Brott som faller under allmänt åtal

2021-04-30 i Övriga brott
FRÅGA |Kan man anmäla någon för falsk tillvitelse å en annan persons vägnar?I mitt fall gäller det min fd sambo som gjorde en orosanmälan mot sin sons far till socialtjänsten där hon målade upp en väldigt klandervärd bild av honom. Dessförinnan hade hon manipulerat mig under flera år att tro på hennes bild av sonens far vilket medförde att jag stöttade henne fullt ut i processen samt även medverkade i utredning som kallat "vittne". Nu har bilden klarnat och socialtjänstens utredning har inte visat något av det hon målade upp. Hon är helt enkelt inte frisk och i störningen ligger att vara patologiskt lögnaktig. Därav min fråga!
Victoria Ikegami Andersson |Hej!Jag har uppfattat det som att din före detta sambo har lämnat in uppgifter om barnets far till socialtjänsten. Såsom du skriver så kan detta potentiellt innebära att hon har begått falsk tillvitelse förutsatt att uppgifterna var osanna och att hon var medveten om att de var osanna.Angående möjligheten för dig att anmäla brottet så måste det handla om ett brott som hör under allmänt åtal. Detta eftersom ett brott som hör under allmänt åtal innebär att åklagaren kan väcka åtal och att anmälan i princip kan inkomma från vem som helst (inte endast brottsoffret). Enligt 20 kap. 3 § rättegångsbalken (RB) hör alla brott under allmänt åtal såvida inte annat framgår i lagtext. Exempelvis så hör inte de flesta ärekränkningsbrotten i 5 kap BrB (se 5 kap. 5 § BrB) under allmänt åtal (ex. förtal).Eftersom det inte framgår någonstans i lagtexten att falsk tillvitelse inte skulle höra under allmänt åtal så är det alltså möjligt för dig att anmäla händelsen. Därefter är det upp till åklagaren att bedöma om det finns tillräckligt med bevis för att väcka åtal gentemot din före detta sambo. Utifrån uppgifterna du har lämnat så kan jag inte ge ett uttömmande svar huruvida ett brott har begåtts eller inte, men detta är alltså något som kommer utredas utförligt efter att en anmälan har inkommit.Jag hoppas du fick svar på din fråga!MVH

