Hur blir gåva mellan makar enskild egendom?

2020-03-29 i Gåva
FRÅGA |Jag fick en fastighet i gåva med villkoret att det skulle vara min enskilda egendom. Nu önskar jag ändå överlåta 50% av fastigheten på min fru.Jag har förstått att om jag gör det så skulle hon ändå bara få 25% av fastigheten om vi senare gick skilda vägar eftersom mina 50% fortsätter att vara enskild egendom och jag vid en skilsmässa skulle jag få halva hennes del.Hur ska jag på bästa sätt formulera mig i ett gåvåbrev för att vi faktskt ska ha rätt till 50% var även vid en bodelning.
Gustav Östlund |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Att ge en gåva till sin maka eller make kan göras genom ett gåvobrevUnder förutsättning att gåvan, när du fick den, inte hade ett förbehåll om att den inte fick överlåtas vidare, kan du upprätta ett gåvobrev där du anger att 50 procent av fastigheten ska tillfalla din fru.Det stämmer bra det du skriver, att om du ger hälften av fastigheten till din fru, kommer den att utgöras av giftorättsgods, vilket innebär att hennes andel ska tas in i en eventuell framtida bodelning och delas lika mellan er båda. För att förhindra att det inträffar, så att din fru faktiskt får rätt till hennes halva av fastigheten, måste din din frus andel göras till hennes enskilda egendom.För att gåvan ska bli enskild egendom krävs ett äktenskapsförordOm man vill att mottagaren ska få egendomen som enskild egendom kan man vanligtvis skriva i gåvobrevet att mottagaren ska erhålla gåvan som enskild egendom.Däremot är så fallet att, om gåvogivaren och gåvomottagaren är makar, är det inte tillräckligt att det skrivs in i ett gåvobrev för att egendomen ska bli enskild egendom. Istället krävs att en sådan föreskrift tas in i ett äktenskapsförord (7 kap. 2 äktenskapsbalken).I äktenskapsförordet kan ni således föreskriva att 50 procent av fastigheten ska utgöra din enskilda egendom och 50 procent av fastigheten ska utgöra din frus enskilda egendom (7 kap. 3 § äktenskapsbalken).Kort om formkravJag vill också tillägga att, både i fråga om fastigheter som ges i gåva och äktenskapsförord, finns det vissa formkrav.Både gåvobrevet och äktenskapsförordet ska upprättas skriftligen, skrivas under av båda makar och registreras hos Skatteverket. Ni kan läsa mer om gåva mellan makar och äktenskapsförord på Skatteverkets hemsida.SammanfattningFör att du ska kunna ge en andel av fastigheten i gåva till din fru, utan att den tas in i en eventuell framtida bodelning, krävs att det både upprättas ett gåvobrev och ett äktenskapsförord, där det föreskrivs att fastigheten ska bli din frus enskilda egendom.Vill du ha hjälp med att upprätta dokumenten kan du kontakta Lawlines juristbyrå på 08-533 300 04 eller boka tid med en jurist på Lawlines hemsida.Ni kan även använda Lawlines onlinetjänst för Gåvobrev och Äktenskapsförord.Hoppas detta var svar på din fråga. Har du fler frågor är du välkommen att höra av dig!Vänligen,

