Kan en mailkonversation utgöra ett bindande avtal?

2019-11-27 i Anbud och accept
FRÅGA |Hej!Vi anordnade en konferens nu i november och har haft kontakt med ett företag. I god tid valde dom att tacka ja (via mail) till att delta under denna konferens. I mailkonversationen syns att vi informerat om pris samt att dom sagt att dom vill vara med och delta som sponsor för denna konferens. Tre dagar innan konferensen valde dom att hoppa av (inget avtal påskrivit), vi frågade varför och dom sa att detta var pga brist på tid. Vi uttryckte då att mailkonversationen är som ett avtal och vi kommer fakturera dom på detta. Deras argument är dock att dom inte skrivit på något och därför anser dom att dom inte ska betala. Vi vill bara veta hur detta fungerar då vi som studenter anser, utifrån våra lästa kurser, att vi har lagen på vår sida. Väldigt tacksam för svar!
Alice Baum |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Din fråga rör frågan om ett bindande avtal har ingåtts mellan er och ett annat företag. Grundläggande bestämmelser om avtal finns i avtalslagen (AvtL). Jag kommer först att kort redogöra för grunderna för avtalsbundenhet och därefter applicera dessa på ditt fall. Avtalsbundenhet Som huvudregel i svensk rätt gäller att avtal inte behöver vara varken skriftliga eller undertecknade av parterna för att vara gällande. Det finns inte något generellt formkrav för att ett avtal ska anses vara bindande. Undantag finns för exempelvis köp av fast egendom. Ett bindande avtal finns när ett anbud har accepterats utan några invändningar eller förslag till ändringar avseende innehållet i avtalet (1 § AvtL). Med anbud förstås ett förslag till att ingå avtal. Det krävs därmed inte heller att parterna benämner en överenskommelse som ett "avtal", utan det räcker att ett anbud har accepterats. Inom svensk avtalsrätt gäller principen "pacta sunt servanda". Denna princip innebär att avtal ska hållas. Detta innebär bland annat ett avtal inte kan frånträdas ensidigt av den ena avtalsparten utan motpartens samtycke. Bedömning i ditt fall Eftersom jag inte har tillgång till er mailkonversation med företaget kan jag inte göra en helt säker bedömning i ditt fall. Men utifrån det du själv uppger verkar det som att ni har avgett ett anbud, en förfrågan till företaget om de ville agera sponsor till er konferens, vilket företaget sedan har accepterat. Jag tolkar det även som att ni varit överens om priset. Detta bör räcka för att anse att ni har ingått ett juridiskt bindande avtal. Företagets invändning om att de inte anser att de behöver betala då de inte skrivit under något avtal spelar ingen roll, eftersom det inte finns några formkrav för den typ av avtal ni har ingått. Bindande avtal har alltså troligtvis uppstått genom er mailkonversation. Att ni har ingått ett bindande avtal innebär därmed att företaget inte har rätt att själv bestämma sig för att frånträda avtalet utan ert godkännande. Ni har således ett giltigt avtal som ni bör kunna fakturera utefter. Hoppas du fick svar på din fråga! Med vänliga hälsningar

Hur fördelas ansvaret för rättegångskostnader i ett tvistemål?

