Sålt produkter som jag inte fått betalt för

2020-01-21 i Kronofogdemyndigheten
FRÅGA |Om jag sålt produkter så som Mary Kay, men inte fått betalt. Kan jag då göra en anmälan på detta? Denna människa har nonchalerat mig o varken svarar eller öppnar dörren när man kommer. Har även lånat ut mina balklänningar som kosta mig 3500:- samt en tiara för 500:- har inte fått tillbaka detta heller. Så hur gör jag?
Natasha Fathifard |Hej och välkommen till Lawline med din fråga!Jag beklagar det inträffade och självklart ska jag hjälpa dig!KronofogdenOm vi börjar med försäljningen av produkterna, har ni kommit överens om vilket datum som personen ska betala till dig? I sådana fall räknas dagen efter det bestämda datumet som den dag då betalningen har förfallit till betalning. Om ni inte pratat om något datum, så bör ni börja med att bestämma ett datum. Om personen efter det datumet inte har betalat kan du vända dig till Kronofogden (KFM) och ansöka om betalningsföreläggande.Ansökan om betalningsföreläggande innebär att KFM ålägger personen som är betalningsskyldig enligt lagen om betalningsföreläggande 2 §. Ansökan om detta görs skriftligt och ska innehålla yrkandet – alltså vad du vill ska hända – och grunden till yrkandet. Summan, förfallodagen och parternas personuppgifter ska också finnas med (lagen om betalningsföreläggande 9-11 §§). På KFM:s hemsida finns ytterligare instruktioner och färdiga blanketter för ansökan. Det kostar 300 kronor att ansöka, men den kostnaden kan du begära ersättning för i din ansökan. Du ska i din ansökan alltså kräva hela skulden till dig d.v.s. (lånet+summans ränta) + räntan för dröjsmålet + ansökningsavgiften. Om man inte får betalt med hjälp av KFM kan man i sista hand hamna i domstol, som i en dom slår fast att personen som är betalningsskyldig ska betala tillbaka det till dig.Eventuella brott som kan bli aktuellaJag vet inte riktigt omständigheterna kring händelsen, men betalar hon inte tillbaka kan hon bli skyldig till bedrägeri enligt 9 kap § Brottsbalken. Avseende balklänningarna och tiaran nämner du att det varit ett lån. Lämnar hon dock inte tillbaka kan hon bli skyldig till stöld enligt 8 kap 1 § Brottsbalken. Avslutande rådDu skriver att hon i princip är okontaktbar. Jag skulle rekommendera dig att polisanmäla händelsen och förklara för polisen vad som har hänt. Därefter kommer åklagaren bedöma vilken brottstyp som blir aktuell. Dessutom bör du ansöka om betalningsföreläggande hos Kronofogden avseende Mary Kay produkterna, då det kan ta tid att få pengarna via en rättegång.Återkom gärna vid ytterligare funderingar, annars önskar jag dig lycka till!Med vänlig hälsning,

Får man information ifall någon begärt ut ens dom från tingsrätten?

2020-01-20 i Tryckfrihetsförordningen (TF)
FRÅGA |Får man information ifall någon begärt ut ens dom från tingsrätten? Tänkte om man informeras om att någon begärt ut den oavsett man är dömd eller frikänd?MVH
Natasha Fathifard |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det är en grundläggande rättighet att alla ska ha möjlighet att begära ut allmänna handlingar hos myndigheter (2 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen). Myndigheterna har ingen skyldighet i lag att informera den handlingen berör att handlingarna har lämnats ut. Justitieombudsmannen har i JO 2012/13 s. 4613 konstaterat att det är olämpligt att informera den handlingen berör att handlingen har lämnats ut.Huvudregeln är att man ska ha möjlighet att vara anonym när man begär ut sådana handlingar (2 kap. 14 § 3st tryckfrihetsförordningen). Därför blir man inte informerad om någon annan begärt ens egen dom. Detta gäller oavsett om personen blivit dömd eller frikänd.Jag hoppas du har fått svaret på din fråga! Återkom gärna annars!Med vänlig hälsning,

