Solidariskt medansvar för ett handelsbolags förpliktelser

2019-01-29 i Bolag
FRÅGA |En part i ett HB har utan den andres vetskap begått skattebrott , som resulterat i en stor skatteskuld. Åklagaren har valt att enbart åtala den part som begått handlingarna. Den andre frias helt ( Blir ej åtalad ) Är det solidariska ansvaret för skatteskulden absolut i ett fall som detta? Trots brottslig handling av en part. Finns några liknande rättsfall.Jag tänker då inte på regressrätt att stämma kompanjonen( finns inga pengar) utan om man kan hävda till skatteverket/kronofogden att det inte ska vara ett solidariskt ansvar för skulden då ett brott begåtts?
Francisco Stråhle |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Precis som du uppger gäller ett solidariskt ansvar för bolagets angelägenheter. Av 2 kap. 14 § lag (1980:1102) om handelsbolag och enkla bolag framgår dock att en bolagsman som uppsåtligen eller av oaktsamhet skadat bolaget när han fullgör sina uppgifter ska ersätta dessa. Det är sålunda möjligt att åberopa att den bolagsman som skadat bolaget ensamt ska ersätta skadorna mot bolaget. Detta innebär följaktligen att du som annan bolagsman har fått en fordran (s.k regressrätt) gentemot den orsakande bolagsmannen, vilket innebär att du eller bolaget, som en förlängning av bolagsmännens solidariska ansvar för bolagets förpliktelser, har rätt att få ersättning av din medbolagsman för det belopp som utkom dig.Det finns alltså inga undantag från det solidariska betalningsansvaret. Ansvaret är strikt och innebär att den som innehar fordringen kan rikta anspråk mot vem som helst inom bolaget. Du kan endast erhålla en regressfordran gentemot den skadevållande bolagsmannen.Vänligen,

Förutsättningar för prisavdrag vid fel på fastighet

2019-01-25 i Fel i fastighet
FRÅGA |Hej! Vi fick nycklarna till vårt hus för 1 vecka sedan. Vid visningen en månad innan så kommenterade vi att det var kallt i huset varvid mäklaren försäkrade oss om att "det är bara säljarna som dragit ner på värmen pga att dom flyttat ut" och vi tänkte inte mera på det. Så fort vi fick nycklarna så vred vi ju upp värmen överallt och insåg ganska snabbt att det inte blev så mycket mer kräm i elementen (bergvärmepump installerat). Vi tog dit en tekniker som snabbt konstaterade att pannan gått sönder för ett tag sedan (han kunde alltså konstatera att skadan var skedd innan vi blev ägare till huset). Vad gäller här, vem ska betala skadan och hur mycket? I det här fallet behövs ju pannan bytas ut och det kostar uppemot 100tkr. Att tilläggas är att pannan är 20 år gammal och det visste vi ju, men att den gått sönder innan vi stod som ägare hade vi inte räknat med (därtill kan inte våra försäkringar användas även ifall vi skulle komma undan sk åldersavdrag på vår försäkring).Kan man begära prisavdrag?Mvh!
Francisco Stråhle |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vid överlåtelse av fast egendom blir jordabalken (hädanefter JB) tillämplig. Närmare bestämmelser om överlåtelser regleras i 4 kap. JB.Faktiska och abstrakta fel regleras i 4 kap. 19 § JB och innebär sådana fel som avviker från vad som avtalats eller vad köparen med fog kunnat förutsättas vid köpet. Av andra stycket i nyss nämnda bestämmelse stadgas att en köpare inte får åberopa avvikelser som denne bör ha upptäckt i samband med sin undersökninsplikt. Härvid ska nämnas att undersökningsplikten är omfattande och utgångspunkten är vad en genomsnittlig köpare kunnat upptäcka vid en noggrann undersökning. Bedömningen är dock i flertalet fall mycket ingående och har av praxis påvisats inbegripa alla typer av bedömningar, däribland även svårtillgängliga utrymmen (se bl.a NJA 1980 s. 555). Undersökningsplikten utökas om det finns anledning till misstanke om fel i fastigheten. I motsvarande mån minskar denna om säljaren ger lugnande utfästelser om fastighetens skick. I ert fall framgår att mäklaren försäkrade er om att "det är bara säljarna som dragit ner på värmen pga att dom flyttat ut". Om detta ska betraktas som om säljaren givit en lugnande uppgift om fastighetens skick, minskar således köparens undersökningsplikt. Ni ska därmed kunna lita på vad säljaren sagt. Vid bekräftat fel i fastigheten kan prisavdrag aktualiseras. Storleken på prisavdraget beräknas enligt den proportionella metoden som innebär att man först skall fastställa fastighetens värde utan respektive med fel vid tillträdestidpunkten. Prisavdraget utgör skillnaden uttryckt i procent av den avtalade köpeskillingen. Är bostaden värd 1 000 000 utan felet och 900 000 med felet, kan ett prisavdrag 10% krävas av säljaren. Med vänlig hälsning,

