Jämka eller ogiltigförklara testamente

2020-03-28 i Testamente
FRÅGA |Vid bouppteckning efter min bror kom det fram ett testamente där tillgångarna skulle gå till en person utanför släkten. Vi är tre syskon och en av oss hade möjlighet att få juristhjälp och det framkom då att testamentet inte är korrekt. Juristen vill nu pröva testamentet i tingsrätten men han företräder bara en av oss tre syskon.Måste alla tre syskon lämna in stämning till tingsrätten eller räcker det att tingsrätten förklarar testamentet ogiltigt och tillgångarna går till oss syskon i vanlig ordning.?Om alla tre måste ha advokat/ombud så kan det väl bli stora kostnader som vi nog inte är beredda att ta.Har ingen aning om vad det kan kosta att driva en sån här sak i tingsrätten?
Oscar Rudén |Hejsan och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Så som jag förstår din fråga så har all egendomen från din bror testamenterats bort och detta är något jag kommer att utgå från i mitt svar.Vi berör alltså arv och frågans svar hittar vi i ärvdabalken (ÄB). Det finns två sätt att gå tillväga för att ni ska kunna få del av er brors arv, antigen att ogiltigförklara ett testamente eller att jämka det. Alternativ nr 1: Ogiltigförklara testamentetDet finns en del omständigheter som kan innebära att testamentet blir ogiltigt, och kan då ogiltigförklaras. Detta innebär att testamentet inte har någon verkan och man följer arvsordningen som statueras i 2 kap ÄB. 1. Om din släkting var under 18 år när denne upprättade testamentet, om det inte rör sig om någon som har fyllt 16 år och det rör egendom som denne själv får råda över (ÄB 9 kap. 1 §). 2. Om det inte upprättats skriftligen med två vittnen som närvarat samtidigt som din släkting skrivit under testamentet. Dessa vittnen behöver även ha skrivit under sina namn på testamentet och vetat om att det varit ett testamente (ÄB 10 kap. 1 §).3. Vittnena får inte vara under 15 år eller har en psykisk störning som gör att något av vittnena inte förstått betydelsen av att skriva under ett testamente. Vittnena får heller inte vara make till den som skrivit testamentet, inte heller sambo, någon som står i rätt upp- eller nedstigande släktskap eller svågerskap, eller är syskon till din släkting (ÄB 10 kap. 4 § första stycket).4. Har din släkting upprättat testamentet under påverkan av en psykisk störning är det inte gällande (ÄB 13 kap. 2 §). 5. Slutligen gäller inte heller testamentet om någon tvingat din släkting att upprätta det eller fått din släkting till att upprätta testamentet genom missbruk av dennes oförstånd, viljesvaghet beroendeställning, eller att din släkting blivit svikligt förledd att upprätta testamentet (ÄB 13 kap. 3 §). Enbart en av dessa punkter ovan behöver uppfyllas för att bli ogiltigt. Viktigt att tänka på är att testamente blir inte automatiskt ogiltigt bara för att någon av de 5 punkterna ovan uppfylls. Det krävs att någon som har rätt att ärva klandrar/bestrider det inom 6 månader från det att dessa fått ta del av testamentet. Klandras inte testamentet inom denna tid gäller testamentet (ÄB 14 kap. 5 § första stycket).Effekten av en ogiltigförklaring– Effekten blir om någon av punkterna ovan uppfylls och klandertalan väcks inom 6 månader av dig eller något av dina syskon eller någon annan som har rätt att ärva enligt 2 kap ÄB, så kommer testamentet inte bli giltigt. Detta innebär alltså att testamentet inte har någon verkan och du samt dina syskon då får rätt till allt arv. Enbart en av er syskon måste väcka talan om detta, ni behöver inte alla väcka talan om klander. När väl testamentet är ogiltigförklarat så gäller det för er alla.Alternativ nr 2: Jämka testamenteOm det skulle vara så att testamentet är giltigt och att det inte går att ogiltigförklara, då försöker man jämka det. Om det finns ett testamente som testamenterar bort all egendomen så har man som arvinge rätt att jämka testamentet för att kunna få ut sin laglott (7 kap 3 § ÄB). Detta innebär att man inte får ut allt man skulle få om testamentet inte fanns, men man får rätt till hälften av allt man skulle haft ( 7 kap 1 § ÄB). Detta innebär alltså att om din släkting har 100 000 kr, men sedan testamenterar bort allt, så har du rätt att jämka testamentet och få 50 000 kr. Jämkningen måste ske inom 6 månader från att du får testamentet (7 kap 3 § ÄB).Effekten av jämkning – Jämkningen innebär att du enbart kan få ut hälften av vad ditt arv skulle ha varit om testamentet inte fanns. Du måste även själv kräva din rätt till laglott. Detta kan innebära att du och dina syskon kräver detta tillsammans och representeras av samma advokat/jurist eller att du enskilt kräver din rätt. Det senare alternativt blir dyrare. Kostnad för juridisk hjälp – Att anlita en advokat för representation eller liknande i rätten är ju tyvärr ingen billig historia. Generellt kostar det 1500 till 2000 kr/h för att anlita en advokat eller juridisk rådgivning. Att väcka en talan i tingsrätt tar dessutom tid och kan bli många timmars arbete, men hör av er till närmsta jurist med närmare förfrågningar för att få en exakt redovisning över kostnaden. Jag har inga exakta siffor och kan inte spekulera i den frågan. Hoppas detta var till hjälp!