Samboavtal för bostad som skaffats för att sambo senare skulle flytta in i den

2020-03-28 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Hej! Jag är tillsammans med min pojkvän sedan 1,5 år. Under vårt förhållande köpte jag min första lägenhet som jag nu sålt och köpt ny. Det är enbart jag som utfört köpet. Lägenheten är skaffad för att bo i tillsammans. Jag har bott i den i ca två veckor, min kille flyttar in om ca två veckor men kommer att stå skriven på sin hyresrätt. Jag är också gravid i sjunde månaden.Nu är min fråga om ett vanligt samboavtal mellan oss som reglerar att bodelning inte blir aktuell vid separation hindrar honom från att kräva del av bostaden. Alltså räcker ett vanligt samboavtal med två vittnen? Eller behövs något tillägg? Påverkar det faktum att jag är gravid saken? Jag vill alltså vid separation inte riskera att han kräver andel i lägenheten.
Gustav Östlund |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Lägenheten bör betraktas som samboegendomEnligt sambolagen utgör bostad och bohag sambor har anskaffat för gemensamt bruk vad som kallas för samboegendom (3 § sambolagen). Egendom någon sambo ägde innan samboförhållandet inleddes, är som utgångspunkt inte samboegendom.Även om ni, när du köpte lägenheten, möjligen inte var sambor i teknisk mening, kan bostaden ändå betraktas som samboegendom eftersom köpet skedde i nära anslutning till samlevnaden och avsikten varit att bostaden skulle användas gemensamt. Lägenheten du har köpt bör därför betraktas som samboegendom.Samboegendom ingår i en bodelning och ska delas mellan sambornaOm ett samboförhållande upphör, ska det göras en bodelning mellan samborna. I bodelningen ingår all samboegendom, och denna ska delas lika mellan samborna (8 § sambolagen). Det innebär i sådant fall att lägenheten ska ingå i en bodelning, där samboegendomen ska delas lika mellan er.För att hålla samboegendom utanför en bodelning ska ett samboavtal upprättasOm du inte vill att lägenheten ska ingå i en eventuell framtida bodelning, ska du och din sambo upprätta ett samboavtal tillsammans, där ni kommer överens om att lägenheten inte ska ingå i en bodelning. Ni ska då i samboavtalet ange att lägenheten (och eventuell annan egendom om ni vill) ska hållas utanför en bodelning. Ni kan också i samboavtalet ange att ingen egendom, såväl sådan ni äger nu och som ska förvärvas i framtiden, ska ingå i en bodelning. Detta brukar i sådant fall beskrivas som att sambolagens regler om bodelning inte ska tillämpas på samboförhållandet.Det räcker med ett samboavtal där ni anger något av detta, och det behövs i övrigt inga särskilda tillägg.Övrigt om samboavtaletDet är för övrigt inte nödvändigt med vittnen för att ett samboavtal ska bli giltigt. Det är tillräckligt att endast ni två känner till det. Däremot kan det ofta vara en god idé att ha vittnen till samboavtalet, för att säkerställa bevisning för dess existens.Att du är gravid påverkar inte huruvida bostaden ska ingå i en bodelning eller inte.SammanfattningFör att lägenheten inte ska ingå i en bodelning och delas lika mellan dig och din pojkvän vid en eventuell separation, behöver ett samboavtal upprättas där det anges att lägenheten inte ska ingå vid en bodelning.Vill du ha hjälp med att upprätta ett samboavtal kan du kontakta Lawlines juristbyrå på 08-533 300 04 eller boka tid en jurist via Lawlines hemsida.Hoppas detta var svar på din fråga. Har du fler frågor är du välkommen att höra av dig!Vänligen,

Behörigt forum och stämningsansökan i skadeståndsmål

2020-03-26 i Domstol
FRÅGA |En släkting halkade på en osandad isfläck utanför Arlanda och har hittills genomgått elva operationer pga skadorna han ådrog sig. Markägarna har ansvar för detta. Deras försäkringdbolag ger inte min släkting ett öre. Hur gå till väga för att få skadestånd? Tack!
Gustav Östlund |Hej!För att få skadestånd ska personen väcka talan i allmän domstolOm markägarnas försäkringsbolag inte vill utge ersättning för skadorna din släkting ådrog sig, får han eller hon väcka en skadeståndstalan mot markägaren i allmän domstol. Detta görs genom att lämna in en stämningsansökan till den tingsrätt i den ort där svaranden (alltså markägaren):- har sitt hemvist, om det är en privatperson,- har sitt säte, om det är ett bolag (10 kap. 1 § rättegångsbalken).Eftersom det rör sig om en skadeståndstalan, finns även en möjlighet att väcka sådan talan i domstol i den ort där den skadegörande handlingen företogs eller där skadan uppkom, vilket här är den plats där olyckan skedde (10 kap. 8 § rättegångsbalken).I sin stämningsansökan ska personen yrka ersättning för sina personskadorI stämningsansökan ska personen yrka skadestånd för sina personskador. För personskador går att få ersättning för:- sjukvårdskostnader och andra kostnader,- inkomstförlust,- fysiskt och psykiskt lidande av övergående natur och av bestående art (5 kap. 1 § skadeståndslagen).SammanfattningFör att få skadestånd ska personen väcka talan mot markägaren i allmän domstol. Han eller hon ska där yrka ersättning för sina personskador.Vill du ha hjälp med att upprätta en sådan stämningsansökan och driva målet i domstol, kan du kontakta Lawlines juristbyrå på 08-533 300 04 eller boka tid men en jurist via Lawlines hemsida.Vänligen,

