Är det tillåtet att fotografera i butiker och gallerior?

2020-01-16 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |Hej!Eftersom jag är en före detta proffsfotograf och tidigare medlem i Svenska Fotografers Förbund har jag alltid litat på deras jurist när det gäller lag och rätt för fotografen.Nu är vi, jag och några andra fotografer, emellertid inte helt eniga huruvida en butiksägare eller dess representant kan förbjuda fotografering i butik. Enligt Svenska Fotografers Förbunds jurist Thomas Riesler är det inte en brottslig handling att fotografera i en galleria/butik som har fotoförbud, men att ägaren har möjlighet att avhysa fotografen. Tilläggas ska att även tidningen Kamera & Bild och Göran Segeholm är av samma uppfattning som Svenska Fotografers Förbund.De, i diskussionen, som har annan åsikt än vad jag har hänvisar till följande prejudikat från 1995 som handlar om olaga intrång.https://lagen.nu/dom/nja/1995s84Jag undrar hur ni ser på detta och vad ni anser vara rätt och fel i denna frågan?Vänliga hälsningar och tack så mycket
Gustav Östlund |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Fotografering i en butik är otillåtet om markägaren beslutar om detNär det gäller fotografering på privat mark, såsom i en galleria eller i en butik, gäller som utgångspunkt det markägaren har beslutat om. Det följer av en princip att markägare har rätt att besluta om vad som ska gälla på dennes mark. En butiksägare (och i förlängningen personalen) har därför rätt att besluta om fotoförbud i butiken och att be den som bryter mot förbudet att lämna butiken. Däremot gäller att du, så länge det inte finns en skylt om fotoförbud, eller fram tills det att någon påtalar för dig att det inte är tillåtet att fotografera, kan utgå från att det är tillåtet att fotografera.Det är dock inget brott att fotografera eller vistas i en butik eller galleria, trots förbudFör att fotografering ska vara brottsligt, krävs främst situationer då det skulle vara kränkande på ett sätt som gör att omfattas av brottet kränkande fotografering (4 kap. 6 a § brottsbalken), att det sker i strid mot skyddslagen (7 § skyddslagen) eller att det görs i en domstol. I vissa fall kan fotografering leda till ansvar för ofredande eller sexuellt ofredande. Ingen av dessa situationer föreligger typiskt sett när någon fotograferar i en butik eller i en galleria.Gällande frågan om olaga intrång, kan sägas att brottet aktualiseras då någon obehörigen tar sig in i, eller stannar kvar på, en plats som inte är någons hem (i vilket fall det då skulle röra sig om hemfridsbrott) (4 kap. 6 § brottsbalken). Rättsfallet du nämner (NJA 1995 s. 84), där personen inte dömdes för olaga intrång, bör tolkas som att lokaler som visserligen ägs av någon privat, men dit allmänheten har fritt tillträde (såsom en galleria eller butik) inte kan leda till att en person gör sig skyldig till olaga intrång genom att befinna sig på platsen, trots förbud från ägaren. Det har förvisso i sig inget att göra med huruvida det är tillåtet att fotografera eller inte.Så, även om butiksägaren förbjuder en person att vistas eller fortsätta fotografera på platsen, bör det som utgångspunkt inte vara brottsligt att likväl stanna kvar och fortsätta eller gå tillbaka in igen.Det ska dock sägas att om det upplevs som att personen stör ordningen kan vissa ordningsfrågor uppstå och då vilka medel markägaren i sådant fall har att tillgripa. En butiksägare bör ha begränsade möjligheter att tillgripa våld mot en person som fotograferar i dennes lokaler.SammanfattningEn markägare har rätt att bestämma över vad är tillåtet på dennes mark, varför det, om markägaren bestämmer det, är otillåtet att fotografera i en butik eller galleria. Det är dock inte brottsligt (såvida fotograferingen inte är kränkande eller det rör sig om ett annat undantagsfall) och det är svårt att säga vilka de egentliga konsekvenserna skulle bli om en person bryter mot markägarens beslut om fotoförbud, annat än att markägaren har rätt att be personen lämna platsen.Det råder i vart fall inget generellt förbud mot, eller att det skulle vara brottsligt, att fotografera i gallerior eller butiker.Hoppas detta var svar mot din fråga. Har du fler frågor är du välkommen att höra av dig!Vänligen,

Går det att skicka inkassokrav på en faktura trots att kunden har bestridit den?

