Har ens partner i ett äktenskap rätt till det man ärver?

2019-11-30 i Bodelning
FRÅGA |Hej, En fråga när det gäller arv och man är gift och har "delad ekonomi". Om jag ärver följande vad gäller vem som äger vad och om den andra parten har rätt till något av nedanstående? Det finns inget äktenskaps förord skrivet mellan paret.1. Bostad2. Aktier3. Kontanter4. Konst5. LösöreÄr det någon skillnad i ägandeförhållandet vid arvet?
Ted Winström |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga.Äganderätten i ett äktenskap En viktig regel inom äktenskap är att vardera maken råder över sin egendom och svarar för sina skulder (se 1 kap. 3 § äktenskapsbalken). Det är alltså så att varje make behåller äganderätten över sin egendom, oavsett om man har "delad ekonomi". Detta kan leda till viss förvirring bland folk och det är därför viktigt att hålla isär äganderätt och giftorätt. Giftorätten är ett latent anspråk på att vid en eventuell bodelning få ta över viss andel av egendom, oftast hälften, men den aktualiseras alltså inte under själva äktenskapet. Allt du eventuellt ärver kommer således du ensam ha äganderätten över, din partner har inget anspråk på egendomen under själva äktenskapet. Giftorätten vid bodelning Vid en eventuell skilsmässa kan emellertid din partners giftorättsanspråk aktualiseras. När ett äktenskap upplöses ska bodelning ske (se 9 kap. 1 § äktenskapsbalken). I denna bodelning ska makarnas giftorättsgods ingå (se 10 kap. 1 § äktenskapsbalken). Vad är då giftorättsgods? I 7 kap. 1 § äktenskapsbalken stadgas att en makes egendom är giftorättsgods i den mån den inte är enskild egendom. Detta får betydelse på så sätt att enskild egendom inte ingår i en eventuell bodelning. Vad gäller den egendom du listar är alltså huvudregeln att den utgör giftorättsgods och följaktligen kommer att likadelas mellan dig och din partner vid en eventuell bodelning. Detta gäller även om man som i ditt fall ärver den. Det finns dock sätt på vilka arvlåtaren kan göra så att egendomen inte kommer att ingå i en bodelning genom att göra den till enskild. 7 kap. 2 § äktenskapsbalken reglerar de fall då egendom är enskild. I lagrummets fjärde punkt sägs att egendom som en make ärvt och som enligt testamente av arvlåtaren ska vara mottagarens enskilda, utgör enskild egendom. För dig innebär detta att om du skulle ärva den egendom som du har listat upp, kan den som du ärver egendomen av föreskriva att denna egendom ska vara din enskilda i sitt testamente. I så fall kommer egendomen som sagt inte att ingå i en eventuell bodelning, utan du kommer att få behålla den helt för dig själv vid en eventuell skilsmässa. Under själva äktenskapet spelar det dock ingen roll om egendomen är giftorättsgods eller enskild egendom, du kommer oavsett vilket inneha äganderätten till den.Hoppas att detta gav svar på din fråga.Med vänliga hälsningar,

Vad gäller om avtalad uppsägningstid avviker från LAS?