Vägran att betala underhåll

2020-01-30 i Underhåll
FRÅGA |HejJag har 2 barn på heltid hos mig, även fast vi står som delad vårdnad. Pappan har betalat underhåll alla år och har kommit överrens utan avtal. Nu har han kommit på att han ska vägra betala, och hänvisar mig att söka via fk. Så han ska kunna få betala lägsta möjliga. Han har heltidsinkomst. Jag en sjukpenning. Jag står för alla utlägg och som sagt all tid med barnen. Jag erbjöd ett web möte med fk, eftersom han tror jag luras när jag visar kalkulerings verktygets resultat på fk. Han påstår att jag luras, men samtidigt går han inte själv in och kollar.Han tror att allt över en underhållsstöd via fk är lurendrejeri. Jag har även försökt få till ett samarbetssamtal på familjerätten, men ansökan signerar han inte. I tron om att om han vägrar så slutar det med att jag kommer söka via fk. Min fråga är, kan man stämma honom med mål att fastställa ett underhåll. Eller måste det vara paralellt med att jag måste söka ensam vårdnad? Han bestrider inte att barnen bor hos mig. Samt vilka kostnader kan det bli med rättslig hjälp? Samt får man efter en dom retroaktivt betalt för de månader som går innan dom är ställd? Eller ska man söka via fk, fram tills dom är ställd?Det är så oerhört frustrerande att fk har ett verktyg, som visar exakt vad barnet har rätt till. Men en förälder kan vägra att ens titta på det/höra en tredje part om det. Vad gör jag bäst?
Oscar Rudén |Hejsan och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga! Jag vill påpeka att jag kommer endast att utgå från den information jag blivit given i mitt svar, finns det andra omständigheter så kan slutresultatet bli ett annat.Då detta berör vårdnad av barn så kommer vi att vända oss till föräldrabalken för att få svar. Barn har rätt att erhålla underhåll från föräldrar, utifrån barnens behov och vad som är att se som skäligt, 7 kap 1 § Föräldrabalken (FB). Underhåll ska utgå när enbart en av föräldrarna har vårdnad om barnen eller endast en av föräldrarna sambor tillsammans med barnen ( 7 kap 2 § FB). Detta råder i ditt fall, vilket innebär att inte betala något underhåll alls är en försummelse av 7 kap 1 § och 2 § FB. Du behöver inte ansöka om ensam vårdnad, det är tillräckligt med att barnen bor hos endast en av er. Vad gällande kostnader för rättsligt hjälp och rättegångskostnader beror dessa helt på tvistens längd, varav att höra sig för till en juridisk firma eller jurist som är van att hantera liknande fall för att få en eventuellt kostnads kalkyl, eller hör av dig till FK om de har någon sådan information, alternativ den rådgivning som kan finnas i den kommun. Hoppas det här var till hjälp!Vill du ha mer rådgivning eller hjälp av en jurist?Då kan du använda dig av någon av våra andra tjänster:- Gratis telefonrådgivning, ring oss på 08-533 300 04 och välj knappval 2.- Ställ en expressfråga och få garanterat svar inom tre dagar för 995 kr, klicka här http://www.lawline.se/ask_a_question- Ställ en expressfråga och få garanterat svar inom 24 h för 1495 kr, klicka här http://www.lawline.se/ask_a_question- Boka tid med en jurist för 1677,50 kr/h, ring oss på 08-533 300 04 och välj knappval 1.

