Kan jag frånträda en provanställning innan den börjat?

2020-01-21 i Anställningsformer
FRÅGA |Hej!Jag blev nyligen erbjuden till ett jobb inom en myndighet och tackade ja. Jag ska börja om 2 veckor och jag har inte skrivit under något anställningsavtal än. Min chef ska posta anställningsbevis till mig via post om några dagar. Och så har det dykt upp ett annat jobb som jag skulle föredra att jobba, jobbet är under samma myndighet. Då undrar jag om vad som gäller om jag säger upp eller avbryta det första jobbet för att ta det andra jobbet? Vilka regler/lagar gäller?Båda jobb är provanställning att börja med sen kan det leda till fastanställning.
Ted Winström |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga.När det gäller det första jobbet har du genom att tacka ja till erbjudandet ingått ett bindande anställningsavtal. Det finns inga formkrav för att ingå ett anställningsavtal utan dessa kan ingås skriftligt, muntligt eller genom konkludent handlande. Detta innebär att du inte utan vidare kan frånträda avtalet.Som arbetstagare omfattas du av lagen om anställningsskydd (se 1 § första stycket LAS). Även om du inte kan frånträda ditt anställningsavtal kan du alltid säga upp dig. Huvudregeln hade då varit att du skulle behöva iaktta en uppsägningstid på en månad på den tjänst hos myndigheten som du först tackade ja till (se vidare 11 § första stycket LAS). Ovanstående gäller för tillsvidareanställda. Nu är det emellertid så att den anställningsform du tackade ja till var en provanställning. Provanställningar är en form av visstidsanställning som också omfattas av reglerna i LAS. När det gäller provanställningar kan dessa avbrytas när som helst, om inte annat har avtalats (se 6 § tredje stycket LAS). Detta gäller både för arbetstagaren och arbetsgivaren, och några skäl till avbrytandet behöver inte anges. För din del innebär detta alltså att så länge du och din arbetsgivare inte avtalat om annat, kan du avbryta din provanställning redan innan du tillträtt den. Detta kan du göra utan att behöva iaktta någon uppsägningstid. Huruvida detta inverkar på din chans att få den andra tjänsten under samma myndighet kan jag inte svara på. Men du kan i alla fall avbryta provanställningen du har tackat ja till.Hoppas att detta gav svar på din fråga.Med vänliga hälsningar,

Vad gäller vid förkortning av arbetstiden som föräldraledig?

2019-12-26 i Föräldraledighet
FRÅGA |Hej, Jag är helt föräldraledig till min bebis på 8 månader. Jag ska börja jobba i januari och tänkte jobba 2 dagar i veckan (jobbar normalt 100% fördelat jämnt på 5 dagar). Chefen sade att det inte går att jobba 2 dagar i veckan då det skulle motsvara 40%. Det måste vara antingen 25, 50 eller 75%. Stämmer det?
Ted Winström |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga.Arbetande föräldrars rätt till föräldraledighet regleras i föräldraledighetslagen (FLL). Din tanke är att du ska vara delledig. Omfattningen på ledigheten man kan begära som förälder beror på om man uppbär föräldrapenning eller inte. En förälder som inte tar ut föräldrapenning har rätt till en förkortning av normal arbetstid med upp till en fjärdedel för vård av barn som inte fyllt åtta år (se 7 § FLL). Om du istället tar ut föräldrapenning har du rätt att korta ner din arbetstid med 75%, 50%, 25% eller 12,5%. Det krävs då att du tar ut föräldrapenning i motsvarande omfattning (se vidare 6 § FLL). Det som din arbetsgivare säger stämmer alltså. Då rätten till delledighet måste överensstämma med nivån du tar föräldrapenning på, och dessa nivåer är just 75%, 50%, 25% och 12,5%, finns det ingen rätt att välja att vara delledig på 60%.Observera i övrigt att du dock har rätt att sprida din valda ledighet över veckans alla dagar eller att endast förlägga den till vissa dagar (se 12 § FLL). Om du och din arbetsgivare inte skulle komma överens om ledighetens förläggning ska arbetsgivaren som huvudregel förlägga den i enlighet med dina önskemål. Detta gäller förutom om en sådan förläggning medför påtaglig störning i arbetsgivarens verksamhet (se 14 § andra stycket FLL).Hoppas att detta gav svar på din fråga.Med vänliga hälsningar,

Är säljaren bunden av ett pris på blocket?

