Har jag någon uppsägningstid vid en provanställning?

2020-07-31 i Anställningsformer
FRÅGA |Hejsan, jag går på en provanställning med en anställningsform ( tidsbegränsad) på 6 månader med vad är tidsbegränsad? Vad gäller för mig som arbetstagare om jag säger upp mig nu , måste jobba en månad eller tre månader ? Eller bara 14 dagar? Tack för svaret.
Ted Winström |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga.En provanställning är en tidsbegränsad anställningsform som regleras i 6 § LAS. Där framgår att prövotiden för en provanställning får vara maximalt 6 månader, det är detta som gör anställningsformen tidsbegränsad.Vid en provanställning är utgångspunkten att både arbetsgivaren och arbetstagaren när som helst kan avbryta provanställningen utan föregående uppsägningstid. Detta gäller så länge inte annat avtalats mellan parterna (se 6 § tredje stycket LAS).Svaret på din fråga är således att du inte har någon uppsägningstid alls om du säger upp dig från din provanställning. Om du dock har avtalat om uppsägningstid med din arbetsgivare, gäller den uppsägningstiden.Hoppas att detta gav svar på din fråga.Med vänliga hälsningar,

Vilka uppgifter får socialtjänsten sekretessbelägga?

2020-07-31 i Offentlighetsprincipen
FRÅGA |Har vårdnadshavaren rätt att få ut handlingen "Övervägande enligt 13 § LVU" i sin helhet? Kan vissa uppgifter sekretessbeläggas innan informationen går till vårdnadshavarna? Med vänlig hälsning
Ted Winström |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga.Ett övervägande om fortsatt vård behövs ska enligt 13 § LVU göras minst en gång i halvåret. Vårdnadshavaren behöver inte informeras om övervägandet. Däremot är detta övervägande som utgångspunkt en allmän handling då den förvaras hos en myndighet samt är upprättad inom myndigheten (se 2 kap. 4 § tryckfrihetsförordningen samt 2 kap. 10 § tryckfrihetsförordningen). Allmänna handlingar är emellertid inte nödvändigtvis offentliga, de kan sekretessbeläggas mot bakgrund av de bestämmelser som finns i offentlighets- och sekretesslagen (OSL). Detta följer av 2 kap. 2 § tryckfrihetsförordningen. Inom socialtjänsten råder sekretess för uppgift om en enskilds personliga förhållanden om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men (se 26 kap. 1 § första stycket OSL). Att verksamhet för vård av unga enligt LVU omfattas av begreppet socialtjänst framgår av 26 kap. 1 § andra stycket andra punkten OSL. Inom socialtjänsten finns således ett så kallat omvänt skaderekvisit, det finns en presumtion för att uppgifterna ska omfattas av sekretess, om det inte står klart att inget men kommer åsamkas den enskilde.Socialtjänsten kan alltså vägra lämna ut handlingen eller sekretessbelägga delar av handlingen om de finner det lämpligt mot bakgrund av den prövning som ska göras enligt OSL. Om du inte är nöjd med myndighetens beslut att sekretessbelägga uppgiften kan du överklaga beslutet (se vidare 6 kap. 7 § OSL). Beslutet ska överklagas till kammarrätt (se 6 kap. 8 § OSL).Hoppas att detta gav svar på din fråga.Med vänliga hälsningar,

Kan en kommun föra dröjsmålstalan?