2019-11-26 i Uppsägning och avskedande
FRÅGA |Vad går före, det enskilda anställningsavtalet eller LAS? Hej, Vi har en anställd som efter ca ett års anställning sagt upp sig. Vi saknar kollektivavtal och i det enskilda anställningsavtalet står det "ömsesidig uppsägningstid om tre månader eller sådan annan längre uppsägningstid för Bolaget som följer av tvingande lag". Vi anser att vi ingått ett avtal där personen godkänt 3 månaders uppsägningstid, medan personen i fråga säger att denne inte borde ha mer än en månads uppsägning och hänvisar till LAS. Vad gäller egentligen, avtalet vi ingått med varandra eller LAS?
Ted Winström |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga.Uppsägningstid regleras i 11 § LAS. Av lagrummet framgår att för både arbetsgivare och arbetstagare gäller en minsta uppsägningstid av en månad. Arbetstagaren kan ha rätt till längre uppsägningstid beroende på hur länge hen har arbetat (se 11 § andra stycket LAS) men detta blir inte relevant i ditt fall. Parterna får dock avtala om att annan uppsägningstid ska gälla.När man avtalar om saker som avviker från bestämmelserna i LAS är det viktigt att tänka på att lagen är tvingande till arbetstagarens fördel. Med detta menas att ett avtal är ogiltigt i den mån det upphäver eller inskränker arbetstagarens rättigheter enligt lagen (se 2 § andra stycket LAS).Att ni har avtalat om en längre uppsägningstid för arbetstagaren än vad LAS kräver anses dock inte innebära att ni på sådant sätt har inskränkt eller upphävt dennes rättigheter enligt lagen. Tvärtom innebär en längre uppsägningstid för arbetstagaren ett starkare skydd än vad LAS erbjuder. Om den enskilde arbetstagaren skulle anse att en längre uppsägningstid är till nackdel för denne spelar detta ändock ingen roll. Det framgår av praxis från Arbetsdomstolen att bedömningen av vad som är till nackdel för arbetstagaren görs objektivt, detta innebär att vad en specifik arbetstagare anser vara bäst för denne inte tillmäts någon betydelse (se t.ex. AD 1977 nr 56). Min bedömning är alltså att en uppsägningstid på tre månader ska gälla för er anställde i enlighet med ert avtal. Detta torde gälla mot bakgrund av resonemanget ovan och även med beaktande av grundprincipen om att avtal ska hållas.Hoppas att detta gav svar på din fråga.Med vänliga hälsningar,

Behövs samtycke enligt GDPR för publicering i Facebookgrupp?

2019-11-26 i PUL/GDPR
FRÅGA |Hej!Jag är administratör på en Facebook grupp med 6000 medlemmar. Medlemmarna i gruppen kommer alla från samma ort. Det har nu börjat komma upp gamla skolfoton från 80-talet där bild på person samt namn är upplagt. De flesta tycker detta är jättekul som inte har sett dessa gamla bilder på hur länge som helst. Det finns dock någon enstaka som anmäler detta och hänvisar till GDPR. Hur ska detta hanteras? Får vi ha detta uppe på sidan. Tack för svar!
Ted Winström |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga.GDPR gäller som huvudregel inte för privatpersoner vad gäller handlingar man företar inom sin privata sfär. Det finns dock handlingar som kan hamna utanför denna privata sfär, ett exempel på det kan vara om man på Facebook eller andra sociala medier publicerar bilder inför en större grupp människor. Enligt min bedömning, baserat på de omständigheter du uppger, bör du som gruppadministratör följaktligen falla inom GDPR:s tillämpningsområde. Du blir därför att anse som "personuppgiftsansvarig" för de personuppgifter som du kan komma att behandla i gruppen. En bild där det går att identifiera en person utgör en personuppgift i GDPR:s mening och detsamma gäller en persons namn. För att få behandla personuppgifter kräver GDPR att man har en så kallad laglig grund. Angående din situation bör du ha inhämtat samtycke från den person vars namn och bild behandlas i gruppen (se vidare Artikel 6.1a GDPR). Det jag råder dig att göra är att börja med att fråga personen om det är okej att bilden och namnet får vara kvar i gruppen. Om så inte är fallet bör du ta bort personuppgifterna. I sammanhanget tål att tilläggas att du alltid bör inhämta samtycke från berörda personer innan namn och bilder får vara kvar i gruppen om någon publicerar det. Hoppas att detta gav svar på din fråga.Med vänliga hälsningar,

Vad gäller för egendom som trätt i stället för enskild egendom?

