Vad gäller om avtalad uppsägningstid avviker från LAS?

2019-11-26 i Uppsägning och avskedande
FRÅGA |Vad går före, det enskilda anställningsavtalet eller LAS? Hej, Vi har en anställd som efter ca ett års anställning sagt upp sig. Vi saknar kollektivavtal och i det enskilda anställningsavtalet står det "ömsesidig uppsägningstid om tre månader eller sådan annan längre uppsägningstid för Bolaget som följer av tvingande lag". Vi anser att vi ingått ett avtal där personen godkänt 3 månaders uppsägningstid, medan personen i fråga säger att denne inte borde ha mer än en månads uppsägning och hänvisar till LAS. Vad gäller egentligen, avtalet vi ingått med varandra eller LAS?
Ted Winström |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga.Uppsägningstid regleras i 11 § LAS. Av lagrummet framgår att för både arbetsgivare och arbetstagare gäller en minsta uppsägningstid av en månad. Arbetstagaren kan ha rätt till längre uppsägningstid beroende på hur länge hen har arbetat (se 11 § andra stycket LAS) men detta blir inte relevant i ditt fall. Parterna får dock avtala om att annan uppsägningstid ska gälla.När man avtalar om saker som avviker från bestämmelserna i LAS är det viktigt att tänka på att lagen är tvingande till arbetstagarens fördel. Med detta menas att ett avtal är ogiltigt i den mån det upphäver eller inskränker arbetstagarens rättigheter enligt lagen (se 2 § andra stycket LAS).Att ni har avtalat om en längre uppsägningstid för arbetstagaren än vad LAS kräver anses dock inte innebära att ni på sådant sätt har inskränkt eller upphävt dennes rättigheter enligt lagen. Tvärtom innebär en längre uppsägningstid för arbetstagaren ett starkare skydd än vad LAS erbjuder. Om den enskilde arbetstagaren skulle anse att en längre uppsägningstid är till nackdel för denne spelar detta ändock ingen roll. Det framgår av praxis från Arbetsdomstolen att bedömningen av vad som är till nackdel för arbetstagaren görs objektivt, detta innebär att vad en specifik arbetstagare anser vara bäst för denne inte tillmäts någon betydelse (se t.ex. AD 1977 nr 56). Min bedömning är alltså att en uppsägningstid på tre månader ska gälla för er anställde i enlighet med ert avtal. Detta torde gälla mot bakgrund av resonemanget ovan och även med beaktande av grundprincipen om att avtal ska hållas.Hoppas att detta gav svar på din fråga.Med vänliga hälsningar,

Behövs samtycke enligt GDPR för publicering i Facebookgrupp?

2019-11-26 i PUL/GDPR
FRÅGA |Hej!Jag är administratör på en Facebook grupp med 6000 medlemmar. Medlemmarna i gruppen kommer alla från samma ort. Det har nu börjat komma upp gamla skolfoton från 80-talet där bild på person samt namn är upplagt. De flesta tycker detta är jättekul som inte har sett dessa gamla bilder på hur länge som helst. Det finns dock någon enstaka som anmäler detta och hänvisar till GDPR. Hur ska detta hanteras? Får vi ha detta uppe på sidan. Tack för svar!
Ted Winström |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga.GDPR gäller som huvudregel inte för privatpersoner vad gäller handlingar man företar inom sin privata sfär. Det finns dock handlingar som kan hamna utanför denna privata sfär, ett exempel på det kan vara om man på Facebook eller andra sociala medier publicerar bilder inför en större grupp människor. Enligt min bedömning, baserat på de omständigheter du uppger, bör du som gruppadministratör följaktligen falla inom GDPR:s tillämpningsområde. Du blir därför att anse som "personuppgiftsansvarig" för de personuppgifter som du kan komma att behandla i gruppen. En bild där det går att identifiera en person utgör en personuppgift i GDPR:s mening och detsamma gäller en persons namn. För att få behandla personuppgifter kräver GDPR att man har en så kallad laglig grund. Angående din situation bör du ha inhämtat samtycke från den person vars namn och bild behandlas i gruppen (se vidare Artikel 6.1a GDPR). Det jag råder dig att göra är att börja med att fråga personen om det är okej att bilden och namnet får vara kvar i gruppen. Om så inte är fallet bör du ta bort personuppgifterna. I sammanhanget tål att tilläggas att du alltid bör inhämta samtycke från berörda personer innan namn och bilder får vara kvar i gruppen om någon publicerar det. Hoppas att detta gav svar på din fråga.Med vänliga hälsningar,

Vad gäller för egendom som trätt i stället för enskild egendom?

