Vem har upphovsrätten till byggnadsritningar som ligger till grund för bygglov?

2020-05-27 i Immaterialrätt
FRÅGA |Jag har köpt en liten tomt (257m2)med ett färdigt bygglov för ett unikt gathus. Säljaren av tomten var inte inblandad i arkitekt/bygglovsansökan utan det var en annan familj som sedan inte genomförde köpet. Min fråga är om jag har någon skyldighet att betala arkitekten något för upphovsrätten om jag bygger enligt bygglovet( han hävdar detta) och i så fall vad? Jag blir i så fall helt i händerna på honom vad gäller priset. Inga konstruktionsritningar eller övrigt är gjorda. Huset är unikt för denna lilla tomt
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningI 1 § Upphovsrättslagen (URL) framkommer vad som kan skyddas enligt den egentliga upphovsrätten. Lagrummet innehåller exempel på vad som kan skyddas och ska tolkas i en vidsträckt mening. Det mesta kan skyddas upphovsrättsligt. Fotografiska verk, men även andra alster av bildkonst, kan skyddas (1 § första stycket p5 URL). Exempel på andra alster av bildkonst kan vara t.ex. ritningar och målningar.För att upphovsrättsligt skydd ska åtnjutas krävs att verket uppnår verkshöjd. I motiven till upphovsrättslagen beskrivs verkshöjd som att verket ska "höjt sig till en viss grad av självständighet och originalitet" (prop. 1960:17 s. 379). Utöver ett visst mått av självständighet och originalitet ställs även ett krav på individuell särprägel vilket kan sägas innebära att produkten ska ha en så personlig eller säregen prägel att två av varandra oberoende personer inte ska kunna skapa två likadana verk. Som exempel kan anges att Högsta domstolen i NJA 1998 s. 563 ansåg att byggnadsritningar var upphovsrättsligt skyddade. I regel informerar även stadsbyggnadskontoret om att ritningar som finns med bland bygglovshandlingar kan vara upphovsrättsligt skyddade.Sett till praxis innebär det att den ritning som ligger till grund för bygglovet (även om det inte är en konstruktionsritning per se) kan vara upphovsrättsligt skyddad, om ritningen uppnår verkshöjd. Så är troligt, bland annat sett till ditt uttalande att huset är unikt för den lilla tomten. Det upphovsrättsliga skyddet innebär att upphovsrättshavaren har dels en ekonomisk rätt, dels en ideell rätt (2-3 § URL). Den ekonomiska rätten ger upphovsmannen en ensamrätt att framställa exemplar av verket eller att göra det tillgängligt för allmänheten. Den ideella rätten ger upphovsmannen en rätt att anges som upphovsman och rätt att verket inte används i ett sammanhang som är kränkande. Upphovsrätten kan överlåtas genom avtal, innebärande att en upphovsman kan sälja upphovsrätten till någon annan, eller att hen kan ge någon annan rätt att använda materialet mot betalning. Det finns inte lagstadgat hur mycket du ska betala för att använda materialet utan det är upp till dig och upphovsrättshavaren att komma överens om. Kan ni inte komma överens kan du inte använda ritningarna som ligger till grund för bygglovet. Alternativet om ni inte kan komma överens är att själv göra en ny ritning, alternativt anlita en annan arkitekt, och söka nytt bygglov. Givetvis måste den ritning du eller en annan arkitekt vara en annan och inte så lik att det rör sig om en kopia och inkräktar i den andre arkitektens upphovsrätt.Behöver du vidare hjälp av en av våra jurister är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Vilka bevis krävs för att dömas för sexköp?

2020-05-26 i Sexualbrott, 6 kap. BrB
FRÅGA |hej jag är intresserad om sexköp case om den kändis som åkte fast. Låt oss säga att han hade nekat till misstankarna om sexköp. hur starka bevis behöver polisen ha för att man egentligen för att bli fäld. räker det med att han bara kom ut från lägenheten och har ringt det nummret? Polisen har ju inga kammror i själva lägenheten och om han har betalat kontant så finns det ju inga bevis på att en betalning har ägt rum. Kan han säga till exempel. jag svarar inte på frågor till polisen? Polisen: vad gjorde du där? svarar inte på frågor. Polisen: vi vet att det jobbar prostituterade i lägenheten du kom från. X: jag svarar inte på frågor. Vi vill höra din varation. X: jag svarar inte på frågor. Polisen: Du kan väl vara stå för vad du har gjort? X: jag svarar inte på frågor. osv osv. Tjejen i fråga vill bara bli lämnad i fred från Polisen. Räcker det som bevis att han bara kom ut från lägenheten och har ringt numret? som jag har läst är polisens starkaste vapen att folk vill berätta sin historia och erkänner. Polisen får beslag ta telefonen som jag har förstått men inte lösenordet till telefonen. och får bara genom en åklagares tillåtelse att bryta sig in i telefonen. och om bara ex address finns i telefonen i sms form kan det då räcka till åtal och eventuellt en fällande dom? jag förstår att det inte kan vara lätt att svara på. låt oss även säga att X hade använt enbart whatsapp som bara är krypterade samtal och sms . då kan Polisen inte heller använda det som bevisning.