Gåva av aktier till en vän

2021-03-21 i Gåvoskatt
FRÅGA |Hej!Om jag har ett nystartat bolag som har haft väldigt lite verksamhet. Jag äger 100% av aktierna, men skulle vilja ge bort 50% av aktierna som gåva till en vän. På pappret har han inte varit delaktig någonting i bolaget men har hjälp mig mycket med olika saker. Hur går jag till väga och hur blir det med eventuell skatt?
Victoria Ikegami Andersson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag har tolkat det som att din fråga rör huruvida du kan ge bort en gåva i form av aktier till din kompis. Jag har också förstått det som att verksamheten har låg aktivitetsgrad, men att din kompis har hjälpt dig med en hel del saker. Svaret på din fråga finns i inkomstskattelagen (IL). Hur ser gåvoskatten ut i Sverige? Ända sedan 2004 så har Sverige avskaffat den tidigare gällande gåvoskatten. Denna innebar att gåvor skulle beskattas. Eftersom detta förhållande inte längre gäller så är alltså gåvor skattefria i Sverige (8 kap. 2 § IL). Däremot finns det vissa informella krav som domstolar typiskt ställer för att bedöma att en värdeöverföring är en gåva juridiskt sett. Dessa rekvisit regleras inte i lagtext utan framgår av domstolsavgöranden. Gåvobegreppet består av tre rekvisit (krav): (1) det har skett en förmögenhetsöverföring, (2) gåvan har överlämnats frivilligt och slutligen (3) det ska föreligga en gåvoavsikt hos gåvogivaren. Förutsatt att pengarna som du överför till din kompis uppfyller dessa rekvisit så kommer han inte behöva skatta på detta, utan han kommer då inträda i din skattemässiga situation (44 kap. 21 § IL). Detta innebär att beskattning för aktierna först sker när aktierna avyttras (samma sak som gäller för alla aktieägare). Att de har "bytt ägare" från dig till din kompis har således ingen inverkan på vare sig din eller din kompis skatteförpliktelser. Vad gäller då i ditt fall? Enligt mig så kommer det första kravet uppfyllas då aktierna som överlåts är en förmögenhetsöverföring. Därefter så ska det andra och tredje kravet också beaktas. Det framgår att det ske frivilligt och att det ska föreligga en gåvoavsikt hos dig. En värdeöverföring som sker på grund av att mottagaren har utfört prestationer åt gåvogivaren anses inte vara en gåva. Jag skulle säga att det inte är helt självklart ifall aktieöverföringen uppfyller det tredje rekvisitet i synnerhet. Men ifall det är så att din kompis har utfört mer generella tjänster utan något krav på gottgörelse samt att du avser att ge gåvan på grund av er nära vänskap (och inte prestationerna) så torde detta rekvisit vara uppfyllt. För att vara på den säkra sidan så anser jag att en gåva som sker som ett tack för hans arbetsprestationer inte ska överföras, då det riskerar att istället betraktas som lön för hans arbete. Då kommer aktieförvärvet beskattas som en inkomst hos honom (11 kap. 1 § IL). Om det är så att du avser att ge gåvan på grund av er nära sällskap så kan du erhålla bevis på gåvans existens genom att upprätta ett gåvobrev. Ifall skattemyndigheten i efterhand skulle ifrågasätta om aktieöverföringen var en gåva eller inte så skulle ni bland annat kunna erbjuda gåvobrevet som bevis på detta. Slutsats: Jag har inte alltför mycket omständigheter att gå på för att göra en fullständig prövning, men jag skulle rådgiva dig att ta reda på om gåvan ges som lön för din kompis arbetsprestation eller om det sker på grund av er nära sällskap. Om det senare förhållandet föreligger så bör ni upprätta ett gåvobrev för att inneha något slags bevis på att det var en gåva. Då kan ni försäkra er om att din kompis inte riskerar att behöva skatta på pengarna ifall skattemyndigheten skulle anse att det inte har förelegat en giltig gåva. Om du känner att det skulle vara behövligt med ett gåvobrev av denna orsak och att du behöver hjälp med att upprätta detta så kan du gärna kontakta oss på vår avtalstjänst. Jag hoppas att du har fått svar på din fråga och lycka till!

Får min pappa testamentera bort egendom som annars skulle ha tillfallit mig?