2019-10-27 i Bodelning
FRÅGA |Hej, jag har en fråga angående att starta företag (enskild näringsverksamhet) som gift. Jag tänkte använda pengar jag ärvt som enskild egendom till att starta upp firman, innebär det då att företaget (samt pensionssparande osv) kommer att räknas som bara mitt vid en eventuell skilsmässa? Det står i testamentet angående arvet att även avkastning av egendomen eller det som kommer i egendomens ställe ska vara enskild egendom.
Ted Winström |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga.När ett äktenskap upplöses genom äktenskapsskillnad ska makarnas egendom fördelas mellan dem i en bodelning (se 9 kap. 1 § äktenskapsbalken). I en sådan bodelning ska makarnas giftorättsgods ingå (se 10 kap. 1 § äktenskapsbalken). Vid en eventuell skilsmässa ska alltså inte makarnas enskilda egendom ingå i bodelningen. I 7 kap. 2 § äktenskapsbalken listas uttömmande de fall när egendom är enskild och det kan till exempel vara, såsom i ditt fall, om man erhållit egendom genom testamente med föreskrift om att egendomen ska vara mottagarens enskilda. I sjätte punkten i samma lagrum regleras vad som gäller angående så kallat surrogat, alltså egendom som trätt i stället för den ursprungliga egendomen. Utgångspunkten är att surrogat också räknas som enskild egendom. När det gäller avkastning är huvudregeln att denna tvärtom ska räknas som giftorättsgods om inte annat är föreskrivit (se 7 kap. 2 § andra stycket äktenskapsbalken). Här har arvlåtaren skrivit i testamentet att avkastningen ska vara enskild egendom, således kommer den också att vara det i ditt fall.För dig innebär detta alltså att egendom som träder istället för pengarna som du ärvt också kommer att vara din enskilda egendom. Om du använder pengarna till att starta ett företag kommer följaktligen företaget att vara din enskilda egendom och det kommer därför inte att tas med i en bodelning vid eventuell skilsmässa.Hoppas att detta gav svar på din fråga.Med vänliga hälsningar,

Vilka påföljder blir aktuella vid dröjsmål enligt köplagen)

2019-10-26 i Köplagen
FRÅGA |Företag 1 har sålt en standardbil till företag 2. Betalningen är i dröjsmål. Vilka rättigheter har dessa och i vilka förutsättningar kan de utöva dessa?
Ted Winström |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga.Vid köp av lös egendom mellan två företag/näringsidkare är köplagen (KöpL) tillämplig (se 1 § första stycket KöpL samt 4 § KöpL). Om säljaren är i dröjsmål, det vill säga att varan inte avlämnats alls eller att det gjorts för sent, kan köparen under olika förutsättningar göra gällande en rad olika påföljder (se 22 § KöpL).Fullgörelse Köparen får hålla fast vid köpet och kräva fullgörelse av säljaren. Säljaren är dock inte skyldig att fullgöra köpet om det föreligger ett hinder som säljaren inte kan övervinna eller om fullgörelsen skulle förutsätta uppoffringar som inte är rimliga med hänsyn till köparens intresse av att säljaren fullgör köpet (se 23 § första stycket KöpL). Orsaken till att säljaren hindras är irrelevant men regeln tar närmast sikte på principen om att ingen kan förpliktas att fullgöra det omöjliga. Det ska alltså ganska mycket till för att säljaren ska kunna åberopa detta. Observera även att köparen förlorar rätten att kräva fullgörelse om hen väntar orimligt länge med att framställa kravet (se 23 § tredje stycket KöpL). Hävning Köparen har en rätt att häva köpet vid dröjsmål, om avtalsbrottet är av väsentlig betydelse för köparen och säljaren insåg eller borde ha insett detta (se 25 § första stycket KöpL). Vad som ska anses vara av väsentlig betydelse får avgöras efter en helhetsbedömning, bland annat typen av köp, om köparen är beroende av att varan levereras vid en viss tidpunkt, samt hur en köpare i allmänhet hade uppfattat en motsvarande situation. Väsentligheten för köparen måste även ha varit synbar för säljaren, förmodligen måste synbarheten för säljaren ha förelegat när köpeavtalet ingicks.SkadeståndKöparen kan även vid dröjsmål kräva skadestånd av säljaren (se vidare 27 § KöpL). Säljaren har här ett kontrollansvar, vilket innebär att för att undgå att bli skadeståndsskyldig måste säljaren visa att dröjsmålet beror på ett hinder utanför dennes kontroll, som säljaren inte skäligen kunde ha förväntats ha räknat med vid köpet och vars följder säljaren inte heller kunde ha undvikit eller ha övervunnit. Säljaren måste visa att alla dessa rekvisit är uppfyllda för att undgå skadeståndsansvar, säljarens kontrollansvar är med andra ord ett ganska tufft ansvar och det ska relativt mycket till för att säljaren ska gå fri. Om man som köpare lidit skada av ett dröjsmål har man således goda möjligheter att kräva ersättning.Reklamation i vissa fall Om köparen vill häva köpet eller kräva skadestånd då varan avlämnades för sent måste köparen även reklamera köpet inom skälig tid, annars förlorar köparen rätten att kräva dessa påföljder (se 29 § KöpL). Att märka är att detta bara gäller om varan avlämnades för sent och alltså inte om varan inte avlämnats alls. I ett sådant fall finns det inte något krav på att reklamationen sker "inom skälig tid". Hoppas att detta gav svar på din fråga.Med vänliga hälsningar,