Tolkning av testamente när testatorn inte angivit hur mycket som ska tillfalla varje person

2020-03-14 i Testamente
FRÅGA |Hej?Om någon har skrivit ett testamente där det endast står att 2 personer ska ärva.Men inte hur det ska fördelas. Blir det hälften var eller hur blir det?Mvh
Gustav Östlund |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Ett testamente ska tolkas så det kan antas överensstämma med testatorns viljaOm ett testamente är oklart, och det inte framgår direkt vad testatorn avsåg med det, ska en tolkning göras av testamentet. Utgångspunkten är då att testamentet ska tolkas i enlighet med vad som kan antas överensstämma med testatorns vilja (11 kap. 1 § ärvdabalken).Om kvarlåtenskap ska tillfalla två personer bör de dela lika, om inget annat framgårDen rimligaste tolkningen bör vara att, om testatorn har angivit att flera personer ska ärva denne, men inte med hur stora andelar, ska arvet delas lika mellan arvtagarna. Så bör vara fallet så länge det inte finns annat som talar för motsatsen.Jag vill också tillägga att principen endast gäller, såvida det inte finns någon annan som är berättigad till laglott, d.v.s. om arvlåtaren har egna barn. I sådant fall har den eller de personerna rätt till sin laglott, och de resterande personerna får dela lika på det som blir kvar därefter.SammanfattningTestamenten ska tolkas så det överensstämmer bäst med testatorns vilja. Det troligaste är att testatorn avsåg att personerna skulle dela lika. De ska därför få hälften var.Hoppas detta var svar på din fråga. Har du fler frågor är du välkommen att höra av dig!Vänligen,

Uppsägningstid för inneboende

2020-03-28 i Hyresavtal
FRÅGA |Hej!Jag har en inneboende som har kontrakt till sista juli. Hen vill nu flytta ut omgående med sin partner. Vi har ett kontrakt med tre månaders uppsägningstid, kan jag kräva hen på de pengarna eller finns det någon annan lag som gör att hens uppsägning minskas till en månad?
Gustav Östlund |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Vilken lag som är tillämplig på ditt fall är beroende av vad det är för typ av bostad du bor i. Rör det sig om en villa eller en bostadsrättslägenhet är privatuthyrningslagen tillämplig. Bor du i en hyresrätt gäller istället 12 kap jordabalken. Även om dessa lagar avser uthyrning av hel bostad bör de tillämpas, i fråga om uppsägningstid, även då en del av en bostad hyrs ut till en inneboende.Om du har en villa eller bostadsrättEftersom kontraktet sträcker sig till sista juli, tolkar jag det som att ni har ett hyresavtal som gäller för bestämd tid. Ett hyresavtal som gäller för bestämd tid upphör vid hyrestidens slut, men det kan också sägas upp till upphörande innan den tidpunkten (3 § 1 st. privatuthyrningslagen). I sådant fall gäller viss uppsägningstid.Om hyresgästen vill säga upp avtalet, upphör avtalet att gälla vid det månadsskifte som inträffar tidigast en månad från uppsägningen (3 § 2 st. privatuthyrningslagen). Privatuthyrningslagen är en tvingande lag till förmån för hyresgästen, vilket innebär att avtalsvillkor som är till nackdel för hyresgästen är utan verkan (2 § privatuthyrningslagen).Det sagda innebär att uppsägningstiden, i fall det är fråga om uthyrning av egen bostad, och det inte är en hyresrätt, är en månad efter nästa månadsskifte.Om du har en hyresrättOm du har en hyresrätt, som personen är inneboende i, gäller istället 12 kap. jordabalkens regler. I fråga om tidsbestämda hyresavtal har hyresgästen alltid rätt att säga upp avtalet i förtid. I sådant fall gäller för hyresgästen tre månaders uppsägningstid från nästa månadsskifte, om inte kortare tid följer av hyresavtalet (12 kap. 5 § jordabalken).SammanfattningBor du i en villa, bostadsrätt eller ägarlägenhet, är privatuthyrningslagen tillämplig, och då gäller en månads uppsägningstid från nästa månadsskifte för hyresgästen.Bor du i en hyresrätt, gäller istället 12 kap. jordabalken, och då är uppsägningstiden tre månader från nästa månadsskifte.Du har rätt att kräva hyresgästen på betalning för uppsägningstiden.Hoppas detta var svar på din fråga. Har du fler frågor är du välkommen att höra av dig!Vänligen,

