokaten har dessutom tystnadsplikt som gäller allt denne får kännedom om i sitt arbete när god advokatsed kräver det (8 kap. 4 § rättegångsbalken). Vad som är god advokatsed framgår av Advokatsamfundets vägledande regler om god advokatsed (VRGA). Tystnadsplikten framgår även av 2.2 VRGA. Undantag från tystnadsplikten gäller endast om klienten gett sitt samtycke eller om det finns en laglig skyldighet att lämna upplysningar (2.2.1 VRGA). Ett sådant undantag kan vara när det är brottsligt att underlåta att avslöja ett pågående eller förestående brott (23 kap. 6 § brottsbalken). För att kunna dömas för underlåtenhet att avslöja brott så måste det vara stadgat i lag. Exempel på sådana brott kan vara mord, våldtäkt, människorov, rån, etc. Som advokat har man även en skyldighet att inte främja orätt (1 VRGA). Detta innebär i praktiken att man som advokat inte får medverka till brott och får inte heller ljuga. Ett exempel är om klienten skulle erkänna ett brott för sin advokat men inte vill erkänna brottet för domstolen. Hamnar man i en sådan situation som advokat så måste man frånträda uppdraget. Det beror på att om advokaten skulle fortsätta med uppdraget så kommer denna medvetet behöva ljuga inför domstol, vilket innebär att de främjar orätt.I ditt exempel så innebär det att advokaten i fråga måste frånträda sitt uppdrag om det är så att klienten är misstänkt för mordet och kidnappningen men inte vill erkänna för domstolen. Skulle klienten vilja erkänna brotten så behöver advokaten alltså inte frånträda sitt uppdrag. Vad det gäller mordet så kan inte advokaten uttala sig om detta eftersom det är ett brott som redan är fullbordat och därför omfattas av tystnadsplikten. Kidnappningen kan advokaten emellertid bli straffad för om denne underlåter att avslöja eftersom det är ett pågående brott som är straffbart (4 kap. 10 § brottsbalken).Sammanfattningsvis så är advokaters tystnadsplikt långtgående, men det finns vissa undantag då advokaten får bryta mot tystnadsplikten för att inte främja orätt. Det är alltså inte en moralisk fråga för advokaten.Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Hur kan anhöriga begära skadestånd på grund av brott?

2021-05-21 i Skadestånd på grund av brott
FRÅGA |Hej. Min lillebror gick bort i en trafikolycka för 1år sedan, för 1 vecka sedan var vi på rättegång där en man misstänks för vållande till annans död grovt brott etc, domen kommer om 2veckor, åklagaren yrkade på det högsta straffet dvs 6månader fängelse, vi kom på senare att hon inte har pratat något med oss om skadestånd vi visste heller inte att vi kunde begära ett, hur gör vi då? Och borde inte åklagaren ha pratat med oss anhöriga om skadestånd
Alva Lindsjö |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag kommer dela upp mitt svar iså att jag först kommer gå in på hur ni kan göra för att begära skadestånd och sedan om åklagaren borde ha pratat med er anhöriga om möjligheten till skadestånd.Reglerna jag kommer hänvisa till finns i rättegångsbalken (RB), skadeståndslagen (SKL) och brottsskadelagen.Hur begär man skadestånd?Om man har blivit utsatt för ett brott, eller i vissa fall om man är anhörig till någon som blivit utsatt för ett brott, så kan man begära skadestånd. Detta kan ske antingen genom att man behandlar skadeståndstalan under brottmålsrättegången eller genom att väcka en fristående talan i ett tvistemål (22 kap. 1 § RB). Eftersom brottmålsprocessen redan är klar i ditt fall så är det alternativet om att väcka en ny talan om skadestånd som blir aktuell. Detta görs genom att man lämnar in en stämningsansökan till tingsrätten. Skadeståndet som anhöriga har rätt till gäller ersättning för kostnad för begravning, förlust av underhåll, samt personskada på någon som stod den avlidne särskilt nära (5 kap. 2 § SKL). En sådan personskada kan till exempel vara psykiska besvär eller chock som orsakats genom dödsfallet. Detta skadestånd kräver man av den misstänkte mannen.Man kan även ansöka om brottskadeersättning från staten (1 § brottsskadelagen). Här kan man få ersättning för personskada som då bestäms enligt 5 kap. 2 § SKL (4 § brottsskadelagen). Det är svårt för mig att veta exakt hur mycket ni kan få, men enligt Brottsoffermyndighetens referatsamling så framgår det att det schabloniserade beloppet för ersättning till anhöriga ligger på 60 000 kr om vårdslösheten som orsakat dödsfallet är grov. Om vårdslösheten inte är grov ligger den istället på 30 000 kr (se s. 14 i Brottsoffermyndighetens referatsamling).Borde åklagaren ha pratat med anhöriga om möjligheten till skadestånd?Det finns ingen lagstadgad skyldighet för åklagaren att prata med anhöriga om möjligheten till skadestånd. Åklagaren representerar nämligen statens intressen av att lagföra brott, och inte brottsoffret eller de anhöriga i rättsprocessen. Men åklagaren kan dock bli skyldig att föra målsägandens talan om skadestånd under brottmålsprocessen om målsäganden begär det, samt om det kan ske utan väsentlig olägenhet (22 kap. 2 § RB).Vad är nästa steg?För att ta tillvara på er möjlighet till skadestånd så kan ni alltså lämna in en stämningsansökan till tingsrätten och driva en skadeståndstalan mot den misstänkte mannen. Ni kan även ansöka om brottsskadeersättning från Brottsoffermyndigheten.Om du behöver ytterligare hjälp och stöd i processen rekommenderar jag dig att ta kontakt med våra skickliga jurister. Du kan boka en tid med vår juristbyrå här eller ringa oss för att få mer information.Kontaktuppgifter till vår telefonkontakt:Telefon: 08-533 300 04Öppettider: Mån-fre kl. 10.00−16.00Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Får man ha salstentamen för fler än 8 personer enligt pandemilagen?

