Hur gör jag arv enskilt?

2019-11-03 i Testamente
FRÅGA |Hej!Jag undrar om jag måste dela arvet med min make när min mor dör?Jag vill helst inte det. Vill att de går enskilt till mig och att jag sen tecknar ett separat så mina barn ärver efter mig, när det gäller pengar efter min mor!
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Utgångspunkten i svensk rätt är att en makes egendom är giftorättsgods i den mån den inte är enskild egendom (7 kap. 1 § Äktenskapsbalken, ÄktB). Att egendom är giftorättsgods innebär bland annat att egendomen ingår i bodelning vid en skilsmässa mellan dig och din make. Det är dock möjligt att göra egendom till enskild. I ert fall kan du och din make antingen avtala om det genom att skriva ett äktenskapsförord. I ett äktenskapsförord kan ni gemensamt bestämma att viss eller all egendom inte ska utgöra giftorättsgods. Ett annat alternativ är att din mor i testamente till dig skriver att det du ärver efter henne ska utgöra din enskilda egendom. Egendom som du erhållit genom arv eller testamente är din enskilda om arvsgivaren (din mor) skriver in sådant villkor i testamente. Är egendomen din enskilda ingår den inte i t.ex. en bodelning och du kan fritt testamentera den vidare till dina barn.Vänligen,

Gäller klausul om beslagsförbud i norskt testamente även i Sverige?

2019-11-03 i Testamente
FRÅGA |Hej !Håller på att upprätta testamente med frugan. Vi bor i Norge så använder en norsk advokat. Två vuxna barn som bor i Sv. Har fått med en klausul om beslagsförbud då den ene har problem med fogden. Min fråga är gäller den delen även i Sverige?Vi har tillgångar i båda länderna.
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningMin utgångspunkt är att du och din fru är svenska medborgare, dock boende i Norge. Internationella arvsregler regleras av den s.k. successionsförordningen (EU-förordning 650/2012). Vissa kompletterande bestämmelser finns i lag (2015:147) om arv i internationella situationer. Enligt successionsförordningen ska lagen i den stat där den avlidne hade sin hemvist vid sin död tillämpas på arvet i dess helhet (art 21 successionsförordningen). Däremot kan en person, trots hemvist i annat land, välja att lagen i den stat där vederbörande är medborgare istället ska styra rätten till arv. Lagvalet ska uttryckligen anges i testamentet (art 22 successionsförordningen). Successionsförordningen har bestämmelser om vilket lands lag som ska tillämpas vid arv, däremot kommer eventuell utmätning av arv att regleras enligt nationell lag.Den lag som reglerar vad som får utmätas samt eventuella undantag från utmätning är utsökningsbalken (UB). Genom utmätning får tas i anspråk egendom som inte är undantagen på grund av utsökningsbalken eller särskild föreskrift (4 kap. 2 § första stycket UB). Undantaget från utmätning är egendom som enligt testamente har ett överlåtelseförbud. Egendom med överlåtelseförbud får inte heller utmätas (5 kap. 5 § första stycket UB). Om ni i testamentet uppger att viss egendom inte får överlåtas, innebär det därmed att egendomen inte heller får utmätas. Av förklarliga skäl är det möjligt att stadga ett överlåtelseförbud för saker, viss egendom. Däremot blir det svårt att införa ett överlåtelseförbud för t.ex. pengar (då själva syftet med pengarna torde vara att de ska användas genom att en överlåtelse sker). I svensk rätt finns ingen motsvarighet till sådant "beslagsförbud" som du nämner att är möjligt enligt norsk rätt. Det kan argumenteras för, vid en eventuell tvist med Kronofogdemyndighet, att ett beslagsförbud ska jämställas med ett överlåtelseförbud. Min bedömning är dock att det är långsökt och risken är stor att ett villkor om beslagsförbud inte kommer göra någon skillnad i Sverige och det finns en risk för utmätning. För att egendom efter er inte ska utmätas i Sverige bör ni föra in ett villkor i ert testamente att kvarlåtenskapen ert barn erhåller inte får överlåtas. Ett överlåtelseförbud hindrar även utmätning. Då det inte finns något "beslagsförbud" i svensk rätt finns det en risk att ett sådant villkor inte kommer att hindra utmätning i Sverige.Om ni behöver vidare hjälp eller konsultera en av våra jurister för upprättande av testamente är ni varmt välkomna att återkomma till mig för en offert och vidare kontakt. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Vad gäller vid skilsmässa? Kan andra maken hindra sådan och vad gäller för vinsten vid försäljning av bostaden?