Fastighet i gåva mellan makar

2020-03-27 i Gåva
FRÅGA |Jag och frun äger 50% var i en fastighet. Kan vi ge respektive del till den andre i gåva som enskild egendom?
Gustav Östlund |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Gåvan ska registrerasDet är möjligt för makar att ge en fastighet eller en del i en fastighet i gåva till varandra. Detta görs genom att upprätta ett skriftligt gåvobrev där det anges att den ena maken ger sin andel i fastigheten i gåva till den andre, och att egendomen ska vara enskild egendom. Gåvobrevet ska skrivas under av båda makar och gåvogivarens underskrift ska vara bevittnad av två personer.Eftersom ni är makar, finns det också ett krav på att gåvobrevet skickas in till och registreras hos Skatteverket.För att gåvan ska bli enskild egendom krävs, också eftersom ni är makar, att det upprättas ett äktenskapsförord där det anges. Det är inte tillräckligt att det bara står i gåvobrevet att fastigheten ska vara enskild egendom (7 kap. 2 § äktenskapsbalken).Den som har fått gåvan ska ansöka om lagfartDärefter, inom tre månader från överlåtelsen, ska en ansökan om lagfart göras hos Lantmäteriet, för att personen ska registreras som ägare till fastigheten. Till ansökan ska överlåtelsehandlingen bifogas.Mitt rådNi kan läsa mer om gåvor mellan makar på Skatteverkets hemsida och om ansökan om lagfart på Lantmäteriets hemsida.Vill ni ha hjälp med att upprätta ett gåvobrev kan ni kontakta Lawlines juristbyrå på 08-533 300 04 eller boka tid med en jurist.Hoppas detta var svar på din fråga. Har du fler frågor är du välkommen att höra av dig!Vänligen,

Misstanke om rattfylla efter att ha skottat ut sin egen bil med avsikt att någon annan skulle köra den