Gåva till omyndig

2020-01-20 i Gåva
FRÅGA |Jag vill ge bort en tavla till min son och har två frågor gällande gåvobrev.1. Kan jag villkora gåvan med att den blir hans först när jag avlider?2. Ska han, i egenskap av gåvomottagare, underteckna gåvobrevet, trots att han inte är myndig?Tack på förhand!
Jonna Anderberg |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Gåva till omyndigOmyndiga saknar som huvudregel rättshandlingsförmåga, 9 kap. 1 § föräldrabalken. Barn får emellertid vara gåvomottagare under vissa förutsättningar. Fram tills att din son blir myndig är förmyndaren den som förvaltar hans tillgångar och företräder honom i angelägenheter som rör tillgångarna, 12 kap. 1 § FB. Förmyndaren är den förälder som har vårdnaden av barnet, 10 kap. 2 § FB. Ett omyndigt barn kan motta gåva under förutsättning att barnet har de psykiska egenskaper som krävs för att förstå gåvans innebörd. Om gåvan medför förpliktelser för barnet, exempelvis vid fall av gåva av fastighet eller aktier, krävs att en god man utses som kan företräda barnet och ta emot gåvan för barnets räkning, 10 kap. 3 § FB. Är det fråga om gåva av fast egendom krävs utöver detta överförmyndarens samtycke, 13 kap. 10 § FB. Om tavlan inte är någon extraordinär gåva som medför förpliktelser för barnet, torde inte en god man behöva utses. Ett gåvobrev som uppfyller formkraven och överlämnas till gåvomottagaren räcker alltså i sådana fall för att ge tavlan i form av gåva till din son, 1 § gåvolagen. Din son ska alltså underteckna gåvobrevet i egenskap av gåvomottagare. Adkvisitiva arvsavtalDet förefaller dock problematiskt att villkora gåvan på så sätt att den görs gällande först vid din död. Sådana här avtal kallas adkvisitiva arvsavtal och är ogiltiga, 17 kap. 3 § ärvdabalken. Om din vilja är att din son ska få del av tavlan först vid din död krävs istället att detta sker genom ett testamentsförordnande för att det ska vara rättsligt giltigt. För det fall din son är den enda legala arvingen, krävs emellertid inget testamentsförordnande, eftersom tavlan då tillfaller honom enligt den legala arvsordningen vid din död, 2 kap. 1 § ÄB. Hoppas att du fick svar på din fråga!Vänligen,

Kan jag adoptera min sambos barn?

