Har syskonbarn till en avliden rätt att veta vad kvarlåtenskapen består i?

2021-04-20 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej. Min mamma levde ihop med en man i 25 år innan hon gick bort. Han var inte far till oss barn. Han hade inga egna barn. Han har testamenterat sina tillgångar till oss. Han har 16 st syskonbarn som har fått meddelande om hans död och att vi är testamenterade. 3 st syskonbarn godkänner inte det, men enligt våran jurist har inte det någon betydelse. Bouppteckningen är klar och registrerad. Innan bodelningen ska göras så undrar jag om alla syskonbarn måste veta vad han lämnade efter sig?Med vänliga hälsningar
Elmer Mårtensson Wallhult |Hej och tack för att du valt att vända dig till oss på Lawline med din fråga!Jag har manipulerat uppgifter i frågan för att skydda din anonymitet. Bestämmelserna om testamenten och arvsrätt regleras i ärvdabalken (ÄB).Er jurist har helt rätt. Det är endast bröstarvingar, alltså barn, ur den första arvsklassen som har legal rätt att kräva sin s.k. laglott, oavsett testamente, se 7 kap. 3 § ÄB. Det innebär att de som har legal rätt till arv är barn till den avlidne. Då den avlidne inte har några egna barn har han rätt att testamentera sin kvarlåtenskap hur han vill. Utgångspunkten är att ett testamente ses som en ensidig och starkt personlig rättshandling. Den avlidnes syskonbarn har inget rättsligt stöd för att få veta vad kvarlåtenskapen består i. Det finns möjlighet för syskonbarnen att hos skatteverket ta del av offentliga handlingar rörande en person, men då saker som bokföringsuppgifter och somliga beskattningsuppgifter. Handlar det om mer specifika uppgifter kring ägande är det dödsbodelägarna som nu äger kvarlåtenskapen och kan därför välja själva vilken information de vill dela med sig av. Jag hoppas att detta gav dig svar på dina frågor, tveka inte på att höra av dig igen om något dyker upp eller är oklart. Vänligen

Ska man betala skatt i Sverige på skadestånd som man fått från chilenska staten?

2021-04-20 i Inkomstskatt
FRÅGA |Hej , min pappa och mina bröder kommer att få en ersättning eller en reparation från chilenska staten sedan de satt i fängelse som politiska fångar under Pinochets tid för tortyr och allt annat.Deras advokat uppskattar beloppet att få för ungefär en miljon kronor var .Min fråga är , måste de betala någon typ av skatt i Sverige för dem pengarna ?Kan chilenska staten sätta in pengarna direkt till deras bankkonto i Sverige ?Tack för hjälpen.
Amanda Boqvist Thiel |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du undrar om din pappa och dina bröder kommer behöva betala skatt i Sverige på det skadestånd de kommer att erhålla från chilenska staten. Ideella skadestånd Till att börja med ska sägas att skadestånd som man får på grund av kränkning genom brott, som ska täcka tex själsligt lidande, sveda och värk mm är ideella skadestånd. Sådana ideella skadestånd är skattefria. Det betyder att man i Sverige inte behöver betala skatt på ideella skadestånd. Gottgörelseförmånder från ChileEnligt Skatteverkets hemsida är gottgörelseförmåner från Chile som betalas ut för att kompensera offer och anhöriga till offer vars mänskliga rättigheter kränkts eller som drabbats av politiskt våld i Chile under diktaturtiden inte skattepliktiga.Av det du beskriver i din fråga låter det som att din pappa och dina bröder fått ersättning på grund av att de fått sina mänskliga rättigheter kränkta under diktaturtiden. Skatteverket anser att sådana ersättningar är att likställa med ideella skadestånd och att de därför inte är skattepliktiga enligt inkomstskattelagen. Kan Chilenska staten sätta in skadeståndet direkt till deras bankkonto? I och med att det rör sig om stora belopp och dessutom från utlandet kan det vara bra att din pappa och dina bröder kontaktar sina respektive banker i förväg. Min bedömning Min bedömning är att denna ersättning är skattefri i Sverige. Däremot har jag inte alla omständigheter och därför är min rekommendation att ni ändå ringer till skatteupplysningen och ställer frågan till dem. Hoppas du känner att du fått svar på din fråga! Med vänlig hälsning,

Vad kan man göra om ens 16 åriga barn köper en telefon utan samtycke?