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningI brottmål ligger bevisbördan alltid på åklagaren. Åklagarens bevisbörda innebär att den ska visa att den tilltalade handlat i enlighet med den beskrivning av brottet som åklagaren gör gällande. Bevisningen som krävs för att den tilltalade ska dömas är att det är ställt utom rimligt tvivel att vederbörande gjort sig skyldig till det beskrivna brottet. Utom rimligt tvivel är ett högt ställt krav och innebär att åklagarens bevisning ska vara så entydig att det inte finns några rimliga alternativ till vad som inträffat. Det betyder inte i sig att den tilltalade kan hitta på vilken historia som helst för att hen befunnit sig på platsen; en historia som är osannolik eller som framstår som en efterhandskonstruktion ska inte beaktas då det inte heller utgör rimligt tvivel. Exakt vart gränsen går för vad som är en rimlig eller orimlig berättelse kan tyvärr inte redogöras för, det är något som får bedömas i det enskilda fallet utifrån dess omständigheter.Den som blir förhörd av polis är inte skyldig att medverka eller att svara på några frågor (ungefär så som du beskriver det i din fråga). Den tilltalade har rätt att inte besvara frågor och har ingen skyldighet att heller tala sanning. Vad som sägs i förhör är inte avgörande för eventuell dom, utan det är vad som sägs och bevisas under huvudförhandlingen som läggs till grund för domen. Om den tilltalade säger en sak i polisförhör, och en annan sak under huvudförhandlingen, kan de förhör som hållits åberopas och läsas upp. När någon grips misstänkt för sexköp är det förhållandevis vanligt att vederbörande erkänner på plats och accepterar ett strafföreläggande. Strafföreläggandet utfärdas och består i böter. Det innebär även att den misstänkte inte behöver infinna sig till rättegång; strafföreläggandet "ersätter" rättegången. Om den misstänkte däremot nekar kommer åklagaren att göra en bedömning av huruvida det ska väckas åtal eller ej. I regel väcks det åtal om en misstänkt vägrar att godta ett strafföreläggande. Under huvudförhandlingen kan åklagaren åberopa bevisning; det kan vara t.ex. förhör med polisens spanare, förhör med den som sålt sexuella tjänster, förhör med den tilltalade, SMS-konversationer, bilder, annonser m.m.Svaret på din fråga är kortfattat att det krävs att åklagaren förebringar sådan bevisning att åtalet är ställt utom rimligt tvivel. Det är inte ovanligt att den som säljer sexuella tjänster berättar vad som hänt; det är inget brott att sälja sexuella tjänster. Vanligen föregår tillslag som det du refererar till utifrån spaning. I domar jag läst inför svaret till dig är det t.ex. inte ovanligt att polisen lyssnar utanför dörren efter vad som sker i rummet. Om någon grips på "bar gärning", vilket inte är ovanligt när polisen går in, finns det mycket som talar för att det kan röra sig om köp av sexuella tjänster. Framförallt om det finns stödbevisning i form av SMS och spaning. Det ska inte förglömmas att det inte är bara den tilltalades telefon som kan kontrolleras utan även den som sålt sexuella tjänster. Om den som grips på bar gärning har en förklaring som inte är orimlig, och inte framstår som en efterhandskonstruktion, kan den givetvis skapa det tvivel som är tillräckligt för att åtalet inte ska vara ställt utom rimligt tvivel.Jag noterar att du beställt telefonuppföljning till din fråga. Dessvärre har vi inte möjlighet att ringa upp utländska telefonnummer. Du är dock varmt välkommen att återkomma med ett svenskt nummer jag kan nå dig på så bokar vi in en tid för telefonåterkoppling. För det ändamålet, och för det fall att något är oklart, är du varmt välkommen att återkomma till mig på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Hur mycket ska vi köpa en fastighet av min far för möjlighet att göra avdrag?