2019-12-20 i Anbud och accept
FRÅGA |Hej! En bil kom upp på blocket med priset 37 000 , vilket förmodligen var fel satt pris då bilen är värd mer. Om jag vill köpa bilen enligt annonsen där det står 37 000, Får företaget ändra pris eller har jag rätten att köpa den för 37 000 vilket annonsen visade?
Ted Winström |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga.Din fråga är om en säljare är bunden av priset som denne har satt i en annons, det vill säga skulle säljaren vara bunden av priset om du meddelade att du ville köpa bilen? Frågor av detta slag regleras i avtalslagen (AvtL). En grundläggande princip inom avtalsrätten är att avtal ska hållas. Frågan om ett bindande avtal uppkommit brukar utgå från den s.k. avtalsmekanismen, det vill säga modellen för ett avtals ingående. Detta sker genom anbud och accept, som båda två är bindande för avgivaren var för sig (se 1 § första stycket AvtL). För din situation blir frågan om säljarens annons kan räknas som ett anbud som är bindande för denne. För att en handling ska klassas som ett anbud ska det röra sig om ett erbjudande eller löfte med ett preciserat innehåll, som även ska rikta sig till en bestämd adressat. En annons på blocket uppfyller oftast de två första rekvisiten, men inte det sista. En annons med ett bestämt pris, precis som en vara i en butik med en prislapp på, riktar sig i regel inte mot en bestämd adressat, utan det riktar sig till hela allmänheten. Vem som helst som vill ha varan får köpa den. Avtalsrättsligt klassas detta inte som ett anbud, utan det klassas istället som ett utbud. Ett utbud är en uppmaning till folk att lämna anbud, som inte är bindande för avgivaren. Det hade i detta scenario istället varit du som lämnade ett anbud om du säger att du vill köpa bilen, och detta är säljaren fri att acceptera eller förkasta.Svaret på din fråga blir således att du inte har en rätt att köpa bilen för 37 000kr, företaget har rätt att ändra priset om de vill.Hoppas att detta gav svar på din fråga.Med vänliga hälsningar,

Har ens partner i ett äktenskap rätt till det man ärver?

2019-11-30 i Bodelning
FRÅGA |Hej, En fråga när det gäller arv och man är gift och har "delad ekonomi". Om jag ärver följande vad gäller vem som äger vad och om den andra parten har rätt till något av nedanstående? Det finns inget äktenskaps förord skrivet mellan paret.1. Bostad2. Aktier3. Kontanter4. Konst5. LösöreÄr det någon skillnad i ägandeförhållandet vid arvet?
Ted Winström |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga.Äganderätten i ett äktenskap En viktig regel inom äktenskap är att vardera maken råder över sin egendom och svarar för sina skulder (se 1 kap. 3 § äktenskapsbalken). Det är alltså så att varje make behåller äganderätten över sin egendom, oavsett om man har "delad ekonomi". Detta kan leda till viss förvirring bland folk och det är därför viktigt att hålla isär äganderätt och giftorätt. Giftorätten är ett latent anspråk på att vid en eventuell bodelning få ta över viss andel av egendom, oftast hälften, men den aktualiseras alltså inte under själva äktenskapet. Allt du eventuellt ärver kommer således du ensam ha äganderätten över, din partner har inget anspråk på egendomen under själva äktenskapet. Giftorätten vid bodelning Vid en eventuell skilsmässa kan emellertid din partners giftorättsanspråk aktualiseras. När ett äktenskap upplöses ska bodelning ske (se 9 kap. 1 § äktenskapsbalken). I denna bodelning ska makarnas giftorättsgods ingå (se 10 kap. 1 § äktenskapsbalken). Vad är då giftorättsgods? I 7 kap. 1 § äktenskapsbalken stadgas att en makes egendom är giftorättsgods i den mån den inte är enskild egendom. Detta får betydelse på så sätt att enskild egendom inte ingår i en eventuell bodelning. Vad gäller den egendom du listar är alltså huvudregeln att den utgör giftorättsgods och följaktligen kommer att likadelas mellan dig och din partner vid en eventuell bodelning. Detta gäller även om man som i ditt fall ärver den. Det finns dock sätt på vilka arvlåtaren kan göra så att egendomen inte kommer att ingå i en bodelning genom att göra den till enskild. 7 kap. 2 § äktenskapsbalken reglerar de fall då egendom är enskild. I lagrummets fjärde punkt sägs att egendom som en make ärvt och som enligt testamente av arvlåtaren ska vara mottagarens enskilda, utgör enskild egendom. För dig innebär detta att om du skulle ärva den egendom som du har listat upp, kan den som du ärver egendomen av föreskriva att denna egendom ska vara din enskilda i sitt testamente. I så fall kommer egendomen som sagt inte att ingå i en eventuell bodelning, utan du kommer att få behålla den helt för dig själv vid en eventuell skilsmässa. Under själva äktenskapet spelar det dock ingen roll om egendomen är giftorättsgods eller enskild egendom, du kommer oavsett vilket inneha äganderätten till den.Hoppas att detta gav svar på din fråga.Med vänliga hälsningar,