Fråga om preskriptionstid vid utförande av tjänst mellan näringsidkare

2019-01-22 i Preskription
FRÅGA |HejJag som företagare har utfört tjänster åt ett annat företag under år 2017 och 2018 och fortfarande.Men jag har inte fakturerat dessa. Har jag fortfarande rätt att skicka faktura på så långt tillbaka i tiden?Inget avtal är gjort om hur betalningen skulle gå till.Med vänlig hälsning,
Francisco Stråhle |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Eftersom du har tillhandahållit och utfört en tjänst som näringsidkare till annan näringsidkare gäller en tioårig preskriptionstid, se 2 § Preskriptionlag (1981:130). Därefter förlorar borgenären rätten att kräva ut sin fordran enligt 8 §. Det innebär i ditt fall att du fortfarande kan kräva att få betalt för utfört arbete. Beträffande avtalsinnehåll vad gäller betalningssätt ska nämnas att det inte finns någon lag i svensk rätt som uttryckligen reglerar köp av tjänst mellan två näringsidkare, utan området präglas av avtalsfrihet parterna emellan. Det finns inga särskilda krav för att skicka en faktura. Det bör rimligen innebära att i de fall där vissa villkor inte har berörts vid ett avtalsingående, inte begränsar rätten att få betalt enligt avtalet.Vänligen,

Ansökan om skilsmässa när föräldrarna är oense om vårdnaden

2019-01-18 i FAMILJERÄTT
FRÅGA |Jag ansökte om skillsmässa med ensam vårdnad dec 21 2018. Fick i dag stämning att han sökt med umgänge och skilsmässa den 14 jan. Hur kan hans skilsmässa ansökan gått igenom innan min. Har jag dåliga advokater eller vad är det som har hänt? Hur kommer detta påverka mig när jag har video med våld de skulle bifoga i skilsmässan. Försvinner allt jag gjort och hans går före? VAD är det som Har hänt? Känner mig fruktansvärt sviken. Försöker skydda barnen från fara och nu gör de så här mot mig efter lagt ner alla anmälningar och utredningar.I 5 år vägrade han skiljas har det på video, och nu lyckades hans stämning komma in innan min. Snälla hjälp mig, snälla svara.Vad ska jag göra?
Francisco Stråhle |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Jag vill inledningsvis nämna att jag förstår din frustration och att situationen kan kännas övermäktig. Det är lätt att hamna i villfarelse vad gäller vilka ansökningsblanketter som ska fyllas i eller vilka beslut som ska tas. Nedan följer en övergripande beskrivning av de processer som inleds med anledning av en äktenskapsskillnad. Ansökan om äktenskapsskillnadI samband med att ansökan om skilsmässa skickas till tingsrätten tillkommer en avgift på 900 kronor. Denna avgift är obligatorisk och tingsrätten påbörjar handläggningen av din ansökan om skilsmässa först när du har betalt ansökningsavgiften. Det är mycket möjligt att ni dröjt med att betala avgiften och därmed inte lyckats få ert ärende handlagt förrän nu. Ansökan om ensam vårdnadI samband med skilsmässa är huvudregeln att vårdnaden tillfaller båda vårdnadshavarna, se 6 kap. 3 § andra stycket FB. Vem av er som ska ha vårdnaden eller om ni ska ha gemensam vårdnad är uppgifter som ni får yrka på när ni ansöker om skilsmässa (Gemensam ansökan om äktenskapsskillnad (DV 163)). Ett sådant yrkande förutsätter dock att ni är överens. Av omständigheterna förefaller det uppenbart att ni inte är överens om vem som ska erhålla vårdnaden om barnen. Eftersom ni är överens om att skiljas men inte om vårdnaden får man vänta med att ta upp den frågan till ett senare tillfälle, och vårdnaden förblir gemensam tills dess. VårdnadstvistEn vårdnadstvist föregås i regel av samarbetssamtal i vilka en socialsekreterare försöker medla mellan föräldrarna och hjälpa dem att komma överens. Om sådana samarbetssamtal inte utmynnar i någon överenskommelse mellan föräldrarna och den ena föräldern fortsätter att yrka på ensam vårdnad om barnet, kan en stämningsansökan skickas in till tingsrätten (Ansökan om stämning). I stämningsansökan redogörs för vilka grunder man har till att vilja frånta den andra föräldern vårdnaden om barnen. Det blir alltså fråga om en ny juridisk process i vilket material, såsom videon på våld mot barnen, kan åberopas som grunder för din talan. Jag vill slutligen rekommendera att du hittar en advokat eller jurist med erfarenhet av familjerätt som hjälper dig med ditt ärende. Vänligen,