2020-05-25 i Kapitalvinstskatt
FRÅGA |Hej!Jag och min sambo ska köpa min fars gård. Där är lån på ca 750 000kr och det överstiger 85% av taxeringsvärdet som är 807 000kr så det går ej som gåva. Vi har tänkt köpa det för 810 000kr för att det inte ska räknas som underpris, detta för att min far skall kunna göra avdrag i deklaration för att slippa vinstskatt. Rätta oss om vi har fel i detta?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningSom jag tolkar din fråga ska du och din sambo köpa din fars gård. Din undran är om ni kan köpa fastigheten för strax över taxeringsvärdet för att din far ska kunna göra avdrag i deklarationen för att slippa vinstskatt.Vinst vid försäljning av fastighet ska beskattas i inkomstslaget kapital (42 kap. 1 § inkomstskattelagen, IL). Kapitalvinsten beräknas som skillnaden mellan ersättningen för den avyttrade tillgången minskad med utgifterna för avyttringen och omkostnadsbeloppet (44 kap. 13 § IL). I din fars fall är ersättningen för den avyttrade fastigheten 810.000 kronor, då det är vad ni köper den för. Omkostnadsbeloppet är anskaffningsutgiften (vad din far ursprungligen köpte fastigheten för) ökad med förbättringsutgifter (44 kap. 14 § IL). Med förbättringsutgifter kan avses t.ex. tillbyggnader som skett och omfattande renoveringar (jfr 45 kap. 11-15 § IL). Din far kan göra avdrag för hela utgiften om han byggt nytt, byggt till eller byggt om och ändrat planlösningen i bostaden. Avdrag kan också göras för inköp av utrustning som inte funnits i bostaden tidigare (t.ex. installation av tvättmaskin om det inte tidigare fanns sådan). Även reparationer och underhåll kan göras avdrag för (t.ex. att måla om väggarna eller byta ut köksluckor). Utgifter för reparationer och underhåll får bara dras av om din far haft dem under säljåret eller de fem föregående åren. Avdrag får ske för de beskattningsår då utgifterna sammanlagt uppgått till minst 5.000 kronor.Skatten på kapitalvinster är som huvudregel 30% (65 kap. 7 § IL). När det gäller kapitalvinst för försäljning av privatbostad görs en kvotering och endast 22/30 tas upp till beskattning vilket i praktiken innebär en skatt om 22% (45 kap. 33 § IL).I ert fall förstår jag det som att taxeringsvärdet är 807.000 kronor och att ni planerar att köpa fastigheten för 810.000 kronor. Då summan överstiger taxeringsvärdet kommer det inte att räknas som en gåva, utan din far blir tvungen att betala reavinstskatt om det görs en vinst. Om man har gjort t.ex. renoveringar kan han då det räknas som en försäljning göra avdrag (till skillnad från om överlåtelsen varit genom gåva). Avgörande i kapitalvinstberäkningen är som synes efter redogörelsen ovan, beroende av omkostnadsbeloppet och eventuella renoveringar. För att få fram omkostnadsbeloppet måste din far ta fram hur mycket han köpte fastigheten för samt även eventuella renoveringar. Själva lånet som belastar fastigheten beaktas inte i kapitalvinstberäkningen. Om din far exempelvis köpte fastigheten för 300.000 kronor och nu säljer den för 810.000 kronor har han gjort en vinst om 510.000 kronor (om det inte finns avdrag för renoveringar m.m.), som ska beskattas med 22% (112.200 kronor).Om något är oklart eller du behöver vidare hjälp av en av våra jurister är du varmt välkommen att återkomma till mig för en offert och vidare kontakt. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Kan vi säga upp ett lån till direkt betalning eller kraftigt höja räntan för att gäldenären inte betalar?