2020-01-15 i Inkasso
FRÅGA |Kan man skicka inkassokrav på en faktura om kunden har bestridit den?
Gustav Östlund |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Det finns inget hinder mot att lämna över en bestriden faktura till ett inkassobolag, som då skickar ett inkassokrav till kunden. Dock ska ett inkassobolag egentligen inte skicka ut ett inkassokrav om bolaget vet att kunden har bestridit betalningsskyldigheten på "saklig grund". För att bestridandet ska anses vara på "saklig grund" krävs att det finns sannolika skäl för att betalningskravet inte är lagligt eller framstår som obefogat.Vanligtvis undersöker inkassobolag inte betalningskravet innan kunden bestrider det, varför inkassobolagen vanligtvis saknar anledning att ifrågasätta riktigheten av skulden eller känna till att den har bestridits på saklig grund. Ett inkassobolag har därför i praktiken ofta rätt att skicka ut sådana krav.Det går med andra ord att skicka inkassokrav på en faktura, trots att kunden har bestridit den.Hoppas detta var svar på din fråga. Har du fler frågor är du välkommen att höra av dig.Vänligen,

Måste den som har en Facebooksida ta bort rasistiska inlägg?

2020-01-14 i Övriga brott
FRÅGA |Hej. Jag har hört att personer kan bli åtalade för hets mot folkgrupp även om de inte själva sprider uttalanden. Tex om någon har en Facebooksida där andra personer skriver rasistiska saker öppet på en annans sida (kommentarerna inte riktade till personen som har Facebooksidan) och personen som har Facebooksidan inte raderar kommentarerna. Stämmer det?
Gustav Östlund |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Vad som gäller för den som exempelvis administrerar en Facebooksida, där andra personer tillåts uttala sig på sätt som utgör hets mot folkgrupp är något oklart, och det finns ingen tydlig vägledning på området.En person har dömts för att inte ha rensat FacebookinläggI en uppmärksammad dom från 2019 dömdes en person för brott för att denne hade låtit folk göra grovt rasistiska inlägg (som utgjorde hets mot folkgrupp) i sin facebookgrupp, utan att personen hade tagit bort inläggen. Personen dömdes dock inte för hets mot folkgrupp utan istället för brott mot lagen om ansvar för elektroniska anslagstavlor (som också kallas BBS-lagen).Den som tillhandahåller en facebooksida ska ta bort andras brottsliga inläggEnligt lagen ska den som tillhandahåller en "elektronisk anslagstavla" (vilket kan vara en facebooksida eller facebookgrupp) ta bort eller förhindra vidare spridning av meddelanden som utgör vissa brott (5 § BBS-lagen). Sådana meddelanden kan vara rasistiska inlägg som utgör hets mot folkgrupp. Det är alltså administratörens ansvar att ta bort sådana inlägg.Det krävs att inläggens innehåll uppenbart utgör något av de brott som nämns i paragrafen. Om det rör sig om mer tveksamma fall, kan inte administratören göra sig skyldig till brott.Den som inte tar bort sådana meddelanden i tid kan dömas till böter eller fängelseDen som inte tar bort sådana inlägg, uppsåtligen eller av grov oaktsamhet, kan dömas till böter eller fängelse i högst sex månader, och, om brottet är grovt, fängelse i högst två år (7 § BBS-lagen).Det krävs med andra ord inte att administratören omedelbart tar bort sådana kommentarer, eftersom det inte är grovt oaktsamt att vänta tills man får tillfälle att gå in på sidan. Administratören bör dock inte vänta för länge. I fallet med personen som dömdes under förra året, rörde det sig om åtta kommentarer som uppenbart utgjorde hets mot folkgrupp och att administratören hade uppsåt att inte ta bort sex av dem och varit grovt oaktsam med att inte ta bort två meddelanden. Personen dömdes till villkorlig dom och böter.SammanfattningÄven om rättsområdet för tillfället är någorlunda oklart, bör slutsatsen kunna dras att den person som har en Facebooksida eller liknande, men som inte tar bort uppenbart rasistiska inlägg från andra personer som publiceras på sidan, kan göra sig skyldig till brott mot lagen om ansvar för elektroniska anslagstavlor.Hoppas detta var svar på din fråga. Har du fler frågor är du välkommen att höra av dig!Vänligen,