2019-10-27 i Bodelning
FRÅGA |Hej, jag har en fråga angående att starta företag (enskild näringsverksamhet) som gift. Jag tänkte använda pengar jag ärvt som enskild egendom till att starta upp firman, innebär det då att företaget (samt pensionssparande osv) kommer att räknas som bara mitt vid en eventuell skilsmässa? Det står i testamentet angående arvet att även avkastning av egendomen eller det som kommer i egendomens ställe ska vara enskild egendom.
Ted Winström |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga.När ett äktenskap upplöses genom äktenskapsskillnad ska makarnas egendom fördelas mellan dem i en bodelning (se 9 kap. 1 § äktenskapsbalken). I en sådan bodelning ska makarnas giftorättsgods ingå (se 10 kap. 1 § äktenskapsbalken). Vid en eventuell skilsmässa ska alltså inte makarnas enskilda egendom ingå i bodelningen. I 7 kap. 2 § äktenskapsbalken listas uttömmande de fall när egendom är enskild och det kan till exempel vara, såsom i ditt fall, om man erhållit egendom genom testamente med föreskrift om att egendomen ska vara mottagarens enskilda. I sjätte punkten i samma lagrum regleras vad som gäller angående så kallat surrogat, alltså egendom som trätt i stället för den ursprungliga egendomen. Utgångspunkten är att surrogat också räknas som enskild egendom. När det gäller avkastning är huvudregeln att denna tvärtom ska räknas som giftorättsgods om inte annat är föreskrivit (se 7 kap. 2 § andra stycket äktenskapsbalken). Här har arvlåtaren skrivit i testamentet att avkastningen ska vara enskild egendom, således kommer den också att vara det i ditt fall.För dig innebär detta alltså att egendom som träder istället för pengarna som du ärvt också kommer att vara din enskilda egendom. Om du använder pengarna till att starta ett företag kommer följaktligen företaget att vara din enskilda egendom och det kommer därför inte att tas med i en bodelning vid eventuell skilsmässa.Hoppas att detta gav svar på din fråga.Med vänliga hälsningar,

När måste pengar återbetalas vid hävning av konsumentköp?

2019-11-27 i Konsumentköplagen
FRÅGA |Hej jag köpte en projektor från Blocket; företaget heter xxx , men fick aldrig projektören fick en massa ursäkta men inget projektor så jag hävde köpt, han sa att han skulle betala tillbaks enligt han villkor, min fråga är hur många dagar har han för att betala tillbaks mina pengar.mvh
Ted Winström |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga.Jag utgår i mitt svar från att du gjort köpet i egenskap av privatperson/konsument. I ett sådant fall blir konsumentköplagen (KKL) tillämplig eftersom du gjort ett köp av lös sak av en näringsidkare (se 1 § första stycket KKL). Återbetalning vid hävningOm ett köp hävs och köpet har fullgjorts i någon mån, får vardera parten kräva att motparten utan onödigt dröjsmål lämnar tillbaka vad han eller hon har tagit emot (se 43 § andra stycket KKL). Du har alltså en rätt att kräva att säljaren snarast betalar tillbaka dina pengar. Exakt vilken tidsrymd som avses med "utan onödigt dröjsmål" framgår inte av lagtexten. Av förarbetena framgår det emellertid att frasen innebär att det ska ske så fort som möjligt men att sjukdom och dylikt hos säljaren kan utgöra en godkänd fördröjning. Den yttersta gränsen torde dock vara 30 dagar (jämför här 5 § KKL där frasen "utan onödigt dröjsmål" också används och där är en yttersta gräns på 30 dagar satt). AvkastningsräntaDet är även så att du har rätt till ränta på ditt penningbelopp från den dag då säljaren mottog betalningen, så kallad avkastningsränta (se 44 § andra stycket KKL). Denna utgår till och med att du får tillbaka pengarna (se 2 § andra stycket räntelagen). Procentsatsen på räntan uppgår enligt 5 § räntelagen till den gällande referensräntan med ett tillägg om två procentenheter. Riksbankens reporänta ligger i dagsläget på -0.25%, alltså har du rätt till avkastningsränta på 1.75%. Observera dock att detta är en årlig ränta så beloppet du kommer kunna utfå kan mycket väl vara försumbart. Oavsett kan detta vara något du kan påtala för säljaren som kanske kan få dem att betala tillbaka pengarna snabbare. Om du skulle vilja ha hjälp av någon av våra verksamma jurister kan du få det här. Hoppas att detta gav svar på din fråga. Med vänliga hälsningar,

Vad menas med faktiskt fel vid köp av fast egendom?