2020-05-22 i Fordringar
FRÅGA |Vi är ett fastighetsföretag som har en hyresgäst som fått ett lån av oss för drygt ett år sedan. Dom är sena med räntebetalningen, drygt 4 månader, och dessutom har dom inte lämnat den företagsinteckning som anges i skuldebrevet ska utgöra säkerhet för låneskuld samt räntor. Så det är två problem. Räntan avser vi att kräva in via ett betalningsföreläggande. Ang företagsinteckningen, så har vi efterfrågat den men hyresgästen återkom då med förslaget at vi skulle få en färdigifylld och påskriven ansökan som vi själva kunde avgöra om/när vi ville skicka in, då den kostar och hyresgästen har svåra likviditetsproblem, och alltså helst ville undvika kostnaderna för. Kreativt och vi nöjde oss med en sådan lösning då vi ansåg vi hade kontrollen. Vi fick inte någon ifylld ansökan trots påstötningar. Nu har hyresgästen avflyttat men vi är ej överens om uppsägningstiden och har en tvist om den (som inte berör denna fråga). Vi har därför begärt att få företagsinteckningen i enlighet med låneavtalet sedan drygt en månad men har inte fått den.Hyresgästen/låntagaren har ej uppfyllt en viktig förutsättning för att överhuvudtaget få lånet. Vi godkände att ej få en företagsinteckning vid ett tillfälle, men motprestationen uppfylldes inte under flera månader, varför vi anser att den inte trätt i kraft och att det ursprungliga låneavtalet gäller. Har vi stöd för det? Kan vi säga upp det till omgående återbetalning? Om inte kan vi ändra villkoren, typ höja räntan kraftigt?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningSom jag tolkar din fråga undrar du över två saker i den situation ni befinner er i; (1) om ni kan säga upp lånet omgående till betalning för att ni anser att motparten inte uppfyllt sitt åtagande och (2) om ni annars kan ändra villkoren genom att t.ex. höja räntan kraftigt.Utgångspunkten enligt svensk avtalsrätt är att avtal ska hållas. Att ens motpart gör sig skyldig till någon form av avtalsbrott innebär inte per automatik att man själv har rätt att begå ett sådant. För att ni ska ha möjlighet att säga upp lånet till omgående betalning krävs att ni avtalat därom. Om det av avtalet er emellan framgår att ni kan säger upp lånet vid väsentligt avtalsbrott eller för det fall att betalningar missköts, ställd säkerhet förlorar värde osv. kan så ske. Om ni inte avtalat därom är utgångspunkten att ni inte heller kan säga upp lånet i förtid. Vad gäller det som skulle ställts som säkerhet (företagsinteckningen) skulle ni i princip begärt att få in den innan utbetalningen av lånet. För att avgöra om det finns avtalat om möjligheten att säga upp lånet krävs att ert avtal gås igenom. För det ändamålet rekommenderar jag att ni anlitar en jurist.Angående att kraftigt höja räntan är även det något ni måste avtalat om. Ni kan tyvärr inte ensidigt välja att höja räntan utan att ni är överens om det. Den ränta som gäller är den ni avtalat om. Ni har dock möjlighet att ta ut dröjsmålsränta för det som inte betalts. Har ni inte avtalat om dröjsmålsränta specifikt gäller räntelagens bestämmelser. I sådana fall ska dröjsmålsräntan uppgå till åtta procent högre än Riksbankens gällande referensränta. När den gällande referensräntan är 0% innebär det en dröjsmålsränta om 8% (jfr 6 § räntelagen).Sammanfattningsvis kan ni som utgångspunkt varken säga upp lånet till betalning eller ensidigt besluta om en höjning av räntan. Det som styr är vad som avtalats er emellan. Om ni önskar hjälp av en av våra jurister att gå igenom det avtal ni har med gäldenären är ni varmt välkomna till mig för en offert och vidare kontakt. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Vem har upphovsrätten till en intervju?

2020-05-27 i Immaterialrätt
FRÅGA |En person, ej journalist, var nyfiken på en period i mitt liv. Hon intrvjuade mig (och några fler) över en kopp kaffe och spelade in samtalet vilket jag (vi) hade sagt ja till. Efter ett tag, publicerade hon min berättelse, ordagrant, i en stor svensk tidning. Jag ville korrigera något innan publiceringen, men hon acceoterade inte mina ändringar. Nu kommer hon skriva en bok. Hon citerar mig ( och några fler) ordagrant och godkänner inga förändringar. Jag vill dra mig ur, men hon påstår att hon har rätt att få in hela tidningsartikeln in i boken. Hon påstår att hon har kontrakt med bokförlaget och boken är hennes. Vi har inte skrivit något kontrakt om överlåtelse, inget kontrakt alls, och hon citerar oss, som sagt, ordagrant. Enligt vad jag har läst på er hemsida, är det jag (vi) som är upphovsägarna och hon har inga rättigheter. Har vi rätt?