2019-11-24 i Rättegångskostnader
FRÅGA |HejVi håller på att försöka driva in en skuld på arbete vi gjort åt ett annat företag och ärendet har nu hamnat i Tingsrätten. Om vi skulle förlora kommer vi då att behöva betala motpartens rättegångskostnader eller kan man på någotvis få igenom att parterna betalar sina egna kostnader? Vi båda aktiebolag och skulden vi försöker driva in är på 129 000 kr.
Alice Baum |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Din fråga rör betalning av rättegångskostnader i ett tvistemål, vilket i huvudsak regleras i 18 kap. rättegångsbalken, RB. Huvudregel: tappande part ersätter motpartens rättegångskostnader Som huvudregel gäller att det är den tappande parten som ska ersätta motparten dennes kostnader (18 kap. 1 § RB). Detta innebär att den part som förlorar rättegången kommer att bli betalningsansvarig för motpartens rättegångskostnader. Det finns inte någon generell möjlighet för att såsom ni önskar få igenom att parterna istället betalar sina egna rättegångskostnader. Det är dock i vissa undantagssituationer så att din motpart kan bli skyldig att stå för delar av sina egna rättegångskostnader även om ni skulle vara att anse som tappande part, exempelvis om motparten vållat onödiga kostnader genom att inte dyka upp till en förhandling i domstol (18 kap. 6 § RB). Vem anses som tappande part? Även om huvudregeln som om att den tappande parten ska ersätta motpartens rättegångskostnader kan tyckas enkel och tydlig, kan det i praktiken uppstå problem när man ska bedöma vilken part som anses vara den tappande parten. Så kan exempelvis vara fallet om det skulle vara så att ni vinner bifall till ert yrkande till 30%, om domstolen skulle komma fram till att er motpart bara ska betala 38 700 kr till er och inte 129 000 kr. Då kan man se det som att ni har vunnit till 30% men samtidigt förlorat till 70%, eftersom ni inte fullt ut fick rätt till den yrkade summan. I ett sådant fall kan domstolen fördela kostnadsansvaret mellan er med hänsyn taget till den beloppsmässiga utgången i målet (18 kap. 4 § 2 stycket RB). Tänk efter – före! Till följd av det föregående sagda kan det vara bra att innan man inleder en process i domstol, redan från början fundera över vilka möjligheter man har till framgång med sin talan. För att exemplifiera: kanske det är så att ni har ett mycket gott bevisläge vad gäller motpartens betalningsansvar avseende 100 000 kr, motparten har kanske erkänt betalningsansvaret i denna del. Men med avseende på resterande 29 000 kr kanske ni befinner er i ett betydligt sämre bevisläge, och det är troligt att ni inte kommer kunna nå framgång med er talan med avseende på de 29 000 kronorna. I en sådan situation kommer troligtvis utfallet i domstolen bli att ni vinner avseende 100 000 kr, men förlorar med avseende på resterande 29 000 kr. Om man förlorar till viss del kommer detta således påverka ansvaret för att betala motpartens rättegångskostnader, och det kan därför vara klokt att redan från början fundera över om ens yrkande ska avse hela summan (129 000 kr), eller om man istället bör avgränsa sitt yrkande (100 000 kr). Överväganden av denna art kan vara besvärliga att genomföra eftersom det är svårt att på förhand veta hur domstolen kommer värdera bevisningen ni har för att ni är berättigade till 129 000 kr från motparten. Men det kan ändå vara något som är klokt att fundera över, just i relation till ansvaret för rättegångskostnader. Hoppas ni fick svar på er fråga! Med vänliga hälsningar

Syns en dom på försök till grov utpressning i ett utdrag ur belastningsregistret för arbete med barn?

2019-11-24 i Alla Frågor
FRÅGA |HejJag är dömd för försök till grov utpressning för ca 6 år sedan. Fick fängelse ett år. Tränar nu barn i fotboll och måste lämna in ett Utdrag ur belastningsregister vid arbete med barn.Kommer mitt brott synas där?
Alice Baum |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Du undrar om en dom om försök till grov utpressning kommer att synas i det utdrag ur belastningsregistret. Som fotbollstränare kommer du att behöva begära utdrag ur belastningsregistret för arbete med barn i annan verksamhet än skola och barnomsorg. Ett sådant utdrag kan du begära via polisens hemsida.Vilka brottstyper som omfattas av utdraget anges i 22 § 6 st. förordning om belastningsregister. De brottstyper som omfattas är följande:MordDråpGrov misshandelMänniskorovAlla sexualbrottBarnpornografibrottGrovt rånSammanfattningsvis rör det sig alltså om brott som innebär allvarliga kränkningar av andra människor. En dom du har på försök till grov utpressning kommer inte att synas i detta utdrag ur belastningsregistret. Vidare kommer uppgiften att gallras från belastningsregistret 10 år efter efter du frigavs från ditt fängelsestraff (17 § 1p. lag om belastningsregister). Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Hur mycket får jag betala i skatt om jag säljer en fastighet jag fått i gåva av mina föräldrar?

