Befogenhet i fullmakt - skriftligt eller muntligt?

2020-01-24 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej! Jag har en fråga angående 10 § i avtalslagens andra kapitel. Jag har uppfattat det som att den enbart gäller fullmakter som utfärdats i skriftlig form. Min fråga är om man som fullmaktsgivare kan välja att ha med befogenheter i det skriftliga avtalet, på grund av till exempel säkerhetsskäl att den fullmäktige håller sig till det, eller är denna alltid muntlig? Eftersom befogenheterna som meddelas muntligt kan vara svårt att bevisa om tredje man handlar i god tro, vilket binder fullmaktsgivaren till ett avtal med denne. Är det alltid så fullmakt utfärdas genom att behörigheter ges skriftligen och befogenheter ges muntligen? Om den fullmäktige överskrider befogenheterna så kan fullmaktsgivaren bli bunden beroende på tredje mans goda eller onda tro. Men vad händer om det är tvärtom, att den fullmäktige håller sig befogenheterna men inte till behörighen? Jag har uppfattat detta rätt? Tacksam för svar!
Jesper Horndahl |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!10 § avtalslagen är portalbestämmelsen som reglerar alla typer av fullmakter; såväl muntliga som skriftliga. Fullmaktsgivaren kan skriva in befogenheterna i den skriftliga fullmakten som befullmäktigar fullmäktigen. Detta har både positiva och negativa konsekvenser. Å ena sidan blir det svårt för tredje man att vara i god tro i förhållande till fullmäktigens befogenheter, om dessa överskrids. Å andra sidan har tredje man full insikt om fullmäktigens gränser inom ramen för rättshandlingen. Exempel som förtydligar:A lämnar skriftlig fullmakt till B som befullmäktigar B att för A:s räkning köpa en bil. I den skriftliga fullmakten skriver A in vissa särskilda inskränkande föreskrifter (dvs befogenheter) som ska gälla för B. A skriver att B bara får köpa en bil av märket Volvo och den får inte kosta mer än 300 000 kronor. När B är hos bilförsäljaren visar denne upp fullmakten för att styrka sin behörighet som fullmäktige. Bilförsäljaren får då även insikt om B:s befogenheter. Nämligen att B får gå så högt som 300 000 kronor. B:s möjligheter att förhandla fram ett bättre pris har säkerligen gått förlorad nu. Men I det fall B köper en bil för 320 000 har bilförsäljaren agerat i ond tro angående B:s befogenhet. A blir då inte bunden av bilköpet (11 § avtalslagen). Skillnad hade varit om A hade gett befogenheterna muntligen till B. B hade varit i ett bättre förhandlingsläge för att få ner priser, men bilförsäljaren hade haft svårare att vara i ond tro angående B:s befogenheter. Som svar på din fråga är det alltså helt upp till fullmaktsgivaren att avgöra om denne vill skriva in befogenheterna i fullmakten eller meddela dem muntligen. Vanligaste formerna för behörighet och befogenhetVilka former som behörighet och befogenhet vanligen lämnas i kan jag inte svara på med hänsyn till det stora antalet fullmakter som lämnas dagligen. Jag skulle gissa att de vanligaste formerna är att såväl behörighet som befogenhet lämnas muntligen; exempelvis i det fallet man ber någon handla något åt en själv. Huruvida man väljer att lämna befogenhet muntligen eller skriftligen får varje fullmaktsgivare avgöra själv beroende på vilket intresse som denne värdesätter högst. Värdet av att fullmäktigens förhandlingsposition eller värdet av att inte bli bunden av avtal som ingåtts vid befogenhetsöverskridande. Att bryta mot behörigheten men hålla sig inom befogenheten?Om fullmäktige bryter mot behörigheten har ett avtal inte ingåtts mellan fullmaktsgivaren och tredje man. Fullmäktigen hade då aldrig behörighet att företa rättshandlingen över huvud taget. I mitt exempel ovan är fullmäktigens behörighet att köpa en bil. Om B istället köper en elgitarr så har B agerat utanför sin behörighet och inget bindande avtal har kommit till stånd mellan fullmaktsgivaren A och försäljaren. Detta oberoende av försäljarens eventuella goda eller onda tro. Det spelar ingen roll om fullmäktigen har hållit sig inom sina befogenheter, vilket även torde vara svårt att göra i de fall man bryter mot behörigheten. Jag hoppas mitt svar har varit till nytta!Med vänliga hälsningar,