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningBestämmelser om upphovsrätt finns i lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (upphovsrättslagen, URL). Enligt lagen har den som skapat ett litterärt eller konstnärligt verk upphovsrätt till verket oavsett om det är skönlitterär eller beskrivande framställning i skrift eller tal, datorprogram, musikaliskt eller sceniskt verk, filmverk, fotografiskt verk eller något annat alster av bildkonst, alster av byggnadskonst eller brukskonst, eller verk som har kommit till uttryck på något annat sätt (1 § första stycket URL). Upphovsrätten ger som utgångspunkt upphovsättshavaren en rätt att förfoga över verket genom att framställa exemplar av det och genom att göra det tillgängligt för allmänheten. Det ger även upphovsmannen en rätt att när det tillgängliggörs för allmänheten anges i den omfattning och på det sätt god sed kräver samt ett skydd mot kränkande ändringar (2-3 § URL). Om två eller fler personer har bidragit till verket och bidragen inte går att särskilja från varandra, uppstår en gemensam upphovsrätt (6 § URL). När det handlar om intervjuobjekt är det inte självklart att vederbörande tillerkänns en upphovsrätt. Om det handlar om en intervju, vars resultat i större utsträckning är ett givande och tagande (ett samspel mellan intervjuare och intervjuobjekt) kan det eventuellt argumenteras för en gemensam upphovsrätt. Å min mening är det som utgångspunkt långsökt att intervjuobjektet ska erhålla upphovsrätt till intervjun (ens en gemensam sådan). Likväl som att den som blir avbildad vid en målning inte är att anse som upphovsman; upphovsmannen i det fallet är konstnären som målar av objektet. Har den som intervjuade dig utfört planerings- och utformningsarbetet och ställt frågorna för intervjun, är hen i regel att anse som upphovsman. Om du själv t.ex. hade skrivit ner och lämnat över din historia eller dikterat den kanske det hade kunnat argumenteras för att du skulle ha upphovsrätten.Sammanfattningsvis är min bedömning, utifrån hur du ställt frågan, att det är den som intervjuat dig som har upphovsrätten till intervjun (så är det vanligtvis, det är endast i undantagsfall det kan argumenteras för något annat). Att personen som intervjuade dig inte var/är journalist är egalt, det är själv arbetet hen utförde genom intervjun och som har gett ett resultat som är upphovsrättsligt skyddat.Om något är oklart är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Kan vi anmäla hyresvärden för bedrägeri vid tvist om vad som ska repareras i lägenhet och till vilken kostnad?

2020-05-25 i Fordringar
FRÅGA |Min dotter har i ca två år hyrt en lägenhet i andra hand. Direkt efter avflyttning fotograferade hyresvärden skador i lägenheten som denne inte ansåg vara normalt slitage. Hyresvärden/lägenhetsinnehavaren sammanfattar i text att lägenheten är totalförstörd och kommer att behålla hela depositionsavgiften på 15.000 kronor samt begära ytterligare ersättning. Min dotter har med sakkunnig gått igenom det ägaren kräver ersättning för och kommit fram till ett värde om 1.489. Värdens krav varierar mellan 15.000-70.000 kronor. Hyresvärden har meddelat att hen inte kommer att betala tillbaka något av depositionsavgiften på 15.000 kronor och kommer att skicka ytterligare en faktura som, om min dotter inte betalar, kommer att skickas till Kronofogden och eventuellt även ta saken vidare till domstol. Vi anser att detta är någon form av bedrägeri, hur gör vi nu? Kan vi anmäla hyresvärden för bedrägeri eller försök till sådant? Blir det dyrt för min dotter eller står polis och åklagare för kostnaderna om det nu är ett allmänt mål? Hur får vi bäst tillbaka eller skyddar depositionen?Min andra fråga avser att hyresvärden strax innan min dotter skulle flytta ut från lägenheten ville visa lägenheten. Därför frågade värden min dotter om det var ok för henne att göra en förvisning, vilket min dotter sa ja till. Hyresvärden ville gärna inför den extra förvisningen tvätta fönstren så det skulle se rent och fint ut. Min dotter sa ja till det och lovade att hen skulle få släppa in en person för att putsa fönster. Detta skedde, men det visade sig att hyresvärden hade en ytterligare objuden person med sig. Dessa två personer började under besöket att gå igenom lådor, skåp och garderober samt plockade med min dotters personliga tillhörigheter. Hyresvärden med sällskap började sedan fotografera i lägenheten. Min dotter vill därför hyresvärden/lägenhetsinnehavaren för hemfridsbrott eller liknande. Kan jag anmäla det som brott hos polisen och kommer det att kosta mig en massa pengar eller är det ingen kostnad för mig om det faller inom allmänt åtal?