Övertagande av bostad som sambo

2020-09-01 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Hej! Jag jobbar på ett fastighetsbolag, och har hand om kontrakt. Vi har ett sambopar som skaffat lägenheten ihop. Hon står ensam på kontraktet, och jag hittade denna text i sambolagen att om man ska "dela på sej" går lägenheten till den som har störst behov av den. Vad menas? Det finns inga barn i samboskapet.
Oscar Rudén |Hej och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som att du vill veta vad som kommer hända med lägenheten om samboparet separerar, om det kommer ske ett ägarbyte eller byte av hyresvärd.Enligt 16 § sambolagen har en sambo rätt att överta bostaden (köpt eller hyrd) om det kan anses skäligt att överta bostaden. Sambo som behöver bostaden bäst kan ha rätt att överta denI sambolagen finns en särskild regel om sambors rätt att vid en separation överta hyreskontraktet, även om hyresrätten inte utgör samboegendom. Bestämmelsen utgör en skyddsregel för den som bäst behöver bostaden. För de fall samborna använder hyresrätten som gemensam bostad, men hyresrätten innehas av den ena sambon utan att den utgör samboegendom, har den andra sambon rätt att överta bostaden när samboförhållandet upphör, om den sambon bäst behöver bostaden och övertagandet kan anses skäligt. Om samborna inte har eller har haft barn tillsammans, krävs också att synnerliga skäl talar för det (22 § sambolagen). Bestämmelsen är tvingande och gäller även om bostaden inte ska ingå i bodelningen.Synnerliga skäl kan föreligga om den ena sambon har barn som det är tänkt ska bo i lägenheten eller om samborna har gemensamma barn som ska bo hos den ena sambon i lägenheten. Om den sambon som vill ta över bostaden har egna barn, krävs ofta att samborna har bott ihop i minst ett par år för att synnerliga skäl ska finnas.Är dessa kriterier i sambolagen uppfyllda, har man rätt att överta hyresrätten. Ett sådant övertagande kräver inte hyresvärdens medgivande (12 kap. 33 § andra stycket jordabalken).Vad innebär detta för dig - Detta innebär att om synnerliga skäl så som att den ena partnern är arbetslös eller inte har ekonomiska eller sociala möjligheter att finna en annan bostad, medan den andra partnern har denna möjlighet, så får den första partnern överta lägenheten. Detta kräver dock väldigt specifika omständigheter, man kan i princip se det som om att så länge inga barn finns och att båda partnerna har ett jobb så har ägaren/den som står på kontraktet bättre rätt till lägenheten. I ett sådant fall kan inte ett skifte av ägare ske.Hoppas detta var svar på din fråga!

Enskild egendom

2020-08-31 i Enskild egendom
FRÅGA |Hej!Min man äger aktiebolag. Jag skulle vilja veta fördelar och nackdelar om jag blir delägare? Vad gäller vid en separation om jag inte är delägare resp är det? Finns det fördelar med att bli delägare eller spelar det ingen roll när vi är gifta?
Oscar Rudén |Hej och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga!Vid en eventuellt skilsmässa är det viktigt att fastställa vad varje sambo/make innehar som personlig egendom, eller som är avskild enligt samboavtal eller äktenskapsförord enligt 7:3 ÄktB. Detta eftersom grundregeln i Äktenskapsbalken 7:1 konstateras det att all egendom som inte är enskild egendom är gemensam, och kommer därför att ingå bodelningen vid en eventuell skilsmässa enligt 10:1 och 11:3 ÄB. Enligt 7:2 Äktenskapsbalken är enskild egendom lösöre som har delgivits en viss make/maka genom äktenskapsförord, testamente, gåva eller etc. Detta innebär för dig att om din make inte har undandragit sitt företag eller sin del i ett företag genom äktenskapsförord eller på annat sätt gjort detta till enskild egendom, så kommer du ha rätt till en del som motsvarar hälften av bolaget/andelen i bolaget vid en skilsmässa. Då spelar det ingen roll om du är ägare eller inte i bolaget.*Detta under premissen så klart att din make har mer egendom än dig vid skilsmässan, om motsatta förhållanden råder så är det självklart du som kommer få ge din make egendomen eller pengar så att fördelningen av den totala egendomen blir 50/50. Skulle det dock vara så att bolaget är enskild egendom på något sätt, så är det en fördel att du är ägare om bolaget har ett stort värde emotionellt eller finansiellt. Om bolaget är enskild egendom kommer det inte ingå i en skilsmässa och stora värden kan undandras dig.Hoppas det var svar på din fråga!