2020-01-20 i Adoption
FRÅGA |Adoption.Hej. Är sambo sedan 29 år med min fästmö. Vi har ett gemensamt barn, 20 år, och ett barn 30 år som min sambo hade när vi träffades. Vi hade gärna sett att hennes barn hade adopterats av mig. Han har inga problem med det eftersom han har ingen kontakt med sin biologiska far alls sedan många år tillbaka.Så det var jag som var hans "pappa" i princip från han var 3 år. Han vill inte heller ha någon kontakt med sin far.Vad krävs för denna adoption. Måste jag och min sambo gifta oss? Om inte, kan jag adoptera honom så att jag och min sambo " delar" på honom? Läste någonstans att om jag adopterar honom så blir min sambo " av" med honom. Man kunde inte göra " halva " adoptioner. Är detta sant? I så fall löses det genom att jag och min sambo gifter oss? Då får vi göra det.Vi vill ju att bägge barnen är lika när det gäller allt. Speciellt när det kommer till arvet från oss. Hennes barn är införstådd med att han förlorar all rätt till sin biologiska far.Mvh
Jonna Johansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om adoption finns stadgade i föräldrabalken (FB). Kan man adoptera en vuxen person?När den person man vill adoptera är över 18 år är det fråga om en vuxenadoption. Den som fyllt 18 år får endast adopteras om det finns särskild anledning till en adoption med hänsyn till det personliga förhållandet som den sökande och den som sökande vill adoptera har. Adoptionen måste även i övrigt anses lämplig. Man tar särskild hänsyn till om sökanden har uppfostrat den som sökande vill uppfostra eller om adoptionen annars kan avse att bekräfta en relation som ett barn och en förälder har (4 kap. 4 § FB). Vem kan adoptera?Huvudregeln är att makar och sambor endast får adoptera gemensamt, och de måste fyllt 18 år. En make eller en sambo kan dock adoptera sin makes eller sambos barn om samtycke finns från maken/sambon samt den som sökanden vill adoptera (4 kap. 6 § FB). Vad händer om jag adopterar min sambos barn?Vanligtvis innebär en adoption att barnets band till sin biologiska förälder ersätts till adoptantens. Det innebär att barnet exempelvis får arvsrätt från sina adoptivföräldrar istället för sina biologiska föräldrar (4 kap. 21 § FB). Din sambo förlorar inte vårdnad eller liknande om sitt barn om du adopterar honom. Det är samma reglering som gäller både för makar och sambor, så om ni är gifta eller sambor spelar ingen roll i detta avseendet. Du som sambo kan adoptera din sambos barn med båda deras samtycke. Du "ersätter" i så fall barnets biologiska pappa, men barnets mamma, din sambo, förblir mamma även juridiskt. Din sambo blir alltså inte av med sitt barn, utan ni båda kommer att ses som barnets föräldrar om adoptionen går igenom. När en sambo adopterar sin sambos barn ses barnet istället som parets gemensamma barn. Hur genomför man en adoption?Den som vill adoptera ska ansöka om detta till tingsrätten på den ort som den som sökande vill adoptera har sin hemvist. Rätten har sedan ett ansvar att utreda och se om adoptionen är lämplig (4 kap. 11-13 § FB).Jag hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Hur kan man sälja en fastighet utan en dödsbodelägares samtycke?