2021-03-20 i Laglott
FRÅGA |Hej! Jag tänker ställa en fråga om arv. Jag är ensambarn o mina föräldrar är gifta. Min pappa äger skog. Nu säger han att han har skrivit i testamentet att mina barn, alltså hans barnbarn, ska ärva hans skog. Vi är inte osams o har aldrig varit, jag o min pappa. Men det här känns konstigt att det inte är jag som kommer att ärva den eftersom jag är hans dotter. Jag vet att min mamma såklart ärver pappa i första hand om han går bort först. Har han rätt att göra så?
Victoria Ikegami Andersson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag har tolkat din fråga som att du undrar ifall din pappa har rätt att testamentera bort hans skog till barnbarnen. Jag tänker utgå från att du är ett ensambarn samt att dina föräldrar inte har några barn sedan tidigare. För att besvara din fråga så kommer jag använda mig av ärvdabalken (ÄB). Hur ser arvsrätten ut i Sverige? Hur arvet efter någon fördelas regleras i 2 kap. ÄB och kallas för den legala arvsordningen. Däri uppställs en prioriteringsordning mellan olika arvsberättigade som kallas för olika arvsklasser. Den första arvsklassen ärver före den andra arvsklassen och den andra arvsklassen före den tredje. Den första arvsklassen omfattar avkomlingar till den avlidna (2 kap. 1 § ÄB). Dessa kallas för bröstarvingar och kommer ärva kvarlåtenskapen efter den avlidna jämnt fördelat. I ditt fall så är du ensam bröstarvinge och enligt den gällande arvsklassen så ska du ärva all din faders kvarlåtenskap. Däremot så finns det en huvudregel, precis såsom du skriver, som medför att makar ärver varandra (3 kap. 1 § ÄB). Detta innebär att den efterlevande maken (din moder) ärver all din faders egendom. Tanken är då att bröstarvingen (Du) kommer ärva både din moder såsom fader när den efterlevande maken har gått bort. Hur påverkar ett testamente arvsrätten? Man utgår alltså från den svenska arvsrätten vid avsaknad av ett giltigt testamente. Detta innebär dock att någon som väljer att testamentera sin egendom (testator) har en möjlighet att sätta arvsrätten ur kraft. Testatorn har typiskt sett omfattande möjligheter att fördela sin kvarlåtenskap såsom denne önskar. Däremot så inskränks testatorns rätt att fördela sin kvarlåtenskap av den så kallade laglotten. Laglotten är en viss andel av kvarlåtenskapen som en bröstarvinge alltid har rätt till. Laglotten uppgår till hälften av det arvet man skulle ha fått om testamentet inte fanns. I ditt fall så ska du utifrån den svenska arvsrätten ärva hela din faders kvarlåtenskap (arvslott), men om han testamenterar bort allt så kan du kräva ½ av arvslotten för att få ut din laglott.Med detta sagt så har du som utgångspunkt rätt till hela din faders kvarlåtenskap efter att den kvarlevande maken (din moder) har gått bort. Däremot så kan din far inskränka din arvslott, men som allra högst får han inskränka den till ½ (laglotten) av vad du annars skulle ha fått. Kan du, genom laglotten, kräva att få skogen? Även fast du har rätt till en stor del av din faders kvarlåtenskap så kan du däremot inte göra gällande att du ska få en specifik del av kvarlåtenskapen (ex. skogen). Ifall din pappa testamenterar bort skogen, men att det inte inskränker din laglott (1/2 av din arvslott) så kan du alltså inte klaga på testamentet. Det är upp till testatorn (din far) att reglera vilken egendom som ska tillfalla vem, förutsatt att din laglott förblir täckt. Om skogen överskrider 1/2 av kvarlåtenskapen så kan du däremot påkalla jämkning av testamentet enligt 7 kap. 3 § ÄB och framföra ett laglottsanspråk inom sex månader efter att du fått ta del av testamentet. Anspråket kan ske direkt till testamentstagaren (barnbarnen) alternativt genom att väcka talan hos tingsrätten. Slutsats Precis såsom du skriver i din fråga så kommer din mor i första hand ärva din far vid hans bortgång. När hon sedan går bort så kommer den första arvsklassen (bröstarvingar, det vill säga du) att ärva både din far och mor samtidigt. Däremot så kan din pappa sätta arvsrätten delvis ur spel genom att upprätta ett testamente. Då får han möjligheten att testamentera bort uppemot hälften av sin kvarlåtenskap till någon annan än du. Det bästa sättet att komma tillrätta med din önskan att få ärva skogen är nog att uttrycka den önskan till din far, eftersom det i slutändan är hans beslut att ta.Jag hoppas du har fått svar på din fråga och att mitt svar kan ge viss vägledning till dig.

Är det olagligt att lämna ut gymnasiebetyg?