2020-03-24 i Trafikbrott
FRÅGA |Hej, har blivit tagen för misstänkt grov rattfylla. Händelsen:Jag står och försöker skotta fram min egen bil som står inkörd i en snödriva när första personen kommer till platsen. När polisen kommer till platsen så står jag ute på vägen och talar i telefonen, medans bilen är avstängd. Nyckeln till bilen har den första personen som kom till platsen tagit, för att sedan kunna flytta på den. Polisen har då tagit mig för grov rattfylla och även omhändertagit mitt körkort fast jag nekat till brott. Gjordes aldrig något utandningsprov på platsen utan jag fick åka direkt till sjukhuset och ta blodprov. Vad är sannolikheten att jag kommer bli dömd för denna händelse?
Gustav Östlund |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Det är möjligt att jag kan ha missförstått händelseförloppet men som jag uppfattar din fråga har du försökt skotta fram din bil ur en snödriva och en annan person kom till platsen, som var den som skulle flytta på bilen och även vid händelsen hade nyckeln till bilen, när polis kom till platsen. Ändå är du misstänkt för grovt rattfylleri trots att du inte kört bilen.Den som kör bil med alkohol i blodet gör sig skyldig till rattfylleriDen som för ett motordrivet fordon efter att ha intagit alkohol och har en alkoholkoncentration, under eller efter färden, som uppgår till minst 1,0 promille i blodet eller 0,50 milliliter per gram i utandningsluften gör sig skyldig till grovt rattfylleri (4 § trafikbrottslagen och 4 a § trafikbrottslagen).För att du ska dömas till ansvar krävs hög bevisning på att du har kört bilenEn förutsättning för att du ska kunna dömas för brottet är alltså att du har kört bilen med alkohol i blodet. Att enbart skotta ut sin bil från en snödriva är förstås inte olagligt och det är inte olagligt att be någon annan flytta på ens bil om man är alkoholpåverkad.Att du har kört bilen är något som måste bevisas, i så hög grad att det är ställt utom rimligt tvivel att så är fallet. Att du inte blev "tagen på bar gärning" för att ha kört bilen påverkad, utgör i sig inget hinder mot att du ändå kan fällas till ansvar, även om det är svårare att bevisa din skuld. Att du inte fick lämna utandningsprov på plats, utan i stället ett blodprov senare utgör inte heller i sig ett hinder.Det krävs dock att det finns sådan bevisning som talar starkt för att du faktiskt har kört bilen. Det ankommer på en åklagare att föra bevisning och det är inte din uppgift att bevisa din oskuld. Bevisningen utgörs i sådant fall av polisens och andra vittnens utsagor, samt andra omständigheter som kan vara av betydelse kring händelsen. Att det exempelvis fanns en annan person på platsen, som dessutom bar nyckeln på sig för att flytta den, att bilen var avstängd och att du inte satt i den, när polisen kom till platsen, talar starkt för att du inte har gjort dig skyldig till något brott.SammanfattningHar du inte kört bilen har du förstås inte gjort dig skyldig till något brott även om du var alkoholpåverkad.Jag är inte helt insatt i fallet, så det är svårt för mig att med säkerhet uttala vad som kommer att bli utgången i målet, men omständigheterna, som du beskriver dem, talar starkt för att det inte finns tillräcklig bevisning för att du skulle kunna fällas till ansvar. Sammantaget bedömer jag risken för att du skulle fällas för brottet som liten.Hoppas detta var svar på din fråga. Har du fler frågor är du välkommen att höra av dig!Vänligen,

Kan en kund bli ersättningsskyldig för en tröja som gått sönder vid provning, när den redan var sönder sedan innan?