2020-07-30 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |Hej!Jag undrar om en kommun kan föra dröjsmålstalan mot hyresnämnd (jml Förvaltningslagen 12§) när handläggningstid överstigit sex månader eller om den möjligheten endast finns för enskilda? Med vänlig hälsning
Ted Winström |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga.Möjligheten att föra en dröjsmålstalan regleras som du skriver i 12 § förvaltningslagen. Det aktuella lagrummet ger en enskild part möjlighet att, om det är den enskilde som har inlett ärendet, skriftligen begära att en myndighet ska avgöra ärendet om det dessförinnan inte har avgjorts i första instans inom sex månader.Precis som framgår av ordalydelsen är det endast enskilda parter som kan begära att ett ärende ska avgöras genom en dröjsmålstalan. Det krävs därtill att det är den enskilde som har inlett ärendet, således omfattas inte ärenden som inleds på myndighetens egna initiativ av bestämmelsens tillämpningsområde.Svaret på din fråga är således att en kommun inte kan begära ett ärendes avgörande genom dröjsmålstalan, denna rätt tillkommer endast enskilda parter och de måste dessutom ha inlett ärendet.Hopppas att detta gav svar på din fråga.Med vänliga hälsningar,

Vilket anskaffningsvärde används för fastighet anskaffad före 1952?

2020-06-30 i Kapitalvinstskatt
FRÅGA |Försäljning av fastighet - värdeår/byggnadsår 1929. Vid beräkning av reavinst utan att det finns ett angivit inköpspris - det räknas väl då enligt ngn schablon? Fann i tidigare svar från er 2015 "Om detta förvärv skedde innan 1952 kan du välja att använda 150 % av taxeringsvärdet för år 1952 (45 kap. 28 § IL). " Har det ändrats till att utgår från 1974 istället? Reavinstskatten är väl 22 % på vinsten av en försäljning efter borttag av Omkostnadsbeloppet?
Ted Winström |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga.Svaret på din fråga återfinns i inkomstskattelagen (IL).I skatterättsligt hänseende kan en fastighet aldrig ha anskaffats före år 1952. Din fastighet som är förvärvad 1929 kommer alltså anses anskaffad år 1952 (se 45 kap. 28 § första stycket IL). Fortfarande gäller att man som anskaffningsutgift får använda 150% av taxeringsvärdet för år 1952, detta har alltså inte ändrats till 1974, (se 45 kap. 28 § andra stycket IL).Det stämmer som du säger att skatten på en kapitalvinst vid försäljning av en privatbostadsfastighet är 22%. Denna procentsats fås fram genom att det i 45 kap. 33 § första stycket IL stadgas att 22/30 av kapitalvinsten på en privatbostadsfastighet ska tas upp till beskattning. Den kvoterade kapitalvinsten beskattas sedan i vanlig ordning med 30% (se 65 kap. 7 § IL), vilket sammanslaget resulterar i en kapitalvinstbeskattning på 22%. Precis som du säger dras omkostnadsbeloppet av i kapitalvinstberäkningen när själva kapitalvinsten ska beräknas (se 44 kap. 13 § IL).Hoppas att detta gav svar på din fråga.Med vänliga hälsningar,

Hur långtgående utredningsskyldighet har migrationsdomstolen?

2020-07-31 i Migrationsrätt
FRÅGA |Det här är en kanske knepig fråga. Men hur stor utredningsskyldighet har en domstol gällande en överklagan? Det här handlar om Migrationsdomstolen. Är de t.ex. skyldiga att noggrant gå igenom alla inlämnade handlingar? Hälsningar
Ted Winström |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga.Utredningsskyldigheten hos en förvaltningsdomstol regleras i 8 § förvaltningsprocesslagen (FPL), där det framgår att rätten ska se till att målet blir så utrett som dess beskaffenhet kräver. Även om FPL är en lag som är subsidiär till andra lagar, (se 2 § FPL), framgår det av 16 kap. 1 § utlänningslagen att dess bestämmelser ska tillämpas i migrationsdomstolen. Hur långgående utredningsskyldigheten är beror på ett flertal faktorer, såsom ärendets karaktär, vem som har tagit initiativ till ärendet, allmänintresset i ärendet och vilka förutsättningar parterna kan anses ha att föra sin talan. Även styrkeförmågan hos parterna samt partsställning kan spela roll.Som synes är det i högsta grad en bedömning som kan variera från fall till fall. När det gäller asylmål framgår det emellertid av praxis att domstolen har en långtgående utredningsskyldighet (se till exempel MIG 2006:1). Detta eftersom det är mål av skyddskaraktär och på grund av svårigheterna för den asylsökande att göra sina påståenden sannolika. Att observera är dock att trots domstolens långtgående utredningsskyldighet är det den asylsökande som har bevisbördan för att förutsättningarna för att erhålla uppehållstillstånd är uppfyllda.Hoppas att detta gav svar på din fråga.Med vänliga hälsningar,

Vad gäller om samäganderättslagen har avtalats bort?