Möjligheter att åtala arbetsgivare för förtal

2019-12-29 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Hej Jag har blivit utsatt för förtal av min arbetsgivare som på grund av dessa anklagelser mot mig nu förflyttat mig till en annan verksamhet där jag har sämre arbetstider och därav går ned i lön då jag mister mitt ob. Jag står anklagad för att ha kört över mina kollegor på min arbetsplats. haft en attityd som påverkat övriga negativt, vart en informell ledare på arbetsplatsen men med negativ inverkan på övriga anställda. detta påstår min chef att det framkommit via en sammanställning där vi som personal fick träffa en konsult då vi alla mådde dåligt på arbetsplatsen för ca 8 månader sedan. Mina kollegor står bakom mig och känner inte igen sig av denna beskrivning av mig, dom har gjort skrivelser hela vägen i chefsledet och frånsäger sig att dom står bakom anklagelserna men utan gehör. Normalt när något rör en medarbetare så får man möjlighet att bemöta anklagelserna via ett kontroll av faktasamtal och om det där visar sig att man gjort något fel får man en möjlighet att förbättra sig på sin arbetsplats. Detta har helt frångåtts i mitt fall utan jag vart inkallad på samtals möte och direkt förflyttad till en annan verksamhet utan att på något sätt få möta anklagelserna. jag har vart på min arbetsplats i 4 år och har inget negativt som kan påverka. Jag har tidigare vart en uppskattad medarbetare och bla blivit handvald av chefsgrupp till olika utbildningar. Facket är inkopplat men dom rör inte så mycket i frågan angående förtal. är detta en fråga jag själv kan driva?
Gustav Östlund |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Den som lämnar uppgift för att utsätta någon för andras missaktning kan göra sig skyldig till förtalEnligt brottsbalkens regler gör sig den som utpekar någon som brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller på annat sätt lämnar uppgift som är ägnad att utsätta personen för andras missaktning, skyldig till förtal (5 kap. 1 § brottsbalken).Förtal hör under enskilt åtalEftersom förtal är ett brott, kan du polisanmäla din arbetsgivare för förtal. Huvudregeln är dock att åklagare inte väcker åtal för förtal, om det inte föreligger särskilda omständigheter, utan brottet faller vanligtvis under vad som kallas "enskilt åtal". Istället ligger då initiativet för att väcka åtal hos målsäganden och det är alltså upp till dig att föra talan i domstol. Det gör du genom att lämna in en stämningsansökan till en domstol enligt rättegångsbalkens regler.En risk med att föra enskilt åtal är att civilrättsliga regler gäller, vilket innebär att i fall du förlorar målet, kan du få betala motpartens rättegångskostnader. Det är en kostsam o h komplicerad process att driva enskilt åtal, och du bör överväga noga innan om du tycker att det är värt det. Mitt rådDet är möjligt att driva frågan om förtal på egen hand. Mitt råd till dig är att du i första hand anmäler brottet till polisen och ser om det kan tas upp till åtal. I annat fall har du möjlighet att föra talan själv, men då bör du först rådgöra med en jurist, för att avgöra om det är rätt beslut att driva frågan vidare.Hoppas detta var svar på din fråga. Har du fler frågor är du välkommen att höra av dig!Vänligen,

Måste en myndighet ta emot digitala meddelanden?