2019-11-26 i Fel i fastighet
FRÅGA |Hej, har ni lust med ett konkret exempel redogöra, för abstrakt och konkret standard, abstraktfel och konkret fel vid köp av fast egendom samt vilka påföljder köparen kan göragällande vid faktiska fel?Tack på förhand.
Ted Winström |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga.Faktiska fel vid köp av fast egendom regleras i 4 kap. 19 § första stycket jordabalken. Faktiska fel kan i sin tur delas upp i konkreta respektive abstrakta fel och de båda regleras i nämnda lagrum.Konkreta felEtt konkret fel föreligger om fastigheten inte stämmer överens med vad som följer av avtalet. Inom begreppet "avtal" ryms dels skriftliga handlingar, såsom det faktiska avtalet, eventuell annons och fastighetsbeskrivningen, men även muntliga utfästelser och garantier. Ett exempel på ett konkret fel kan exempelvis vara storleken på fastigheten. Om man frågar säljaren eller mäklaren och denne uppger att fastigheten är 500 kvadratmeter, men det sedan visar sig att den endast är 300 kvadratmeter, föreligger ett konkret fel. Av detta följer således att konkret standard är den standard som följer av avtalet.Abstrakta fel Ett abstrakt fel föreligger om fastigheten annars avviker från vad köparen med fog kunnat förutsätta vid köpet. Vid bedömningen av vad en köpare med fog kunnat förutsätta spelar fastighetens skick och ålder en stor roll. Man utgår vid bedömningen från vad som med hänsyn till bland annat dessa faktorer kan förväntas vara en normal standard. Ett abstrakt fel kan till exempel föreligga om man köper en relativt ny fastighet och den sedan visar sig ha rötskador. Helt klart är detta inget man normalt kan förvänta sig när man köper en nyare fastighet. Hade fastigheten istället varit äldre och nedgången är det emellertid möjligt att man som köpare inte med fog kunnat förutsätta att rötskador inte skulle finnas. Det är alltså en bedömningsfråga som ibland kan vara svår att göra i det enskilda fallet.Påföljder vid faktiska felBåde konkreta och abstrakta fel utgör som sagt faktiska fel. Av 4 kap. 19 § första stycket jordabalken framgår att vid faktiska fel, förutsatt att köparen fullgjort sin undersökningsplikt i 4 kap. 19 § andra stycket jordabalken, har köparen rätt till avdrag på köpeskillingen eller en rätt att häva köpet (för detta krävs det att felet är av väsentlig betydelse, se hänvisningen i lagrummet till 4 kap. 12 § jordabalken). Köparen har dessutom rätt till skadestånd om felet beror på försummelse från säljarens sida eller om fastigheten vid köpet avvek från vad säljaren får anses ha utfäst. Det sistnämnda tar sikte på att fastigheten har en avsaknad av en så kallad kärnegenskap och med detta menas att fastigheten på ett fundamentalt sätt avviker från rimlig standardHoppas att detta gav svar på din fråga. Med vänliga hälsningar,

Är egendom som köptes innan äktenskapet giftorättsgods?