Rätt till semesterersättning

2020-08-30 i Semester och semesterersättning
FRÅGA |Jobbar på skola med uppehållstjänst alla lov ledigt. Är 56år. Har jag rätt till semesterersättning? Lotta
Oscar Rudén |Hej och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga!För att besvara din fråga vänder vi oss först till semesterlagen.Utbetalning för semesterersättning återfinner vi i 28 – 29 a § Semesterlagen, varav vi kan konkludera utifrån dessa paragrafer att man endast har rätt till semesterersättning underförhållandena att man inte tagit ut semester när man avslutar sin anställning. Lagen ger inte större vägledning för besvarande av frågan, varav vi får vända oss till andra källor. Enligt Visions särskilda bestämmelser för uppehållstjänst, punkt 5, framkommer det att semesterersättning enligt semesterlagen är inräknad i uppehållslönen som utbetalas varje månad. Detta medför då enligt min förståelse att semesterersättningen är inräknad i den utbetalade lönen och ges inte ut separa.Hoppas de var svar på din fråga!

Kan icke gifta eller särbos adoptera den andres barn?

2020-08-29 i Adoption
FRÅGA |Hej, Jag har ensam vårdnad från födseln av min 14 åriga son. När han var 2 är träffade jag en man som helt tog på sig rollen som pappa. Men när sonen var 10 år separerade vi och bor idag i olika städer. Dock fortfarande umgänge varje helg hos "pappa". Sonen vill nu skriva sig hos honom alternativt om han får adoptera sonen? Går Något av det trots att vi är separerade?
Oscar Rudén |Hej och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga!Vad gällande frågan om att skriva sig hos "pappan" så är det fullt möjligt genom att enbart göra en flyttanmälan hos skatteverket. Vårdnaden om barnet och barnets boende är två olika frågor, varav registrering vart man bor är möjlig att ändra. Vad gällande frågan om möjlighet till adoption så återfinner vi svaren i Föräldrabalken.När det gäller frågor om adoption ser man alltid till barnets bästa (4 kap. 1 § FB) och barnet får endast adopteras om det med beaktande av samtliga omständigheter är lämpligt (4 kap. 2 § FB). Det finns några viktiga kriterier som behöver uppfyllas för att du ska ha möjlighet att adoptera. Det krävs att:* Du som vill adoptera är över arton år (4 kap. 5 § FB). * Du och den andra inblandade är gifta eller sambos (4 kap. 6 § st. 2 FB).* Vårdnadshavaren ger samtycke till adoptionen (4 kap. 6 § st. 2 FB).* Om barnet är över tolv år måste barnet själv samtycka till adoptionen (4 kap. 7 § st. 1 FB). * Barnets vårdnadshavare måste samtycka till adoptionen (4 kap. 8 § FB). Detta innebär att adoption endast är möjlig om du samtycker till detta samt om man är sambos eller gifta. Det är möjligt att "pappan" får adoptera i ert fall men effekterna av detta blir att han helt övertar vårdnadsansvaret för barnet, 4kap 21 § FB. Du kommer alltså själv inte längre anses vara vårdnadshavare över ditt eget barn. Endast om man adopterar barnet gemensamt som sambo eller make/maka så kvarstår den andra person som vårdnadshavare. Svaret på din fråga blir där med att ja en adoption kan ske, men denna får konsekvensen av att du själv mister ditt vårdnadsansvar och kontroll över ditt barn.

Möjlighet att stämma andra personer

2020-09-01 i Hur kräver man skadestånd?
FRÅGA |Hej.Kan man stämma människor för vad som helst?Exempel om en dam som man har känslor för och hen vill inte ha den personen?Hoppas ni förstod vad jag menade.
Oscar Rudén |Hej och tack för att du vänder dig til Lawline med din fråga!Den möjlighet att stämma någon i svensk rätt är enbart på skadeståndsmässiga grunder, där fysisk, ekonomisk eller psykisk skada har orsakats en människa, se skadeståndslagen. Andra möjligheter att "stämman någon" = begära skadeståndet, är på avtalsmässiga grunder där någon part bryter ett avtal eller om man har lidit skada på grund av ett brott, införlivade avtalsvillkor reglerar detta samt skadeståndlagen. Det finns dessvärre ingen möjlighet att stämma någon på grund av brustet hjärta eller svikna förhoppningar/förväntningar. Hoppas de var svar på din fråga!