2019-11-01 i Äktenskapsskillnad
FRÅGA |Min väninna är gift dom köpte huset innan giftermålet. Hon står inte på huset elr lagt någon kontant betalning. Men dom har bott o flyttat in gemensamt efter 1 år gifte dom sig utan äktenskapsförord. Hon har två hemmavarande barn o ena fyller 18 snart och den andra är 15. Under sin tid som gifta har dom haft delad ekonomi. Han vill inte skiljas. Vad gäller hur ska hon gå till väga och hon är fast beslutsam. Men undrar om hon kan begära skilsmässa innan försäljning eller kan han vägra. Vad gäller för henne i vinsten av försäljning.
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Som jag tolkar din fråga vill din väninna skilja sig från sin man. Hon undrar om hon kan begära skilsmässa innan försäljningen av den gemensamma bostaden och vad som gäller för henne när det gäller eventuell vinst vid försäljning.Att ansöka om skilsmässaOm makarna är överens om skilsmässan har de rätt till sådan direkt. Skilsmässan ska däremot föregås av en betänketid om båda makarna begär det eller om någon av dem bor varaktigt med eget barn under 16 år som står under den makens vårdnad (5 kap. 1 § Äktenskapsbalken, ÄktB). Om bara en av makarna vill skiljas har den rätt skilsmässa endast efter betänketid (5 kap. 2 § ÄktB). Betänketiden inleds när makarna gemensamt ansöker om äktenskapsskillnad eller när den ena makens yrkande om äktenskapsskillnad delges den andra maken. Har betänketiden löpt under minst sex månader, skall dom på äktenskapsskillnad meddelas om någon av makarna då framställer ett särskilt yrkande om det (5 kap. 3 § ÄktB).I din väninnas fall finns det dels barn under 16 år, dels är det bara hon som vill skiljas, varför skilsmässan ska föregås av betänketid. Betänketiden börjar löpa när hennes man delges hennes ansökan om skilsmässa. På Sveriges domstolar finns blanketter för att ansöka om skilsmässa och om hur det fungerar.Vid skilsmässa ska det ske en bodelningNär ett äktenskap upplöses ska makarnas egendom fördelas mellan dem (9 kap. 1 § ÄktB). I bodelningen ska deras giftorättsgods ingå (10 kap. 1 § ÄktB). Det som inte är enskild egendom är giftorättsgods (7 kap. 1 § ÄktB). Enskild egendom uppkommer genom t.ex. äktenskapsförord, gåva med särskilt villkor, testamente med särskilt villkor m.m. (jfr 7 kap. 2 § ÄktB). Bodelningen ska göras med utgångspunkt i egendomsförhållandena den dag då talan om skilsmässa väcktes (9 kap. 2 § ÄktB). Vid bodelning ska först makarnas andelar i boet beräknas och vardera makes skulder ska avräknas från dennes giftorättsgods (11 kap. 1-2 § ÄktB). Det som återstår av giftorättsgodset, efter avdrag för skulderna, ska läggas samman och värdet ska delas dem emellan (11 kap. 3 § ÄktB). Det ska således göras en likadelning, med avdrag för skulder. Som utgångspunkt har man lika stor rätt till en likadelning av giftorättsgodset även om det är den ena av makarna som betalt merparten. Däremot ska det som sagt ske en skuldtäckning, innebärande att desto mer skulder en make har, desto mindre giftorättsgods går vederbörande in med. Undantaget till en likadelning är vid kortare äktenskap (under 5 år, samboende inräknat) då jämkning eventuellt kan aktualiseras.I din väninnas fall finns det enligt uppgift inget äktenskapsförord varför min utgångspunkt är att fastigheten räknas som giftorättsgods. Det innebär för din väninna att hon har rätt till hälften av eventuell vinst, även om det är hennes man som betalt fastigheten. Dock ska det göras avdrag för skulder först.Min rekommendation är att din väninna vänder sig till en jurist som kan hjälpa henne vidare. Skilsmässor har en tendens att bli något infekterade, framförallt när det endast är den ena maken som vill skiljas. En jurist kan företräda din väninna, se till hennes intressen och hjälpa henne upprätta ett förslag till bodelning. Allt detta kan en jurist på Lawlines juristbyrå hjälpa till med. För det fall att din väninna vill komma i kontakt med en av våra jurister är hon varmt välkommen att återkomma till mig för en offert och vidare kontakt. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Behöver man betala skatt vid försäljning av fastighet man fått eller ärvt?

