Straff för innehav av amfetamin

2020-06-06 i Narkotikabrott
FRÅGA |Vad brukar straffet vara för 17 gram amfetamin, för eget bruk?
Emma Gurander |Hej,Tack för att du vänder dig till lawline med din fråga. Din fråga berör främst specialstrafflagen Narkotikastrafflagen (NSL), som reglerar olika typer av narkotikabrott. I Brottsbalken (BrB) finns även ytterligare bestämmelser som kan vara relevanta att titta på. NarkotikabrottAtt inneha och bruka 17 gram amfetamin är att anse som ett narkotikabrott (1§ NSL punkt 6). Huvudregeln är att straffet för ett uppsåtligt narkotikabrott av normalgraden leder till högst tre års fängelse. Om narkotikabrottet istället bedöms som ringa, så är straffet böter eller fängelse i högst sex månader (2 § NSL). Är brottet istället att anse som grovt, så är straffet fängelse från två till sju år (3 § NSL). Det är många faktorer som påverkar bedömningen av straffskalan. Det görs en enskild bedömning utifrån varje enskilt fall, då man tittar på samtliga omständigheter i fallet. Det finns även mycket praxis från högsta domstolen som kan ge ytterligare riktlinjer. Vilket straff som döms ut beror mycket på hur farlig narkotikasorten ifråga är samt mängden narkotika som man innehar (art och mängd). Amfetamin klassas exempelvis som en farligare drog än cannabis, men mindre farlig än heroin. Försvårande och förmildrande omständigheter Det finns ett antal övriga faktorer som domstolarna tittar på och som kan påverka straffet (Brb kap. 29 och 30). Om man har varit straffad innan, så är det en anledningen till att domstolen vill skärpa eller höja straffet, speciellt om det är just narkotikabrott som man har blivit dömd för innan (BrB 29 kap. 4 §). Domstolen tar dock hänsyn till hur länge sedan det var man begått brottet. Förmildrande omständigheter, som kan leda till att domstolen vill sänka straffet, är exempelvis om man haft en nedsatt förmåga att förstå handlingens innebörd, eller om handlingen var kopplad till en brist i utveckling eller erfarenhet (BrB 29 kap. 3 §). SammanfattningDet är svårt för mig att avgöra ditt fall med så lite information om händelsen, det finns som sagt mycket som påverkar bedömningen av straff vid narkotikabrott. Enligt min bedömning låter det dock som ett narkotikabrott av normalgraden, eller om det finns förmildrande omständigheter så kan det leda till ringa narkotikabrott. Hoppas du fått svar på din fråga. Vänliga hälsningar,

Vad är påföljden för rattfylleri?

2020-05-21 i Trafikbrott
FRÅGA |Hej ,har blivit stoppad och blåst 0,66 mg/l.Vad blir påföljden
Emma Gurander |Hej, Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Din fråga rör främst trafikbrottet rattfylleri som du finner regler om i Lag om straff för vissa trafikbrott. Vidare, finner du relevanta regler i Körkortslagen. RattfylleriDen som för motordrivet fordon efter att ha intagit alkohol i så stor mängd att alkoholkoncentrationen under eller efter färden uppgår till 0,10 milligram per liter i utandningsluften gör sig skyldig till rattfylleri. Påföljden för detta brott är böter eller fängelse i högst sex månader (Lag om straff för vissa trafikbrott 4 § första stycket). Vid blåst utandningsluft med 0,66 milligram per liter så kan man även ha gjort sig skyldig till grovt rattfylleri (4a §). För att man ska kunna bli dömd för grovt rattfylleri krävs det även att föraren varit avsevärt påverkad av alkohol eller annat medel. Dessutom krävs det att framförandet av fordonet har inneburit en allvarlig fara för trafiksäkerheten. Jag har för lite information för att bedöma detta i ditt fall (4a § punkt 1 och punkt 2). Men påföljden för grovt rattfylleri är betydligt allvarligare då man kan få fängelse i högst två år. KörkortsåterkallelseOm man har gjort sig skyldig till ett trafikbrott som rattfylleri får man oftast även körkortet inkallat (Körkortslagen 5 kap. 3 § punkt 1, b och c). Vid denna körkortsåterkallelsen kommer det att utfärdas en spärrtid, under denna tid får inte ett nytt körkort utfärdas (Körkortslagen 5 kap. 6 § första stycket). Jag hoppas att du har fått svar på din fråga. Vänliga hälsningar,