2020-01-15 i Myndigheter
FRÅGA |Är inte Försäkringskassan som myndighet skyldig att ha en sk digital myndighetsbrevlåda dit allmänheten kan skriva?. Hur tar man om hand tex synpunkter o klagomål? Sådant av vikt som inkommer en myndighet ska väl också diarieföras?
Gustav Östlund |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Myndigheter ska vara tillgängliga för kontakter med enskildaFör myndigheter finns ett krav på att vara tillgänglig för kontakter med enskilda (7 § förvaltningslagen). En myndighet ska också se till att kontakter med enskilda blir smidiga och enkla (6 § förvaltningslagen). Avsikten är att myndigheterna ska vara tillgängliga för allmänheten i så stor utsträckning som möjligt. Bestämmelserna ska inte tolkas för vidsträckt utan det är i princip upp till myndigheten själv att avgöra i vilken utsträckning den ska vara tillgänglig för allmänheten och på vilket sätt den vill kommunicera.Att ha en digital myndighetsbrevlåda är ett bra sätt för en myndighet att vara tillgänglig och ha kontakter med enskilda. Särskilt för en större myndighet som Försäkringskassan vore det lämpligt att använda sig av en digital brevlåda för att ha kontakt med enskilda på digital väg.En myndighet är med andra ord inte skyldig att kunna ta emot skriftliga meddelanden från enskilda på digital väg, men de bör kunna göra det.Sådant som kan ha betydelse för utgången i ärenden ska dokumenterasMyndigheters skyldighet att dokumentera information och diarieföra samtal gäller bara information som kan ha betydelse för utgången i ett visst ärende som handläggs av myndigheten (27 § förvaltningslagen). Exempelvis ska information som lämnas muntligt dokumenteras, om det är av betydelse för beslutet i ett ärende. Däremot finns det ingen skyldighet för myndigheter att dokumentera allmänna klagomål och synpunkter på myndighetens verksamhet eftersom det saknar betydelse för utgången i ett visst ärende.Klagomål kan göras hos JOOm du är missnöjd med hur en myndighet har handlagt ett ärende eller annars varit behjälplig, kan du istället göra en JO-anmälan hos Justitieombudsmannen. JO tar emot klagomål från enskilda och granskar den offentliga verksamheten, vilket kan resultera i att en myndighet får kritik från JO.Du kan läsa mer om hur man gör en JO-anmälan på Justitieombudsmannens hemsida.SammanfattningDet är klart lämpligt om en myndighet kan ta emot digitala meddelanden från enskilda, men de har ingen absolut skyldighet att göra det.Myndigheten behöver bara dokumentera sådant som kan ha betydelse för utgången i ett enskilt ärende, men inte synpunkter och klagomål i allmänhet eller om det saknar betydelse för utgången i ärendet. Är du missnöjd med hur en myndighet beter sig kan du göra en JO-anmälan.Hoppas detta var svar på din fråga. Har du fler frågor är du välkommen att höra av dig.Vänligen,

Möjligheter att påskynda myndigheters handläggning

2020-01-14 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |Enligt förvaltningsrätten skall Migrationsverket fatta beslut inom 6 månader vid ansökan om uppehållstillstånd. Vår ansökan är nästan 6 månader (29/1), men vi har varken fått en handläggare eller tid för intervju. Därmed ser jag det som uteslutet att de skulle fatta beslut inom den tiden. De har gett oss som förslag att vi kan begära beslut i frågan efter 6 månader, men det ser jag som totalt bortkastat då det knappast kommer att bifallas då ingen intervju genomförts. Vart kan jag vända mig för att sätta press på Migrationsverket att utföra sitt arbete inom utsatt tid?
Gustav Östlund |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Ärenden ska handläggas snabbtMigrationsverket är en myndighet. En utgångspunkt för handläggningen av ärenden hos myndigheter är att det ska ske snabbt, enkelt och kostnadseffektivt (9 § förvaltningslagen). En myndighet som tar otillbörligt lång tid på sig att handlägga ett ärende agerar därför i strid med förvaltningslagens regler om de allmänna krav som ställs på handläggningen av ärenden.Part får begära att ärendet avgörsSom du nämner finns en möjlighet att efter sex månader begära att myndigheten avgör ärendet (12 § förvaltningslagen). Myndigheten har då fyra veckor på sig att antingen avgöra ärendet eller avslå begäran. Om det inte finns tillräckligt med underlag för att avgöra ärendet kan myndigheten avslå begäran. Myndighetens beslut att avslå begäran om avgörande kan överklagas till förvaltningsdomstol, som kan ålägga myndigheten att avgöra ärendet snarast eller inom en viss tid (49 § förvaltningslagen).En myndighet kan anmälas till JO på grund av långsam handläggningOm det saknas underlag för att avgöra ärendet inom kort, är det troligt att begäran avslås och att ärendet inte kommer att avgöras inom en snar framtid. Som enskild part finns det tyvärr ofta inte mycket att göra för att snabba på en myndighets handläggning, utan det får ta den tid det tar.Ett vanligt tillvägagångssätt när en myndighet handlägger ärendet för långsamt, är att parten gör en JO-anmälan. Justitieombudsmannen ansvarar för övervakning av offentliga myndigheters verksamhet och kan granska myndigheters handläggning eget initiativ eller efter anmälan från enskilda personer. Om JO också bedömer att myndigheten agerar otillbörligt långsamt, kan JO rikta kritik mot myndigheten. Sådan kritik innebär i praktiken inga bindande rättsverkningar för myndigheten, men myndigheter vill i största möjliga grad undvika att få kritik från JO.Det kan därför vara rimligt att meddela Migrationsverket att ni överväger att göra en anmälan till JO, eller faktiskt göra en sådan anmälan, i hopp om att myndigheten ska snabba på handläggningen.En JO-anmälan kan du läsa mer om och göra på Justitieombudsmannens hemsida.SammanfattningDet krävs av myndigheter att de handlägger ärenden snabbt. Efter sex månader kan en begäran om avgörande göras, men begäran kan avslås om myndigheten saknar tillräckligt underlag. Som sista utväg kan en JO-anmälan göras.Hoppas detta var svar på din fråga. Har du fler frågor är du välkommen att höra av dig!Vänligen,

Får arbetsgivare kräva tillbaka extra månadslön 15 år senare?