2019-11-01 i Reavinstskatt
FRÅGA |"ArvsfrågaFörskott på arv är reglerat i 6 kap. Ärvdabalken (ÄB), i 6 kap. 1 § ÄB (här) anges en huvudregel att vad en arvlåtare ger sina barn ska anses vara ett förskott på arv. Denna huvudregel kan brytas om din far vid gåvotillfället visar att det inte ska anses vara ett förskott på arv, till exempel med ett skriftligt dokument.Om fastigheten anses vara ett förskott på arv finns ingen skyldighet för dig att betala tillbaka en vinst enligt huvudregeln i 6 kap 4 § ÄB, på samma sätt som i 1 § kan man göra avsteg från huvudregeln. Det man istället gör med ett förskott på arv är att man räknar av på din arvslott. Exempel om fastigheten var vid gåvotillfället värd 50 000 kr och vid din faders död finns 100 000 kr att dela med dina syskon, (Jag räknar som om du har två syskon) kommer följande hända. Man lägger till gåvans värde med egendomen i boet och fördelar ut egendomen. Varje syskonen får då 50 000 kr men efter som du redan fått 50 000 kr i förskottet får du i exemplet ingenting."Så skrev ni i ett svar. Vad betyder detta vid en försäljning? Att man INTE behöver betala skatt för ev vinst, eftersom man ju i praktiken har "köpt ut" kåken från sina syskon för deras delar av densamma? mvh T
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Som jag tolkar din fråga undrar du om man inte behöver betala skatt för eventuell vinst vid försäljning av fastighet som man erhållit i gåva eller genom arv. Gåvor och arv är enligt svensk rätt skattefria (8 kap. 2 § inkomstskattelagen, IL). Däremot följer det av den s.k. kontinuitetsprincipen att den som erhåller en fastighet i gåva/arv träder i gåvogivarens skattemässiga situation (44 kap. 21 § IL). Det innebär att gåvan av fastigheten är skattefri för givaren (till skillnad från om vederbörande hade sålt den), däremot övertar mottagaren givarens ansvar för betalning av skatt den dag fastigheten säljs.Det innebär att om du erhåller en fastighet genom arv eller gåva är du skattskyldig för eventuell vinst som uppkommer vid försäljning i framtiden. Eftersom du trätt i gåvogivarens skattemässiga situation kommer omkostnadsbeloppet som används vid beräkningen av kapitalvinst att vara vad givaren betalde för fastigheten en gång i tiden, ökad med eventuella förbättringsutgifter.Hoppas du fått svar på din fråga!Vänligen,

Bör jag tänka på något speciellt när jag begär annans företag i konkurs?