2019-10-28 i Reavinstskatt
FRÅGA |Jag är ensambarn och mina föräldrar äger en villa som dom vill sälja till mig. Taxeringsvärdet ligger på ca 1200.000 och det är värderat till ca 3.000.000 dom vill att jag skall köpa det för ca 800.000 själv köpte dom huset 1959 för 30.000. Nu till frågan, vad händer om jag säljer huset efter något år? Hur mycket får jag skatta? Får jag skatta mindre om jag köper en ny bostad? Vad är bästa sättet att göra för att jag resp. mina föräldrar får betala så lite skatt som möjligt?
Alice Baum |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Dessvärre kan jag inte svara på exakt hur mycket du skulle kunna behöva betala i skatt vid en överlåtelse av fastigheten i framtiden. Detta för att den slutliga skatten beror på en hel del olika faktorer, bland annat eventuella övriga inkomster du har haft under beskattningsåret. Jag kommer därför att besvara din fråga på ett mer övergripande sätt och förklara hur beskattningen fungerar vid fastighetsöverlåtelser och vad som påverkar skattens storlek. Regler som reglerar detta finns främst i inkomstskattelagen (IL). Hur kan ni undvika skatt i samband med överlåtelse av fastigheten till dig från dina föräldrar?För överlåtelser av fastigheter gäller den så kallade huvudsaklighetsprincipen. Principen innebär att överlåtelsen kommer att behandlas som en gåva i skattehänseende om överlåtelsen anses innefatta en gåvodel. En gåvodel anses finnas om den ersättning du ger till dina föräldrar för fastigheten understiger fastighetens taxeringsvärde. Överlåtelsen kommer då i sin helhet att skatterättsligt betraktas som en gåva. Att överlåtelsen betraktas som en gåva, även om du skulle ge 800 000 kr i ersättning till dina föräldrar, innebär att dina föräldrar inte kommer att behöva betala någon skatt på de 800 000 kr de får i ersättning från dig. Detta eftersom vi inte har någon gåvoskatt i Sverige (8 kap. 2 § IL).För att även undvika att du själv behöver betala stämpelskatt på förvärvet av fastigheten, bör ni dessutom se till att ersättningen du ger dina föräldrar understiger 85% av föregående års taxeringsvärde. Då slipper du betala stämpelskatt som annars är 1,5% på det högsta beloppen av taxeringsvärdet eller ersättningen du ger till dina föräldrar (5 § lag om stämpelskatt). Hur mycket skatt får du betala vid en framtida försäljning av fastigheten?Om du i framtiden skulle sälja fastigheten och gör en vinst på försäljningen, kommer du att behöva betala skatt på vinsten, så kallad reavinstskatt. Den effektiva skatten på vinsten är 22% (45 kap. 33 § IL och 65 kap. 7 § IL).Vinsten beräknas genom följande formel: Vinsten = ersättningen vid försäljningen – utgifter för avyttringen – omkostnadsbeloppet Ersättningen vid försäljningen är helt enkelt den summa du i framtiden säljer fastigheten för. Detta belopp ska sedan minskas med utgifter för avyttringen, exempelvis mäklarkostnader du haft för försäljningen av fastigheten (44 kap. 13 § IL).Från det belopp som återstår ska man sedan dra bort det så kallade omkostnadsbeloppet (44 kap.14 § IL). Omkostnadsbeloppet består av två delar, dels den utgift man haft för att införskaffa fastigheten samt eventuella kostnader man har haft för att förbättra fastigheten. Utgifter för att förbättra fastigheten kan exempelvis vara olika förbättrande reparationer, ombyggnationer, tillbyggnationer eller liknande utgifter (45 kap. 11-12 § IL). Om du skulle överta dina föräldrars fastighet har du rätt att överta dina föräldrars omkostnadsbelopp (44 kap. 21 § IL). Det betyder att ditt omkostnadsbelopp utgörs dels dina egna utgifter (de 800 000 du ska betala för fastigheten samt eventuella förbättringsutgifter), dels de utgifter dina föräldrar har haft för att själva införskaffa huset och eventuella förbättringsutgifter de har haft. Om vi antar att inga förbättringsutgifter finns innebär detta att ditt omkostnadsbelopp hade blivit 830 000 kr. Om vi använder de siffror du anger i din fråga skulle reavinstberäkningen alltså se ut som följer, om vi utgår från att du skulle sälja fastigheten till marknadsvärdet 3 000 000 kr:3 000 000 – 830 000 = 2 170 000 kr i vinst vid försäljningen. På vinsten belöper sedan 22% effektiv skatt: 2 170 000 x 0,22 = 477 400 kr i skatt.Jag kan inte svara på om du får betala mindre skatt om du skulle köpa en ny bostad istället för dina föräldrars fastighet. Hur mycket skatt du får betala vid försäljning av en ny fastighet beräknas enligt samma formel som ovan, och skattens storlek beror därför på hur mycket du köper fastigheten för, vilka förbättringsutgifter som finns och vad du sedan säljer bostaden för. Men oavsett om du skulle sälja dina föräldrars fastighet eller en nyköpt fastighet är skattesatsen 22% av vinsten, i alla fall i dagsläget. SammanfattningFör att betala så lite skatt som möjligt vid ett eventuellt köp av dina föräldrars fastighet bör ni se till att ersättningen du ger till dina föräldrar understiger 85% av fastighetens taxeringsvärde. Detta för att dina föräldrar ska slippa reavinstbeskattning och för att du ska slippa betala stämpelskatt. Hur mycket skatt du skulle kunna komma att behöva betala vid en framtida försäljning av fastigheten beror på hur stor vinst du skulle göra vid en sådan försäljning. Vinsten beräknas genom att man tar ersättningen du får vid försäljningen och minskar detta belopp med olika utgifter du haft för att förvärva fastigheten. På det återstående beloppet belöper 22% skatt. Hoppas detta besvarade din fråga!Med vänliga hälsningar