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningDå du ställt två frågor kommer jag att besvara dessa varför sig nedan, under separata rubriker. Du har i din fråga på vissa ställen skrivit "hyresvärden", på andra "ägaren" eller "lägenhetsinnehavaren". Jag använder i mitt svar genomgående begreppet "hyresvärden" och menar då den person din dotter har en tvist med.Tvist om deposition m.m. är sannolikt en civilrättslig sådan och inte straffrättsligNär det gäller frågan om hur mycket din dotter är skyldig att betala sin hyresvärd är detta sannolikt att bedöma som en civilrättslig tvist. Att tvisten är civilrättslig innebär att hyresvärden kan sända en faktura till din dotter. Om hon bestrider den kan hyresvärden i slutändan begära att domstol avgör huruvida din dotter ska betala eller ej samt till vilken summa.Om din dotter anser att hon har rätt att få tillbaka de 15.000 kronorna hon betalt i deposition är även det en civilrättslig tvist. För att begära in denna bör hon göra på liknande sätt; dvs sända ett krav om att hyresvärden är skyldig henne 15.000 kronor för ej återbetald deposition. Vägrar hyresvärden att betala är i slutändan lösningen att gå till domstol och begära att domstolen avgör om hyresvärden är skyldig att betala tillbaka eller ej.För att bedrägeri ska aktualiseras krävs att man genom vilseledande förmår någon till handling eller underlåtenhet och att det innebär vinning för gärningsmannen och skada för den vilseledde (jfr 9 kap. 1 § brottsbalken). Dessutom krävs att gärningsmannen haft uppsåt. I ert fall föreligger det å min mening inte tillräckligt för att bedrägeri (eller försök till sådant) ska vara aktuellt. Det rör sig om en civilrättslig tvist. Det är inte bedrägeri att ha skilda åsikter om hur mycket det som ska ersättas kostar. Med det sagt så kan ni alltid vända er till polisen och göra en polisanmälan om bedrägeri. Mest troligt, efter de förutsättningar du informerat om, kommer polisen att ta emot anmälan men att lägga ner den då det rör sig om en civilrättslig tvist. Bedrägeri faller under allmänt åtal och det kostar inget att göra polisanmälan.Hemfridsbrott och stöld kan eventuellt vara aktuelltHemfridsbrott framkommer av 4 kap. 6 § brottsbalken och innebär att den som olovligen intränger eller kvarstannar där annan har sin bostad kan dömas till böter. I ert fall vet jag inte exakt vad som skett, men utifrån det du beskrivit kan det röra sig om hemfridsbrott. Någon har bevisligen olovligen gått in i din dotters lägenhet. För hemfridsbrott gäller särskilda åtalsregler innebärande att åklagaren får väcka åtal endast om målsäganden anger brottet eller om åtal är påkallat ur allmän synpunkt (4 kap. 11 § brottsbalken). I ert fall innebär det att du inte kan göra polisanmälan, utan det måste vara din dotter som gör det. De särskilda åtalsreglerna gäller för att åklagaren ska få väcka åtal, däremot innebär det inte några kostnader för din dotter; oavsett om det väcks åtal eller om det läggs ner.Du beskriver även i din fråga att den som gick in bostaden plockade med din dotters personliga tillhörigheter. Om du med "plockade med" menar att de tog hennes saker med sig därifrån kan det röra sig om brottet stöld. Brottet stöld aktualiseras om man olovligen tar det som tillhör någon annan, med uppsåt att tillägna sig det (8 kap. 1 § brottsbalken). Om det skett en stöld faller det under allmänt åtal och såväl du som din dotter kan göra polisanmälan. Det innebär inte några kostnader för din dotter; oavsett om det väcks åtal eller om det läggs ner.Sammanfattningsvis är min bedömning att tvisten om vad som ska renoveras i lägenheten, och till vilken kostnad, inte handlar om bedrägeri utan är en civilrättslig tvist. Hyresvärden kan sända en faktura till din dotter och om hon bestrider den kan hyresvärden i slutändan välja att gå till domstol. Då blir det domstol som efter framlagd bevisning som får avgöra om det föreligger betalningsskyldighet. Din dotter kan kräva tillbaka sina 15.000 kronor hon betalt i deposition. Får hon inte tillbaka dem blir även hon tvungen att gå till domstol. Utgångspunkten i civilrättsliga tvister är att den som förlorar får stå för både sina egna rättegångskostnader och motpartens, vilket kan bli dyrt. I s.k. "småmål" som aktualiseras om tvisten klart understiger ett halvt prisbasbelopp (f.n. 23.650 kronor) står dock parterna för sina egna kostnader, oavsett vem som når framgång i tvisten. Om din dotter blir stämd, eller har planer på att stämma hyresvärden, är min rekommendation att hon anlitar en jurist som råder henne vidare om huruvida det finns möjlighet till framgång eller ej. När det gäller att flera personer olovligen varit i hennes lägenhet kan det röra sig om hemfridsbrott. Hemfridsbrott har särskilda åtalsregler innebärande att din dotter själv måste polisanmäla det. Om personerna i fråga även tog hennes tillhörigheter kan det röra sig om stöld, ett brott som kan polisanmälas av såväl dig som henne. Det kostar ingenting att polisanmäla, och inte heller om brottet läggs ner eller om det väcks åtal. De kostnader som kan uppkomma i samband med brott är för t.ex. förtalsbrott där utgångspunkten är att målsäganden själv ska stämma och driva processen. Så är inte fallet varken för hemfridsbrott, bedrägeri eller stöld.Om något är oklart eller om du/ni behöver hjälp av en av våra jurister i ärendet är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Vad gör vi vid tvist om fastighet?