2019-11-03 i Konkurs
FRÅGA |Jag har en fordran på ett bolag enligt ett domstolsbeslut. Betalplanen som domstolen la upp är inte följd varpå jag har lämnat in det till kronofogden. Dom meddelade mig att dom bara utmäter tillgångar som finns på bankkontot. Jag har fått totalt 4 000:- av 95 000:-Jag ämnar nu sätta det i konkurs. Bolaget har förbrukat mer än halva sitt aktiekapital varpå ägaren numera är personligt ansvarig för alla skulder. Jag antar att jag själv kan ansöka om konkurs utan något ombud. Är det något speciellt jag skall tänka på
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningBestämmelser om konkurs, och förfarandet för att begära någon i konkurs, finns i konkurslagen. En gäldenär som är på obestånd (den betalningsskyldige) ska efter egen eller en borgenärs (den betalningsberättigade) ansökan försättas i konkurs, om inte annat är föreskrivet. Med obestånd avses att gäldenären inte kan rätteligen betala sina skulder och att oförmågan inte är endast tillfällig (1 kap. 2 § konkurslagen). En ansökan om konkurs gör skriftligen hos den tingsrätt där gäldenären bör svara i tvistemål som angår betalningsskyldighet i allmänhet. Ansökan ska vara egenhändigt undertecknad av sökanden eller sökandens ombud (2 kap. 1 § konkurslagen). Laga domstol i tvistemål är i allmänhet rätten i den ort där svaranden har sin hemvist. Då det gäller ett bolag gäller som hemvist den ort där styrelsen har sitt säte eller, om säte för styrelsen inte är bestämt eller styrelse inte finns, där förvaltningen sker (10 kap. 1 § Rättegångsbalken, RB). Vid konkursansökan av en borgenär (vilket du är) ska du vid ansökan lämna uppgifter om dig och gäldenären (namn, person- eller organisationsnummer, postadress, telefonnummer), uppgift om att gäldenären är på obestånd och ska försättas i konkurs samt den fordran och de omständigheter i övrigt på vilka du grundar yrkandet. Du ska i original eller kopia bifoga de handlingar du vill åberopa. Ansökningshandlingen och de bifogade handlingarna ska ges in i två exemplar (2 kap. 4 § konkurslagen). Om en borgenärs fordran fastställts av domstol eller av Kronofogdemyndigheten med stöd av lagen om betalningsföreläggande och handräckning ska det godtas som stöd för behörighet att begära gäldenären i konkurs (2 kap. 6 § konkurslagen). Eftersom din ansökan gäller en juridisk person (aktiebolag) ska ett registreringsbevis, ej äldre än en månad, bifogas ansökan. Ett registreringsbevis beställer du hos Bolagsverket. Du behöver även betala en ansökningsavgift till domstolen om 2.800 kronor. Värt att vara medveten om är att utgångspunkten är att konkurskostnader (arvode och kostnadsersättning till förvaltare, ersättning till staten för tillsyn över förvaltningen m.m.) ska utgå ur konkursboet framför andra skulder som boet ådragit sig (14 kap. 1-2 § konkurslagen). Om domstolen efter att ha hört förvaltaren finner att konkursboets tillgångar inte räcker till betalning av uppkomna och väntade konkurskostnader och andra skulder konkursboet ådragit sig, ska rätten besluta om avskrivning av konkursen (10 kap. 1 § konkurslagen). Om sådan avskrivning sker kan du, som borgenär som ansökt om konkurs, bli betalningsskyldig för konkurskostnader upp till tio procent av rådande prisbasbelopp (f.n. utgör 10 procent av prisbasbeloppet 4.650 kronor).Sammanfattningsvis måste du följa förfarandet enligt ovan och ansöka till rätt tingsrätt, ha med rätt uppgifter om dig och gäldenären, samt skicka in registreringsbevis för gäldenären. Du ska även bifoga den fordran du åberopar i kopia eller original. Det du framförallt bör ha i åtanke är sista stycket enligt ovan; om det inte finns några tillgångar alls och det riskerar att en avskrivning sker; då kan du blir ersättningsskyldig för konkurskostnader upp till 4.650 kronor.För det fall att du inte vill ansöka om konkurs utan ett ombud är du varmt välkommen att återkomma till mig så kan en av våra jurister hjälpa dig med förfarandet. Om så är intressant når du mig på dennis.lavesson@lawline.se för en offert och vidare kontakt.Med vänliga hälsningar,

Ska möblerna ingå i bodelning mellan sambor?

2019-11-03 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Om jag sålt mitt gamla hus jag var100 % ägare av och köper ett nytt där allt bohag som fanns i det nya skall ingå, möbler mm och det står inskrivet i köpekontraktet att möbler mm skall ingå. Om nu i mitt fall så avled min sambo nyligen. Har hennes barn rätt till dessa bohag i bodelning uppgörelse som var med i köpet av nya stället. Vi har inga barn tillsammans. Är det ingen skillnad om jag köpt det tomt och vi sedan köpt möbler...
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningDen lag som reglerar vad som gäller er emellan är sambolagen (SamboL). När ett samboförhållande upphör av annat skäl än att samborna ingår äktenskap med varandra, ska på begäran av någon av samborna samboegendomen fördelas dem emellan genom bodelning. Begäran om bodelning ska ske senast ett år efter att samboförhållandet upphörde. Om samboförhållandet upphör genom att en sambo avlider ska begäran om bodelning framställas senast när bouppteckningen förrättas (8 § SamboL). Om en sambo avlider gäller bestämmelserna om rätt att begära bodelning endast till förmån för den efterlevande sambon (18 § första stycket SamboL). Till samboegendom som ska fördelas i en bodelning räknas sambors gemensamma bostad och bohag, om egendomen förvärvats för gemensam användning (3 § SamboL). Med sambors gemensamma bostad avses t.ex. fast egendom, hyresrätt och bostadsrätt (5 § SamboL). Med det gemensamma bohaget avses möbler, hushållsmaskiner och annat inre lösöre som är avsett för det gemensamma hemmet. Däremot räknas inte sådant som används uteslutande för den ena sambons bruk eller som används huvudsakligen för fritidsändamål (6-7 § SamboL).Vid en bodelning mellan dig och din avlidna sambo ska det enligt ovan ske en bodelning om sådan begärs. Det är endast du som efterlevande sambo som kan begära en bodelning, släktingarna till din sambo har således ingen rätt att begära bodelning. Att rätten att begära bodelning tillfaller dig exklusivt, innebär att det i vissa fall kan vara en fördel att inte begära sådan. Om du har stora tillgångar och din sambo hade mindre, eller inga, tillgångar; då tjänar du på att inte begära bodelning. Om bodelning inte begärs kommer du att behålla allt du äger och det din sambo ägde kommer att tillfalla hennes arvingar.Om du begär en bodelning ska både samboegendomen och den gemensamma bostaden ingå, om egendomen förvärvats för gemensam användning. Det innebär dels att bostaden ska ingå, men även möbler m.m. Lagen gör ingen skillnad på vem som betalt för egendomen eller om pengarna för inköpet kommer från egendom som den ena sambon tidigare ägt själv. Enligt lagkommentarerna till bestämmelsen omfattas vanligen bostad och bohag som förvärvats under sammanlevnaden till sådant som ska ingå i en bodelning. Möblerna har i förevarande fall förvärvats under samboförhållandet, även om de ingått i köpet av bostaden.Sammanfattningsvis ska såväl den gemensamma bostaden som bohaget ingå i en bodelning om det förvärvats för gemensam användning. Normalt sett omfattas såväl bostad som bohag som förvärvats under sammanlevnaden. Utifrån hur du ställt din fråga verkar det som att möbler m.m. ska ingå i en bodelning. Däremot behöver det bara ske en bodelning om du begär sådan. Som efterlevande sambo är det bara du som har rätt att begära bodelning. I vissa fall kan det därför vara en fördel att inte begära bodelning.Då du beställt telefonuppföljning kommer jag att ringa dig i ärendet tisdagen den 5 november, klockan 15.00. Observera att jag ringer från skyddat nummer. Om tiden inte fungerar för dig är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post dessförinnan, så bokar vi en annan tid! Du når mig för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Är det tillåtet med dubbla medborgarskap?