2020-01-14 i Preskription
FRÅGA |Hej!Vårt företag, ett rikstäckande bageri med leverans av färskt bröd, gick från 14-dagarslön till månadslön etappvis mellan 2002 - 2004. Företaget valde då att ge de anställda en extra månadslön. Denna "förskottsskuld" kräver man nu, 2020, tillbaka. Vad säger lagen? Är detta ens möjligt?
Gustav Östlund |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag är lite osäker på exakt vad det är för utbetalning som har gjorts, men som jag uppfattar din fråga har en arbetsgivare, någon gång mellan 2002 och 2004 betalat ut en extra månadslön till företagets anställa, vilket företaget nu kräver tillbaka från de anställda.Utan att gå in närmare på huruvida företaget får kräva tillbaka vad de har betalat ut eller inte, kan konstateras att det här inträffade för mer än 15 år sedan, vilket innebär att företaget i sådant fall skulle ha en minst 15 år gammal fordran på sina anställda.Enligt preskriptionslagens regler är anspråk som grundar sig på något som inträffade mer än 10 år tillbaka i tiden, och ingen återbetalning eller annat erkännande av skulden har skett (t.ex. en påminnelse), preskriberade (2 § preskriptionslagen). I vissa anställningsförhållanden kan preskriptionstiden vara kortare än så, eller om annat följer av kollektivavtal kan det gälla. Om företaget först nu kräver återbetalning på en "förskottsskuld" som betalades ut för så länge sedan, är det preskriberat och kan inte göras gällande. De anställda är med andra ord inte skyldiga att återbetala den extra månadslönen.Hoppas detta var svar på din fråga. Har du fler frågor är du välkommen att höra av dig.Vänligen,

Tillstånd att importera alkohol efter ha gjort sig skyldig till ringa narkotikabrott

2019-12-28 i Narkotikabrott
FRÅGA |Hej Jag är en skötsam man som har 2barn och är gift. Jag driver ett företag där jag importerar vin o sprit till Sverige. Jag har inge brott i min register. Jag blev tagen av polisen med 0,15gram kokain på en fest i Stockholm. Finns de ett risk att jag blir av med mitt företag Eftersom jag jobbar med alkohol. Och vad är mitt maximalt straff jag kan få.
Gustav Östlund |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.För att få importera alkohol måste du vara godkänd av SkatteverketFör att i ditt företag få importera alkoholdrycker till Sverige måste du vara godkänd antingen som upplagshavare eller registrerad varumottagare enligt reglerna om alkoholskatt. En ansökan görs hos Skatteverket och det är också lämpligen Skatteverket som ska besvara frågor gällande tillståndet. Det är med andra ord inte samma regler som gäller för import av alkoholhaltiga drycker som vid servering av sådana.Ett godkännande som upplagshavare kan återkallas antingen på grund av att man själv begär det eller på Skatteverkets eget initiativ. Skatteverket anger ekonomisk brottslighet, misskötsamhet med deklarationer, skatteinbetalningar, affärsbokföring, lagerbokföring, skyldigheten att anmäla förändringar eller liknande som grunder för att återkalla godkännandet. Det nämns med andra ord inget om annan brottslighet än ekonomisk brottslighet. Godkännandet att importera alkoholhaltiga drycker bör därför inte påverkas av att du döms för ringa narkotikabrott, men vill du vara på den säkra sidan bör du själv ta kontakt med Skatteverket och fråga.Att inneha 0,15 gram kokain innebär ringa narkotikabrottAtt inneha kokain innebär att man gör sig skyldig till narkotikabrott. När det gäller just kokain innebär ett innehav på under 0,6 gram vanligtvis att man gör sig skyldig till narkotikabrott av ringa grad. Du ligger med andra ord ganska klart inom gränsen för vad som utgör ringa narkotikabrott. För ringa narkotikabrott är det lägsta straffet böter och det maximala straffet fängelse i sex månader (2 § narkotikastrafflagen).Hoppas detta var svar på din fråga. Har du fler frågor är du välkommen att höra av dig!Vänligen,