2020-05-23 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej! Min släkt, bestående av 4 familjer hade mark och stuga i X sedan 60 talet. Våra förädrar som köpte marken upprättade en stiftelse som ägare. De kallade den Stiftelsen Y fjällstuga. En representant från varje familj satt i stiftelsens styrelse. Min pappa som var ingenjör byggde huset på tomten som är 2000 m2 stor. På denna plats har jag tillbringat många somrar och vinterlov.Med tiden gick våra föräldrar bort och en familj var inte delaktig längre alls i stiftelsen. Min bror representerade min familj tills ca 2015 då 2 av de övriga styrelsemedlemmarna gick bakom ryggen på oss och ansökte om stiftelsens upplösning. De ansökte därefter om lagfart efter gåvobrev som godkändes och de delade marken på 2.Efter detta anlitade vi en advokat, som inte lyckades lösa problemet. Våra kusiner slog ifrån sig och meddelade via sin advokat att vi skulle sluta trakassera dem, vilket var väldigt fräckt.Hur kan det vara så lätt för 2 styrelsemedlemmar i en stiftelse att bara roffa åt sig marken för sig själva, som flera familjer köpt tillsammans 50 år tidigare för att nyttja tillsammans?Vad kan vi göra för att få tillbaka våran rättmätiga del av marken och stugan som min pappa byggde?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningSom jag tolkar er fråga har det förelegat ett ägande av fastigheten genom en stiftelse i vilken det suttit en representant för varje familj. År 2015 gick två av styrelsemedlemmarna bakom ryggen på er, ansökte om stiftelsens upplösning och ansökte därefter om lagfart för fastigheten efter gåvobrev som godkändes. Ni undrar hur det kan vara så lätt för två styrelsemedlemmar i en stiftelse att bara roffa åt sig fastigheten åt sig själva, som flera familjer femtio år tidigare köpt för att nyttja tillsammans.I ert fall blir det väldigt svårt att ge ett bra svar utan en djupare utredning. För att kunna ge ett svar och eventuellt nå framgång krävs att det gås igenom allt som skett. Hur stiftelsen kunde avslutas, gåvobrevets äkthet m.m. Eftersom det funnits någon form av gåvobrev som ansetts giltigt är sådant tillräckligt för att söka lagfart (jfr 20 kap. 1-2 § jordabalken). Om det exempelvis är så att lagfart beviljats på grund av gåvobrevet var falskt kan den som drabbas väcka talan om bättre rätt för att undanröja lagfarten. Det bör observeras att innan ni väcker talan om bättre rätt bör ni gå igenom med en jurist vilka möjligheter som finns till framgång. En domstolstvist kan dels ta lång tid, dels kosta mycket pengar om ni inte når framgång.Tyvärr går det inte att ge ett klarare svar på er fråga utan en djupare utredning. Jag rekommenderar att ni anlitar en jurist som går igenom allt och ger er råd för vilka möjligheter ni har att gå vidare. Ert ärende förefaller komplext varför det inte kan ges ett djupare svar än enligt ovan. För det fall att ni är intresserade av att låta en av våra jurister gå igenom ärendet och råda er vidare är ni varmt välkomna att återkomma till mig per e-post för en offert och vidare kontakt. Våra jurister erbjuder möten per telefon, e-post och Skype. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Kan en framtidsfullmakt hjälpa mig att företräda min bror som har spelmissbruk?