2019-11-01 i Migrationsrätt
FRÅGA |Jag är född i Tjeckoslovakien och emigrerade 1968 till Wien och vidare till Sverige( 1972fick jag Svenskt medborgarskap)Idag med hänsyn till läge i Sverige så önskar jagatt ta Tjeckisk medborgarskap och om så möjligt behålla Svenskt.
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Enligt svensk rätt (jfr lagen om svenskt medborgarskap) finns det inget hinder mot att ha dubbla medborgarskap. En svensk medborgare kan således ansöka om medborgarskap även i ett annat land och behålla sitt svenska medborgarskap. Däremot bör du vara uppmärksam på att vissa andra länder inte tillåter dubbelt medborgarskap.Utifrån svenska regler finns det således inget hinder mot att ansöka om medborgarskap i Tjeckien och behålla det svenska om/när det tjeckiska beviljas. Tyvärr kan jag inte ge besked om hur tjeckisk rätt ser ut och om dubbelt medborgarskap är möjligt enligt den staten.Min rekommendation är att du kontaktar tjeckiska ambassaden i Stockholm som torde ha möjlighet att ge dig svar på huruvida tjeckisk lag godkänner dubbla medborgarskap och hur du går vidare med en ansökan.Vänligen,

Behöver jag oroa mig för att mitt körkort ska återkallas?

2019-11-01 i Trafik och körkort
FRÅGA |HejDet var en bil som jag körde om som bländade mig med sina helljus och höll kvar dom lyserna i ca 3 km.. Jag bromsade försiktigt att "markera" sluta men det gjorde han inte.Jag tröttnade och tog det beslutet att svänga av på en annan väg och ligga bakom honom för att jag inte vill bli bländad. Han kände sig hotad och ringde polisen. Polisen kom ifatt mig och frågade vad som händer. Jag sa precis som det var och han sa bara "ta det lugnt i trafiken och hämnas inte" sen gick han.Fick ingen böter eller något. Jag är dock orolig om han har rapporterat till transportstyrelsen... Jag har en varning på körkortet sen tidigare och måste verkligen "sköta" mig så jag undrar om det finns något att oroa sig för?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Transportstyrelsen kan inte godtyckligt (dvs utan grund) återkalla ditt körkort. Bestämmelser om när körkort kan återkallas finns i 5 kap. 3 § körkortslagen. Av bestämmelserna framkommer att körkort kan återkallas bland annat om körkortshavaren gjort sig skyldig till grov vårdslöshet i trafik, rattfylleri, fortkörning eller brutit mot en regel som är väsentlig ur trafiksäkerhetssynpunkt och inte kan anses som ringa.Som jag tolkar din fråga har du inte fått några böter och du har inte heller delgivits någon misstanke om brott. Transportstyrelsen kan återkalla ditt körkort först om du döms för brott. Ett sådant brott skulle i ditt fall kunna vara om du t.ex. brutit mot trafikförordningens bestämmelser och legat väldigt nära framförvarande bil med risk för olycka. Då du inte blivit dömd för ett brott kan ditt körkort inte heller återkallas.Vänligen,