2021-05-18 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Malmö universitet planerar att ha salstentamen innomhus i nästa vecka. Vi har haft distansundervisning hela terminen och inställda stadsvandringar, som var planerade att ske utomhus i förra veckan, vilka ställdes in pga pandemin. Personligen tycker jag att det känns oansvarigt att samla alla studenter inomhus för att sitta i ett rum under fyra timmar och skriva tenta nu i slutet av maj. All undervisning har skett på distans hela terminen, vi har grupparbetat och haft inlämningsuppgifter som allt skett på distans. Har aldrig träffat varken lärare eller kurskamrater i verkliga livet. Känns omotiverat och riskabelt att samla alla inför en slutlig tentamen inomhus. Vad gäller beträffande maxantal vid samling inomhus under maj? Själv trodde jag att gränsen var 8 personer, stämmer det? Vi är drygt 25 personer på kursen som ska tenteras den 28 maj.
Alva Lindsjö |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag kommer i mitt svar att hänvisa till lagen om särskilda begränsningar för att förhindra spridning av sjukdomen covid-19, även kallad pandemilagen, och förordningen om särskilda begränsningar för att förhindra spridning av sjukdomen covid-19.Den som bedriver en verksamhet, offentligt eller privat, är skyldig att vidta lämpliga åtgärder för att förhindra smittspridning (4 § pandemilagen). Regeringen kan här besluta om till exempel en begränsning av antalet personer som får samlas.Regeln om max 8 personer som du syftar på gäller både allmänna och privata sammankomster 3 kap. 1 § och 6 kap. 1 § förordningen om särskilda begränsningar för att förhindra spridning av sjukdomen covid-19). Undervisning och examination på universitet och högskolor omfattas dock inte av dessa regler. Det är ingen allmän sammankomst eftersom undervisning och examination inte är öppet för allmänheten utan enbart tillgänglig till en begränsad krets, det vill säga studenterna på kursen. Undervisning och examination på universitetet räknas istället som en privat sammankomst och här gäller endast regeln på max 8 personer om det är en uthyrd lokal. Eftersom universitetet är i sina egna lokaler så omfattas de inte av förbudet.Sammanfattningsvis så får alltså universitetet ha salstentamen för över 8 personer utan att de bryter mot lagen. Universitetet är emellertid skyldiga att vidta lämpliga åtgärder för att förhindra smittspridning. Detta kan de göra genom att till exempel använda en lokal som är avsedd för ett större antal personer så att ni som skriver salstentamen kan sitta utspritt i salen.Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Får man föra in medicinsk cannabis till Sverige?

2021-05-17 i Narkotikabrott
FRÅGA |Medicinsk cannabis.Om man skulle få medicinsk cannabis utskrivet av danskläkare skulle man då få bruka den medicinska cannabis som man fått utskrivet i Sverige? Eller skulle det ändå gå under narkotikastrafflagen?