2021-03-13 i Offentlighetsprincipen
FRÅGA |En lärare från en annan skola mejlade en persons betyg till mig. I mejlet kan jag tydligt se alla F-varningar och i vilket ämne det är som eleven har det i. Jag kan även se vilken klass han går i samt vad hans namn är. Detta mejlade till mig en grungrundskoleelev från rektorn av ett gymnasium. Är detta lagligt eftersom hans betyg är personliga uppgifter? Vad bör jag göra?
Victoria Ikegami Andersson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Jag har förstått det som att du har mottagit en annan elevs betyg av en rektor. Frågan du ställer är huruvida detta är lagligt.Svaret på din fråga återfinns i tryckfrihetsförordningen (TF) och offentlighets- och sekretesslagen (OSL).För att ge en översikt på rättsområdet så ska jag förklara vad begreppen offentlighetsprincipen, allmän handling och sekretess är för något.Vad är offentlighetsprincipen?Offentlighetsprincipen innebär att allmänheten (dvs, enskilda människor såsom du) har rätt att ta del av allmänna handlingar hos statliga och kommunala myndigheter (2 kap. 1 § TF). Det innebär att en kommunal gymnasieskola omfattas av offentlighetsprincipen och att du kan få begära ut allmänna handlingar. I ditt fall så framgår det inte huruvida det är en kommunal skola eller en friskola som har lämnat ut uppgifterna till dig. Typiskt sett så omfattas inte friskolor av offentlighetsprincipen då det styrs privat. Detta innebär alltså att betyg ska lämnas ut ifall det är en kommunal gymnasieskola, men eventuellt inte ifall det är en friskola (det får friskolan bedöma själv).Jag kommer hädanefter utgå från att det handlar om en kommunal gymnasieskola.Vad är en allmän handling?Såsom jag beskrev ovan så innebär offentlighetsprincipen att just allmänna handlingar får lämnas ut till allmänheten. Det är alltså av stort intresse att undersöka ifall den handlingen du begär ut faktiskt är allmän.Det krävs att två rekvisit (krav) är uppfyllda för att en handling ska anses vara allmän.Det första kravet som måste vara uppfyllt för att en handling ska anses vara en allmän är att den förvaras hos en myndighet (2 kap. 4 § TF). Eftersom betygen förvaras i skolan (som jag har antagit vara en kommunal skola och därmed en myndighet) så är detta krav uppfyllt.Det andra kravet är att den ska anses vara upprättad hos myndigheter (2 kap. 4 § TF).Handlingen anses vara upprättad när den antingen har expedierats (ex. när läraren har skickat ut betyget till eleven) eller när den har slutbehandlats i relation till det ärende som handlingen hänför sig till (ex. läraren har satt ett betyg på en särskild elev). Detta framgår av 2 kap. 10 § TF.Eftersom eleven redan verkar vara betygsatt och att det är dessa betyg som har skickats till dig så anser jag att båda kraven är uppfyllda. Detta innebär alltså att gymnasieelevens betyg är en sådan allmän handling som kan lämnas ut. Begränsning av offentlighetsprincipenÄven fast offentlighetsprincipen i många fall möjliggör för personer att kräva ut uppgifter så finns det däremot en inskränkning till vilka uppgifter som får lämnas ut. Detta kallas för sekretessbeläggning och innebär att vissa uppgifter i en allmän handling får täckas över (maskas). Det är dock endast vissa uppgifter som kan maskas och dessa typer av uppgifter framgår av offentlighets- och sekretesslagen (OSL).Enligt min bedömning så anser jag att uppgifterna som du har mottagit inte kan anses omfattas av någon sekretessgrund i OSL.SlutsatsJag anser alltså att uppgifterna som du har mottagit är allmänna handlingar och kan således lämnas ut till var och en. Eftersom det inte heller verkar finnas någon tillämplig sekretessgrund enligt OSL så finns det heller inget undantag till detta. Det handlar alltså om ett lagligt utlämnande av information från rektorns sida. Däremot så har jag förstått det som att rektorn antingen av misstag eller självmant har lämnat ut uppgifterna till dig. Jag anser att det skulle vara något olämpligt av rektorn att göra på detta vis eftersom du inte verkar ha krävt ut handlingarna innan hen skickade dessa till dig. Eventuellt så skulle man kunna uppmärksamma rektorn på detta så att hen hädanefter inte skickar ut eller råkar skicka ut allmänna uppgifter när de inte har begärts ut.Hoppas du har fått svar på din fråga!