2020-01-20 i Arvsskifte
FRÅGA |Hej Jag har några frågor som gäller fastighet i dödsbo som jag vill vara helt säker på inför arvsskiftet Fastighet 1 - I dödsboet finns 9 dödsbodelägare och två fastigheter som ska säljas. Fastigheterna är värderade och klara för försäljning och det finns intressenter. - Problemet är att jag har fått klart fullmakter för 8 stycken av dödsbodelägarna men den 9:e har psykiska problem och jag har sökt honom i ca 4 månader både via post, rekommenderat brev, telefon och hembesök för att få en underskrift men jag får inte tag i honom. Jag har kontaktat hans bror för att få hjälp men han har inte heller kommit någon vart. - Kan jag på något sätt sälja fastigheterna genom mäklaren utan hans fullmakt? Fastighet 2 - Dödsbodelägare är 3 myndiga barn med en tidigare hustru de bor alla på annan ort och en nuvarande hustru/änka. Den tidigare hustrun (de skildes för ca 15år sedan) bor kvar i huset som den avlidna äger till 50% men han har inte betalt något på huset de senaste åren vad man vet. Mannen som avled har ca 300 000kr i skulder som inte täcks av dödsboets banktillgångar så han skulle behöva ha ut sina 50% från huset. - Hur går man tillväga för att få ut dessa tillgångar? Kommer hans söner att gå helt lottlösa ur detta?
Pegah Fazli |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Fråga 1: Försäljning av fastigheten kräver total enighet Rörande dödsboets förvaltning, dvs alla åtgärder som leder till dödsboets avveckling, så sker denna gemensamt med alla dödsbodelägarna (18 kap. 1 § ärvdabalken). Innebörden av detta är att varje åtgärd rörande dödsboet kräver alla dödsbodelägarnas samtycke. Ett undantag till detta är om det handlar om brådskande åtgärder som inte utan risk kan uppskjutas. Ett exempel på detta kan vara en hyra som snart kommer att förfalla till betalning eller en vattenskada som måste åtgärdas för att inte förvärras. Det måste således handla om åtgärder som är nödvändiga för att rädda värden i boet. Att sälja en fastighet enbart för att det är det mest fördelaktiga sättet att sedan kunna fördela pengarna till dödsbodelägarna vid arvskiftet är alltså inte tillräckligt, utan det krävs för det första att det är brådskande och för det andra att värden riskerar att gå förlorade. Att man har en potentiell köpare som är redo att köpa fastigheten räknas i normalfallet inte. Boutredningsman kan av rätten få sälja fastighet trots oenighet Om en av dödsbodelägarna har psykiska problem och inte går att nå får man ansöka om boutredningsman hos tingsrätten. Denna ansökan kan göras av en dödsbodelägare (19 kap. 1 § ärvdabalken). En boutredningsman har vissa befogenheter att vidta åtgärder rörande dödsboets förvaltning, och i fråga om försäljning av fastigheter kan en boutredningsman i avsaknad av alla dödsbodelägarnas samtycke välja att begära hos en tingsrätt att fastigheten ska säljas (19 kap. 13 § ärvdabalken). Vad som krävs för att rätten ska medge tillstånd har berörts i ett antal rättsfall. Det krävs numera relativt starka skäl, exempelvis i form av att dödsboet måste frigöra medel för att betala av skulder (se NJA 2009 s. 90). Enligt ett hovrättsavgörande är omständigheten att ingen av dödsbodelägarna använder fastigheten som bostad och att oenigheten mellan dessa pågått under en lång tid efter dödsfallet, något som talar för att tillstånd till försäljning ska ges. Skulle rätten inte medge en försäljning av fastigheten återstår det för boutredningsman att skifta arvet på så sätt att alla dödsbodelägarna blir delägare till fastigheten (23 kap. 3 § ärvdabalken). Dödsbodelägarna kan i sådana fall genom samäganderättslagens 6 § ansöka hos rätten om att fastigheten ska auktioneras ut, alternativt klyvas enligt 7 §. Du kan alltså enbart sälja fastigheten utan alla dödsbodelägares samtycke om du är boutredningsman och har rättens tillstånd. Fråga 2:Samäganderättslagen reglerar det gemensamma ägandetEtt dödsbo ska förvaltas av dödsbodelägarna med mål om att boet till slut ska avvecklas, som nämnt ovan. Med detta menas att skulder ska betalas och att boet på övriga sätt ska förberedas inför skiftet (18 kap. 1 § ärvdabalken).Om det inte finns något avtal mellan den fd hustrun och den avlidne är det samäganderättslagen som reglerar deras gemensamma ägande. Eftersom exmaken i det här fallet har dött, är det dödsboet som äger 50 % av fastigheten. Dödsboet består i sin tur av de tre sönerna. Skulderna måste betalasEftersom dödsboförvaltningen, som står under sönernas ansvar, ska verka för att dödsboets skulder bland annat ska betalas, innebär det att i det fall medel inte finns för betalning av skulderna återstår det att sälja egendom. Fastigheten kan därmed komma att behöva säljas, vilket kan ske genom att dödsbodelägarna ansöker om att fastigheten ska säljas på offentlig auktion i enlighet med 6 § samäganderättslagen.Skulle de inte göra detta, och därmed inte betala av skulderna, kan de inte skifta boet. Ett eventuellt skifte trots detta kommer att gå åter (21 kap. 4 § ärvdabalken). Borgenärerna (de som den avlidne är skyldig pengar) har också möjlighet att i vissa fall ansöka om boutredningsman, om deras rätt kan anses vara i fara. De behöver då bara visa på att det finns en risk att de inte kommer få betalt ut dödsboet, exempelvis för att dödsbodelägarna motsätter sig betalning eller för att de inte är villiga att försöka få fram pengarna. En tillsatt boutredningsman skulle då kunna vända sig till rätten för tillstånd att påkalla försäljning av fastigheten på offentlig auktion, med hänvisning till att det behövs för att skulderna ska kunna betalas i enlighet med vad som sagts ovan. Huruvida sönerna kommer gå helt lottlösa ur detta beror på om det finns några tillgångar kvar efter det att skulderna betalats. Har du några följdfrågor eller funderingar, alternativt vill komma i kontakt med vår juristbyrå, får du gärna höra av dig till pegah.fazli@lawline.se! Vänligen,

Möjlighet att få ersättning för skada efter operation av halsen.