Domar - Belastningsregistret och offentlighetsprincipen

2020-05-17 i Offentlighetsprincipen
FRÅGA |Hej!Jag blev i slutet på mars dömd till villkorlig dom i 2 år samt dagsböter för försök till stöld.Jag har funderingar hur detta komma påverka min framtid. Hur länge syns detta i mitt belastningsregister, och kan det företag jag söker jobb hos hitta min dom utan att se mitt belastningsregister?Tacksam för svar.
Emma Gurander |Hej, Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. BelastningsregistretRegler kring belastningsregistret och hur länge viss information finns kvar i belastningsregistret hittar du i lagen om belastningsregister. Uppgiften om villkorlig dom kommer finnas kvar i belastningsregistret i tio år efter att domen meddelades. Om du däremot var under 18 vid tiden då brottet begicks så kommer uppgiften om villkorlig dom att finnas kvar i fem år efter det att domen meddelades (17 § p. 4 a och b i Lag om belastningsregister).Uppgiften om straffet dagsböter finns kvar i belastningsregistret i fem år från det att domen meddelades (17 § p. 9). OffentlighetsprincipenI Sverige har vi en väldigt stark offentlighetsprincip, som innebär att allmänna handlingar oftast är offentliga handlingar. Att en handling är offentlig betyder att var och en har rätt att ta del av den (2 kap 1 § Tryckfrihetsförordningen, TF). En dom uppfyller kraven för att vara en offentlig handling (2 kap. 3 § och 4§ TF). Det vanligaste är därmed att alla domar är offentliga för allmänheten att ta del av. Detta innebär att man kan vända sig till den beslutande tingsrätten eller myndigheten för att begära ut en dom (2 kap. 15 § och 17 § TF). Vid undantagsfall kan domar vara sekretessbelagda, alltså att myndigheten inte har någon skyldighet att lämna ut handlingen vid begäran. En dom kan vara sekretessbelagd med motivet att skydda en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, eller om man tror att den enskilde skulle lida skada om domen blev offentlig (36 § Offentlighets och sekretesslagen, OSL). En prövning om det ska vara sekretess eller inte på domen görs varje gång som domen begärs ut (2 kap. 17 § TF). I praktiken är det mycket ovanligt att en hel dom är sekretessbelagd, det kan i sådana fall vara enstaka uppgifter i domen som är sekretessbelagda eller strukna. ArbetsgivareDet förekommer i vissa yrken och branscher att arbetsgivare vill ha ett utdrag ur den arbetssökandes belastningsregister. Arbetsgivare och uppdragsgivare har i vissa fall en lagstadgad rätt att begära ut uppgifter från belastningsregistret, dessa fallen omfattar då verksamheten ifråga rör vård eller om verksamheten är av betydelse när det gäller beivrande av brott (10 § Lag om belastningsregister). Dessutom finns det en skyldighet som anställd inom skolan, att lämna ett utdrag ur belastningsregistret till sin arbetsgivare vid början av anställningen (2 kap. 31 § Skollagen). Jag hoppas att du fick svar på din fråga. Vänliga hälsningar,