Alva Lindsjö |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag kommer först att gå in på vad som är straffbart enligt narkotikalagen, och sedan vad som gäller för medicinsk cannabis.Precis som du är inne på så är det olagligt att inneha och bruka narkotika i Sverige. Man kan då dömas för narkotikabrott till fängelse i högst tre år, eller om det är ringa till böter eller fängelse i högst 6 månader (1 § och 2 § narkotikastrafflagen). Dessutom kan man dömas för narkotikasmuggling om man tar in förbjuden narkotika till Sverige utan att anmäla det till tullen (6 § smugglingslagen).Huvudregeln om man vill föra in narkotiska läkemedel i Sverige är att det krävs tillstånd (4 § förordningen om kontroll av narkotika). Men om man reser in i Sverige från ett land som är med i Schengen, vilket Danmark är, så får man föra in narkotika utan tillstånd om två förutsättningar är uppfyllda. För det första måste det narkotiska läkemedlet vara avsett för medicinskt bruk, och för det andra måste mängden stå i relation till resans längd, och får aldrig överskrida vad som motsvarar 30 dagars förbrukning (5a § förordningen om kontroll av narkotika).Sammanfattningsvis innebär detta att du får föra in medicinsk cannabis till Sverige från Danmark och bruka den, förutsatt att mängden du för in är avsedd för medicinskt bruk, samt att mängden står i relation till hur länge du är här och inte överskrider 30 dagars förbrukning. Om du bor här och det inte bara är en tillfällig resa till Sverige så innebär det då att du inte får föra in mer än vad som motsvarar 30 dagars förbrukning. Exakt hur mycket 30 dagars förbrukning är kan jag inte svara på, men eftersom du får det utskrivet av en läkare så bör den mängden vara okej, så länge den är avsedd för max 30 dagar. Därmed faller detta inte under varken narkotikastrafflagen eller smugglingslagen. Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Nedlagd förundersökning, åtelsunderlåtelse och överprövning av beslut

2021-05-11 i Förundersökning
FRÅGA |Hejsan! Har en fråga jag skulle villa få ett svar på.Vad står åtalsunderlåtelse i 20 kapitlet rättegångsbalken för.Har fått min egen förundersökning nerlagd .Jag har gjort en egen anmälan till ekobrotts myndigheten om mitt grova bedrägeri jag är utsatt av min son. Han är dömd för grova bedrägerier 22 miljoner och sitter fortfarande häktad.Han har suttit häktad 8månader än så länge.De släpper inte honom för han sticker .Kan jag göra en överprövning om min förundersökning hos ekobrotts myndigheten?
Alva Lindsjö |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Som jag tolkar din fråga så vill du veta vad åtalsunderlåtelse innebär och om du kan överpröva en nerlagd förundersökning.Först vill jag bara förtydliga att åtalsunderlåtelse inte är samma sak som att förundersökningen läggs ner. Jag kommer därför börja med att förklara skillnaden mellan dessa, med hänvisningar till bestämmelser i rättegångsbalken (RB).Vad innebär det att en förundersökning läggs ner?Huvudregeln är att det alltid ska inledas en förundersökning så fort det finns anledning att anta att ett brott som faller under allmänt åtal har förövats. Men i det fall det är uppenbart att brottet inte går att utreda så får man besluta om att inte inleda en förundersökning (23 kap. 1 § RB).En förundersökning får även läggas ner i två andra situationer. För det första om utredningen skulle kräva orimligt höga kostnader i förhållande till sakens betydelse och man kan anta att brottets straffvärde inte är högre än fängelse i tre månader. Eller för det andra om man kan anta att brottet kommer leda till åtalsunderlåtelse enligt 20 kap. rättegångsbalken.Om man väljer att lägga ner förundersökningen så innebär det helt enkelt att man beslutar om att avbryta förundersökningen innan man har utrett brottet klart. En nedlagd förundersökning leder inte till några konsekvenser, mer än att brottet inte utreds. Det finns dock alltid en möjlighet att ta upp en nedlagd förundersökning igen om det skulle komma fram ny bevisning.Vad innebär åtalsunderlåtelse i 20 kap. rättegångsbalken?Åtalsunderlåtelse regleras i 20 kap. 7 § RB. Här framgår det att en åklagare får besluta att underlåta åtal för brott om någon förutsättning som räknas upp i bestämmelsen är uppfylld. Det kan till exempel handla om att man kan anta att brottet inte skulle leda till högre straff än böter, om man antar att åtal kommer leda till villkorlig dom och särskilda skäl föreligger, om den misstänkte har begått annat brott och det inte krävs påföljd utöver det brottet eller om psykiatrisk vård skulle dömas ut. Dessutom krävs det att inget allmänt eller enskilt intresse åsidosätts. Åtalsunderlåtelse är ett undantag från huvudregeln om att åklagaren alltid ska väcka åtal vid brott som hör under allmänt åtal (20 kap. 6 § RB).Åtalsunderlåtelse kan ske efter det att en förundersökning är klar och har delgetts den misstänkte. Beslutet om åtalsunderlåtelse innebär nämligen att åklagaren konstaterar ett en viss person är skyldig till ett visst brott. Detta sker oftast efter att den misstänkte har erkänt brottet. Åtalsunderlåtelsen får sedan samma betydelse som en dom, varpå beslutet om åtalsunderlåtelsen kommer registreras i belastningsregistret. En åtalsunderlåtelse leder dock inte till någon påföljd för den misstänkte.Kan man överpröva ett beslut om nedlagd förundersökning?Man kan alltid begära överprövning av ett beslut om nedlagd förundersökning. Första steget är att skicka en begäran om överprövning till den ekobrottskammare som har fattat beslutet om att lägga ner din förundersökning. Skulle du få den nekad så kan du skicka en ny begäran om överprövning till överåklagarens kansli. Mer information om hur du begär en överprövning och vad en sådan begäran ska innehålla finns på Ekobrottsmyndighetens hemsida.Om du vill ha vidare hjälp i ditt ärende så kan du vända dig till vår juristbyrå. Du kan boka en tid med vår juristbyrå här eller ringa oss för att få mer information.Kontaktuppgifter till vår telefonkontakt:Telefon: 08-533 300 04Öppettider: Mån-fre kl. 10.00−16.00Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,