Skadeståndsansvar för hundägare

2021-04-30 i Skadeståndssansvar för djurägare
FRÅGA |Hej!Om jag har min hund lös i en hundgård tillsammans med andra lösa hundar och min hund attackerar annan hund eller om min hund blir attackerad, är detta brottsligt för ägaren? Kan ägaren till den hund som attackerat bli betalningsskyldig till ägaren vars hund blivit skadad? Tänker just med omständigheten att båda ägarna valt att släppa sina hundar lösa i en hundgård. Med vänlig hälsning
Victoria Ikegami Andersson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga är reglerad i lagen (2007:1150) om tillsyn över hundar och katter (hundlagen). Lagen reglerar frågor som rör hundägares ansvar för skador som deras hundar ger upphov till.Enligt lagen så ska en hundägare ansvara för alla skador som orsakas av hunden, oavsett om ägaren vållat skadan eller inte. Detta innebär att omständigheten att hundägaren inte har vållat skadan kommer inte påverka den skadelidandes rätt till skadestånd (19 § st. 1 hundlagen). Att båda parterna har valt att släppa ut hundarna på en hundgård innebär inte att ett skadeståndsansvar bortfaller. På samma sätt så kommer en annan hundägare vars hund attackerar din hund ansvara för skadorna som uppkommer.Det enda omständigheten som den skadevållande ägaren skulle kunna åberopa gentemot den skadelidande är att skadelidande varit medvållande till skadan (kallas för jämkning) enligt skadeståndslagen (SKL) 6 kap. 1 § st. 2. Detta skulle kunna minska ersättningen som skadevållaren måste erlägga skadelidande.Jag tror däremot inte att jämkning skulle vara aktuellt i ett scenario där två hundägare väljer att lämna av sina hundar på en hundgård och en av hundarna attackerar den andra. Snarare kanske det talar mer för att jämkning inte ska ske eftersom den skadevållande parten kan ha varit medveten om att dennes hund tidigare visat tecken på aggressivitet. Exempelvis att hunden tidigare uppvisat aggressivitet mot andra hundar talar för att hundägaren inte borde släppa hunden lös bland andra hundar utan exempelvis munkorg.Nu vet jag inte hur den specifika situationen sett ut, men i det stora hela så kommer det alltid vara skadevållande parten som erlägger skadeståndet för skadan som uppstår. Det handlar alltså om ett skadeståndsrättsligt anspråk, inget brottsligt. Ifall det finns omständigheter som talar för att den andra parten var medvållande till skadan så kan beloppet jämkas till ett lägre belopp.Hoppas du fick svar på din fråga!MVH