2021-04-20 i Omyndiga
FRÅGA |Hej min 16 åriga dotter har köpt en ny Iphone för 6500kr utan min tillåtelse.Vilka rättigheter har jag när det gäller hennes köp?
Madeleine Runesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga är inte helt klar för mig men jag tolkar det som att du undrar om du kan göra något åt din dotters köp. Föräldrabalken reglerar frågor kring underårigs omyndighet och jag kommer därför utgå från denna lag när jag svarar på din fråga. Först kommer ett mer detaljerat svar på vad som gäller men längre ner i texten kommer även en sammanfattning att finnas.Alla under 18 har inte rätt att ingå avtal eller själv råda över sin egendomSom huvudregel gäller att alla under 18 år är omyndiga och har därmed inte rätt att ingå avtal eller själv råda över sin egendom. Sådana rättshandlingar är ogiltiga om inte förmyndare ger sitt samtycke. Sådant samtycke behöver inte lämnas uttryckligen till den direkta rättshandlingen utan kan grunda sig ett samtycke av mer generell utformning, exempelvis samtycke till att den underåriga köper kläder (9 kap. 1 § och 6 § föräldrabalken och SOU 1988:40 s. 202–203).Samtycke anses i normalfallet föreligga för köp som normalt företas för barn i aktuell ålder. När det gäller avtal som inte "sedvanligen ingås av underåriga" exempelvis dyrare kapitalvaror, gäller att näringsidkaren behöver vara mer försiktig gällande undersökande av samtycke (SOU 1988:40 s. 202–203). Om vårdnadshavaren låter den omyndige själv ha hand om egna pengar, kan den omyndiges avtalspart anses berättigad att utgå från att samtycke föreligger, om inte särskilda omständigheter talar emot det. Exempelvis har en 13-årig flickas dyrare inköp av ett par stövlar ansetts giltigt eftersom de betalats med barnbidragspengar som dottern fick från modern (RH 1988:82). Enligt Allmänna reklamationsnämnden (ARN) vägledande beslut ansågs en 13 årings köp av mobiltelefon för 1 596 kr utan förmyndarnas godkännande obehörigt och myndigheten rekommenderade därför att köpet skulle återgå. En minderårig får dock själv råda över vad hen genom eget arbete förvärvat efter hen fyllt 16 år, det vill säga att den omyndige själv kan köpa saker för de pengar hen tjänat utan att samtycke från förmyndare krävs (9 kap. 3 § föräldrabalken). Ogiltiga avtal ska återgåUnder förutsättning att samtycke inte anses föreligga alternativt att köpet inte har skett med pengar som den omyndige har intjänat själv, så gäller att rättshandlingen inte är bindande för den underårige (9 kap. 6 § föräldrabalken). Som huvudregel gäller vid ogiltiga avtal att vardera avtalspart ska lämna tillbaka vad hen mottagit eller om det inte kan ske, ersätta dess värde (9 kap. 7 § föräldrabalken).SammanfattningOm en 16 åring köper något utan sin förmyndares samtycke och inte av pengar som hen själv tjänat in, gäller att köpet kan anses ogiltigt. Har köpet skett i fysisk butik kan du som förmyndare gå till butiken, återlämna varan om möjligt och kräva pengarna tillbaka. Om butiken motsätter sig detta kan du vända dig till konsumentvägledningen i din kommun alternativt göra en anmälan till Allmänna reklamationsnämnden för att få en icke bindande bedömning. I sista hand kan du få ditt ärende prövat i domstol.Jag hoppas du fått svar på din fråga! Annars kan du alltid höra av dig till oss på Lawline igen.Vänligen,

Har arbetsgivare rätt till att läsa patientjournaler?