Äktenskapsskillnad när äktenskapet ingicks utomlands

2019-01-25 i Äktenskapsskillnad
FRÅGA |Jag är gift i Grekland. Vad gäller om jag vill skiljas?
Francisco Stråhle |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När man gift sig enligt utländsk lag, finns reglerna om äktenskap i Lag om vissa internationella rättsförhållande rörande äktenskap och förmynderskap.För att kunna skilja sig i Sverige fordras att äktenskapet är giltigt även i Sverige. Av 1 kap. 7 §, framgår att äktenskap som ingåtts enligt utländsk lag ska anses giltigt i Sverige, förutsatt att det var giltigt i den stat där det ingicks. Äktenskapsmål får tas upp av svensk domstol, om du är svensk medborgare och har hemvist här i Sverige, alternativt tidigare har haft hemvist här enligt 3 kap. 2 § 2 punkten. Talan om äktenskapsskillnad prövas sedan enligt svensk lag, vänligen se 3 kap. 4 §.Har du fler frågor är du välkommen att ställa dessa i kommentarsfältet nedan. Vänligen,

Konsumentskydd

2019-01-25 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej! Min fråga är kring tre följande scenarier, studerar just nu grundläggande handelsrätt. Det jag fastnar lite på är nämligen gällande tillämplig lag: 1. En konsument tar sin ödla till veterinären 2. En bank som säljer en fondförsäkring till en konsument 3.Näringsidkare hyr ut en maskin till ett annat företag, alltså leasing.4. En näringsidkare säljer en försäkring till en näringsidkare. Tack!
Francisco Stråhle |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Beträffande första punkten ska konstateras att ödlor och andra husdjur utgör lös egendom i strikt juridisk mening. Enligt 1 § Konsumenttjänstlagen ska det vara fråga om ett avtal om tjänst som en näringsidkare utför åt konsumenten då tjänsten avser arbete på lösa saker. Dock finns ett undantag vad gäller arbete på levande djur vilket därför undantar veterinärers arbete. Trots att arbete på levande djur är undantaget så kan, enligt motiven till lagen, vissa bestämmelser behöva tillämpas med s.k analogier. Andra punkten kan, utifrån omständigheterna i frågan, aktualisera Lagen om avtalsvillkor i konsumentförhållandeni vilket det stadgas vad som gäller när företag ska skriva avtal med en konsument.Den tredje punkten innebär hyra av lös egendom. När det gäller avtal av detta slag såsom till exempel bilar, båtar och verktyg, finns det inte några exakta bestämmelser för vad som måste stå i avtalet. Vid de fall där det exempelvis har kallats "leasingavtal" men i själva verket bör betraktas som en kredit, tillämpas istället Konsumentkreditlagen. Den fjärde punkten aktualiserar Lagen om avtalsvillkor i konsumentförhållanden som är tillämplig på avtalsvillkor som vänder sig till konsumenter och som inte har varit föremål för individuell förhandling. Försäkringsvillkor är ett exempel på sådana avtalsvillkor.Läs alltid de inledande paragraferna i respektive lag för att bedöma om de är tillämpliga. Lycka till!Vänligen,