En vän sålde min hund

2020-01-21 i Förskingring och annan trolöshet, 10 kap. BrB
FRÅGA |Hej en vän skulle ta hand om min hund medans jag var sjuk en längre period. Båda var överens om att jag skulle bli frisk och kunna vara med min hund igen. När jag ska hämta hunden så finns han inte där han skulle vara och inte hon heller. Jag polisanmäler detta men inget görs från deras sida . Jag har försökt hitta min hund i några år nu men utan resultat. Men vet att kvinnan har lämnat bort hunden antagligen sålt han vidare till någon . Vad gör jag nu ? Hon kidnappa min hund och säljer han utan min vetskap. Vill att hon ska få ett straff för det hon olovligen gjort . Vill veta hur min hund mår och jag står som ägare och vill bara att han mår bra . Och vad kan hon åtalas för i detta läge då hon gör flera saker men någon annans djur . Snälla ge mig råd vill bara få rättvisa efter många år i sorg och saknad .
Jesper Horndahl |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag kan tyvärr inte medföra någon hjälp i hur du kan få tillbaka hunden eller hur du ska hitta den. Det jag ska försöka besvara är vilket brott som kan ha begåtts och hur du kan gå tillväga. Olovligt förfogandeOm någon har annans egendom i besittning och sedan vidtar en åtgärd som medför att ägaren frånhändas eller på annat sätt berövas sin rätt till egendomen så gör man sig skyldig till brottet olovligt förfogande enligt 10 kap 4 § brottsbalken. När du lämnade din hund till den här personen så fick personen hunden i sin besittning. Hunden är i detta fall sådan egendom som avses i bestämmelsen. När personen sedan sålde hunden så berövades du din rätt till hunden och den frånhändas dig. Min bedömning är därför att brottet olovligt förfogande är uppfyllt i detta fall. Alternativt skulle man kunna gå in på brottet bedrägeri. För detta krävs dock att personen på något sett vilselett dig och hade för avsikt att sälja hunden redan innan du lämnade över den. Eftersom detta är svårt för både dig och mig att veta stannar jag vid brottet olovligt förfogande. Huvudsaken är att en brottslig gärning har begåtts. Jag tycker att du begära omprövning av din polisanmälan. Om jag ska gissa så förutsätter jag att anmälan lades ner på grund av att brott inte kunnat styrkas. Således bör du, om du kan, försöka samla så mycket bevisning som möjligt som stödjer vad som har hänt. Kanske har du SMS-konversationer som tyder på att den här personen fått tagit hand om din hund men sedan sålt den. En omprövning av polisens beslut görs genom att skickas till polismyndigheten. Det finns inget formkrav för hur detta ska se ut men jag rekommenderar att du tydligt anger vilket beslut du vill ha ändrat samt ange att du vill att detta ärende ska återupptas. Du bör även skicka med så mycket bevisning som du kan. Alternativ till polisanmälanI det fall polis eller åklagare lägger ner fallet skulle du kunna väcka ett enskilt åtal och därmed driva målet på egen hand. Detta skulle alltså resultera i att personen blir dömd för ett brott om du lyckas vinna. Dessutom kan du samtidigt driva talan om skadestånd. Det svåra är att du skulle behöva ta rollen som åklagare och därmed få full bevisbörda för omständigheterna i fallet. Alternativ till enskilt åtal skulle vara att du civilrättsligt stämmer personen. Skillnaden är att personen inte skulle kunna bli dömd för ett brott men du skulle kunna få skadestånd. En civilrättslig stämning är något lättare på så sätt att beviskravet som ställs på dig inte skulle vara lika högt som vid ett enskilt åtal. Däremot är båda processerna svåra att föra varför du kan behöva ta hjälp av en jurist. Jag hoppas mitt svar har varit till hjälp! Med vänliga hälsningar,