Rätt att bo kvar vart man vill som barn

2020-01-30 i Barnrätt
FRÅGA |Jag är 17år (blir 18 i år) och jag flyttade till en lägenhet så jag skulle vara närmare mitt gymnasium. Båda av min föräldrar var okej med det men mamma hade en regel att jag inte fick bo med min kille. Lägenheten är en delad, tjejen jag delar med är inte en sån bra "sambo" och hon och hennes kille har gjort väldigt många kränkande saker mot mig så jag ville byta lägenhet men skolan har inga lediga 1:or och jag vill verkligen inte flytta in med en annan tjej efter allt som har hänt. Jag förslog till mina föräldrar att skaffa en egen lägenhet (en 2:a) men hyran är för hög för att dom ska betala så jag sa att min kille kunde betala halva hyran och halvtids bo med mig som min pappa tyckte lät bra men mamma säger att hon inte vill det och håller sig fast med regeln. Hur ska jag göra? Det går verkligen inte att bo kvar här och jag vill inte bo med en främling efter det som har hänt. Är det konstigt att jag inte vill bo med en främling? Tjejen och hennes kille jag bor med har varit stökigt, högljudda (även nattid), gått in i mitt rum utan tillåtelse (det är polisanmält) och massa mer. Som sagt pappa är okej med det men inte mamma, jag vill inte mamma ska vara arg på mig för att jag försöker lösa det här för att kunna fokusera på skolan. Jag gör bra ifrån mig i skolan både när min kille är här och när han inte är här men det går mycket sämre nu på grund av tjejen jag bor med. Lägenheten jag hittade är den första på flera månader och jag vill flytta så fort som möjligt.
Oscar Rudén |Hejsan och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag kommer i mitt svar att utgå från den information jag har fått i frågan, finns det andra omständigheter som inte har nämnts så kan resultet bli ett annat.Barnet får ingen lagstadgad rättighet att bestämma vart det ska bo förrän att de har fyllt 18 år, varken när föräldrarna har gemensam eller enskild vårdnad. Det som gäller är att alla beslut om vårdnad ska tas med utgångspunkt i principen om barnets bästa (6 kap 2 a § 1 st Föräldrabalken). Principen om barnets bästa innebär bland annat att man ska beakta barnets egen vilja i takt med dess ålder och mognad ( 6 kap 2 a § 3 st Föräldrabalken). Det innebär att större hänsyn tas till vad barnet själv vill ju äldre och mognare barnet är. Barnet kan alltså få större inflytande i beslutet ju äldre barnet är, men ingen absolut bestämmanderätt förrän det blir myndigt vid 18 års ålder. 6 kap 2 § Föräldrabalken säger även att barnets behov, som står i 6 kap 1 § Föräldrabalken, ska tillgodoses, vilket innebär att trygghet och boende ska erbjudas barnet i fråga. 6 kap 11 § Föräldrabalken säger även att man ska ta barnets ålder, utveckling och mognad i beaktning vid bedömning av beslut. 6 kap 2 a § Föräldrabalken säger även att man ska ta i beaktande, vid val av boende, om barnet i fråga far illa på något sätt. 6 kap 3 § Föräldrabalken säger likväl att om det finns två vårdnadshavare så måste dessa två ta ett gemensamt beslut, ett beslut utan den ena förälders tillåtelse eller samtycke är inte gällande.Vad innebär detta för dig? Detta innebär du själv inte har någon rätt att bestämma vart du ska bo, men att du har en stor möjlighet att påverka detta beslut. Att inte fixa en ny bostad eller på något sätt flytta dig från ditt nuvarande boende kan vara ett brott eller oförenligt med föräldrabalken då ditt bästa inte tillgodoses. Utifrån den information jag fått så, enligt lagens mening, far du illa av att vistas i detta boende. Dock måste detta beslut om att flytta dig vara gemensamt av båda föräldrarna. Din mamma måste också gå med på detta. Alternativen är då att påpeka för dina föräldrar att låta dig bo kvar kan vara lagstridigt mot föräldrabalken, eller att vänta tills du är 18 år och flytta ihop med din pojkvän.Hoppas att detta var till hjälp! Vill du ha mer rådgivning eller hjälp av en jurist?Då kan du använda dig av någon av våra andra tjänster:- Gratis telefonrådgivning, ring oss på 08-533 300 04 och välj knappval 2.- Ställ en expressfråga och få garanterat svar inom tre dagar för 995 kr, klicka här http://www.lawline.se/ask_a_question- Ställ en expressfråga och få garanterat svar inom 24 h för 1495 kr, klicka här http://www.lawline.se/ask_a_question- Boka tid med en jurist för 1677,50 kr/h, ring oss på 08-533 300 04 och välj knappval 1.

Samboseparation och vårdnad av barn

2019-12-31 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |HejJag är sambo med en man och vi har tre barn tillsammans. Jag flyttade in till honom i det hus han hade när relationen inleddes och där har vi sedan bott tillsammans i 15 år. Under åren tillsammans har jag stått för renoveringar (tapetseringar, målning, fönsterbyte, veranda, markiser osv) utan att jag äger huset. Han har aldrig varit intresserad av varken inredning, nödvändiga renoveringar eller inköp till de gemensamma sönerna utan allt har tagits från min lön.Hur blir det vid en separation? Har jag rätt till det jag kostat på hans hus? Jag har ju om man ser krasst på det gjort värdehöjande renoveringar utan att det kostat honom en krona. Kan jag ta med mig ex. möblerna, inredning, husgeråd, markiserna eller be honom om betalning för det som jag jag faktiskt betalat? Vi har alltid haft delad ekonomi, mitt är mitt och hans är hans. Kan man värdera huset och han får dela med sig av värdeökningen?Han flinar och hävdar att jag får skylla mig själv som kostat på hans hus och det som finns inuti. Han har bara sparat och sparat, och som jag ser det, utnyttjat mig och min lön i så fall. Vad gäller?Jag är lovad kommunal bostad om 2,5 månader, och sönerna vill bo med mig. (ålder på barnen är 12, 13 och 14 år) Får de bestämma själva var de ska bo? De vill inte bo med honom säger de.
Oscar Rudén |Hejsan och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Eftersom vi har att göra med samboförhållande så vänder vi oss till sambolagen för att reda ut svaren på frågan.Om ett sambopar upphör att vara sambos ska en bodelning ske, varav det enligt 3 § Sambolagen ska endast bostad och bohag räknas med i bodelningen, om dessa har införskaffats för gemensamt ändamål. Definitionen av vad som ingår i bostad och bohag finns sedan i 3–7 §§ Sambolagen. Dock så tar man inte hänsyn till vem som betalat för vad eller vem som har lagt ned mest arbete på egendomen, eller vem som har betalat mest räkningar/fakturor under boendetiden. Det enda man tar hänsyn till är värdet på bostaden och bohaget, samt vem som äger vad gällande detta. Huvudprincipen är att man ska få behålla så stor del av sin egendom som möjligt, vilket innebär att om din sambo äger 60 % av bostaden och bohaget gemensamt så får han ge dig 10 % av sin egendom får att ni båda ska få 50 % var. Enligt 15 § Sambolagen så tar man hänsyn till de ekonomiska förhållandet när ett sambopar separerar, varav den som har det sämst ekonomiskt inte ska behöva ge sin egendom till den andra bättre ställda sambon. Slutsatsen blir att om ni separerar har du rätt till 50 % av bohaget och eventuellt bostaden om man kan anse att denna har införskaffats för gemensamt bruk. Man tar inte hänsyn till nedlagt arbete utan endast den ekonomiska situationen för varje sambo när separationen sker. Vad gällande dina barn gäller följande. Större hänsyn tas till vart barnet vill bo ju äldre det blir Barnet får ingen lagstadgad rättighet att bestämma vart det ska bo när det fyllt 12 år, varken när föräldrarna har gemensam eller enskild vårdnad. Det finns i praxis en del domar som har grundat en tanke om att barnet har en rättighet att bestämma vart det vill bo när det fyllt 12 år, men det är snarare en utgångspunkt. Det som gäller är att alla beslut om vårdnad ska tas med utgångspunkt i principen om barnets bästa (6 kap 2 a § 1 st Föräldrabalken). Principen om barnets bästa innebär bland annat att man ska beakta barnets egen vilja i takt med dess ålder och mognad ( 6 kap 2 a § 3 st Föräldrabalken). Det innebär att större hänsyn tas till vad barnet själv vill ju äldre och mognare barnet är. Barnet kan alltså få större inflytande i beslutet när det är 12 år gammalt, men ingen absolut bestämmanderätt förrän det blir myndigt vid 18 års ålder.

Hur lång tid måste man betala underhåll

2020-01-30 i Underhåll
FRÅGA |Hej min sons far har ej betalat underhåll sedan maj-19 Pga att försäkringskassan tyckte att vi skulle komma överens. nu skrev jag ett brev och bad att han skulle börja betala iallafall från dec-19 och till han slutar skolan alltså till juni det året han fyller 20. Nu skickar han ett avtal (utskrivet från försäkringskassan) att han ska betala från januari (trots att jag bad om från december iallafall)och till sonen fyller 18år. Betyder det att min son måste bråka och be om underhåll själv när blir 18år? Han har aldrig träffat sin far fadern har aldrig hört av sig och velat träffat honom. Kan jag gå vidare genom tex tingsrätten och försöka få till ett avtal/dom att sonen ska ha sitt underhåll tills han går ut skolan? Med vänlig hälsning,
Oscar Rudén |Hejsan och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga! Jag kommer endast beakta den information jag fått i mitt svar, finns annan information så kan utfallet bli ett annat. Eftersom detta berör vårdnad om barn rör vi oss till Föräldrabalken (FB). En förälder är skyldig till underhåll för sitt barn fram tills barnet är 18 år gammal eller fram till dess att barnet i fråga har gått ut skolgången, dock längst till att barnet fyllt 21 år, 7 kap 1 § FB. Vid skolgång ska man räkna in grundskola och gymnasiet, 7 kap 1 § FB. Bor man inte stadigvarande med barnet eller har gemensam vård ska man betala underhåll, 7 kap 2 § FB. Som förälder då.Detta innebär att barnets far har en skyldighet att betala underhåll till sin son, fram tills den dagen att han är 21 eller fram till dess att sonen har gått klart gymnasiet. Självklart kan avtal om detta skrivas, om de ska vara längre tid som underhållsskyldighet ska råda, men minimumtiden är enligt lag fram tills barnet är 21 år eller går ut gymnasiet. Detta bör du visa för barnets fader och få honom till den insikt att han är skyldig att betala underhåll. Hjälper inte detta så har du rätt att väcka en talan i närmsta tingsrätt då han vägrar betala underhåll, vilket han är skyldig till.Hoppas att detta svar var till hjälp! Vill du ha mer rådgivning eller hjälp av en jurist?Då kan du använda dig av någon av våra andra tjänster:- Gratis telefonrådgivning, ring oss på 08-533 300 04 och välj knappval 2.- Ställ en expressfråga och få garanterat svar inom tre dagar för 995 kr, klicka här http://www.lawline.se/ask_a_question- Ställ en expressfråga och få garanterat svar inom 24 h för 1495 kr, klicka här http://www.lawline.se/ask_a_question- Boka tid med en jurist för 1677,50 kr/h, ring oss på 08-533 300 04 och välj knappval 1.

Rätt till underhåll

2020-01-30 i Underhåll
FRÅGA |Jag har delad vårdnad tillsammans med pappan till 2 barn. Vi mestadels haft varannan veckas boende för barnen.Ekonomin har alltid varit ett problem och det är sällan som han bidrar till gemensamma utgifter för vinterkläder, skor etc. Barnförsäkringar har jag stått för. Nämner man att han bör vara med och dela går han alltid i taket. För att hålla lugnet har jag valt att inte ta upp ekonomi för barnens skull. Jag har under alla år varit samarbetsvillig då han bytt jobb en del. Under en tid var hans schema så att jag hade barnen ca 20 dagar av en månad då han jobbade skift. Sen bytte han och det blev 14 dagar 14 dagar. Sedan 2 månader tillbaka måste han jobba 3 v och kan ha barnen 1 v. Jag har därför sökt underhållsstöd via försäkringskassan. Jag har på sms att detta kommer troligtvis att vara så under 6 månader. När han får brevet från F-kassan blir han arg och att jag bara "ställer till det" och att han inte har råd. Han tjänar idag dubbelt så mycket som mig. Detta resulterar i att jag får ett sms på hans barnvecka och meddelar att barnen kommer till mig en vecka senare än sagt. Alltså blir det åter igen 14 dagar. Men, hans schema kommer inte ändras. Det jag tror kommer ske är att han anlitar barnvakt under den veckan han jobbar enkom för att han inte vill betala underhåll. Vilka rättigheter har jag om det visar sig att barnen är med barnvakt och inte hos mig?Jag vill bara barnens bästa...och dem mår inte bra i det här!(Barnen är 12 och 14 år.)Mvh
Oscar Rudén |Hejsan och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga! Jag vill påpeka att jag kommer endast att utgå från den information jag blivit given i mitt svar, finns det andra omständigheter så kan slutresultatet bli ett annat. Då detta berör vårdnad av barn så kommer vi att vända oss till föräldrabalken för att få svar. Barn har rätt att erhålla underhåll från föräldrar, utifrån barnens behov och vad som är att se som skäligt, 7 kap 1 § Föräldrabalken (FB). Vanligen skall endast underhåll utgå när enbart en av föräldrarna har vårdnad om barnen eller endast en av föräldrarna sambor tillsammans med barnen ( 7 kap 2 § FB). Dock framkommer det i NJA 2013 s 955 (ett rättsfall från Högsta domstolen) att när barnen bor växelvis mellan två föräldrar som har gemensam vårdnad av barnen så ska den person med högst ekonomisk standard betala underhåll för barnen, så att barnen kan leva på samma eller snarliknande ekonomiska/materiella nivå som den ekonomiskt starkaste föräldern. Stöd för detta återfinns i 7 kap 6 § FB.Detta innebär att om underhållet för barnet, alltså barnets försörjning, betalning av aktiviteter, försäkringar, och liknande utgifter som behövs för att garantera ett bra liv för barnet försummas av den ena föräldern, ska denna betala underhåll till barnet (i praktiken den andra föräldern), enligt NJA 2013 s 955. Ytterligare alternativ för att trygga barnens situationAlternativ är att du får ensam vårdnad om barnen, varav man får driva frågan om vårdnad i tingsrätt eller avtala om vårdnad (6 kap 6 § FB). Vid bedömning om enbart en förälder ska få vårdnad bedömer man om den andra föräldern är villig att samarbeta kring barnens bästa ( 6 kap 5 FB), om den ena föräldern gör sig skyldig till missbruk eller försummelse av barnen (genom vanvård av barnen, missbruk av alkohol eller narkotika eller om ena förälderns omsorg innebär fara för barnets liv eller utveckling) (6 kap 7 § FB) och slutligen bedömer man om den ena föräldern är förhindrad att kunna utöva vårdnaden ( 6 kap 8 § FB). Uppfylls något av dessa krav, alltså att den ena föräldern inte kan samarbeta, försummar barnet, utsätter det för fara etc. eller är förhindrad att utöva vårdnad av barnet, så får den andra föräldern ensam vårdnad om barnet. Att ge sig in i en vårdnadstvist kan dock bli en lång och dyr historia, vilket man ska ha i åtanke. Effekten av detta blir dock att du får rätt att ta hand om dina barn och du får rätt till bidrag enligt 7 kap 2 § FB.Hoppas det här var till hjälp!Vill du ha mer rådgivning eller hjälp av en jurist?Då kan du använda dig av någon av våra andra tjänster:- Gratis telefonrådgivning, ring oss på 08-533 300 04 och välj knappval 2.- Ställ en expressfråga och få garanterat svar inom tre dagar för 995 kr, klicka här http://www.lawline.se/ask_a_question- Ställ en expressfråga och få garanterat svar inom 24 h för 1495 kr, klicka här http://www.lawline.se/ask_a_question- Boka tid med en jurist för 1677,50 kr/h, ring oss på 08-533 300 04 och välj knappval 1.