Arvsrätten vid äktenskap respektive samboskap

2020-05-10 i Sambo
FRÅGA |Jag är sambo med en tio år yngre kvinna. Vi har börjat diskutera hur vi bör göra ifall jag dör. Vi har ett barn tillsammans och jag har två barn med en annan kvinna. Min sambo vill helst bo kvar i vårt hus så länge hon kan. Som vi förstått det så har mina barn rätt till sitt arv efter mig direkt. Gifter vi oss har då mina barn rätt att få ut sitt arv efter mig?
Emma Gurander |Hej,Tack för att du vänder dig till oss med din fråga. Som du beskriver i din fråga så finns det en del juridiska skillnader mellan att vara sambo och att vara make/maka. Regler kring samboförhållandet finner du i Sambolagen, och reglerna som rör äktenskapet i Äktenskapsbalken. Eftersom din fråga även rör arvsrätten, så är Ärvdabalken relevant.Vem ärver om ni är sambos vid ena sambons bortgångIfall det inte finns något testamente:Samboskap upplöses om en av er går bort, men det sker endast bodelning om någon av parterna begär det (2 § och 8 § Sambolagen). Men om en bodelning sker så delar ni lika på det som ni införskaffat för gemensam användning (bohag och bostad). Om ni har köpt huset tillsammans så delar ni alltså lika på värdet av det (3 § och 5§ Sambolagen). Din sambo kan då stå som gemensam ägare av huset tillsammans med dina barn, vid din bortgång. Detta kan ni ändra på om ni skriver testamente, som säger att din sambo ska få huset. Eftersom ni är sambos, så omfattas ni automatiskt av Sambolagen ( 1 §). Om ni är sambos vid händelsen av att du går bort, så ärver alla dina tre barn efter dig (2 kap. 1 § ärvdabalken). Ärvdabalken ger inte din sambo rätt att ärva efter dig till skillnad från den efterlevandes makes/makas rätt till arvet efter dig (3 kap. 1 § Ärvdabalken). Ifall det finns testamente:Denna arvsordning att barnen ärver före din sambo kan ni påverka genom att skriva ett testamente. Om du vill förbli sambo men samtidigt vill att din sambo ska ärva av dig, så kan du ge henne rätt till 50% av ditt arv, eftersom dina barn alltid har rätt till minst 50% av ditt arv. Du skulle även kunna testamentera 100 % av ditt arv till din efterlevande sambo, men dina barn kan då begära ut sin laglott genom att jämka testamentet (7 kap. 1 § och 3 § Ärvdabalken). Var och en av barnen måste dock jämka testamentet för att få ut sin del av arvet efter dig. Därmed kan du egentligen inte testamentera bort mer än hälften av ditt arv till din sambo, om inte dina barn avstår från att jämka testamentet. Vem ärver om ni är gifta vid ena makens bortgångOm ni skulle vara gifta vid händelsen av att du går bort så har din fru en lagstadgad rätt att ärva efter dig (3 kap. 1 § första stycket Ärvdabalken). Dina barn från ett tidigare förhållande (särkullbarn) har däremot alltid rätt att få ut sin del av arvet (arvslott). Men resterande del tilldelas din fru. Ert gemensamma barns del av arvet går även till din fru vid din bortgång, detta arv får ert gemensamma barn efter bådas bortgång. Gällande ert hus och önskan om att din partner vill bo kvar i huset. Om ni är gifta, så har ni giftorättsgods vilket ska delas lika mellan er vid en bodelning (7 kap. 1 § Äktenskapsbalken). När ett äktenskap upplöses så sker alltid bodelning och all egendom som inte är enskild egendom ingår i bodelningen (7 kap. 2 § Äktenskapsbalken). Med stor sannolikhet så ingår därmed ert hus i bodelningen, med undantag om huset ifråga är enskild egendom och då specifikt har tilldelats dig som exempelvis gåva eller testamente (7 kap. 4 § Äktenskapsbalken). Din frus rätt till huset skyddas om ni är gifta vid din bortgång, hon kan därmed få rätt till hela bostaden om hon bäst behöver den. Vid bedömningen om din fru bäst behöver bostaden så tar man hänsyn till att hon har vårdnaden om ert gemensamma barn, vilket talar för att hon kommer få bo kvar i huset (11 kap. 8 § första stycket och andra stycket Äktenskapsbalken). Om ni upprättar ett äktenskapsförord så kan ni däremot själva komma överens om vad som ska ingå i en framtida bodelning (7 kap. 3 § Äktenskapsbalken). Sammanfattningsvis så ingår mer egendom i en bodelning vid äktenskap och det finns ett starkare skydd för den efterlevande maken/makan jämfört med för den efterlevande sambon i lagtexten. Om ni vill ha hjälp med att upprätta ett testamente eller äktenskapsförord så kan ni vända er till vår avtalstjänst. Hoppas du fick svar på din fråga!Vänliga hälsningar, Emma Gurander.