Avskuren rådighet och besittningsförändring

2020-08-31 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej, det är så att när jag fyllde 18 så leasade min pappa bil till mig. Jag betalade den och jag var huvudföraren, han stod på bilen som ägare för att jag då precis blev myndig. Inget annat. 3 år går precis som ett leasingavtal brukar vara, jag väljer att köpa ut bilen och jag blir den nya ägaren för bilen. Dock i efterhand så vill jag nu sälja min bil till pappa då han är mer i behov av den än jag, och jag försöker då göra en överlåtelse på honom. Detta går inte enligt dnb.se(lånet jag har på) för att vi fortfarande bor på samla adress, av juridiska skäl säger dem. Då bestämmer jag mig istället för att ha min far som medlånstagare, och byta ägare på så sätt. Vad jag fått veta av dnb, kommer jag fortfarande stå med på lånet men att han kan bli huvudägaren så länge han också "läggs till". Nu när jag har kontaktat banken för detta säger dem nu att:"Hej,Efter sedvanlig kreditbedömning kommer vi inte gå vidare med önskemålet och lägga till nedan person på avtalet. Detta eftersom denna kund redan stått som ägare på bilen, och vi skulle förlora åtanganderätten på detta vis."Kan ni snälla förklara för mig av vilka juridiska skäl jag inte kan ha med min far som medlånstagare öht? Jag har försökt leta lagar eller andra som skrivit liknande men det är första gången jag hör detta. Jag har även en kompis som jobbar på försäkring med bilar som också är insatta i lagar då de behöver veta en del, men detta är något han och även en kollega till honom första ggn hört?
Oscar Rudén |Hej och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga!Som jag förstår din fråga vill inte dnb bevilja att din far står som medlånare till bilen för de kommer inte ha ett giltig återtagandeförbehåll.Vad är ett återtagandeförbehåll - Ett återtagandeförbehåll innebär att om en person inte har möjlighet att fullfölja sin del av avtalet (betala tillbaka pengarna använt för att köpa något) så har säljaren rätt att ta tillbaka varan som hen har sålt. Detta gäller även i konsumentförhållanden, 49 § konsumentköplagen. Detta innebär alltså att om din pappa står som medlånare och ägare av bilen, så har dnb rätt att ta bilen om din pappa inte kan betala av sina skulder. Dock finns det ett problem här. Du nämnar att du och din pappa bor och är registrerade på samma adress här i Sverige. Enligt svensk rättstradition finns det något som kallas för traditionsprincipen, som innebär att om du köper en vara/produkt av en person så måste du flytta varan/produkten från säljaren så att denna person inte har kontroll över varan längre, för att du ska ha skydd mot säljarens borgenärer. Detta kallas för avskuren rådighet. Jag redovisar ett exempel för att förklara tydligare:"Du köper en bil av Pelle. Pelle berättar inte för dig att Kalle, som sålde bilen till Pelle, har ett återtagandeförbehåll om Pelle inte kan betala. Detta innebär att Kalle har rätt att ta tillbaka bilen om Pelle inte kan betala. Om du lämnar kvar bilen hos Pelle efter att du har köpt den, och Pelle inte kan betala, så har Kalle rätt att ta tillbaka bilen, trots att du är ägare. Detta för att du inte har avskurit rådigheten för Pelle. Om du å andra sidan tar bilen direkt vid köpet och parkerar denna på din uppfart, så har du ett garanterat skydd mot Kalle." Varför banken inte vill bevilja medlåning - Detta är DnB rädda för. DnB kommer bli din pappas borgenärer om medlåningen går igenom. Bilen byter ägare, men kommer stå kvar på samma uppfart och du har inte avskuren rådighet till bilen. Detta innebär alltså att banken inte har ett giltigt återtagandeförbehåll, DnB har inte rätt att ta bilen som säkerhet om du eller din pappa inte kan betala lånet för bilen. Hoppas de var svar på din fråga!