2020-01-20 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej. Jag gjorde en matstrupsvidgning i november 2018 o då kom dom åt mina stämband så nu har jag ingen röst sen dess har jag rätt o få ersättning för detta mvh
Claudio van der Touw |Hej! Tack för att du vänt dig till Lawline med din fråga! Du vill veta huruvida du har rätt till någon ersättning efter att ha skadats under en operation. Vad säger lagen? Om man är patient vid sjukvård som utövas i Sverige omfattas man av patientskadelagen (PSkL). Enligt 6 § PSkL ska patientskadeersättning lämnas för personskada på en patient (t.ex efter en operation) om det föreligger övervägande sannolikhet för att skadan orsakats av själva ingreppet och skadan kunnat undvikas eller om det fanns ett alternativt förfarande som var mindre riskabelt. Av 7 § PSkL framgår vidare att ersättning inte lämnas om skadan är en följd av nödvändigt behandling som om den inte utförts skulle ha lett till livshotande problem eller invaliditet. Patientskadeersättning lämnas av vårdgivaren (som är försäkrad mot patientskador) Detta framgår av 12-13 §§ PSkL. Bedömningen i ditt fall Eftersom det inte i din fråga framgår några detaljer som hur och varför skadan uppstod kan jag inte med säkerhet uttala mig om dina möjligheter att få ut någon ersättning. Kort sagt kan sägas att det hänger mycket på hur skadan uppstod och vilka omständigheter som lett fram till att skadan uppstod. Du bör alltså i första hand vända dig till vårdgivaren som har ansvar att betala ut ersättningen med ditt krav. Om de vägrar gå dig till mötes rekommenderar jag att du går vidare till en yrkesverksam jurist och ber honom eller henne om fortsatta råd om hur du kan ta ärendet vidare. Jag hoppas att du med detta fått svar på din fråga! Om du skulle ha några ytterligare funderingar är du varmt välkommen att återkomma med dessa. Med vänlig hälsning,