2020-03-08 i Skadestånd utanför kontraktsförhållande
FRÅGA |Hej! Tidigare idag befann jag mig på Åhléns i Mall of Scandinavia. Jag valde att prova en T-shirt värd 1600kr. Utan att lägga märke till det saknades ett, utav två larm och det andra larmet var saboterat. Jag provade tröjan utan problem då plötsligt det andra larmet lossade för att någon tidigare dragit sönder tröjan. Jag tog inte i eller drog av det medvetet. Väktare kom och hotade med att anmäla mig för skadegörelse om jag inte betalde summan på tröjan. Efter betalning fick jag inte behålla kvitto utan anledning.Jag har alltså oskyldigt fått stå för kostnaden av någon annans skadegörelse. Vad kan jag göra? Har personal och väktare rätt att anmäla/låta mig betala utan bevis?
Gustav Östlund |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Det väktarna och butiken har sagt till dig aktualiserar två frågor; dels frågan om du kan bli ersättningsskyldig för tröjan (att butiken kräver dig på betalning för tröjan), dels om du kan fällas till ansvar för skadegörelse.Du kan bli ersättningsskyldig om butiken kan visa att du förstört tröjan med uppsåt eller av oaktsamhetDen som uppsåtligen eller av oaktsamhet förstör något som tillhör någon annan är skyldig att ersätta det han eller hon har förstört (2 kap. 1 § skadeståndslagen). Det innebär att om du har haft sönder tröjan med vilje eller av oaktsamhet kan du bli skyldig att ersätta butiken för tröjan. Butiken kan i sådant fall dock inte tvinga dig att köpa tröjan, eftersom ingen person kan tvingas att ingå ett avtal, även om du själv kan välja att köpa tröjan istället för att betala skadestånd. Som din fråga är ställd verkar det däremot som att du varken har varit oaktsam eller haft uppsåt att förstöra tröjan, och du kan därför inte bli skyldig att ersätta butiken för den, även om den gick sönder när du provade den. Att enbart prova en tröja, som i samband med det går sönder, innebär inte att du som kund har varit oaktsam, och du kan därför inte bli ersättningsskyldig om du har provat tröjan på ett normalt sätt, vilket är det du verkar ha gjort.Var tröjan redan trasig när du provade den, och larmet lossnade utan att det berodde på dig, har du naturligtvis inte orsakat skadan och kan därför inte bli skyldig att ersätta butiken för tröjan.Frågan är då vad butiken kan bevisa. Det kan sägas att i Sverige gäller att den som påstår sig ha lidit en skada, ska visa sin rätt till ersättning för skadan. Det är alltså upp till butiken att visa att tröjan har gått sönder, och det på grund av att du har varit oaktsam eller haft uppsåt till det. Som beviskrav gäller att påståendet ska vara styrkt, vilket innebär att det ska vara mer troligt att det är på det sättet de påstår än att det inte är så, för att de ska ha rätt till ersättning. Det är svårt för mig att uttala mig om exakt vad butiken kan bevisa i ditt fall. Troligtvis kan de dock inte styrka att du har varit oaktsam, eftersom det inte är oaktsamt av en kund att prova en tröja i en butik, om inget talar för att du har varit särskilt oförsiktig med den. Sannolikt kan de bara bevisa att du provade tröjan, och att den efter det var trasig, men inte att den gått sönder på grund av ditt vållande, vilket innebär att de inte kan få rätt till ersättning.Du kan inte dömas för skadegörelseAngående de att de hotar att anmäla dig för skadegörelse, kan sägas att det i sådant fall rör sig om ett brott, varpå helt andra regler gäller (12 kap. 1 § brottsbalken). För det första krävs, för att du ska kunna fällas till ansvar, att du har haft uppsåt att förstöra tröjan. Du har inte haft uppsåt och det bör vara omöjligt att bevisa uppsåt i en sådan här situation. För det andra gäller som beviskrav att det måste kunna bevisas bortom rimligt tvivel, att du har förstört tröjan med uppsåt. Det är ett mycket högt beviskrav som förutsätter att det i praktiken har fångats på film eller att flera vittnen skulle ha sett dig förstöra tröjan med vilje.Som din fråga är ställd bör du under inga omständigheter kunna fällas till ansvar för skadegörelse. Butiken kan för all del anmäla dig, men du kan inte bli dömd.SammanfattningDet är svårt för mig att säga med säkerhet om du kan bli ersättningsskyldig eller inte, eftersom jag inte vet exakt vad som har inträffat.Butiken måste dock kunna styrka att du hade uppsåt eller var oaktsam och av den anledningen hade sönder tröjan. Att enbart prova en tröja, på ett normalt sätt, är inte tillräckligt för att du ska kunna bli ersättningsskyldig. Du kan hursomhelst inte tvingas betala en tröja någon annan har förstört, även om det här beror på vad butiken kan bevisa. Jag bedömer det som att butiken inte har tillräcklig bevisning för att kunna kräva dig på betalning.Inget talar för att du skulle kunna dömas för brottet skadegörelse.Hoppas detta var svar på din fråga. Har du fler frågor är du välkommen att höra av dig!Vänligen,