2019-10-29 i Bodelning
FRÅGA |Hej, jag har två frågor fråga gällande bodelningen under en äktenskapsskillnad. Jag är medveten om att allt giftorättsgods ska ingå i bodelning (såvida det inte är enskild egendom). Men hur gör man med saker som som makorna skaffade redan innan de träffade varandra. Vi säger att den ena maken skaffade en bil innan han/hon träffade sin blivande partner. Ingår den bilen också i giftorättsgods när paret sedan ska ingå i bodelning. Min andra fråga är om man är skaffar tex en gemensam hund under tiden man är sambos och sedan gifter sig och sen skiljer sig. Räknas den hunden också in i bodelningen? Jag tänker eftersom man skaffade den när man var sambos, och inte under tiden man var i äktenskaps?
Ted Winström |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga.I ett äktenskap råder varje make över sin egendom och svarar för sina skulder (se 1 kap. 3 § äktenskapsbalken). Det händer alltså ingenting med äganderätten över egendom när man ingår ett äktenskap. Däremot uppkommer genom äktenskapet ett latent anspråk på att vid en bodelning få en viss andel av egendomen som är giftorättsgods. Som du säger ska vid en bodelning makarnas giftorättsgods ingå (se 10 kap. 1 § äktenskapsbalken). En makes egendom är giftorättsgods i den mån den inte är enskild egendom (se 7 kap. 1 § äktenskapsbalken). I 7 kap. 2 § äktenskapsbalken listas de fall när egendom är enskild. Detta kan bland annat vara om ni har ett äktenskapsförord eller om egendom ärvts eller erhållits genom gåva med villkor om att den ska vara mottagarens enskilda. Om bilen som en av er äger, eller om hunden som ni samäger, inte är enskild egendom enligt detta lagrum kommer de således ingå i bodelningen. Detta oavsett om de anskaffades innan äktenskapet. Äganderätten ska alltså inte sammanblandas med giftorätten. Även egendom som makarna anskaffade innan äktenskapet är giftorättsgods, om den inte är enskild egendom. En annan sak är att vardera maken vid den så kallade lottläggningen har rätt att i första hand få sin egendom på sin lott (se vidare 11 kap. 7 § äktenskapsbalken). Den av er som äger bilen har alltså som utgångspunkt rätt att få den på sin lott vid en eventuell bodelning. Om du har ytterligare frågor eller vill ha hjälp av någon av våra verksamma jurister kan du boka det här. Hoppas att detta gav svar på din fråga. Med vänliga hälsningar,

När kan enskild egendom omvandlas till giftorättsgods?

2019-10-26 i Bodelning
FRÅGA |Vi är gifta och en av oss har fått en större summa pengar i arv. I testamentet står att pengarna ska vara enskild egendom. Hur gör vi enklast dessa till gemensam egendom? Vi vill att de i händelse av skilsmässa ska fördelas 50/50 oss emellan.
Ted Winström |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga.När ett äktenskap upplöses ska makarnas egendom fördelas mellan dem genom en bodelning (se 9 kap. 1 § första stycket äktenskapsbalken). I bodelningen ska makarnas giftorättsgods ingå (se 10 kap. 1 § äktenskapsbalken). En makes egendom är giftorättsgods i den mån den inte är enskild egendom (se 7 kap. 1 § äktenskapsbalken). All egendom som inte är enskild egendom ska alltså ingå i bodelningen såsom giftorättsgods. I 7 kap. 2 § äktenskapsbalken listas uttömmande de fall när egendom är enskild. I ditt fall har en av er erhållit ett arv genom testamente där det är föreskrivet att pengarna ska vara enskild egendom och då är också pengarna att anse som enskild egendom (se 7 kap. 2 § första stycket punkten 3). Egendom som är enskild genom en sådan tredjemansföreskrift (den tredje mannen är alltså arvlåtaren) går inte att sedermera göras om till giftorättsgods. Regeln i 7 kap. 3 § första stycket äktenskapsbalken, som stadgar att makar kan göra om enskild egendom till giftorättsgods genom äktenskapsförord, är alltså inte tillämplig när egendomen är enskild på grund av en sådan tredjemansföreskrift. Anledningen till detta är att lagstiftaren vill att en testators vilja ska respekteras, såsom arvtagare har man inte en rätt att bortse från testatorns vilja i ett sådant fall. Om inte den som upprättat testamentet uttryckligen skrivit att egendomen ska kunna omvandlas till giftorättsgods kan ni inte göra detta. Ett alternativ ni kan överväga är att den av er som fått arvet istället ger bort detta eller den del av det som gåva till den andra. Den andelen kommer i så fall att utgöra en del av den makens giftorättsgods som ni kommer dela på vid en eventuell bodelning. Om ni skulle vilja ha hjälp av någon av våra verksamma jurister i ärendet kan ni boka det här.Hoppas att detta gav svar på din fråga. Med vänliga hälsningar,