Vad menas med faktiskt fel vid köp av fast egendom?

2019-11-26 i Fel i fastighet
FRÅGA |Hej, har ni lust med ett konkret exempel redogöra, för abstrakt och konkret standard, abstraktfel och konkret fel vid köp av fast egendom samt vilka påföljder köparen kan göragällande vid faktiska fel?Tack på förhand.
Ted Winström |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga.Faktiska fel vid köp av fast egendom regleras i 4 kap. 19 § första stycket jordabalken. Faktiska fel kan i sin tur delas upp i konkreta respektive abstrakta fel och de båda regleras i nämnda lagrum.Konkreta felEtt konkret fel föreligger om fastigheten inte stämmer överens med vad som följer av avtalet. Inom begreppet "avtal" ryms dels skriftliga handlingar, såsom det faktiska avtalet, eventuell annons och fastighetsbeskrivningen, men även muntliga utfästelser och garantier. Ett exempel på ett konkret fel kan exempelvis vara storleken på fastigheten. Om man frågar säljaren eller mäklaren och denne uppger att fastigheten är 500 kvadratmeter, men det sedan visar sig att den endast är 300 kvadratmeter, föreligger ett konkret fel. Av detta följer således att konkret standard är den standard som följer av avtalet.Abstrakta fel Ett abstrakt fel föreligger om fastigheten annars avviker från vad köparen med fog kunnat förutsätta vid köpet. Vid bedömningen av vad en köpare med fog kunnat förutsätta spelar fastighetens skick och ålder en stor roll. Man utgår vid bedömningen från vad som med hänsyn till bland annat dessa faktorer kan förväntas vara en normal standard. Ett abstrakt fel kan till exempel föreligga om man köper en relativt ny fastighet och den sedan visar sig ha rötskador. Helt klart är detta inget man normalt kan förvänta sig när man köper en nyare fastighet. Hade fastigheten istället varit äldre och nedgången är det emellertid möjligt att man som köpare inte med fog kunnat förutsätta att rötskador inte skulle finnas. Det är alltså en bedömningsfråga som ibland kan vara svår att göra i det enskilda fallet.Påföljder vid faktiska felBåde konkreta och abstrakta fel utgör som sagt faktiska fel. Av 4 kap. 19 § första stycket jordabalken framgår att vid faktiska fel, förutsatt att köparen fullgjort sin undersökningsplikt i 4 kap. 19 § andra stycket jordabalken, har köparen rätt till avdrag på köpeskillingen eller en rätt att häva köpet (för detta krävs det att felet är av väsentlig betydelse, se hänvisningen i lagrummet till 4 kap. 12 § jordabalken). Köparen har dessutom rätt till skadestånd om felet beror på försummelse från säljarens sida eller om fastigheten vid köpet avvek från vad säljaren får anses ha utfäst. Det sistnämnda tar sikte på att fastigheten har en avsaknad av en så kallad kärnegenskap och med detta menas att fastigheten på ett fundamentalt sätt avviker från rimlig standardHoppas att detta gav svar på din fråga. Med vänliga hälsningar,

Är egendom som köptes innan äktenskapet giftorättsgods?