Vad gäller om underhåll vid gemensam vårdnad om barnet enbart bor hos den ena föräldern?

2019-12-26 i Underhåll
FRÅGA |https://lagen.nu/1949:381#K7P2S2Hej, Vi skilde oss i år och har gemensam vårdnad av vår 17 åriga dotter. Dottern bor endast hos mig. Det är väl meningen att hennes pappa skall betala underhåll då?
Ted Winström |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga.Svaret på din fråga går att finna i Föräldrabalken (FB).Föräldrar är underhållsskyldiga för sina barn fram tills att de fyller 18 år (se vidare 7 kap. 1 § FB). Om föräldrarna har gemensam vårdnad om barnet och barnet varaktigt bor tillsammans med endast en av föräldrarna, ska den andra föräldern fullgöra sin underhållsskyldighet gentemot barnet genom att betala underhållsbidrag (se 7 kap. 2 § första stycket andra punkten FB).I ditt fall betyder det alltså mycket riktigt att pappan till ditt barn ska betala underhållsbidrag för henne. Underhållsbidraget kan fastställas antingen genom dom eller genom avtal mellan dig och pappan (se 7 kap. 2 § andra stycket FB). Om du skulle vilja ha hjälp av någon av våra verksamma jurister i ärendet kan du få det här.Hoppas att detta gav svar på din fråga.Med vänliga hälsningar,

När övergår ett vikariat till en tillsvidareanställning?

2019-12-20 i Anställningsformer
FRÅGA |I lagen om anställningsskydd (LAS) står det att ett vikariat automatiskt går över till en fast anställning efter två år. Räknas det från den dag man anställts? Exempelvis om jag började 1 april 2018 blir avtalet automatiskt en fastanställning den 1 april 2020 eller är det något annat man tar hänsyn till exempelvis avdrag för semesterdagar eller liknande? Vikariaten har pågått utan avbrott i en omfattning på 100 % sedan 1 april 2018.
Ted Winström |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga.Huvudregeln när det gäller anställningar är att de gäller tills vidare. Vissa tidsbegränsade anställningar är dock tillåtna och vikariat är en av dem (se 4 § första stycket LAS och 5 § LAS). Lagregeln du syftar på är den så kallade omvandlingsregeln i 5 a § LAS. Det är mycket riktigt så att ett vikariat övergår till en tillsvidareanställning när arbetstagaren varit anställd hos arbetsgivaren i vikariat i sammanlagt mer än två år under en femårsperiod (se 5 a § tredje stycket LAS). Ett undantag från detta gäller anställningar som kräver viss behörighet enligt lag, till exempel för lärare.När det gäller anställningstiden räknas varje dag som anställningen har varat, man räknar alltså inte bara själva arbetsdagarna. Detta innebär att helger etc. också räknas in i anställningstiden. I ditt exempel är det alltså så, att om du tillträdde ett vikariat den 1 april 2018 och arbetar utan avbrott, kommer ditt vikariat att övergå till en tillsvidareanställning efter den 1 april 2020. Det är också viktigt att observera att omvandlingen sker helt automatiskt när den aktuella tidsgränsen nås. Detta gäller även om arbetstagaren och arbetsgivaren inte varit medvetna om det. Arbetstagaren behöver alltså inte upplysa arbetsgivaren om detta eller framställa några krav. Detta framgår av Arbetsdomstolens praxis (se AD 2015:26). Hoppas att detta gav svar på din fråga.Med vänliga hälsningar,

När är sambolagen tillämplig och kan bodelningsförrättare utses vid bodelning?