Hävande av faderskap som har fastställts genom en dom

2021-03-20 i Faderskap
FRÅGA |1986 hade jag ett kort förhållande med en gift kvinna hon blev gravid och jag dömdes till far till barnet pojken är nu 34 år gammal jag vet fortfarande inte om han är min son eller inte har krävt faderskapstest många gången utan att lyckas jag undrar om jag kan stämma honom i Tingsrätten kräva faderskapstest
Victoria Ikegami Andersson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att besvara din fråga så tänker jag beskriva hur faderskapsbekräftelse går till, samt hur en eventuell omprövning av faderskap kan ske. Jag har tolkat det som att du önskar att häva ett faderskap som har fastställts. Svaret på din fråga regleras i föräldrabalken (FB) och rättegångsbalken (RB). Hur sker bekräftelse av faderskapet för ett barn? Det finns flera olika sätt som faderskapet till ett barn kan fastställas. Utgångspunkten vid fastställandet av faderskap är den så kallade faderskapspresumtionen. Den innebär att moderns make presumeras vara far till barnet enligt 1 kap. 1 § FB. Detta är en presumtion som gäller så länge giftermålet är bestående när barnet föds. Kan faderskapet fastställas på annat sätt? Det finns dock utrymme för att en annan man än den dåvarande maken fastställs vara fader till barnet. Detta kan ske genom att rätten förklarar att mannen i äktenskapet inte är fader till barnet, om det exempelvis är utrett att modern har haft samlad med annan än mannen och att det är sannolikt att barnet har avlats av denna (1 kap. 2 § FB). Jag utgår från att ditt faderskap fastställdes genom en liknande regel, där rätten ansåg att du sannolikt var fadern till barnet.Är det möjligt att häva ett faderskap? Utifrån uppgifterna som du har delat med dig av så har domstolen fastslagit att du är fader till barnet men du är osäker på om så är fallet. Finns det då någon möjlighet för dig att häva det fastställda faderskapet? Möjligheterna att häva ett faderskap som har blivit fastställt genom dom är väldigt begränsade. En dom vinner efter en viss tidsfrist laga kraft (typiskt sett tre veckor enligt 50 kap. 1 § RB), vilket innebär att den inte längre kan ändras genom en överklagan. Eftersom det har gått en sådan lång tid sedan faderskapet fastställdes med beaktande av barnets ålder (37), så bör domen ha vunnit laga kraft och kan inte längre ändras genom överklagan. Det finns däremot en annan möjlighet för att häva faderskapet – resning! Det finns nämligen ett rättsmedel som kan utnyttjas för att få frågan om faderskapet omprövat. Detta kan ske genom rättsmedlet resning (58 kap. 1 § RB), vilket innebär att en dom som har vunnit laga kraft ändå kan omprövas i domstol. Rättsmedlet tillämpas däremot väldigt sällan eftersom den ställer höga krav. Det krävs däribland att det ska ha tillkommit nya omständigheter eller bevis i efterhand som sannolikt skulle ha lett till en annan utgång i målet. En sådan omständighet skulle kunna vara ett DNA-test som bevisar att du inte är far till barnet. I ditt fall så framgår det dock att inga tester har utfärdats och att barnet inte är villig att genomföra DNA-analysen. Enligt svensk rätt så krävs båda parternas (du och barnets) samtycke för att genomföra en DNA-analys, vilket innebär att du inte kan utkräva något test. Ifall du och barnet skulle vara överens om att genomföra ett sådant DNA-test som därefter skulle påvisa att ni inte är besläktade, så finns det alltså en möjlighet att häva faderskapet till barnet genom resning. Då ska alltså domstolen upphäva faderskapsbeslutet. Ifall ni lyckas komma överens om att genomgå en DNA-analys så är det viktigt att påpeka att en sådan omständighet (om DNA-testet utesluter att du är biologisk fader till barnet) ska tas upp vid en domstol inom ett år från det att kännedom om omständigheten erhölls (58 kap 1 § p. 3 och 58 kap. 4 § st. 2 RB). Slutsats: Eftersom det har gått så pass lång tid sedan faderskapet fastställdes så kan inte denna längre överklagas då den har vunnit laga kraft. Däremot så kan du fortfarande aktualisera resning ifall du kan få tag på DNA-analyser som bevisar att ni inte är biologiskt besläktade. Dock så skriver du att inga sådana har genomförts och att det inte verkar som att barnet vill genomföra ett DNA-test. Såvida inte ett sådant kan erhållas med samtycke så kan du alltså inte häva faderskapet vid en domstol genom resning.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga och önskar dig lycka till!

Kan en skola neka till att lämna ut betyg?