Möjlighet att reglera föreningsmedlems rösträtt för specifika beslut

2019-01-19 i Föreningar
FRÅGA |VI är medlemmar i en ekonomisk förening som har som huvusaklig uppgift att förvalta några byggnader och gemensam mark, ungefär som en samfällighetsförening. Det har funnits en hel del kontroverser mellan medlemmarna när det gäller tillstånd för att fälla träd. Några av medlemmarna har kommit upp med förslaget att dela upp marken i tre naturliga delar där förslaget innebär att man bara är med om att ge tillstånd för trädfällning på sin egen del. Man tror att konflikterna kommer minska på så sätt.Min fråga är då, kan man på detta sätt begränsa medlemmarnas rätt att vara med och bestämma på hela föreningens markområde? Om så, räcker det med en medlemsmotion eller måste det till en stadgeändring? Mvh Torsten Berglind
Francisco Stråhle |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Lag (2018:672) om ekonomiska föreningar kommer hädanefter att refereras som "LEF". En ekonomisk förening är en öppen association som åsyftar att främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom ekonomisk verksamhet. I stadgarna kan föreningsstämman besluta om att reglera fakultativa bestämmelser utöver de innehållskrav som framställs i 3 kap. 1 § LEF, se bl.a doktrin; Lundberg, Konrad m.fl, Juridik civilrätt straffrätt processrätt, 4 uppl, Sanoma Utbildning, 2017, s. 16. I 6 kap. 3 § 2 st LEF stipuleras därutöver en möjlighet att begränsa rösträtten till fall där medlemmen uppfyller vissa villkor.Det innebär följaktligen att föreningsstämman kan besluta om andra beslutsförfaranden än de reglerade i lagen. Det finns sålunda inga hinder vad avser att begränsa medlemmars rätt att bestämma om trädfällning till ett särskilt område. En sådan reglering fordrar dock en ändring i stadgarna. Ett beslut om ändring av stadgarna är enligt 6 kap. 35 § LEF giltigt om minst två tredjedelar av de röstande har röstat för det. Med vänlig hälsning,

Fråga om när upphittaren till hittegods blir ägare till denna enligt lag om hittegods, tillika fråga om hur ett överklagande till förvaltningsdomstol görs

2019-01-17 i Polis
FRÅGA |Hej , jag undrarVad gäller vid, Jag hittade en mobil . lämnar in den till Polisen 9 sept 2018 och får ett brev den 14 Jan 2018 att jag nu är ägaren av mobilen och jag kan komma och hämta ut den .Dagen efter så kommer ett brev att ägaren hämtade ut sin mobil den 14 Jan 2018. Samma dag som jag fick papper på att jag är ägaren.Nu erbjuds jag 500 kr i hittelönMen jag vill ha mobilenKan jag överklaga ??
Francisco Stråhle |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga aktualiserar lagen (1938:121) om hittegods. Upphittaren blir ägare till hittegodset om (i) ägaren inte blir känd inom tre månader från det att fyndet anmäldes till polisen, eller om (ii) ägaren inte hämtar hittegodset inom en månad från det att ägaren meddelats. Du uppger att fyndet lämnades in redan den 9 september 2018 och att du fått ett brev i vilket du anges vara den nye ägaren. Poliskontoret i din hemort har därefter lämnat ut fyndet till den tidigare ägare. Mot bakgrund av lagen och de uppgifter du lämnat förefaller det som om polismyndigheten brustit i sitt ansvar. Jag föreslår att du överklagar hos förvaltningsdomstolen, om du inte avser att godta den erbjudna hittelönen (Se 9a § i lagen om hittegods). Överklagandet skickar du direkt till polismyndigheten som inledningsvis gör en bedömning om denna inkommit inom rätt tid. Polisen skickar därefter överklagandet vidare till förvaltningsrätten tillsammans med andra handlingar av relevans för ärendet. Mer information om hur du upprättar ett överklagande hittar du här. Det ska härvid påpekas att det inte kostar något att överklaga ett beslut. Du står dock naturligtvis själv för dina egna kostnader i form av juridisk rådgivning eller dylikt. Har du fler frågor med anledning av ditt ärende är du välkommen att ställa dessa i kommentarsfältet nedan. Med vänlig hälsning,