2019-12-12 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Hej om vi tar som exempel att Hans och Greta har varit sammanboende i 19 år och de har två gemensamma barn och ett barn vardera från sina tidigare förhållanden. Förhållandet mellan Hans och Greta har länge varit dåligt och de har under många år diskuterat att de ska separeras. Ingen av de har dock gjort något åt saken förrän Hans för två och ett halvt år sedan definitivt gjort slut. Hans har därefter vid flera tillfällen gång på gång uppmanat Greta att flytta men hon bor alltjämt kvar i som han säger "hans hus". Greta har nu tröttnat och har begärt hos domstolen att en bodelningsförrättare ska förordnas. Hans har motsatt sig och bestritt hennes ansökan och gör gällande att sambolagen inte längre gäller och är tillämplig på deras förhållande eller att det i vart fall är för sent att begära bodelning, eftersom han gjorde slut redan för mer än två år sedan. Är då sambolagen tillämplig och gällande i denna situation? Är fastigheten samboegendom? och kan bodelningsförrättare förordnas som Greta önskar?
Ted Winström |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga.Tillämplig lag Sambolagen är tillämplig på sambor. Med sambor avses två personer som stadigvarande bor tillsammans i ett parförhållande och har gemensamt hushåll (se 1 § första stycket SamboL). Det råder ingen tvekan på att sambolagen ska tillämpas i ditt exempel med Hans och Greta då de sammanbott i 19 år. Sambolagen är alltså tillämpligBodelning vid samboskapNär ett samboförhållande upphör ska på begäran av någon av samborna samboegendomen fördelas mellan dem genom bodelning (se vidare 8 § första stycket SamboL). Begäran om bodelning ska framställas senast ett år efter det att samboförhållandet upphörde (se 8 § andra stycket SamboL). Utgångspunkten är alltså att man har ett år på sig från att förhållandet upphörde med att framställa krav på bodelning, något som kan tyckas peka på att Hans i exemplet har rätt.När upphör ett samboförhållande?Frågan är då när Hans och Gretas samboförhållande anses ha upphört i lagens mening. I 2 § SamboL regleras när ett samboförhållande anses upphöra. De uppräknade fallen är när samborna eller någon av dem ingår äktenskap, när samborna flyttar isär eller när någon av dem dör. Vidare anses ett samboförhållande också upphöra om någon av dem ansöker om förordnande av bodelningsförrättare, eller om rätt att få överta bostaden eller om någon av dem väcker talan om övertagande av bostad.Vad jag kan förstå var ingen av dessa situationer för handen vid den tidpunkt Hans menade att samboförhållandet upphörde. Paret verkar ha gjort slut men sedan ändock fortsatt att sammanbo med varandra. När det gäller de uppräknade situationerna i 2 § SamboL är avsikten att den uttömmande ska reglera fallen där ett samboförhållande ska anses ha upphört. Med detta menas att i lagens mening kan ett samboförhållande bara upphöra genom någon av de situationerna. I förarbetena till lagen har det dock sagts att det inte kan uteslutas att ett samboförhållande i ett enskilt fall ska kunna anses vara upphört även om ingen av de uppräknade situationerna föreligger. Lagstiftaren utesluter alltså inte att det kan finnas undantag från huvudregeln.Det framgår vidare att för att ett samboförhållande ska anses ha upphört krävs att detta ska kunna framgå för en utomstående och att parternas egen uppfattning inte tillmäts någon betydelse.Man får då falla tillbaka på definitionen av sambor. I och med att de fortfarande bor tillsammans uppfyller de rekvisitet av att stadigvarande bo tillsammans. När det gäller kraven på att det ska vara i ett parförhållande eller att de ska ha gemensamt hushåll har jag inte tillräckligt med omständigheter för att kunna göra en bedömning. Det ska dock tilläggas att om de fortfarande är folkbokförda på samma adress utgör detta en presumtion av att de två fortfarande är sambor. Jag skulle således landa i att de har fortsatt att vara sambor i lagens mening under dessa år, men jag kan inte veta säkert hur en domstol skulle se på saken.Om då samboförhållandet inte skulle anses ha upphört när de gjorde slut skulle detta innebära att samboförhållandet i lagens mening upphörde först när Greta ansökte om bodelningsförrättare. I ett sådant fall är det inte för sent för henne att begära bodelning.SamboegendomI en bodelning mellan sambos är det som sagt enbart samboegendom som ska ingå. Sambos gemensamma bostad kan utgöra samboegendom, om den har förvärvats för gemensam användning. Huruvida detta är fallet i ditt exempel kan jag inte svara på, men om fastigheten köptes för gemensamt bruk är den helt säkert samboegendom och huvudregeln är i så fall att dess värde ska delas lika mellan samborna efter att skulderna avräknats (se vidare 14 § SamboL).BodelningsförrättareEnligt 26 § SamboL ska vissa bestämmelser i äktenskapsbalken gälla även mellan sambos. Där ingår rätten att ansöka om bodelningsförrättare (se 17 kap. 1 § äktenskapsbalken). Om bodelning ska göras mellan samborna kan det alltså ske med hjälp av en bodelningsförrättare.Om du skulle vilja ha hjälp av någon av våra verksamma jurister i ärendet kan du får det här.Hoppas att detta gav svar på din fråga.Med vänliga hälsningar,