2021-03-13 i Offentlighetsprincipen
FRÅGA |Kan en skola neka att skicka mina barns betyg till mig?Mina barns rektor säger att de bara skickar mina barns betyg till deras folkbokföringsadress. Eftersom vi skilde oss och jag var den som måste flytta så är barnens folkbokföringsadress pappans adress. Jag får därför inte barnens betyg och bad rektorn att skicka dessa även till mig men hon säger att de inte kommer att göra det. Jag tänker att betygen är allmän handling så visst borde hon skicka dem även till mig?
Victoria Ikegami Andersson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Jag förstår det som att du undrar huruvida rektorns krav på att du måste dela barnens folkbokföringsadress är lagligen grundad. Svaret på din fråga återfinns i tryckfrihetsförordningen (TF). Utifrån din fråga så framgår det att du är införstådd med att betyg typiskt sett anses vara allmänna handlingar som får begäras ut av var och en. Det finns dock vissa undantag till detta. För att förklara rättsområdet så tänker jag redogöra för begreppen offentlighetsprincipen och allmän handling.Vad är offentlighetsprincipen?Offentlighetsprincipen innebär att allmänheten (d.v.s. enskilda människor såsom du) har rätt att ta del av allmänna handlingar hos statliga och kommunala myndigheter (2 kap. 1 § TF). Det är viktigt att anmärka att alla ska få begära ut allmänna handlingar, oavsett i vilket syfte detta sker eller vem du är. När du lämnat in en begäran om att få ut betyget så ska alltså skolan lämna ut denna förutsatt att betyget anses vara en allmän handling.Med detta förtydligande så ska jag övergå till att diskutera ifall dina barns betyg anses vara sådana allmänna handlingar som får lämnas ut vid begäran.Hur påverkas begreppet "allmän handling" av att skolan är kommunal eller en friskola?Såsom jag beskrev ovan så innebär offentlighetsprincipen att just allmänna handlingar får lämnas ut till allmänheten. Det är alltså av stort intresse att undersöka ifall den handlingen du begär ut faktiskt är allmän.I ditt fall så framgår det inte huruvida det är en kommunal skola eller en friskola som har vägrat att lämna ut uppgifter till dig. Detta är relevant eftersom det endast är handlingar som lagras hos kommunala skolor som anses vara allmänna handlingar och inte friskolor då det styrs privat. Detta innebär alltså att betyg ska lämnas ut ifall det är en kommunal skola, men eventuellt inte ifall det är en friskola beroende på vilka krav den specifika friskolan ställer för att någon ska få ut betygen.Det är alltså viktigt att du undersöker ifall skolan är kommunal eller en friskola, då dina möjligheter att begära ut handlingarna typiskt sett är mer begränsade i förhållande till friskolor. Om skolan var en friskola så innebär detta att du förmodligen inte kan begära ut handlingarna på grunden att de är allmänna, eftersom de inte är det. Friskolorna får typiskt sett själva bestämma när de väljer att dela ut uppgifter.Om vi istället utgår från att skolan är kommunal så finns det däremot mycket goda möjligheter för dig att kräva ut uppgifterna och vid avslag överklaga beslutet eller JO-anmäla skolan.Handlingsplan:Jag skulle alltså rekommendera dig att först utreda ifall skolan är kommunal eller om det är en friskola. Ifall det är en friskola så har du dessvärre inte många möjligheter att begära ut betygen. Ett undantag till detta är om friskolan har överlämnat betygen till en myndighet. Då kommer den istället anses vara inkommen hos myndigheten därmed bli en allmän handling (2 kap. 4 § TF). Denna handling kan du givetvis begära ut på grunden att betygen är allmänna handlingar.Om det istället handlar om en kommunal skola så skulle du, såsom du skriver, haft rätt att få ut betygen från skolan. Efter avslaget så bör du kontakta rektorn igen och försöka övertyga denne om att du faktiskt har rätt att få ut betygen enligt offentlighetsprincipen. Om rektorn fortfarande vägrar så har du möjligheten att överklaga beslutet till skolväsendet överklagandenämnd. Observera dock att du måste överklaga ett beslut inom tre veckor från och med den dag du tog del av det. Du har också en möjlighet att JO-anmäla skolan.Jag hoppas att du fick svar på din fråga. Annars får du gärna återkomma till oss!