Måste aktier i ett aktiebolag ingå i en bodelning?

2019-11-26 i Bodelning
FRÅGA |Jag och min bror driver och äger ett konsultbolag ihop. 50% ägande vardera. Vi är båda gifta. Men det börjar ryktas om att hans fru är sugen på att skiljas. Hur kan vi göra för att hon inte ska få del av 50% av hans 50% i bolaget? 1. Kan jag och min bror skriva nått i bolagsordningen?2. Eller kan vi tillsammans skriva ett dokument ihop?Vore skönt att slippa blanda in henne i det hela då hon är upp över öronen girig. Kan vi på nått sätt lösa så att han kan behöva sin 50% utan att hon får rätt till nått utan att hon har vetskap om detta?
Alice Baum |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Du undrar hur man kan gå tillväga för att en del av det bolag du äger gemensamt med din bror inte ska kunna tillfalla din brors maka vid en eventuell skilsmässa. När jag besvarar din fråga kommer jag utgå från att det rör sig om ett aktiebolag, vilket jag utgår ifrån då du skriver att bolaget har en bolagsordning. För att kunna besvara din fråga kommer jag börja med att översiktligt förklara hur en bodelning med anledning av en skilsmässa går till och vilken egendom som omfattas av bodelningen. Detta regleras i äktenskapsbalken (ÄktB).Egendom som ingår i en bodelningI bodelningen ingår all egendom som är så kallat giftorättsgods (10 kap. 1 § ÄktB). Giftorättsgods är all egendom som makarna äger och som inte är någon av makarnas enskilda egendom (7 kap. 1 § ÄktB). Detta innebär att egendom som är enskild egendom inte ingår i bodelningen mellan makarna. Egendom kan göras till enskild egendom exempelvis genom ett äktenskapsförord, eller att maken fått egendomen genom gåva, arv eller testamentsförordnande där givaren av egendomen har angett att egendomen ska vara mottagarens enskilda egendom (7 kap. 2 § ÄktB). Regleringen i 7 kap. 2 § ÄktB om hur egendom kan göras till enskild egendom, och därmed inte ingå i bodelningen, reglerar uttömmande på vilka sätt egendom kan göras till enskild egendom. Detta innebär att det inte är möjligt för dig och din bror att göra din brors aktier i bolaget till enskild egendom genom någon skrivelse i bolagsordningen. Inte heller kan du och din bror avtala om att aktierna i bolaget ska vara din brors enskilda egendom. Det som krävs för att kunna göra aktierna till enskild egendom i denna sits är att din bror skriver ett äktenskapsförord tillsammans med sin fru där de kommer överens om att aktierna ska vara din brors enskilda egendom. Det är dock inte möjligt att tvinga någon att ingå ett äktenskapsförord, så vill inte din brors fru ingå ett sådant äktenskapsförord kan inte aktierna göras till enskild egendom genom. Hur andelsberäkning och lottläggning går tillDet som sker vid en bodelning är att det giftorättsgods som vardera make äger listas på denne maken. Till den egendom din bror äger kommer således aktierna i ert gemensamma bolag att ingå. Därefter görs avdrag för eventuella skulder som makarna har mot det värde som deras respektive giftorättsgods uppgår till (11 kap. 2 § ÄktB). Det värde som återstår för respektive make efter skuldavräkningen, adderas och delas sedan lika mellan makarna (11 kap. 3 § ÄktB). Resultatet av detta utgör respektive makes andel i boet (11 kap. 1 § ÄktB). Om det visar sig att den ena maken äger mer egendom än den andre maken, behöver omfördelning ske så att makarna får så mycket egendom som de har rätt till enligt andelsberäkningen. Detta kallas lottläggning. Vid lottläggningen, den faktiska fördelningen av egendomen, är utgångspunkten att vardera make har rätt att i första hand få sådan egendom som maken äger (11 kap. 7 § ÄktB). Detta innebär att din bror i första hand har rätt att få exempelvis aktierna i ert bolag på sin lott. Skulle det dock visa sig att din bror äger mer egendom än sin fru, kommer din bror att behöva ersätta henne upp till den summa som hennes andel i boet uppgår till (11 kap. 9 § ÄktB).Sammanfattande förklaring i ditt fallDet ovan sagda innebär alltså att din brors skilsmässa inte nödvändigtvis behöver betyda att hans fru kommer få äganderätt till 50% av din brors aktier. Detta eftersom utgångspunkten är att respektive make vid lottläggningen får behålla sin egen egendom. Så länge din bror har möjlighet att lösa ut hans fru för det fall han skulle inneha mer giftorättsgods än vad han har rätt till enligt andelsberäkningen vid bodelningen, kommer han kunna behålla äganderätten till aktierna. Det är möjligt att lösa ut den andre maken genom att överlåta antingen egendom eller pengar.Hoppas detta besvarade din fråga!Med vänliga hälsningar