2019-10-29 i Bodelning
FRÅGA |Hej, jag har två frågor fråga gällande bodelningen under en äktenskapsskillnad. Jag är medveten om att allt giftorättsgods ska ingå i bodelning (såvida det inte är enskild egendom). Men hur gör man med saker som som makorna skaffade redan innan de träffade varandra. Vi säger att den ena maken skaffade en bil innan han/hon träffade sin blivande partner. Ingår den bilen också i giftorättsgods när paret sedan ska ingå i bodelning. Min andra fråga är om man är skaffar tex en gemensam hund under tiden man är sambos och sedan gifter sig och sen skiljer sig. Räknas den hunden också in i bodelningen? Jag tänker eftersom man skaffade den när man var sambos, och inte under tiden man var i äktenskaps?
Ted Winström |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga.I ett äktenskap råder varje make över sin egendom och svarar för sina skulder (se 1 kap. 3 § äktenskapsbalken). Det händer alltså ingenting med äganderätten över egendom när man ingår ett äktenskap. Däremot uppkommer genom äktenskapet ett latent anspråk på att vid en bodelning få en viss andel av egendomen som är giftorättsgods. Som du säger ska vid en bodelning makarnas giftorättsgods ingå (se 10 kap. 1 § äktenskapsbalken). En makes egendom är giftorättsgods i den mån den inte är enskild egendom (se 7 kap. 1 § äktenskapsbalken). I 7 kap. 2 § äktenskapsbalken listas de fall när egendom är enskild. Detta kan bland annat vara om ni har ett äktenskapsförord eller om egendom ärvts eller erhållits genom gåva med villkor om att den ska vara mottagarens enskilda. Om bilen som en av er äger, eller om hunden som ni samäger, inte är enskild egendom enligt detta lagrum kommer de således ingå i bodelningen. Detta oavsett om de anskaffades innan äktenskapet. Äganderätten ska alltså inte sammanblandas med giftorätten. Även egendom som makarna anskaffade innan äktenskapet är giftorättsgods, om den inte är enskild egendom. En annan sak är att vardera maken vid den så kallade lottläggningen har rätt att i första hand få sin egendom på sin lott (se vidare 11 kap. 7 § äktenskapsbalken). Den av er som äger bilen har alltså som utgångspunkt rätt att få den på sin lott vid en eventuell bodelning. Om du har ytterligare frågor eller vill ha hjälp av någon av våra verksamma jurister kan du boka det här. Hoppas att detta gav svar på din fråga. Med vänliga hälsningar,

När kan enskild egendom omvandlas till giftorättsgods?

2019-10-26 i Bodelning
FRÅGA |Vi är gifta och en av oss har fått en större summa pengar i arv. I testamentet står att pengarna ska vara enskild egendom. Hur gör vi enklast dessa till gemensam egendom? Vi vill att de i händelse av skilsmässa ska fördelas 50/50 oss emellan.
Ted Winström |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga.När ett äktenskap upplöses ska makarnas egendom fördelas mellan dem genom en bodelning (se 9 kap. 1 § första stycket äktenskapsbalken). I bodelningen ska makarnas giftorättsgods ingå (se 10 kap. 1 § äktenskapsbalken). En makes egendom är giftorättsgods i den mån den inte är enskild egendom (se 7 kap. 1 § äktenskapsbalken). All egendom som inte är enskild egendom ska alltså ingå i bodelningen såsom giftorättsgods. I 7 kap. 2 § äktenskapsbalken listas uttömmande de fall när egendom är enskild. I ditt fall har en av er erhållit ett arv genom testamente där det är föreskrivet att pengarna ska vara enskild egendom och då är också pengarna att anse som enskild egendom (se 7 kap. 2 § första stycket punkten 3). Egendom som är enskild genom en sådan tredjemansföreskrift (den tredje mannen är alltså arvlåtaren) går inte att sedermera göras om till giftorättsgods. Regeln i 7 kap. 3 § första stycket äktenskapsbalken, som stadgar att makar kan göra om enskild egendom till giftorättsgods genom äktenskapsförord, är alltså inte tillämplig när egendomen är enskild på grund av en sådan tredjemansföreskrift. Anledningen till detta är att lagstiftaren vill att en testators vilja ska respekteras, såsom arvtagare har man inte en rätt att bortse från testatorns vilja i ett sådant fall. Om inte den som upprättat testamentet uttryckligen skrivit att egendomen ska kunna omvandlas till giftorättsgods kan ni inte göra detta. Ett alternativ ni kan överväga är att den av er som fått arvet istället ger bort detta eller den del av det som gåva till den andra. Den andelen kommer i så fall att utgöra en del av den makens giftorättsgods som ni kommer dela på vid en eventuell bodelning. Om ni skulle vilja ha hjälp av någon av våra verksamma jurister i ärendet kan ni boka det här.Hoppas att detta gav svar på din fråga. Med vänliga hälsningar,