2020-07-30 i Samägandeavtal
FRÅGA |Hej.Jag har en fråga rörande konsekvensen av att avtala bort lagen om samäganderätt.Jag äger tillsammans med mina 2 systrar en frititdsfastighet som vi fick i gåva av våra föräldrar under 80-talet. Gåvan är villkorad med en hembudsklausul samt att lagen om samäganderätt är avtalad bort.Min fråga är om det finns några begränsningar i vad jag som delägare får göra med fastigheten och dess byggnader och tillbehör?Kan jag anlägga vägar, fälla träd, söka bygglov etc helt utan hänsyn till de övriga delägarna?
Ted Winström |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga.Utgångspunkten när egendom samägs av två eller flera personer är att samäganderättslagen (SamägL) är tillämplig (se vidare 1 § SamägL).Samäganderättslagen är emellertid till största del dispositiv, vilket innebär att dess bestämmelser kan avtalas bort. Det framgår att detta har gjorts avseende er samägda fritidsfastighet. Huruvida du får vidta de åtgärder du exemplifierar beror alltså på vad som är avtalat istället för samäganderättslagen. Om det enbart är så att samäganderättslagen avtalats bort, utan att ni för den delen har avtalat om vad som istället ska gälla, bör slutsatsen vara att lagen helt enkelt inte ska tillämpas. Den bestämmelse som främst är aktuell i ditt fall är 2 § SamägL, där det stadgas att delägarna måste vara överens för att någon ska kunna förfoga över egendomen eller vidta åtgärder i dess förvaltning. Då samäganderättslagen enligt gåvobrevet inte ska tillämpas torde slutsatsen kunna dras att alla delägare istället har en rätt att vidta åtgärder utan övriga delägares samtycke. Huruvida denna tolkning är 100% korrekt kan jag dock inte garantera då denna fråga mig veterligen inte har prövats i praxis och jag inte vet exakt om det skrivits något annat i gåvobrevet som ska gälla istället för samäganderättslagen. En sådan slutsats skulle ju föranleda att ni alla tre får göra exakt vad ni vill med egendomen och märkliga situationer skulle då kunna uppstå.Mitt råd till dig är att försöka komma överens med dina syskon om egendomens förvaltning eller fråga gåvogivaren vad avsikten var angående hur fastigheten skulle förvaltas. Att observera är också att HD i ett nytt avgörande kommit fram till att även om samäganderättslagen avtalats bort har varje delägare, om delägarna inte kan komma överens om något, en rätt att ansöka om förordnande av en god man vid tingsrätten för egendomens förvaltning, förutsatt att en alternativ tvistelösning inte har reglerats mellan parterna (se NJA 2019 s. 1055).Om du vill ha hjälp av någon av våra verksamma jurister som kan kolla närmare på ärendet kan du boka det här.Med vänliga hälsningar,

Får jag sälja vidare en vara som är varumärkesskyddad?