När måste pengar återbetalas vid hävning av konsumentköp?

2019-11-27 i Konsumentköplagen
FRÅGA |Hej jag köpte en projektor från Blocket; företaget heter xxx , men fick aldrig projektören fick en massa ursäkta men inget projektor så jag hävde köpt, han sa att han skulle betala tillbaks enligt han villkor, min fråga är hur många dagar har han för att betala tillbaks mina pengar.mvh
Ted Winström |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga.Jag utgår i mitt svar från att du gjort köpet i egenskap av privatperson/konsument. I ett sådant fall blir konsumentköplagen (KKL) tillämplig eftersom du gjort ett köp av lös sak av en näringsidkare (se 1 § första stycket KKL). Återbetalning vid hävningOm ett köp hävs och köpet har fullgjorts i någon mån, får vardera parten kräva att motparten utan onödigt dröjsmål lämnar tillbaka vad han eller hon har tagit emot (se 43 § andra stycket KKL). Du har alltså en rätt att kräva att säljaren snarast betalar tillbaka dina pengar. Exakt vilken tidsrymd som avses med "utan onödigt dröjsmål" framgår inte av lagtexten. Av förarbetena framgår det emellertid att frasen innebär att det ska ske så fort som möjligt men att sjukdom och dylikt hos säljaren kan utgöra en godkänd fördröjning. Den yttersta gränsen torde dock vara 30 dagar (jämför här 5 § KKL där frasen "utan onödigt dröjsmål" också används och där är en yttersta gräns på 30 dagar satt). AvkastningsräntaDet är även så att du har rätt till ränta på ditt penningbelopp från den dag då säljaren mottog betalningen, så kallad avkastningsränta (se 44 § andra stycket KKL). Denna utgår till och med att du får tillbaka pengarna (se 2 § andra stycket räntelagen). Procentsatsen på räntan uppgår enligt 5 § räntelagen till den gällande referensräntan med ett tillägg om två procentenheter. Riksbankens reporänta ligger i dagsläget på -0.25%, alltså har du rätt till avkastningsränta på 1.75%. Observera dock att detta är en årlig ränta så beloppet du kommer kunna utfå kan mycket väl vara försumbart. Oavsett kan detta vara något du kan påtala för säljaren som kanske kan få dem att betala tillbaka pengarna snabbare. Om du skulle vilja ha hjälp av någon av våra verksamma jurister kan du få det här. Hoppas att detta gav svar på din fråga. Med vänliga hälsningar,