Skriva bok om brottmål

2019-12-29 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Jag är författare och efter att ha lyssnat mycket på rättegångspodden hade jag velat skriva bok om något större brottmål. Jag undrar om det därigenom skulle kunna uppstå juridiska bekymmer. Jag tänkte att boken skulle skildra de juridiska aspekterna och därför ha med material från rättegång och förundersökning. Namn kommer självklart vara bytta, men då det rör ett brottmål så är det ju inte heller svårt att lista ut vem som är vem om någon vill fråga tingsrätten. Förtal är det jag närmst kan tänka att det skulle kunna bli fråga om. Jag har dock ingen mening i att hänga ut de dömda. Jag förmodar att det blir säkrare om jag bara håller mig till vad som blivit fastställt i domstolen, och ej tar med berättelser från förhör som inte blivit styrkta. Kan man anse att det är påtalat från allmänintresse gällande en bok om ett större brottmål? Jag tänker något större mord eller kidnappning eller liknande.
Jesper Horndahl |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga berör förhållandet mellan din yttrandefrihet å ena sidan och andras rätt att inte bli ex. förtalade eller utsatta för integritetsintrång å andra sidan. Eftersom du planerar att skriva om brottmål varpå dom har meddelats är handlingarna till stora delar offentliga, med eventuellt undantag från vissa särskilda uppgifter. På denna grund finns det således inget som hindrar dig från att återge vad handlingarna innefattar. Brottet förtalBrottet förtal aktualiseras när någon utpekas som brottslig eller klandervärd enligt 5 kap. 1 § brottsbalken. Visar det sig däremot att uppgiften som lämnades om någon var försvarlig att lämna samt att uppgiften var sann eller att uppgiftslämnaren hade skälig grund att tro att den var sann så har inget förtalsbrott begåtts. Att utpeka någonMan kan utpeka någon utan att ange någons namn. Dock krävs att det är tydligt att uppgiften kan kopplas till en viss person. Min bedömning är att du bör byta ut namnen på personerna i rättsfallen. Även om namnen är utbytta kan dock vem som helst tämligen enkelt undersöka vilka personer det är fråga om. Min bedömning är dock att uppgifterna blir lämnade i ett mer försvarligt sammanhang. Sann uppgiftAtt uppgifterna är sanna (eller åtminstone att du har skälig grund att tro att de är sanna) konstateras av de rättshandlingar som du kommer att grunda din bok på. Således utgör sanningsrekvisitet inget hinder.Försvarligt att lämna uppgiften Huruvida uppgiften är försvarlig att lämna ska bedömas utifrån alla omständigheter under vilket uppgiften lämnades. T.ex. bör beaktas hur allvarliga påståendena är, till vem och i vilken situation eller med vilket syfte uppgiften lämnades, vem som avsågs med uppgiften och vem som lämnade den.Det som talar för att uppgifterna du lämnar är försvarliga är dels att du byter ut namn och att du lämnar dem i en bok. Stor hänsyn tas till yttrandefrihet och fritt meningsutbyte. Även faktumet att du vill skriva om lite större rättsfall talar för att ditt syfte inte är att hänga ut någon utan snarare att tillfredsställa ett allmänintresse. Dessutom skriver du att du vill redogöra för de juridiska aspekterna vilket även fyller utbildningssyfte. Min bedömning är att uppgifterna mycket väl kan vara försvarliga att lämna och då att inget förtalsbrott har begåtts. På denna grund finns då inget större hinder mot att utge sådana böcker.Jag hoppas mitt svar har varit till hjälp!Med vänliga hälsningar,

Får en 20-åring ha samlag med en 15-åring?

2019-12-29 i Sexualbrott, 6 kap. BrB
FRÅGA |Får en 20årig man ligga med en 15årig tjej vid bådas samtycke eller finns det stor risk för mannen i det sammanhanget? För tex, pedofili. Om båda är fulla hur ligger det till då?
Jesper Horndahl |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det finns inget juridiskt som hindrar samlag mellan en 15 åring och en 20-åring. 20-åringen gör sig således inte skyldig till något brott så länge samtycke föreligger. Däremot bör 20-åringen försäkra sig om att personen är 15 år eller äldre. Skulle personen vara 14 år blir brottet våldtäkt mot barn (6 kap. 4 § brottsbalken) aktuellt. Detta eftersom någon under 15 år inte kan lämna samtycke. I det fallet båda är fulla bör båda särskilt försäkra sig om att samtycke föreligger och att den andra personen inte är för full. Det finns gräns för när en berusad person kan ge samtycke. Särskilt bör 20-åringen beakta 15-åringens berusning. 15-åringens ringa ålder i kombination med att denne egentligen inte får dricka alkohol medför att 20-åringen bör agera med stor försiktighet för att tillförsäkra att samtycke föreligger. I övrigt finns inget juridiskt hinder. Med vänliga hälsningar,

Relevanta rättsområden för olovligt bortförande av barn

2020-01-24 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Hej! Skulle du säga att ämnet olovligt bortförande av barn hör till familjerätten eller ligger tyngdpunkten i ett annat rättsområde? Såsom IP-rätt? Finns det någon koppling till föräldrabalken?
Jesper Horndahl |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det är inte helt lätt att säga inom vilket rättsområde ett särskilt rättsförhållande hör hemma. Många juridiska frågor hör hemma i flera olika rättsområden. Likaså när det kommer till olovligt bortförande av barn. Det är ett område som sträcker sig över flera rättsområden men som familjerätten definitivt har betydande relevans för. Koppling till föräldrabalkenStår barnet under gemensam vårdnad av två vårdnadshavare ska dessa gemensamt bestämma i frågor som rör barnet personliga angelägenheter enligt 6 kap. 11 och 13 §§ föräldrabalken (FB). Att ena föräldern för bort ett barn utan den andres samtycke utförs därför i strid mot bestämmelserna i föräldrabalken. Vidare anges att vid beslut om vårdnad, umgänge och boende ska barnets bästa vara avgörande. I en sådan bedömning ska det särskilt fästas avseende på om ett barn olovligen förs bort (6 kap. 2 § andra stycket första stecksatsen FB). Att olovligen föra bort ett barn utgör en uppenbar försummelse och brist i vårdnaden och kan därför medföra att rätten beslutar att ändra vårdnaden (6 kap. 7 § FB). När det gäller frågor som dessa hör absolut olovligt bortförande av barn till familjerätten. Koppling till andra rättsområdenutöver familjerätten kan ett olovligt bortförande också falla in under straffrättens område då brottet egenmäktighet med barn kan ha begåtts (7 kap. 4 § brottsbalken). Om barnet tas till ett annat land blir även, som du säger, IP-rätten aktuell. Det finns där särskilda konventioner som syftar till att internationellt reglera vad som gäller då ett barn olovligen förs bort. Se artikel 10 och 11 i den s.k. Bryssel 2-förordningen och 1980 års Haagkonvention om olovliga bortföranden av barn. Jag hoppas mitt svar har varit till hjälp!Med vänliga hälsningar,

Kan man dra tillbaka en offert?

2019-12-29 i Anbud och accept
FRÅGA |Hej,Vi som företag har ett avtal med vår kund som gäller fram till årsskiftet. Vi har nu lämnat en ny offert på deras begäran som ska gälla från och med 1/1 2020 till och med 31/12 2020. I den nya offerten har vi skrivit in en prishöjning som är baserad på en rad faktorer som gått upp i pris under året som gått. Nu har vi haft diskussioner om detta pris i över en månads tid och står fortfarande kvar och diskuterar samma sak, nämligen att dom inte accepterar en prishöjning. Dom kan tänka sig att gå med på prishöjning om vi även gör förändringar i till exempel beställningsmönster. Vi vill då dra tillbaka vår offert. Kan man göra det utan att man gör något rättsligt fel? Och om dom plötsligt går med på villkoren om vi drar tillbaka offerten kan vi då gå igenom med vårt tillbakadragande i alla fall då vi tappat förtroende för dom som kund och helt enkelt inte vill leverera till dom under det kommande året?
Jesper Horndahl |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När man lämnar ett anbud vilket ni har gjort i och med att ni har skickat en offert är man bunden av det genom den s.k. löftesprincipen. Löftesprincipen gäller bara skriftliga anbud och alltså inte muntliga. I ditt fall verkar det vara fråga om ett skriftligt anbud.Konsekvensen av att löftespricipen inte gäller är att anbudsgivaren fritt får dra tillbaka sitt anbud. När bryts löftesprincipen?I det fall motparten avslår anbudet är anbudsgivare inte längre bunden av det lämnade anbudet (5 § avtalslagen). Löftesprincipen bryts således vid den tidpunkten. Du säger att ert anbud har avslagits av motparten vilket medför att ni inte längre är bundna av det. Har ni lämnat anbud på nytt är ni bundna av det så länge det inte lämnats muntligen av er. Ett skriftligt anbud (som inte har ett datum när det senast måste accepteras på) är inte längre bindande för anbudsgivaren när mottagaren har fått skälig tid på sig att acceptera det (3 § avtalslagen). Vad som är skälig tid bedöms utifrån förhållandena i det enskilda fallet, men kan också bedömas utifrån vad som är vanligt i branschen. Eftersom det var fråga om ett avtal som skulle gälla i ett år torde det vara fråga om acceptfrist om åtminstone någon vecka. Min slutsatsJag förstår situationen som att ni först har lämnat ett skriftligt anbud som har avslagits av motparten och att ni sedan har haft diskussioner (som jag förstår som muntliga) där ni har diskuterat villkoren fram och tillbaka. Eftersom det skriftliga anbudet avslagits och även era muntliga så är ni inte bundna av anbuden (man blir aldrig blir bunden av sina muntliga anbud om de inte accepteras av motparten direkt). Det medför att ni fritt får ångra er och dra tillbaka dem. Skulle de plötsligt gå med på era villkor finns det inget sätt för dem att kräva fullgörelse av er. Deras accept skulle då ses som ett anbud. Inget avtal skulle därför ha ingåtts. Jag hoppas mitt svar har varit till hjälp! Med vänliga hälsningar,

Får ny borgenär ändra i skuldebrevet?

2019-12-29 i Fordringar
FRÅGA |Hej, om ett factoringbolag köper ett skuldebrev av ett annat företag, får de då ändra i skuldebrevet?
Jesper Horndahl |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Villkoren i ett skuldebrev styrs helt av vad parterna har avtalat. När ett skuldebrev säljs vidare ska samma avtalsvillkor gälla den nya borgenären som tidigare gällde mellan parterna. En part kan inte ensidigt ändra villkoren i ett skuldebrev. Det krävs att ändringen antingen accepteras av gäldenären eller att det finns något tidigare avtalat villkor om att det finns visst utrymma att ändra villkoren. Däremot torde detta utrymme vara väldigt litet då avtalet lätt kan bli oskäligt betungande för gäldenären. För att mer direkt kunna svara på din fråga hade jag behövt veta vad som ändrats i skuldebrevet. Utgångspunkten är dock att man bara får ändra i skuldebrevet med gäldenärens samtycke. Jag hoppas mitt svar har varit till hjälp! Med vänliga hälsningar,

Kan man säga upp en konsumenttjänst?

2019-12-09 i Konsumenttjänstlagen
FRÅGA |Jag undrar hur länge man är bunden av ett avtal, en offert som man skrivit på. Jag skrev på fyra st från ett företag beträffande altanbygge, takbyte, renovering av kök samt badrum i februari -19. Byggstart skulle vara 15 maj -19. Sista veckan i juli kommer de och bygger en del av altanen (en del skulle vara inglasad och det behövdes ett bygglov som de tagit på sig att ordna men inte gjort). Det var ett flertal fel på bygget vilket även en besiktningsman konstaterade. Jag höll därför inne betalningen eftersom de inte åtgärdat felen.Efter det har de bytt taket. En del arbeten kring det återstår också men jag har dock betalat hela den fakturan.Eftersom det har varit så mycket strul med det här företaget så har jag nu ingen lust att de ska få göra kök och badrum också. Dessutom har två bekanta till mig lejt samma företag till att göra badrum vilka båda slutade i katastrof!Kan jag komma ur "deras klor" på något sätt? De hävdar att jag är bunden i två år vid avtalen.
Jesper Horndahl |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Med hänsyn till vad du skriver verkar det som att du agerar i egenskap av privatperson. Då ett företag har anlitats för att utföra arbete på och i ditt hus är konsumenttjänstlagen gällande (1 §). Konsumenttjänstlagen syftar till att skydda konsumenter vilket medför att lagen är tvingande. Det innebär att avtalsvillkor som är mindre förmånliga för dig än vad lagen själv säger inte gäller (3 §). Av 42 § följer att konsumenten har rätt att avbeställa en tjänst innan den slutligen utförts. För din del betyder det att även om ni har ett avtal som säger att tjänsten ska avse vissa särskilda byggen och gälla en viss tid så gäller inte det avtalet. Detta eftersom avtalet är mindre förmånlig för dig än vad lagen hade varit om ni utgått från den. Du har därför full möjlighet att när som helst säga upp avtalet. Företaget har dock rätt till ersättning för det arbete som redan har utförts (vilket du redan har betalat för som jag förstår det). Företaget har också rätt till ersättning för kostnader som redan har lagts på att utföra resterande delen av arbetet. De har också rätt till ersättning om det är så att de tackat nej till att utföra arbete hos annan avseende tiden då detta arbete skulle ha gjorts hos er. Observera att företaget inte har rätt till dessa ersättningar om det är så att avtalet sägs upp på grund av att "föremålet för tjänsten har skadats eller gått förlorat utan att detta har berott på försummelse på konsumentens sida" (se 42 § andra stycket första punkten).Denna bestämmelse är sannolikt aktuell i ditt fall. Du vill avbeställa tjänsten på grund av fel som uppstått på annat som de byggt och på grund av allt strul. Det medför att du får avbeställa tjänsten utan att de ska få någon ytterligare ersättning av dig. Tilläggas kan att eftersom fel har uppstått på byggen de redan utfört har du möjligtvis rätt till avhjälpande eller prisavdrag (20 och 21 §§).Jag hoppas mitt svar har varit till hjälp! Med vänliga hälsningar,