Återanställning efter uppsägning

2020-08-29 i Uppsägning och avskedande
FRÅGA |Hej jag har blivit uppsagd pga av covid-19 den 31maj men med rätt att bli återanställd .Nu har dom anställa folk tillbaka som slutat 31/8och de står att dom har förhandlat med facket om vilka som får åter anställning. Jag personligen tycker de inte ska spela någon roll folket fack man är med i men att jag har anställningsrätt som de står på mitt papper hur gör jag
Oscar Rudén |Hej och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga!För att besvara frågan om turordning vid återanställning vänder vi oss till Lagen om anställningsskydd (LAS). Arbetstagare som har sagt upp på grund av arbetsbrist har rätt till återanställning om de varit anställda under 12 månader i en 3 års period, och rätten till återanställning varar i 9 månader, 25 § LAS. Om du har jobbat där i cirka 1 år totalt under de senaste 3 åren så har du rätt till återanställning.Om flera personer har blivit uppsagda gäller ordningsreglerna att de som har jobbat längst ska bli återanställda först, 26 § LAS.Har man företrädesrätt till återanställning enligt uppsägningsavtalet så måste man åberopa denna rätt till arbetsgivaren för att den ska vara giltig, 27 § LAS.Det finns dock ett undantag i 2 § LAS som ger facket och arbetsgivaren rätt att kringgå reglerna i 25 – 27 § LAS om turordning vid återanställning genom kollektivavtal. Detta är troligtvis det som har hänt, att kollektivavtalet ger arbetsgivaren möjlighet att förhandla med facket exakt om vilka denna vill återanställa. Om de å andra sidan inte finns en bestämmelse i kollektivavtalet som ger arbetsgivaren rätt till detta, så är det en klar överträdelse av LAS. Vad innebär detta för dig? – Detta innebär att för att kräva din rätt till återanställning så måste du ha anmält denna rätt till arbetsgivaren, du måste vara någon av dem som sagts upp som har jobbat längst för att kunna bli återanställd och undantagen i 2 § LAS ska inte vara tillämpliga för att du ska kunna bli återanställd. Skulle det vara så att du inte har åberopat din rätt till arbetsgivaren, att du inte har jobbat där under längst tid eller att det arbetsgivaren har rätt enligt kollektivavtalet att förhandla om vem dem ska återanställa så finns det dessvärre inte så mycket att göra.

Vad utgör förskott på arv?

2020-07-29 i Förskott på arv
FRÅGA |Hej. Barnens far och jag är skilda, vi har två barn 19 och 21 år. Nu har barnens far köpt en liten lägenhet där de yngsta barnet ska bo, under 1 till 2 år. Pappan kommer till största delen att äga lägenheten. Sen ska lägenheten säljas. Köpet finansieras med 300 000 kr av eget kapital och 300 000 kr som banklån. Jag undrar om någon del av köpet ska ses som förtida uttag av arv? Räntekostnaden tex?
Oscar Rudén |Hej och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga!För att besvara din fråga om detta kan utgöra förskott på arv ska vi vända oss till Ärvdabalken.Enligt 6 kap 1 § 1 st Ärvdabalken anger att det som har getts till bröstarvinge under arvlåtarens livstid ska anses som förskott på arv. Ges gåva eller överlåtelse av något slag till annan än bröstarvinge, ska detta inte anses som förskott på arv om detta inte uttryckligen har sagts. Gåvor som är sedvanliga och inte står i missförhållande till givarens villkor och gåvor som sker som fullgörande av en förälders underhållningsskyldighet är gåvor som inte anses som gåvor som kan avräknas.Bröstarvingar är de personer som definieras enligt 2 kap 1 § Ärvdabalken. Enligt 2:1 Ärvdabalken (ÄB) så framkommer det att bröstarvingar är dem som har förtur att ärva en död person. Detta innebär alltså att barn, barnbarn eller barnbarnsbarn har förtur till hela arvet. Genom förklaring i testamente så kan arvlåtaren se till att gåvan inte anses som förskott på arv, eller genom annan viljeförklaring som uppkommer senare. Avräkningsskyldigheten kan också bortfalla, om exempelvis alla andra arvingar fått liknande gåvaVad innebär detta för dig - Detta bör innebära att det som kan bli förskott på arvet är köpesumman för den del av lägenheten som barnet blir ägare över. För att hela lägenheten ska ses som förskott på arv måste barnet få lägenheten, alltså stå som ägare. Av relevans är även storleken på gåvan/överlåtelsen samt om överlåtelsen kan ses som ordinär, är avgörande för om detta ska ses som förskott på arv. Det är svårt att ge ett exakt exempel på hur liten eller stor en gåva ska vara för att räknas som ordinär, men säg att barnet äger en del av lägenheten som är värd 30 000 kr. Om det är vanligt förekommande att barnen har fått gåvor motsvarande 30 000 kr under eran livstid bör gåvan anses som ordinär. Om det är så att barnet endast på pappret står på som ägare och att fadern, vid försäljning av lägenheten, erhåller hela köpeskillingen så har det i realiteten inte varit tal om någon gåva över huvudtaget. Man kan även jämka enligt 12:2 ÄB (Ärvdabalken), så att förskottet inte tas med i beräkningen av arv, vilket är gynnsamt för den kvarlevande maken, som får behålla sitt Giftorättsgods och överta barnens arv med fri förfoganderätt,