Vilka regler gäller för en elscooter/elsparkcykel?

2020-05-26 i Trafikbrott
FRÅGA |Hej, jag är en tjej på 16 år som funderar på att köpa en elscooter "fatbike". Den kör 30-35km/h och jag undrar om man behöver ha körkort till den? Och vilka lagar/ regler gäller en sån? Och vad är skillnaden på klass 1 och klass 2?
Emma Gurander |Hej,Tack för att du vänder dig till oss med din fråga. Cykel eller moped? En elscooter klassificeras som en cykel endast om den har en maxhastighet på 20 km/h och har en motor med maximalt 250 W. Om den uppfyller dessa krav så ska trafikreglerna om cyklar följas. Om elscootern går snabbare än 20 km/h och har en starkare motor än 250W så gäller andra regler (2 § i lag om vägtrafikdefinitioner). Elscootrar kan ibland klassas som Moped klass I eller klass II, om de når upp till de tekniska kraven som ställs (exempelvis kraven på bromsarna). Det är dock tämligen svårt för elscootrar att nå upp till dessa krav. Men, enkelt förklarat så kan en elscooter som kör fortare än 20 km/h och har en starkare motor än 250W räknas som Moped klass II. Medan en elscooter som kör fortare än 25 km/h och har en starkare motor är 250W räknas som Moped klass I (2 § i lag om vägtrafikdefinitioner) . Om elscootern inte når upp till varken kraven för att klassas som en cykel eller för en moped, då får inte elscootern framföras på allmän väg, utan den får bara användas i inhägnat område ( 2 § i lag om vägtrafikdefinitioner). Behöver man ha körkort?För att få köra en Moped klass I krävs att man har körkort, med en så kallad AM - behörighet (2 kap. 1 § och 5 § Körkortslagen). Det krävs att detta fordon är registrerat samt att förare och passagerare har på skyddshjälm. För att få köra Moped klass II krävs som huvudregel inget körkort, men du behöver ha ett giltigt förarbevis för mopeden (2 kap. 3 § Körkortslagen). För denna typ av fordon så gäller samma trafikregler som för cyklarna, och det finns även krav på skyddshjälm. SammanfattningDet är svårt för mig att veta exakt vad din elscooter hade klassificerats som, med så lite information. Men jag kan utesluta att just din elscooter klassas som en cykel eller en Moped klass II. Din elscooter kan eventuellt nå upp till kraven för en Moped klass I, med tanke på den informationen jag har om dess hastighet, och i sådana fall behöver du ha körkort. Alternativt, så når inte din elscooter upp till kraven för Moped, och då får den inte föras på allmän väg. Hoppas att du har fått svar på din fråga, Vänliga hälsningar

Behöver man skatta för gåvor?

2020-05-18 i Gåvoskatt
FRÅGA |Hej,Min mor, som bor i Nederländerna, vill ge mig en gåva, hellre än arv, på cirka 800.000:- kronor.Är detta något som jag måste skatta för i Sverige? Och om jag låter beloppet stå på ett sparkonto, måste jag få skatta för pengarna jag fått?
Emma Gurander |Hej, Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga. Regler som rör beskattning i Sverige finner du i Inkomstskattelagen (IL). Huvudregeln är att alla gåvor numera är skattefria i Sverige (8 kap. 2 § första stycket IL). För att transaktionen ska räknas som en gåva så måste vissa kriterier vara uppfyllda. Det krävs därmed att det rör sig om en förmögenhetsöverföring, att det finns gåvoavsikt samt att gåvan bygger på frivillighet. Enligt min bedömning är det en förmögenhetsöverföring, eftersom summan har ett ekonomiskt värde som överförs från din mor till dig. I och med att din mamma vill ge dig en gåva så förmodar jag att hon har en gåvoavsikt, och är medveten om att hon ger bort något. Eftersom ni är familjemedlemmar så antar man generellt att det finns en gåvoavsikt. Jag antar även att denna transaktion bygger på frivillighet från din mors sida. Du ska inte behöva beskattas för denna transaktion från din mor eftersom det uppfyller förutsättningarna för att vara en gåva, och gåvor är skattefria (8 kap. 2 § första stycket IL). För att vara på den säkra sidan kan ni upprätta ett gåvobrev, som kan dokumentera gåvoavsikten från din mor och kan användas som bevis. Hoppas du fått svar på din fråga, Vänliga hälsningar,