2020-06-30 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej! Jag undrar om jag behöver tillstånd från den som äger varumärket om man vill tävla ut en viss produkt som är märkt med det varumärket. Som exempel kan man tänka sig att jag köpt en Volvo och nu vill tävla ut den, behöver jag då tillstånd från Volvo för att göra detta?Med vänlig hälsning, Johan
Ted Winström |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga.Den som har varumärkesskydd för sitt varumärke har en ensamrätt att använda varumärket, vilken innebär att ingen annan än innehavaren får använda kännetecknet (se 1 kap. 10 § varumärkeslagen). Det finns emellertid något som kallas för konsumtion av ensamrätten och detta regleras i 1 kap. 12 § varumärkeslagen. Att ensamrätten konsumerats innebär att du fritt kan använda varumärket, inkluderat att du kan sälja vidare varan, marknadsföra den etc. Detta förutsätter att den aktuella bilen du tänkt ha med i tävlingen har förts ut på marknaden inom EES samt att den har förts ut av varumärkesinnehavaren själv eller av någon som har dennes samtycke, t.ex. en grossist. Om Volvo har gjort detta med den specifika bilen som du har köpt har deras ensamrätt konsumerats och du kan alltså i princip fritt använda bilen.I praxis har vissa undantag till en fullständig konsumtion gjorts, till exempel i mål C-337/95. EU-domstolen uttalade här att varumärkesinnehavaren kan stoppa användning av sitt varumärke om de bjuds ut på ett sätt som allvarligt skadar varumärkets anseende. I det aktuella fallet marknadsfördes exemplar av Diorvaror på ett sätt som Dior inte ansåg överensstämma med deras aura av lyx och kvalitet.Om du vill ha hjälp av någon av våra verksamma jurister i ärendet kan du boka det här.Hoppas att detta gav svar på din fråga.Med vänliga hälsningar,

Vilka skäl är giltiga för att avbryta en provanställning?

2020-06-30 i Uppsägning och avskedande
FRÅGA |Hej. har en fråga, i mitt anställningsavtal står det så här. Detta avtal avser en Tillsvidareanställning som fastighetsskötare/snickare fr.o.m 2020-03-16.Det är en prövotid på sex månader i början av din anställning.vad gäller? har nu fått sparken för att jag tog upp om milersättning till jobbet, och då sparka dom mig och hittade på massa lögner istället om varför jag fick sparken. fick 2 veckors uppsägningstid, där det står att jag haft dålig attityd och dålig arbetsmoral enligt kunderna jag jobbat hos. Har frågat kunderna om detta och dem har inte klagat något på min attityd eller arbete.Tacksam för svar.
Ted Winström |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga.Utifrån formuleringen i ditt anställningsavtal verkar du ha ingått ett avtal om provanställning. Provanställningar är en tillåten form av visstidsanställning som regleras i 6 § LAS. Där framgår att en provanställning får vara högst sex månader och att den får avbrytas även före prövotidens utgång, om inte annat har avtalats. Med tanke på att du skrev på avtalet den 16 mars i år har sex månader inte passerat vid datumet du ställde din fråga och du var således fortfarande provanställd när din arbetsgivare valde att avbryta anställningen.Vid ett avbrytande av en provanställning finns det inte något krav på saklig grund för uppsägning eller liknande, vilket gäller vid uppsägning av tillsvidareanställda, utan arbetsgivaren behöver inte ens ange skälen till varför hen vill avbryta provanställningen i förtid. Utgångspunkten är således att arbetsgivaren kan säga upp arbetstagaren från sin provanställning av vilka personliga skäl som helst. Det finns inskränkningar där avbrytandet inte har ansetts okej, det har i praxis då rört sig om saker som diskriminering och föreningsrättskränkningar.Mot bakgrund av hur du beskriver situationen verkar det inte föreligga någon typ av diskriminering eller föreningsrättskränkning och din arbetsgivare har i ett sådant fall rätt att avbryta provanställningen i förtid, även med hänvisning till sådana "personliga skäl" som du beskriver.Din arbetsgivare underrättade dig även om avbrytandet av provanställningen två veckor i förtid och uppfyller således kravet på underrättelse enligt 31 § LAS.Så som jag bedömer situationen har din arbetsgivare inte gjort något fel eller brutit mot lagen. Jag skulle ändock råda dig att ta kontakt med ditt eventuella fackförbund och förklara den uppkomna situationen för dem. Om du skulle vilja ha hjälp av någon av våra verksamma jurister i ärendet kan du boka det här.Hoppas att detta gav svar på din fråga.Med vänliga hälsningar,