Bodelning och samäganderätt av bostad

2020-01-20 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Hej!Jag och min sambo har separerat efter åtta år tillsammans, vi har köpt ett hus tillsammans sommaren -16.Vi är nu inte överens om hur vi ska gå tillväga, jag har råd att lösa ut honom, han har inte råd att lösa ut mig vilket gör att han vill sälja, och jag vill såklart ta över huset själv och absolut inte sälja.Vi äger 50% var, med varsitt lån, och har även tagit in mäklare för att få huset värderat, jag har erbjudit honom strax över marknadspris men han vägrar.Hur går vi tillväga?
Jonna Anderberg |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!SambolagenSambolagen reglerar rättigheter och skyldigheter sambor inbördes, för det fall sambor ej avtalat om annat, 9 § SamboL. Rättigheter vid upphörande av samboförhållandenVid upphörande av ett samboförhållande genom separation, har varje sambo rätt att begära bodelning. Bodelning görs med utgångspunkt i egendomsförhållandena den dag då samboförhållandet upphörde. I bodelningen ska sambornas gemensamma bostad och bohag ingå, så kallad samboegendom, 2, 3 och 8 §§ SamboL. Med ledning av de andelar som beräknas genom bodelningen ska samboegendomen sedan fördelas mellan samborna på lotter. Den sambo som bäst behöver bostaden eller bohaget har rätt att få detta i avräkning på sin lott, vilket i praktiken innebär att sambon har rätt att köpa ut den andre. En förutsättning för ett sådant övertagande är dock att det även med hänsyn till omständigheterna i övrigt kan anses skäligt. Det torde exempelvis vara oskäligt för den ena sambon att överta en gemensam bostad då denna gemensamma bostad utgör den enda samboegendom som den andra sambon äger. Vid avgörandet av vem som anses "bäst behövande" i frågor om övertagande av bostad, har barn haft en avgörande betydelse. Om du exempelvis har ensam vårdnad av ditt barn som bor tillsammans med dig i den gemensamma bostaden, då talar detta starkt för din rätt att få bostaden i avräkning på din lott. Vidare förutsätter ett övertagande att du i sådana fall övertar din sambos lån (vilket kräver godkännande från långivaren), 16 § SamboL. För det fall bodelning inte sker Om ni gemensamt väljer att inte bodela eller om ingen av er åberopar er rätt att begära bodelning vid samboförhållandets upphörande, då reglerar samäganderättslagen äganderättsförhållandena delägarna sinsemellan. Vid samäganderätt av bostad är huvudregeln att var och en av delägarna kan ansöka hos rätten om att egendomen ska säljas, under förutsättning att delägarna inte avtalat om annat, 6 § SamägL. I detta fall skulle alltså din före detta sambo kunna åberopa 6 § SamägL för att få bostaden såld och då får du ut din andel om 50% av fastighetens värde. I detta fall blir alltså ett övertagande av bostaden inte aktuellt. Hoppas att du fick svar på din fråga! Annars är du varmt välkommen att höra av dig till oss på Lawline igen!Vänligen,

Vilka ska kallas till en bouppteckningsförrättning?

2020-01-20 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Hej!Min far avled i december med hans fru, tillika min mor, är efterlevande. Jag hade en bror som avled för åtta år sedan. Hans maka och deras barn lever fortfarande. Min far har också en bror i livet.Ska någon av dessa personer kallas till bouppteckningsförrättningen?
Mellin Sahin |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Rättsregler om bouppteckning återfinns i 20 kap. ärvdabalken (ÄB). En bouppteckningsförrättning ska som huvudregel förrättas senast tre månader efter dödsfallet (20 kap. 1 § ÄB).Samtliga dödsbodelägare ska kallas till en bouppteckningsförrättning (20 kap. 2 § första stycket ÄB). En dödsbodelägare kan till exempel vara en efterlevande make eller sambo, legal arvinge eller en universell testamentstagare (18 kap. 1 § ÄB). Att vara dödsbodelägare innebär att man har rätt till arv från det aktuella dödsboet. En efterlevande make eller sambo ska emellertid alltid kallas till en bouppteckningsförrättning, oavsett om denne är dödsbodelägare eller inte (20 kap. 2 § första stycket ÄB). Det här innebär att din fars fru (din mor) som är efterlevande make, ska kallas till förrättningen.Därutöver ska även efterarvingar kallas till bouppteckningsförrättningen (20 kap. 2 § första stycket ÄB). Att vara efterarvinge innebär att man har rätt till arv först när dödsbodelägaren har avlidit. Du och din bror är gemensamma bröstarvingar, vilket innebär att ni har efterarvsrätt på efterlevande makes kvarlåtenskap (2 kap. 1 § första stycket och 3 kap. 2 § ÄB). Du skriver emellertid att din bror har avlidit. Då träder istället din brors avkomlingar (hans barn) i hans ställe, så kallad istadarätt (2 kap. 1 § andra stycket ÄB). Du och din brors barn är således efterarvingar, vilket i sin tur innebär att ni ska bli kallade till bouppteckningsförrättningen.Sammanfattningsvis, ska efterlevande maken (din mor), din brors barn och du kallas till bouppteckningsförrättningen. Bouppteckningen ska förrättas senast tre månader efter dödsfallet.Hoppas att du har fått svar på din fråga, annars är du välkommen att vända dig till oss på Lawline igen!Med vänlig hälsning