​Skulder och tillgångar i ett äktenskap

2020-05-13 i Äktenskap och äktenskapsförord
FRÅGA |Hej! Jag befinner mig i en rätt specifik situation där jag och min särbo har funderingar på att gifta oss, men inte flytta ihop. Min särbo är pappa till mitt yngsta barn. Det som skapar funderingar är att jag idag har ett högt skuldsaldo hos Kronofogden, med löneutmätning. Jag vill inte att detta ska drabba min make om vi gifter oss, utan vill att vi ska ha separata ekonomier. Är det möjligt att ingå äktenskap utifrån dessa premisser? Kan man i ett äktenskapsförord klargöra dessa villkor eller är man alltid ämnad att ha en delad ekonomi när man blivit makar? För vår del innebär inte ett äktenskap något annat än en symbolisk handling av att vi hör ihop som ett kärlekspar. Tack på förhand för svar!
Emma Gurander |Hej,Tack för att du vänder dig till oss med din fråga. Skulder under äktenskapetHuvudregeln är att varje make och maka råder över sina egna tillgångar och står för sina egna skulder i ett äktenskap (1 kap. 3 § Äktenskapsbalken). Din framtida man kan alltså inte bli ersättningsskyldig för dina skulder enbart på grund av att ni ingår äktenskap med varandra. Men, om ert äktenskap skulle upplösas genom en skilsmässa eller dödsfall så påverkar dina skulder hur stor summa pengar ni delar på (giftorättsgods) (11 kap. 2 § första stycket Äktenskapsbalken). Då äktenskapet upplöses sker en bodelning och då ska ert giftorättsgods delas lika på (9 kap. 1 § Äktenskapsbalken). Allt anses vara giftorättsgods förutom enskild egendom som specifikt givits till någon av er exempelvis genom ett testamente eller gåva (10 kap. 1 §, 7 kap. 1 § och 2 § Äktenskapsbalken). Skulder vid äktenskapsskillnadVid en bodelning så tar man värdet av det ni båda enskilt äger (giftorättsgods) minus era egna skulder. Den summa som återstår efter att dina skulderna avräknats på dina tillgångar ska sedan summeras ihop med din mans giftorättsgods. Denna totala summa ska därefter delas lika mellan er. Om du har en större skuld med dig in i äktenskapet som kvarstår vid bodelningen så innebär det att du bidrar mindre till den gemensamma summan som ska delas lika mellan dig och din make när ni går skilda vägar (11 kap 1 § och 2 § Äktenskapsbalken). Ni kan absolut skriva ett äktenskapsförord om ni vill det, där kan ni exempelvis komma överens om att viss egendom eller sparade pengar ska vara enskild egendom inför en framtida bodelning. Om ni gör egendom enskild så ska den inte anses vara gemensam och därmed inte delas lika mellan er vid händelse av bodelning (7 kap. 2- 3 § Äktenskapsbalken). Äktenskapets utformningEtt äktenskap kan se ut på lite olika sätt. I lagtexten finns det inget som hindrar er från att vara gifta och leva åtskilda som särbos. Lagstiftaren strävar däremot efter att makarna ska leva utifrån en liknande ekonomisk levnadsstandard (1 kap. 4§ Äktenskapsbalken). Den ena maken kan därmed bli skyldig att betala underhåll för den ena maken om maken ifråga inte kan stå för sina egna utgifter (6 kap.1 -2 § Äktenskapsbalken). Om du exempelvis har det svårt ekonomiskt kan din man bli skyldig att tillskjuta pengar till dig. Hoppas du fick svar på din fråga. Vänliga hälsningar,