Gäller längre uppsägningstid enligt anställningsavtalet istället för kortare uppsägningstid enligt LAS?

2019-11-24 i Uppsägning och avskedande
FRÅGA |Hej,Om det står i mitt anställningskontrakt att jag måste ge notis 3 mån i förväg när min anställning skall upphöra, gäller då LAS över detta kontrakt? Om man då varit anställd mindre än två skulle det innebära en månads uppsägningstid från arbetstagarens sida. Min arbetsgivare saknar kollektivavtal.
Alice Baum |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga rör uppsägning av anställning vilket främst regleras i lagen om anställningsskydd, LAS, eftersom du anger att din arbetsgivare inte har något kollektivavtal. Jag tolkar det som att du har ingått ett individuellt anställningsavtal som anger en uppsägningstid på 3 månader. Du undrar om denna uppsägningstid gäller eller om det istället är en kortare uppsägningstid i LAS som ska gälla. Uppsägningstid enligt LAS Enligt huvudregeln i 11 § LAS gäller en minsta uppsägningstid om en månad. Uppsägningstidens längd ökar successivt i takt med att anställningen fortlöper. I 2 § andra stycket LAS sägs att ett avtal är ogiltigt i den mån det upphäver eller inskränker arbetstagarnas rättigheter enligt LAS. Att ett individuellt anställningsavtal stadgar en längre uppsägningstid än den uppsägningstid som annars hade följt av LAS har i praxis och i förarbetena till LAS dock inte ansetts innebära att arbetstagarnas rättigheter inskränks eller upphävs. Detta följer av en längre uppsägningstid för arbetstagaren anses innebära ett starkare skydd för arbetstagaren. Sammanfattning Den längre uppsägningstid (3 månader) som du har kommit överens med arbetsgivaren om genom ditt individuella anställningsavtal gäller framför den uppsägningstid som anges i LAS (1 månad). Skulle det vara så att du inte är nöjd med att ha tre månaders uppsägningstid, kan du alltid vända dig till din arbetsgivare och prata med denne och se om ni kan komma överens om att korta ned uppsägningstiden som anges i ditt anställningsavtal. Anställningsavtal kan alltid ändras i efterhand om arbetstagaren och arbetsgivaren kommer överens om ändringen. Hoppas du fick svar på din fråga! Med vänliga hälsningar

Kan man få skadestånd för felaktig psykiatrisk diagnos?