Separationsrätt för inlämnad bil hos konkursförsatt företag

2021-02-28 i Konkurs
FRÅGA |Vad händer om jag har lämnat in min bil till försäljning hos en bilfirma och företaget går i konkurs. Ingår min bil i konkursen?
Victoria Ikegami Andersson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga aktualiserar bland annat sak- och konkursrätten, med särskilt fokus på den s k separationsrätten. Detta är aktuellt för just dig eftersom separationsrätten besvarar frågan huruvida du har en möjlighet att få tillbaka din bil från konkursboet (bilfirmans egendom). Mer om separationsrätten kommer nedan.Jag har tolkat det som att din bil fortfarande befinner sig hos konkursgäldenären (bilfirman) och att du fortfarande innehar äganderätten.De lagar som aktualiseras i ditt fall är särskilt konkurslagen (KL) och utsökningsbalken (UB).Vad har skett när konkursen inleddes hos bilfirman?Orsaken till konkursen är alltså att bilfirman har misslyckats med att betala tillbaka sina skulder (1 kap. 2 § st. 2 KL). Det innebär att all egendom som bilfirman äger inte längre är under deras rådighet, utan hanteras av en konkursförvaltare (3 kap. 1 § och 7 kap. 12 § st. 1 KL).Konkursförvaltarens jobb är att samla in och värdera konkursgäldenärens (bilfirmans) egendom för att sedan dela ut allt dessa till de olika borgenärerna (de som har obetalda fordringar hos bilfirman) enligt 7 kap. 8 § KL.I vilken ordning kommer fordringsägarna få sina fordringar betalda?Nu är förmodligen konkursen i full gång, vilket innebär att konkursförvaltaren är i ett stadie då denne samlar ihop all egendom som bilfirman äger för att sedan fördela denna förmögenhet bland fordringsägarna. Men hur vet man om man som fordringsägare kommer bli återbetald vid konkursen? Jo, vid en konkurs så finns det nämligen en turordning mellan olika fordringsägare. Det är alltså vissa fordringar som prioriteras framför andra vid utdelningen.Den allra högst prioriterade fordringsgruppen är fordringsägarna vars egendom befann sig hos konkursgäldenären vid konkursens utbrott. De här fordringsägarna ska alltså ha kvar äganderätten till egendomen. Denna rätt kallas för separationsrätt.Orsaken till att denna fordringsgrupp är högst prioriterade är att egendomsmassa som ska delas ut till de andra fordringsägarna endast får bestå av sådant som tillhör konkursgäldenären (3 kap. 3 § KL). Vad som omfattas av egendomsmassan presumeras vara allt som befinner sig hos konkursgäldenären vid konkursen utbrott (4 kap. 18 § KL).Med detta i åtanke, så bör du som huvudregel ha rätt till att kräva tillbaka bilen av konkursboet (förutsatt att du fortfarande har äganderätten till den). Däremot så måste din egendom (bilen) uppfylla två till krav för att du ska få rätten att ta tillbaka din bil från konkursboet (dvs. separationsrätt)Har du separationsrätt till bilen?Den egendomsmassa som konkursförvaltaren har samlat ihop är alltså den egendom som ska användas för att betala tillbaka konkursgäldenärens (bilfirmans) skulder. Men som sagt så får inte andras egendom omfattas av egendomsmassan (3 kap. 3 § KL). För att aktualisera separationsrätten så måste du alltså ha kvar äganderätten till bilen, vilket jag förutsätter att du har.För att du ska få en möjlighet att separera din bil från konkursgäldenärens egendomsmassa så måste den uppfylla två olika krav.1) egendomen ska vara individualiserad: detta innebär att ditt anspråk ska avse ett visst individuellt bestämt föremål som du har överlämnat till bilfirman. I ditt fall så avser anspråket en särskild bil så detta krav bör du uppfylla.2) egendomen ska kunna identifieras: du ska kunna identifiera precis den bil som anspråket avser. Eftersom du vet hur din bil ser ut, vilken modell och registreringsnummer den har så borde det inte vara något större problem för dig att identifiera bilen hos bilfirman.HandlingsplanJag skulle rekommendera dig till att så snabbt som möjligt kontakta bilfirmans konkursförvaltare och kräva tillbaka din bil. Så länge du har kvar äganderätten till bilen så får inte konkursförvaltaren kvarhålla bilen då den inte ska ingå i konkursboets egendomsmassa eftersom du, enligt mig, har separationsrätt till den.Hoppas att du har fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning,