Chanser att vinna tvistemål mot bilhandlare som förmedlat bilköp

2021-08-14 i Konsumentköplagen
FRÅGA |Köpt beg bil. 7år 19000mil. 180000kr. Annonserad av bilfirma. Muntligt påtalat att det var ett förmedlingsuppdrag från privat ägare. Hämtad på bilfirma. Fick med ett köpekontrkt osignerat med löfte om att signerat skulle skickas senare. Köpeskilling insatt direkt på bilägarens konto. Bilens motor och transmission har gått sönder mindre än en månad efter köpet. Bilfirman nekar ersättning för reparation. Förra ägaren till bilen nekar ersättning för reparation. Jag avser att stämma bilfirman i tingsrätten. Hur stora är mina chanser att vinna?
Pontus Fridén |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!RättslägetTillämplig lag är konsumentköplagen, då en bil är en lös sak som omfattas enligt lagen. Konsumentköplagen gäller även i fall då säljaren inte är en näringsidkare om köpet förmedlas för säljaren av en näringsidkare. I sådana fall svarar både näringsidkaren och säljaren för säljarens skyldigheter enligt konsumentköplagen (1 § konsumentköplagen (KkL)). Under förutsättning att bilen är behäftad med fel enligt KkL (se härvid 16-20 §§ KkL), och reklamerat i tid (23 § KkL), får du kräva något av följande: avhjälpande dvs. reparation, omleverans, prisavdrag motsvarande felet, eller häva köpet (22 § KkL). Avhjälpande är här en primär åtgärd. Om inte avhjälpande sker inom skälig tid får du kräva prisavdrag eller häva köpet (28-29 §§ KkL).Hur stora är dina chanser att vinna?Den processuella juridiken skiljer sig från den materiella på så sätt att det processuellt gäller att inte bara ha rätt utan att få rätt. I Sverige tillämpas fri bevisprövning i domstolarna, varför allt material av relevans bör framläggas. I tvistemål är det tillåtet med förlikning. Chanserna att vinna tvistemål är i hög grad avhängigt bevisläget. Bilen anses ha varit behäftad med fel redan vid avlämnandet eftersom felet visade sig redan efter en månad, om inte annat visas eller detta är oförenligt med varans eller felets art (20 a § KkL). Härvid gäller omvänd bevisbörda, det ankommer på säljaren och näringsidkaren att visa på annat. Hur stor chansen att vinna är svårt att uppskatta, men ovannämnd bevislättnad förenklar processen för dig. Och onekligen ska så centrala delar av bilen som motor och transmission inte gå sönder efter dels så kort tid dels med hänsyn till den höga prissumman, vilken också beaktas i fråga om fel eftersom man med fog kan förvänta sig en motor vara i gott skick när priset är 180 000 kr.Hälsningar,

Går det att säkra arv och gåvor från att ingå i en skilsmässa?

2021-08-10 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej!Vi vill veta om det går att säkra vår sons arv efter oss så att det inte blir tillgängligt för hans fru efter ev skilsmässa mellan dem?Det gäller både gåvor under tiden vi lever och arv då vi båda är döda. Med vänlig hälsning
Pontus Fridén |Hej och tack för att ni vänder er till Lawline med er fråga!Kort sagt går all egendom till delning vid skilsmässa (giftorättsgods), så även arv och gåvor. Undantaget är enskild egendom. Enskild egendom undantas bodelningen och den andre maken kan således inte lägga händerna på den egendomen. Det kan vara gåva eller arv. Enskild egendom är till exempel egendom som en make har fått i gåva an någon annan än den andre maken med det villkoret att egendmomen ska vara mottagarens enskilda. Och egendom en make har erhållit genom testamente med det villkoret att den ska vara mottagarens enskilda. Nämnda framgår av 10 kap. 1 § äktenskapsbalken (ÄktB) och 7 kap. 1-2 §§ ÄktB.Viktigast att ta med sig är att gåvor ska, när givaren önskar gåvan stå utanför den delningsbara egendomsmassan, tillfogas villkor om enskild egendom och detsamma för arv fast i testamentet. Arvet säkras därmed när gåvan eller arvet tillfogats föreskrift om enskild egendom. Hälsningar,

Har banken någon skyldighet att upplysa en om att man ha ett borgensåtagande hos dom, exempel en gång per år?

2021-06-29 i Preskription
FRÅGA |Har banken någon skyldighet att upplysa en om att man ha ett borgensåtagande hos dom, exempel en gång per år?
Pontus Fridén |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Banken har ett eget intresse av att underrätta borgensmannen, om än inte skyldighet, om dennes åtagande eftersom borgensåtagande preskriberas tio år (2 § första stycket preskriptionslagen, PreskrL) efter tillkomsten om inte preskriptionen avbryts (5 § PreskrL), t.ex. genom skriftlig erinran. Borgensåtagandet kan preskriberas oberoende av om den skuld som säkrar har preskriberats eller inte. Men om skulden preskriberas så preskriberas även borgensåtagandet (accessorisk preskription) (8 § andra stycket PreskrL och rättsfallet NJA 2014 s. 107). Innebörden av preskription är att borgenären förlorar sitt anspråk mot gäldenären för sin fordran.Banken måste således avbryta preskriptionen minst en gång för varje tio-års-period. Sannolikt sker det oftare av olika, affärsmässiga skäl.Hälsningar,

Räknas semesterdagar in i uppsägningstiden?

2021-06-18 i ARBETSRÄTT
FRÅGA |Hej, Min chef menar på att semester inte räknas som uppsägningstid. Jag hade knappt 3 veckors arbete plus 4 veckor semester efter det när jag sa upp mig och sista semesterdagen satte jag som slutdatum. Chefen säger nu att jag behöver jobba en vecka till för att semester inte är godkänt som uppsägningstid. Jag har inte kollektivavtal och på mitt avtal står det 'en uppsägningstid på minst 1 månad'. Men inte mer preciserat än så. Har min chef rätt i sin ståndpunkt?
Pontus Fridén |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!När kollektivavtal saknas gäller vad som står i lagen om anställningsskydd, LAS. Avvikelser från lagen i enskilt avtal håller alltså inte rättsligt (2 § LAS). Arbetstagaren får säga upp sig utan att behöva uppge något skäl. Men arbetstagarens skiljs från jobbet först när uppsägningstiden löpt ut. Enda gången han eller hon får frånträda sin anställning omedelbart är om arbetsgivaren i väsentlig mån har åsidosatt sina åligganden mot arbetstagaren, 4 § LAS.Har din chef rätt eller fel?Uppsägningstiden inkluderar semesterdagar. Har du i förväg fått din semester godkänd, så som det verkar, räknas dessa dagarna in, precis som om du arbetade. Din chef har fel. Hälsningar,

Problem med lukt och flugsvärmar på grund av närliggande verksamhet, går det att rikta skadeståndsanspråk?

2021-08-13 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej! Vi har ett hus i ett omtyckt villaområde. Kommunen har för några år sedan valt att bevilja en verksamhet som importerar och bränner avföring och andra saker för att göra någon slags miljöbränsle. Detta stör såklart sommarkvällarna då det luktar fruktansvärt i hela bostadsområdet. Det har även blivit problem med flugsvärmar. Bör man inte kunna bli ersatt för detta? Dels för att det sänker värdet på min bostad, och även för att det stör min vardag något fruktansvärt.
Pontus Fridén |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Tillämplig lagSituationen ni befinner er i träffas av 32 kap. miljöbalken (MB). Enligt MB ska skadestånd betalas för sakskada samt ren förmögenhetsskada som verksamhet på en fastighet har orsakat i sin omgivning. Men om inte skadan orsakats med uppsåt eller vårdslöshet, ersätts den bara bara om störningen inte skäligen bör tålas med hänsyn till förhållandena på orten (32 kap. 1 § MB). RättsutredningEnklast är att dela upp lagens rekvisit. Första frågan som bör ställas är huruvida skada kan konstateras. Ren förmögenhetsskada har i praxis och doktrin ansetts vara värdeminskning på fastighet på grund av störande verksamhet i närheten. Det kan också vara fråga om personskada i form av psykisk lidande i och med lukten som du påpekar påverkar vardagen. Nästa fråga handlar om skadan orsakats med uppsåt eller genom vårdslöshet. I så fall behöver man inte utreda tredje frågan. Det är ganska sällan skador kan hänföras till uppsåtligt eller vårdslöst handlande. Jag skulle säga i princip uteslutet när kommunen beviljat verksamheten, såvitt inte lukten uppkommit av andra skäl. Oftast går man alltså vidare till bedömningen, tredje frågan, huruvida störningen skäligen bör tålas med hänsyn till förhållandena på orten eller till dess allmänna förekomst under jämförliga förhållanden. Med orten avses inte större tätort i dess helhet, snarare stadsdelen (se härvid rättsfallen NJA 1977 s. 424 och NJA 1999 s. 385). Ett bostadsområde i anslutning till beskriven verksamhet eller direkt inom området bör vara en ort. Av betydelse blir inte bara aktuella störningar utan också planering, sett till detaljplan och liknande eftersom det är allmänna handlingar som alla har tillgång till inför ett husköp. Det är en ganska svår avvägning. Generellt gäller att förmögenhetsskada som är bagatellartad bör skäligen kunna tålas på orten. I rättsfallet MÖD 2013:42 ansågs värdeminskning med 5 % bör kunna tålas, detta då inom den s.k toleransgränsen. Domstolarna har fäst avseende vid arten och omfattningen av den skada som störningen orsakat. I skälighetsbedömningen har även vägts in hur stor samhällsnyttan av störningskällan bedömts vara. Lukten du beskriver uppfyller förutsättningar för skadestånd enligt 32 kap. 3 § p.4 MB. Skadeståndsskyldig är den som bedriver eller låter bedriva den skadegörande verksamheten i egenskap av fastighetsägare eller tomträttshavare (32 kap. 6 § MB). Grupptalan kan tillämpas (32 kap. 13 § MB) exempelvis tillsammans med dina grannar. Utöver skadeståndsanspråk får enskild också rikta talan om förbud mot fortsatt verksamhet (32 kap. 12 § MB). Sammanfattningsvis kan det, beroende på hur stor värdeminskningen är (ska som minst överstiga 5 %) och såvida ert hus är beläget inom den ort varifrån störningen har sin källa, samt mot bakgrund av eventuell personskada finnas anledning att gå vidare med skadeståndsanspråk. Men det är en ganska komplex bedömning med många parametrar att beakta, vilket inte låter sig göras i detta format. Hälsningar,

Måste en båt vid köp omedelbart övergå i köparens besittning?

2021-06-30 i Avtal
FRÅGA |Hej.Jag ska köpa en segelbåt och den behöva ligga kvar på säljarens båtplats drygt 1 vecka innan jag får en egen plats.På standardköpeavtalet står det."För att båt och utrustning ska bli köpares egendom får de inte stanna kvar på plats som disponeras av säljaren").Hur bör jag agera?Räcker det att jag åker ut med båten direkt efter köpet, fotograferar den på annan plats och återvänder till säljarens båtplats?Ev. skriva löneavtal på båtplatsen med säljaren.Tack på förhand
Pontus Fridén |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Formuleringen "för att båt och utrustning ska bli köparens egendom får de inte stanna kvar på plats som disponeras av säljaren" härrör antagligen ur ett sakrättsligt perspektiv där det i huvudregel krävs att egendom kommit i den nya ägarens besittning (tradition) för att vara skyddad från säljarens borgenärer i händelse av utmätning. Ni, avtalsparter, disponerar själva över köpeavtalets utformning och det kan därför vara en idé att stryka den ifrågavarande avtalsbestämmelsen, eventuellt ersätta den med en annan, i er situation lämplig formulering, i stil med att egendomen blir köparens från och med undertecknande av avtalet, i syfte att undvika eller förekomma eventuell tvist huruvida båten varit på säljarens båtplats eller inte och inte minst för att bespara dig besvär. Avtalet gör dig då civilrättsligt rättmätig ägare av båten och ej möjligt att frånhändas dig av säljaren. En situation kan emellertid göra att båten frånhänds dig. Faller det sig olyckligt och säljaren har borgenärer som gör anspråk på båten kan sakrätten medföra att borgenärerna ändå har rätt till båten (s.k bättre rätt) såvitt båten inte verkligen övergått i din besittning. Sistnämnda är ett juridiskt tekniskt begrepp som i korthet innebär att du ska ha full rådighet över egendomen, vilket du inte har om båten finns på en båtplats som disponeras av säljaren.Hälsningar,

Kan någon som inte håller sitt ord bli skadeståndsskyldig?

2021-06-22 i Avtal
FRÅGA |Jag har ett avtal med ett företag men de företaget lovade massa grejer att det kommer bli bra men det blev tvärt om alltså inget hände med de företaget.frågan är vad gör jag då för de här fallet?
Pontus Fridén |Hej och tack för du vänder dig till Lawline med din fråga!Din frågaJag vill först inleda med att din fråga är formulerad i generella ordalag, varför det inte går att säkert säga vad som gäller i specifikt denna situation. Men jag ska besvara den utifrån den generella utgångspunkten.Pacta sunt servandaInom avtalsrätten råder en mycket gammal och etablerad rättsprincip, pacta sunt servanda, som betyder att avtal ska hållas. Avsteg från principen förekommer när, kort sagt, goda skäl finns så som att avtalsparten begått grovt avtalsbrott. Har du blivit lovad en sak och avtal mellan er har ingåtts, ska alltså avtalsparten i utgångspunkt hålla sitt ord. Som avtalspart är man med andra ord skyldig att fullfölja sina förpliktelser enligt avtalet. Man bör dock ha i åtanke att parterna är fria att avtala bort pacta sunt servanda genom ansvarsbegränsning i avtalet, detta ska då klart framgå för motparten och godkännas.En avtalspart som bryter mot en avtalad förpliktelse blir skadeståndsskyldig gentemot motparten, dig. Skadeståndet syftar till att försätta den skadelidande i samma situation som om kontraktet hade fullgjorts på ett korrekt sätt (positivt kontraktsintresse), vilket innefattar såväl direkt förlust till följd av avtalsbrottet som utebliven vinst. Hälsningar,

Vad krävs för att dömas till vållande till kroppsskada i trafiken och vad är strafföreläggande?

2021-06-14 i Brott mot liv och hälsa, 3 kap. BrB
FRÅGA |Hej!Min man har fått ett strafföreläggande för vållande till kroppsskada. Han körde i ca 50 på en 70-väg, det var en varm dag i februari, isen hade börjat smälta på dagen och ingen del av vägen fram till olyckan var hal. Plötsligt kom han i en kurva, mötte en annan bil, försökte svänga men lyckades inte. Vägen vad smal så det var inte mycket som krävdes för krocken, och den andra bilen hamnade i diket. Mannen i passagerarsätet bröt bröstbenet då airbagsen i deras bil var urkopplad (pga att en barnstol skulle sitta där). Min man blev inte dömd för oaktsamhet i trafik men för vållande. Han förstår och går med på att betala skadestånd åt mannen som blivit skadad, men kan man verkligen bli dömd för ett brott när vem som helst som körde på den vägen i den stunden hade kunnat råka ut för samma sak? När han inte kunnat förutse, baserat på det underlag han tidigare kört på, att han behövde sänka hastigheten ytterligare? Naturligtvis gjorde han det han kunde för att undvika krocken, bromsande, svängde, men lyckades inte.
Pontus Fridén |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Om strafföreläggandeVid mindre allvarliga brott kan strafföreläggande ersätta en rättegång. Bestämmelser om strafföreläggande finns i 48 kap. rättegångsbalken, RB. Det framgår inte helt säkert i din fråga om din man har godkänt strafföreläggandet eller inte. Att godkänna ett strafföreläggande från en åklagare anses som att du erkänner brottet. En förutsättning för ett strafföreläggande är att den som misstänks för brottet har erkänt det, antingen omedelbart eller inom en viss angiven tidsperiod. Har du godkänt föreläggandet räknas det som en lagakraftvunnen dom, 48 kap. 3 § andra stycket RB. Att domen vunnit laga kraft innebär med andra ord att den i huvudregel inte går att överklaga.Möjligheterna att överklaga ett godkänt strafföreläggande är begränsade. De enda möjligheter som finns för att överklaga framgår av 59 kap. 6 § RB enligt följande: 1) Om godkännandet inte kan anses som en giltig viljeförklaring.2) Om det vid ärendets behandling har förekommit sådant fel, att föreläggande bör anses ogiltigt.3) Om föreläggandet av annan anledning inte överensstämmer med lag.Om oaktsamhet översatt till omständigheternaAv de omständigheterna du lagt fram, verkar det inte som att din man varit oaktsam, vilket krävs för att kunna dömas för vållande till kroppsskada (3 kap. 8 § Brottsbalken, BrB). Jag tänker främst på den relativt låga hastigheten han höll och att han försökte undvika kollision Oaktsamhet är dock ett svårt, juridiskt tekniskt begrepp. Det krävs inte någon kvalificerad form av oaktsamhet. Ett flertal rättsfall har prövats i Högsta domstolen med anledning av tolkningsfrågan. Bland annat i NJA 2011 s. 349, där en lastbilschaufför vid vänstersväng blev påkörd av mötande bilist som omkom, ej ansvar för vållande. Också i hovrätten RH 1995:46, där gärnignarna innefattade kappkörning mellan bilar på motorväg, ansvar för vållande. Avgörande är orsakssambandet mellan handlingen och skadan. Handlingen måste ha varit oaktsam i förhållande till skadan. I korthet handlar det om att söka undvika och ta höjd för eventuella risker. Vad som krävs är alltså att gärningen varit oaktsam, att gärningen orsakat följden på ett relevant sätt och att personen varit oaktsam (jfr NJA 2020 s. 397 p. 11, 12 och 13). Vid bedömningen hämtas ledning i vad som i allmänhet gäller (t.ex. hastighetsbegränsning) och hur man i allmänhet bör agera i en särskild situation (t.ex. vid synbara risker, som t.ex. is på vägen, men också i hur man böra kunna förvänta sig att andra människor agerar. Hastighetsöverträdelse och andra överträdelser av föreskrifter eller normer kan innebära oaktsamhet, dock inte utan närmare genomlysning, utan mer som en presumtion, låt vara stark sådan. Sammanfattningsvis, utan att vara insatt i situationen och alla bevis och omständigheter, och sett till de omständigheter du framlagt, ser jag inte hur din man kan ha agerat oaktsamt i situationen. Att han har kommit över i andra vägbanan kan dock tala för oaktsamhet. Har strafföreläggandet godkänts är emellertid utsikterna att överklaga små. Annat är det om han ännu inte godkänt, då kan han förneka ansvar men vidgå omständigheterna om dessa är de riktiga. Hälsningar,