2019-10-29 i Hur kräver man skadestånd?
FRÅGA |Hej! Jag blev för 9 år sedan diagnostiserad bipolär sjukdom. Jag fick ingen riktig utredning och idag har det visat sig att den diagnosen inte stämmer, utan är en felaktig bedömning. Detta har haft mycket konsekvenser i mitt liv och jag var som en försökskanin, fick så mycket olika mediciner som ändrade mig som person totalt. Psykiatrin gjorde mycket fel. Jag ska nu genomgå en ny utredning för att få bli kvitt min felaktiga diagnos men jag undrar nu och jag har rätt till skadestånd med tanke på att jag inte fick någon riktig utredning från första början?
Alice Baum |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Du undrar om du har rätt till skadestånd då du för nio år sedan fick en felaktig diagnos av vården som du därefter har behandlats utefter.För patienter som menar sig ha blivit skadade genom sjukvården kan begära ersättning enligt föreskrifterna i patientskadelagen. Jag kan tyvärr ge ett klart svar på om du har rätt till ersättning i ditt fall eftersom en sådan bedömning kräver mer underlag än vad jag genom din fråga har tillgång till. Jag kommer därför med utgångspunkt i din fråga ange vad som i allmänhet krävs för att få ersättning genom patientskadelagen.Ersättning genom patientskadelagenErsättning enligt patientskadelagen lämnas för en patientskada om det är övervägande sannolikt att skadan har orsakats i samband med hälso och sjukvård, och om skadan faller in under någon av de sex skadetyper som anges i patientskadelagens 6 §. Du nämner att du har fått en felaktig diagnos samt att du utifrån denna diagnos har felmedicinerats. Punkt 3 i 6 § patientskadelagen handlar just om felaktig diagnostisering. Vad gäller felmedicineringen är utgångspunkten enligt 7 § 2 punkten patientskadelagen att felmedicinering inte ger rätt till ersättning, om inte felmedicineringen beror på att medicinen har förordnats eller utlämnats i strid mot föreskrifter eller anvisningar (6 § 6 punkten patientskadelagen). Exakt vad som har hänt i ditt fall och om den felaktiga diagnosen eller medicineringen kan anses ha orsakat en skada är som sagt inte möjligt för mig att bedöma. Du nämner också att du fick den felaktiga diagnosen för 9 år sedan. Som huvudregel gäller att man som skadelidande patient ska begära ersättningen inom 10 år från när skadan orsakades (23 § patientskadelagen). Bara om det finns synnerliga skäl får en talan om ersättning enligt patientskadelagen väckas senare, och vid en sådan bedömning ska man ta hänsy till om patienten har varit förhindrad att framställa ersättningsanspråket i tid (24 § patientskadelagen).Ersättning genom skadeståndslagenSkulle det vara så att du nekas ersättning genom patientskadelagen kan du alltid väcka en vanlig talan om skadeståndsersättning vid domstol grundad på skadeståndslagen. En sådan talan får dock uppfattas som ganska så svår att nå framgång med i ett fall som ditt, då det är du som skadelidande fullt ut måste bevisa att skadan har orsakats av den felaktiga diagnosen, samt att vårdgivaren har varit oaktsam. Skulle du inte vinna en skadeståndstalan riskerar du att behöva betala motpartens rättegångskostnader, vilket i många fall kan uppgå till höga belopp. Sammanfattande råd i ditt fallI ditt fall råder jag dig att vända dig till Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag (LÖF) och anmäla skadan. Anmälan kan du göra via nätet på denna webbsida. Det är också viktigt att du ser till att göra en sådan anmälan omgående, så att inte tidsfristen för att begära ersättning går ut. Skulle du inte få rätt till ersättning genom patientskadelagen och LÖF kan du som sagt alltid väcka en vanlig skadeståndstalan grundad på skadeståndslagen. Huruvida detta är en bra idé eller inte är inget jag här just nu kan avgöra, eftersom jag saknar underlag för att göra en sådan bedömning. Men i allmänhet är det svårt att vinna en sådan process i domstol och förlorar du kan du bli skyldig att betala motpartens rättegångskostnader. Du bör isåfall noga överväga och förslagsvis också rådgöra med en jurist om det är värt att inleda en sådan process. Vill du boka tid med vår juristbyrå för att vidare utreda frågor av detta slag är du varmt välkommen att boka tid för det här.Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Vad är skillnaden mellan en ramlag, förordning och en föreskrift?