Kan man ångra sitt köp vid dröjsmål enligt köplagen?

2019-10-26 i Köplagen
FRÅGA |Hej!Jag har beställt en bil den 16/7/2019 och i kontrakten finns ingen leverans datum men jag har fått muntligt information att det skulle ta 2-3 veckor. Jag har frågad de varje månad när jag får bilen och fått till svar om en månad men Jag har fortfarande inte fått den. Igår den 15/10/2019 ringde jag igen och till svar igen att den tar några dagar till. Min fråga till er är kan jag ångra mitt beställning/köp utan att bli skyldig företaget? Jag har inte betalt någonting än. Jag är själv företagare. Tacksam för svar.
Ted Winström |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga.Tillämplig lag Då du säger att du är företagare utgår jag från att du också köpt bilen i egenskap av företagare. Vid köp av lös egendom mellan två näringsidkare är köplagen (KöpL) tillämplig (se 1 § första stycket KöpL samt 4 § KöpL).Varans avlämnande Huvudregeln för en varas avlämnande är att det ska ske inom skälig tid från köpet (se 9 § första stycket KöpL). Denna regel tillämpas emellertid endast om parterna inte har avtalat något annat. Du säger här att inget leveransdatum finns i ert kontrakt men att du vid köptillfället har fått muntlig information om att det skulle ta 2-3 veckor. Vid avtalstolkning av vad som ska anses följa av ett avtal enligt köplagen ska hänsyn tas till ett brett tolkningsunderlag. Detta innebär att även underförstådda avtalsvillkor och saker som sagts muntligen i samband med köpet anses vara avtalsinnehåll. Det får alltså anses klart att den muntliga uppgiften du fick på att leveransen skulle ta 2-3 veckor är en del av ditt avtal med säljaren.Påföljder vid dröjsmål Då bilen inte avlämnats alls föreligger ett dröjsmål från säljarens sida och en rad påföljder kan då bli aktuella för dig att göra gällande (se 22 § KöpL). Observera dock att du enligt köplagen inte har någon ånger- eller avbeställningsrätt, förutom om du och säljaren har avtalat om det. Jag skulle mot bakgrund av att avbeställning är ditt önskemål säga att den påföljd som blir mest aktuell för dig är att häva köpet. Det framgår dock av din fråga att säljaren efter det första dröjsmålet upprepade gånger har meddelat att de kommer att fullgöra köpet inom viss tid och det verkar som att du godtagit detta. I ett sådant fall får du inte häva köpet inom den tiden som säljaren har angett (se vidare 24 § KöpL). Här verkar det dock som att även den meddelade tilläggstiden inte har följts av säljaren och i så fall kan du fortfarande häva köpet.Hävning regleras i 25 § KöpL och där framgår att köparen har en rätt att häva köpet vid säljarens dröjsmål, om avtalsbrottet är av väsentlig betydelse för köparen och säljaren insåg eller borde ha insett detta. Då säljaren är i dröjsmål med över två månader kan du absolut hävda att detta avtalsbrott är av väsentlig betydelse för dig, och förmodligen har detta även varit synbart för säljaren. Verkningen av en hävning blir att säljarens skyldighet att överlämna varan och köparens skyldighet att betala för den bortfallet (se 64 § första stycket KöpL). Hoppas att detta gav svar på den fråga. Med vänliga hälsningar,