2020-05-21 i God man & förvaltare
FRÅGA |Jag har en äldre bror (född 1950) med spelberoende som givit mig fullmakt att kunna logga in på hans internetbankkonto. På så vis kan jag se till att hyran och viktiga räkningar betalas när pensionen kommer in innan alla pengar försvinner. Det fungerar men är inte idealiskt. Min bror uppskattar hjälpen och har inga problem med det då han insett att han inte klarar att sköta sin ekonomi själv. Har hört talas om framtidsfullmakt och undrar om det skulle ge mig större möjlighet att sköta min brors ekonomi? Helst skulle jag (och även han) vilja att pensionen kom in på ett konto som han inte kommer åt och att jag från det betalar räkningar och sedan ger honom vad som är kvar varje månad. Vi vill inte blanda in God man då vi har en bra dialog och litar på varandra och min bror är i övrigt helt klar och medveten om sin situation. Om ni tror att en framtidsfullmakt skulle ge mig större kontroll undrar jag om ni kan upprätta en sådan och vad det skulle kosta i så fall?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningBestämmelser om framtidsfullmakt finns i lagen om framtidsfullmakter. En framtidsfullmakt är en fullmakt som fullmaktsgivaren ger till fullmaktshavaren för det fall han eller hon på grund av sjukdom, psykisk störning, försvagat hälsotillstånd eller något annat liknande förhållande varaktigt och i huvudsak inte längre har förmåga att ta hand om de angelägenheter som fullmakten avser (1 §). Av förarbetena till bestämmelsen framkommer att i jämförelse med anordnande av godmanskap är kraven något högre ställda för att en framtidsfullmakt ska träda i kraft än för att godmanskap ska få anordnas. Fullmaktsgivaren ska på grund av sitt hälsotillstånd inte ha förmåga att ha hand om de angelägenheter som fullmakten avser; fullmaktsgivaren ska vara beslutsoförmögen. Det är alltså inte tillräckligt att personen på grund av sitt tillstånd behöver hjälp med att ha hand om sina angelägenheter. Denna skillnad hänger samman med möjligheterna att utfärda en fullmakt enligt allmänna avtalsrättsliga regler. En förutsättning för att utfärda en fullmakt enligt avtalslagen är att personen kan fatta självständiga beslut, dvs. kan förstå relevant information, överväga sina alternativ och fatta ett beslut baserat på dessa överväganden. Så länge personen kan göra det är han eller hon beslutsförmögen och kan låta sig representeras genom en vanlig fullmakt (prop. 2016/17:30 s. 108). Så som det är tänkt att framtidsfullmakten ska fungera är den därför inte tillämplig i din brors fall. Framtidsfullmakten är tänkt för det fall att någon blir beslutsoförmögen i framtiden (t.ex. på grund av demens eller annan sjukdom som gör att vederbörande inte klarar av att ta beslut). I din brors fall förefaller det som att han är förmögen att ta beslut; även om han hade skrivit en framtidsfullmakt till dig hade den därför ännu ej trätt i kraft och gått att använda.Eftersom din bror är förmögen att fatta beslut har han däremot möjlighet att skriva under en fullmakt som ger dig rätt att företräda honom. När det gäller banktjänster har bankerna ofta egna blanketter att fylla i. Dock bör uppmärksammas att din bror fortfarande, trots att du har en fullmakt och har rätt att företräda honom, har möjlighet att använda sitt konto och sina pengar. För att din bror ska hindras från att disponera över sina tillgångar krävs att det utses en förvaltare. När det gäller spelmissbruk har Högsta domstolen uttalat att förvaltare kan anordnas för den som lider av alkohol- och narkotikamissbruk, men även av spelmissbruk. Huruvida missbruk aktualiserar frågan om förvaltarskap beror på om situationen för den enskilde blivit sådan att denne är ur stånd att vårda sig eller sin egendom. Att använda sin egendom för att finansiera sitt missbruk är i sig inte tillräckligt för att aktualisera förvaltarskap. Missbruket måste ha fått en sådan allvarlig omfattning att den enskilde inte förmår att sköta sina angelägenheter.I ert fall innebär det att en framtidsfullmakt i nuläget inte kommer att ge dig några möjligheter att företräda din bror. När det gäller bankaffärer har bankerna ofta egna fullmaktsblanketter att fylla i för er. Observera att din bror, trots fullmakten, har rätt att använda sina pengar. Att din bror ska hindras från att använda sina tillgångar kräver ett anordnande av förvaltarskap. Det är då inte tillräckligt att han använder sina tillgångar för att finanseria sitt missbruk utan missbruket måste ha fått en sådan allvarlig omfattning att han inte kan sköta sina angelägenheter.Om något är oklart och för vidare kontakt nås jag per e-post på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,