2019-10-28 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Hej Lawline!Jag jobbar på en YH-utbildning med blivande vårdadministratörer. De ska snart börja jobba med Hälso- och sjukvårdslagen, Patientlagen och framför allt Patientdatalagen. Hur förklarar jag skillnaden mellan ramlag, förordning och föreskrifter för dem på ett enkelt sätt? Jag förstår det inte riktigt själv. Tack för er hjälp!Med vänlig hälsning
Alice Baum |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Du undrar vad skillnaden är mellan en ramlag, en förordning och föreskrift.Till att börja med är en lag en uppsättning regler som har utfärdats av riksdagen. En ramlag är en speciell typ av lag som inte i detalj reglerar vad som ska gälla utan på ett mer övergripande plan slår fast de grundläggande principer, riktlinjer och mål som ska gälla för verksamheten. Exempel på en sådan lag är just hälso- och sjukvårdslagen. En ramlag ställer alltså upp vilka ramar som ska gälla för verksamheten, vilka ramar verksamheten har att förhålla sig till, men lagen reglerar inte i detalj hur verksamheten inom ramen ska bedrivas. En ramlag karaktäriseras också ofta av att den inte direkt riktar sig mot en individ, utan snarare mot den som ska utföra verksamheten, exempelvis en huvudman enligt hälso- och sjukvårdslagen. Det betyder också att ramlagar allt som oftast inte innehåller några rättigheter som en enskild individ kan kräva ut vid domstol. Hälso- och sjukvårdslagen uttrycker exempelvis en skyldighet för samhället att tillhandahålla vård, men ger inte patienten någon direkt rätt att vid domstol utkräva vård. En förordning är regler som har utfärdats av regeringen. Vanligast är att förordningar kompletterar och preciserar innehållet i olika lagar, då innehållet i lagar många gånger är mer övergripande och ofta saknar detaljregleringar på olika områden. En förordning kan också ange mer exakt hur en lag ska tillämpas rent praktiskt. Eftersom förordningar utfärdas av regeringen är dessa även underordnade lagar, så skulle det vara så att en förordning innehåller en bestämmelse som inte stämmer överens med vad som står i lagen, har alltid lagen företräde framför förordningen. Ett exempel på en förordning är hälso- och sjukvårdsförordningen, som innehåller kompletterande bestämmelser till hälso- och sjukvårdslagen.Föreskrifter är sådana regler som utfärdas av kommuner och myndigheter efter bemyndigande antingen från riksdagen eller regeringen beroende på vilken fråga det handlar om. Föreskrifter kan i många fall vara ännu mer detaljerade och reglerar ännu snävare områden än olika föreskrifter. På sjukvårdens område är det i regel Socialstyrelsen som utfärdar olika typer av föreskrifter, och ett exempel är socialstyrelsens föreskrifter om basal hygien i vård och omsorg (SOSFS 2015:10). I denna föreskrift regleras i detalj exempelvis hur arbetskläder inom vården ska se ut och liknande detaljregleringar. I många fall kan det vara nödvändigt att överlämna åt olika myndigheter att besluta om sådana detaljregler som i många fall kräver omfattande kunskap om den enskilda verksamheten för att kunna besluta om. Likt en förordning är föreskrifter underställda överordnade lagar och förordningar.Viktigt att poängtera är också att begreppet "föreskrift" även kan användas som en samlingsbeteckning för alla olika typer av regler (lagar, förordningar och myndighetsföreskrifter). Detta kan stundvis vara förvirrande och det är därför viktigt att i det enskilda fallet se om begreppet används just som ett sammanfattande begrepp eller om man med begreppet föreskrift avser en specifik föreskrift som är utfärdad av en myndighet eller en kommun.Hoppas jag med detta lyckats klargöra skillnaden mellan begreppen!Med vänliga hälsningar