Betalning till inkasso är befriande betalning

2020-01-30 i Inkasso
FRÅGA |HejJag undrar en sak.Bilverkstaden håller inne bilen till betalningen är fullgjord.Problemet är att vi kan inte få in pengar så länge bilen är där.Nu ska dem skicka fakturan till inkasso.Vad gäller då?Har vi rätt till bilen då om vi delbetalar den hos inkassobolaget?
Oscar Rudén |Hejsan och tack för att ni vänder er till lawline med er fråga! Jag vill bara vänligen påminna om att jag endast kommer utgå från de förhållanden som jag har blivit delgiven, i mitt svar. Finns de andra omständigheter som råder för situationen så kan utfallet bli ett annat. Bilverkstaden har en så kallad retentionsrätt, vilket innebär att bilverkstaden har rätt att hålla kvar bilen tills att de har fått betalat för de arbete som de har utfört på bilen. Det som krävs för att retentionsrätten ska kunna utövas, är att det finns konnexitet (ett samband) mellan skulden som finns och det som hålls kvar. Denna skuld som har uppstått, kan i sin tur överlåtas, köpas eller ges bort till ett inkassobolag eller vem som helst som vill köpa denna, enligt skuldebrevslagen. Det som sker när skulden överlåts är att det inte längre finns någon konnexitet (samband) mellan skulden och bilen som hålls kvar. Bilen hålls kvar av bilverkstaden men skulden, den äger inkassobolaget. Detta innebär att ni fortfarande är skyldiga att betala av skulden till inkassobolaget, men att bilverkstaden inte längre har rätt att hålla kvar bilen. Ni ska därför kunna hämta hem bilen, då ni inte längre har en skuld hos bilverkstaden. För vidare hjälp, testa att ring våran telefonväxel för ytterligare hjälp, annars att kontakta våra jurister och boka ett juridiskt möte, alternativt skriv en expressfråga till våra jurister.Hoppas detta var till hjälp!

Rätt att kringgå elektroniska spärrar till e-böcker

2019-12-31 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej!Jag har en läsplatta hemma som inte kan läsa böcker från Amazon, då de är Drm-skyddade och bara kompatibel med deras egen Kindle-läsplatta.Min fråga är, får jag ta bort DRM-skyddet och konvertera dem till ett filformat som min läsplatta kan läsa? De digitala böckerna har jag såklart köpt på Amazons hemsida.Följdfråga, om jag får göra det. Får jag låna ut min läsplatta med böcker jag konverterat till en kompis?
Oscar Rudén |Hejsan och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Eftersom vi har att göra med om rätt att kringgå elektroniska spärrar till annan persons verk så rör vi oss i det upphovsrättsliga området. Vi kommer därför att använda oss av Upphovsrättslagen (URL).I URL finns det ett uttryckligt förbud i 6 kap 52 d § URL som säger att man inte får kringgå en sådan spärr. Dock framkommer det i 6 kap 52 d § 2 stycket att om man har upphovsrättsmannens tillstånd eller har köpt verket i fråga, varav du kan ha rätt att bryta kryptering för att kunna läsa verket. Ett sådant undantag kan absolut aktualiseras i detta fall. Om du har möjlighet att köpa böckerna och ladda ned dem på din läsplatta men inte kan öppna dem eller läsa dem, så har du rätt att kringgå spärrarna. Du kan alltså konvertera dem till ett filformat som fungerar på din läsplatta. Det borde inte vara något problem om din kompis lånar läsplattan och läser böckerna, han har även rätt enligt URL 2 kap 12 § att kopiera delar av böckerna för privatbruk. Dock får din kompis inte kopiera hela böcker. Hoppas det var svar på din fråga!