2021-04-20 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |Hej!Har min arbetsgivare rätt att se mina patienters journaler för att kontrollera vad vi skriver? Min arbetsgivare har ingen direkt vårdrelation till patienterna mer än att hen är chef för sjukvårdspersonal som utför vården.
Janine Hindemark |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline!I mitt svar kommer jag först att redogöra för vem som får ta del av patientuppgifter, och därefter om din arbetsgivare riskerar att begå ett brott om hen läser patienternas journaler. Med anledning av detta kommer jag att utgå från patientdatalagen och brottsbalken, eftersom frågan avser behandling av personuppgifter som vid inkorrekt behandling kan innebära att ett brott begås.Vem får ta del av patientuppgifter?Huvudregeln är att varje journal ska behandlas och tas hand om på ett sätt, som innebär att ingen obehörig person kan få tillgång till den (1 kap. 2 § patientdatalagen). Dessutom framgår det av lagen att vårdpersonal endast får ta del av dokumenterade uppgifter om patienter oma) hen deltar i patientens vård, ellerb) av annat skäl är i behov av uppgifterna för genomförande av arbetet inom hälso- och sjukvården (4 kap. 1 § patientdatalagen).Enligt förarbeten till patientdatalagen behöver endast en begränsad del av vårdpersonalen ta del av patienters journaler i arbetet. Med hänsyn till patientens personliga integritet får ingen utöver denna begränsade krets tillgång till journalen. Därmed får man bara ta del av patientjournaler om det är inom ramen för den direkta tjänsteutövningen. Utifrån vad som framgår i din fråga och omständigheterna som du redogör för, borde inte din arbetsgivare uppfylla kraven som uppräknas i lagen, och inte heller enligt förarbeten. Dock behövs ytterligare information för att göra denna bedömning mer utförlig och specifik.Risk för att din arbetsgivare gör sig skyldig till dataintrångOm någon bereder sig tillgång till en journal, som inte har särskilt tillstånd, eller inte ingår i den krets som måste göra det för vårdarbetet, kan denne ha gjort sig skyldig till dataintrång (4 kap. 9 c § brottsbalken). Man riskerar böter eller som högst två års fängelse om man begår en sådan gärning. Detta är av stor betydelse att vara medveten om, och om din arbetsgivare vidtar handlingar i form av att läsa patienters journaler kan det därmed strida mot lagen.Jag rekommenderar dig att kontakta Patientnämnden i ditt landsting för att få ytterligare vägledning, bedömningar och råd.Hoppas att du har fått din fråga besvarad, och tveka inte att kontakta oss på Lawline igen om mitt svar väcker ytterligare frågor.Med vänliga hälsningar,

Skyddstillsyn och krav på att lämna urinprov

2021-04-20 i Påföljder
FRÅGA |Hej jag har blivit dömd till skyddstillsyn och ska gå programmet brottsbrytet modul och lämna urinprov och utandningsprov vad skulle hända om jag var positiv på ett urinprov?
Emma Gurander |Hej och tack för att du vänder dig till oss med din fråga!Skyddstillsyn är en påföljd som döms ut istället för fängelsestraff i vissa fall, och är således ett lindrigare alternativ (Brottsbalken 30 kap. 9 §). Skyddstillsyn innebär att man får bo hemma under straffet, och det inkluderar en prövotid på tre år (Brottsbalken 28 kap. 4 §). I regel ansvarar Frivården för övervakning och kontroll av personen. Om domstolen finner det lämpligt, så kan man även behöva delta i olika behandlingsprogram. Brottet och den utvalda behandlingen brukar ha ett samband. Jag tolkar din fråga som att du är med i ett behandlingsprogram där det ingår att regelbundet lämna urinprov. Det är väldigt viktigt att man sköter sig under skyddstillsynen, främst under prövotiden. Skötsamheten kan innebära att man ska försöka försörja sig, inte begå nya brott samt följa domstolens och Frivårdens riktlinjer, som krav på att lämna urinprov. Att inte vilja lämna urinprov eller att visa positivt på ett urinprov kan leda till en varning från Övervakningsnämnden (Brottsbalken 28 kap. 7 §). Om man är misskötsam upprepade gånger kan det få konsekvensen att domstolen beslutar om en annan, allvarligare påföljd än skyddstillsyn. Här kan fängelse vara uppe för diskussion (Brottsbalken 28 kap. 8 §). Det är således av vikt att följa Frivårdens riktlinjer och lämna negativa urinprov. Hoppas du har fått svar på din fråga!Vänliga hälsningar,

Försäljning av fastighet i Rumänien - beskattas jag här i Sverige?

2021-04-20 i Internationell skatterätt
FRÅGA |Hej!Jag har en lägenhet in Rumänien som jag skall sälja. Bor i Sverige och vill veta om jag ska betala nån sort av skatt om jag överför pengarna från rumänsk bank till min bank i sverige? MVG Daniela Petrache stella.petrache@gmail.com
Arina Chwich Dumitrascu |Hej och stort tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det föreligger ett internationellt avtal träffat mellan länderna, Svensk Skatteavtal nr 39 som har för syfte att undvika dubbelbeskattning beträffande inkomst eller förmögenhet för personer med inkomst i både länderna. Här kan du se avtalet. Fastighetsförsäljning innebär ett sätt att genererar en kapitalvinst och därmed en inkomst. Enligt Artikel 14 i dubbelbeskattningsavtalet mellan Sverige och Rumänen framgår att fysisk person med hemvist i Sverige ska beskatta realisationsvinst från fastighetsförsäljning i Rumänien, se här. Enligt Artikel 25 ska den skatt du sedan betalar i Sverige nedsättas genom avräkning av den rumänska skatten som betalats. Rent praktiskt betyder det här för din del att du deklarerar din försäljning av fastigheten i Rumänien i Sverige samt även anger hur mycket skatt du betalat i Rumänien i samband med försäljningen. Skatteverket kommer sedan att avräkna den skatt som du har erlagt i Rumänien på din svenska slutskatt. Avräkningen innebär alltså praktiskt att du inte kommer att behöva skatta här i Sverige det som du redan har skattat i Rumänien i samband med fastighetsförsäljningen. Har du fler frågor eller funderingar är du alltid varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline!Med vänliga hälsningar,

Avkastning av enskild egendom samt nya insättningar på konto

2021-04-20 i Äktenskap och äktenskapsförord
FRÅGA |Har en fråga kring äktenskapsförord. Om det skrivs ett äktenskapsförord där bl.a fond och ISK konton ingår hos den ena partnern, vad händer med framtida insättningar och dess avkastning i dessa konton efter giftermål? Förblir de den ena partnerns enskilda egendom eller får den andra partnern något?
Janine Hindemark |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline!Eftersom din fråga rör äktenskapsförord och särskilt egendoms avkastning som har inkluderats i ett sådant avtal, blir äktenskapsbalken tillämplig.Det framgår att ni har upprättat ett äktenskapsförord, och ett sådant avtal kan ingås mellan er som makar (7 kap. 2 § 1 p. äktenskapsbalken). Innebörden är att den egendom som ingår i äktenskapsförordet inte ska utgöra giftorättsgods, och således hålls det utanför bodelningen (10:1 äktenskapsbalken motsatsvis). Frågan är dock vad lagen stadgar om sådan avkastning som härstammar från de fond- och ISK-konton som du beskriver, och även vad som gäller för framtida insättningar. Utgör ISK-kontot och fondens avkastning enskild egendom eller giftorättsgods?I lagen beskrivs det särskilt om utdelning och avkastning. Avkastning från enskild egendom ska anses utgöra giftorättsgods, vilket får som effekt att det ska inkluderas i en bodelning er emellan. Dock gäller denna huvudregel om inte annat anges i äktenskapsförordet (7 kap. 2 § 2 stycket äktenskapsbalken).Vad gäller om framtida insättningar sker?Ni har i ert äktenskapsförord klargjort att pengarna på ISK-kontot och i fonden ska utgöra enskild egendom, och detta ska därmed gälla när nya insättningar sker. Dock bör ni ha i åtanke att om den make som inte äger pengarna på ISK-kontot eller i fonden beslutar sig för att sätta in pengar i form av giftorättsgods på dessa konton och i fonden, kan en sammanblandning ske mellan giftorättsgods och enskild egendom som i värsta fall blir problematisk. Om detta sker upprepade gånger, kan det bli svårt att visa på vad som är enskild egendom och vad som har satts in som giftorättsgods. I vissa fall kan det till slut bli komplicerat att följa transaktionerna, och då kommer alla pengar som finns där att betraktas som giftorättsgods. Så länge detta inte sker ska det inte vara några undantag från ert äktenskapsförord som beskriver att pengarna ska utgöra enskild egendom.Hoppas att du fick svar på din fråga, och om mitt svar väcker ytterligare funderingar är du mer än välkommen att höra av dig till oss på Lawline igen.Med vänliga hälsningar,

Lån till bröstarvinge eller förskott på arv - Vad gäller?

2021-04-19 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Hej,2016 gick min far bort. Vid bouppteckning efter far togs en skuld upp på mig på 50 000 kr som jag lånat av min far 2013. Varken mor el far ville ha tillbaka pengarna då de tyckte jag skulle ha det till bensin och utlägg. Men vid min fars bortgång hade min syster hittat en lapp där jag frågat min far som ett lån på 50 000kr och den togs då upp i bouppteckningen mot min vilja.Inget hände då, då min mor var den som var arvtagare.Nu har vår mor gått bort och vid bouppteckningen kom skulden upp igen. Jag har haft utlägg på bensin under åren våra föräldrar varit sjuka på ca 100 00 kr och jag hävdade då att mor och far ville att de lånade pengarna skulle täcka de 50 000 kr som de egentligen inte ville ha tillbaka. Men min syster hävdar att det är en skuld som skall dras av från arvet.I samma bouppteckningmöte kom ytterligare en skuld på mig upp som min syster hittat i mina föräldrars pärm. Ett lån på 295 000 kr som togs 1994. Ett lån för ett lägenhetsköp. De ville heller inte ha tillbaka de pengarna då de sa att de hjälp oss alla syskon på olika sätt. De har heller aldrig sagt ngt mer om skulden sedan den dagen 1994.I mötet med oss syskon och juristen som sköter bouppteckningen har min syster skickat in skuldebrevet som hon hittat. Nu är den skulden upptagen i bouppteckningen och skall skickas ut till oss tre syskon för granskning.Min fråga är om lånen inte är preskriberade? Och hur går jag till väga för att de inte skall tas upp?Tacksam för råd!
Jacob Björnberg |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,UTREDNINGJag tolkar ditt ärende enligt följande. Båda dina föräldrar avlidna och inom kort ska kvarlåtenskapen efter dem fördelas mellan dig och dina syskon, det vill säga genom ett arvskifte. Såvitt jag förstår har du fått två engångsbelopp av era föräldrar om totalt 345 000 kr. Din syster hävdar att pengarna ska betraktas som en skuld och således "dras av från arvet". Exakt vad som åsyftas med hennes uttalande bereder vissa tolkningssvårigheter, men jag utgår ifrån hon menar att beloppet i fråga ska avräknas från din arvslott. Du undrar därför vad som gäller och om inte lånen borde vara preskriberade vid det här laget. Den lagstiftning som främst behöver beaktas vid besvarandet av dina frågor följer enligt nedan.Ärvdabalken (ÄB).Preskriptionslagen (PreskL).Vad gäller beträffande preskriptionstiden?En fordran preskriberas först tio år efter tillkomsten om inte preskriptionen avbryts dessförinnan (2 § PreskL). Det sistnämnda benämns preskriptionsavbrott, vilket kan ske genom att gäldenären, det vill säga du (gäldenär = den skuldsatte) 1. Utfäster betalning, erlägger ränta eller amortering eller erkänner fordringen på annat sätt gentemot borgenären (borgenär = fordringsägare, alltså dina föräldrar, icke att förväxla med rättsfiguren borgensman, vilken är en garant och således någonting helt annat) 2. Får ett skriftligt krav eller en skriftlig erinran om fordringen från borgenären eller 3. Att borgenären själv väcker talan mot gäldenären eller annars åberopar fordringen gentemot gäldenären vid domstol, hos Kronofogdemyndigheten eller i skiljeförfarande, konkursförfarande eller förhandling om offentligt ackord (5 § PreskL). Av det ovan sagda kan det konstateras att skulden från 1994 torde vara preskriberad, men det förutsätter att denna inte har nämnts någon sedan tillkomsten. Skulle däremot skuldförhållandet ha kommit på tal och diskuterats vid något tillfälle kan slutsatsen bli den motsatta, att preskription inte har inträtt och att fordringen om 295 000 kr fortfarande kan göras gällande i domstol. Ett gjort preskriptionsavbrott innebär att en ny preskriptionstid enligt 2 § börjar löpa från dagen för avbrottet (6 § PreskL). Gällande skulden om 50 000 kr från 2013 kan det fastslås att den fortfarande kan åberopas av dödsboet. Men notera att beloppet ska tillbaka till dödsboet för att sedan ingå i den totala kvarlåtenskapen som sedan ska fördelas mellan er syskon varför din syster har fel när hon säger att beloppet ska "dras av från arvet".Vederlagsfria lån betraktas som gåvor, vad gäller då?Utifrån din ärendebeskrivning och utöver ovanstående kan följande anföras. Du uppger att era föräldrar aldrig hade för avsikt att återkräva dig på de utbetalda pengarna varför dessa istället kan komma att betraktas som gåvor. Mot den bakgrunden behöver ytterligare en aspekt behandlas, vilken följer härnäst. Gåvor till bröstarvingar, det vill säga barn, presumeras (antas, förutsätts) i ärvdabalken utgöra förskott på arv, vilket innebär att om en sådan gåva skulle överlämnas till en bröstarvinge utan några särskilt upptagna villkor ska gåvans värde vid arvskiftet avräknas från mottagarens laglott (6 kap. 1 och 4 §§ och 7 kap. 2 § ÄB). I praktiken görs detta genom att gåvans värde adderas till resten av kvarlåtenskapen efter er mamma innan delningen av arvet sker mellan dig och dina syskon (6 kap. 5 § ÄB). Det ska emellertid noteras att givaren, i det här fallet er mamma, hade möjlighet att föreskriva att pengarna inte skulle vara ett förskott. Det ska likaledes uppmärksammas att gåvor till annan arvinge inte presumeras utgöra förskott på arv. Om så ska ske måste det särskilt anges. Märk väl att det också är gåvans värde vid tidpunkten för mottagandet som gäller varför en eventuell värdestegring, exempelvis ett högre marknadsvärde när arvlåtarens frånfälle inträffar, tillfaller mottagaren. Om inte hela förskottet skulle gå att räkna av från mottagarens, din, arvslott ska avräkning ske så långt det är möjligt och under förutsättning att din mamma inte hade bestämt någonting annat föreligger inte heller någon återbäringsplikt (6 kap. 4 § ÄB). Under förutsättning de utbetalda beloppen anses utgöra gåvor har din syster rätt såtillvida att 345 000 kr ska avräknas från din lott. Däremot handlar det inte om någon skuld i egentlig bemärkelse, utan ett förskott på arv.Avslutande ord och ytterligare rådgivningSammanfattningsvis kan konstateras att svaret på frågan om pengarna ska avräknas från din lott är helt avhängig om dessa utgör sedvanliga lån eller förskott på arv. Du skriver att du har lånat pengar och att skuldebrev finns upprättade. Samtidigt nämner du att avsikten egentligen aldrig var att du skulle behöva reglera skulderna. Exakt hur den förevarande situationen ska tolkas är därmed inte helt enkelt att avgöra. Men min bedömning är att det torde vara mer fördelaktigt för dig att få detta till att det handlar om två stycken lån. Förskottsreglerna i ärvdabalken är nämligen inte tillämpliga när en arvlåtare ger ett lån till en bröstarvinge. I så fall föreligger endast en betalningsskyldighet avseende lånet från 2013 eftersom mycket talar för att det äldre lånet är preskriberat. Och beloppet ska som sagt inte räknas av utan återbäras till dödsboet varför du också indirekt kommer att få del av de pengarna. Det ska dock uppmärksammas att du i grunden är skyldig att betala även den äldre skulden. En skuld dör aldrig, men när preskription har inträtt kan borgenären, det vill säga dödsboet, inte längre med rättsliga medel driva in skulden för det fall gäldenären, du, skulle vägra att göra rätt för dig.Vid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan och då genom några av våra utmärkta betaltjänster eller via vår ordinarie byråverksamhet. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Skype och andra liknande digitala plattformar.Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.Vänligen,