Vem ärver om ens barn går bort?

2021-10-29 i Arvsordning
FRÅGA |Jag hade egen vårdnad om barnen, de är idag vuxna utan egna barn eller är gifta. De har ingen kontakt med sin pappa och vill inte att han ärver dem.Om ett av mina barn går bort, vem ärver då?
Alva Lindsjö |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Som jag förstår din fråga så undrar du om pappan kommer ärva dina barn om något av dem skulle gå bort. Jag kommer i mitt svar att utgå från att det inte finns något testamente.Utgångspunkten i arvsrätten är att det är den avlidnes bröstarvingar, det vill säga barn, som ärver (2 kap. 1 § ärvdabalken). Dock ärver maken/makan före bröstarvingarna om den avlidne är gift (3 kap. 1 § ärvdabalken). Har den avlidne inga barn och inte heller är gift så är det istället föräldrarna som ärver hälften var av arvet (2 kap. 2 § ärvdabalken). Om någon av föräldrarna skulle vara död så kommer arvet då gå vidare till den avlidnes syskon, alternativt syskonbarn (2 kap. 2 § ärvdabalken). I det fall varken föräldrar, syskon eller syskonbarn till den avlidne finns så kommer mor- och farföräldrarna ärva, och i sista hand föräldrarnas syskon (2 kap. 3 § ärvdabalken).För att svara på din fråga kommer alltså du och pappan till barnen ärva hälften var av arvet om något av era barn skulle gå bort. Skulle barnen själva vilja ändra på detta så kan de välja att upprätta ett testamente. På så sätt kan de göra pappan arvlös.Skulle ni vilja upprätta ett testamente så kan ni få hjälp med detta av våra duktiga jurister. Ni kan boka en tid med vår juristbyrå här eller ringa oss för att få mer information.Kontaktuppgifter till vår telefonkontakt:Telefon: 08-533 300 04Öppettider: Mån-fre kl. 10.00−16.00Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Får man flytta med barnet utan den andra vårdnadshavarens samtycke?

2021-10-29 i Barnrätt
FRÅGA |Hej! Jag har en dotter på snart 12 år, jag och pappan har varit separerade sedan hon var 2år. Vi har gemensam vårdnad, men hon bor sedan ca 3 år tillbaka hos mig då hon inte vill bo hos pappa. motiverar för att träffa pappa varannan helg, ibland går det ibland inte. Jag har bott kvar i kommunen efter då pappan inte gått med på att flytta. Dottern säger nu själv sedan en tid tillbaka att hon vill flytta till min hemkommun ( 1,5 timme bort) då hon vill vara nära morföräldrar och släkt som hon har fin kontakt med. Vi håller på med hästar och hon vill bo på gård och kunna ha hästarna nära. Vi har nu fått möjligheten att köpa en familjegård i min hemstad och vi samt dottern vill flytta dit. Men pappan säger att han bara godkänner en flytt 30 min bort. Vi har erbjudit att köra dottern varannan helg till pappan samt hämta. Vad är det som gäller? Kan vi flytta trots att pappan inte godkänt? Dottern mår som bäst då hon får vara bland hästarna, och tror att det hade varit bra för henne att ha dom utanför dörren. Hon trivs inte i skolan hon går in nu, och tror att det hade underlättat med skolbyte(pappan instämmer) . Kan tillägga att dottern har medelsvåra ADHD om det skulle påverka svaret. Tack på förhand!
Alva Lindsjö |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Utgångspunkten när det gäller gemensam vårdnad är att vårdnadshavarna ska fatta alla beslut som rör barnet tillsammans (6 kap. 11 §, 6 kap. 13 § föräldrabalken). Enda undantaget då en förälder får fatta ett sådant beslut ensam är om det gäller ett beslut som inte kan skjutas upp och den andra föräldern inte kan fatta beslut till följd av sjukdom, frånvaro eller någon annan orsak (6 kap. 13 § föräldrabalken).Att flytta med barn, utanför hemkommunen, kräver därför att båda vårdnadshavarna godkänner flytten. Skulle en vårdnadshavare flytta från hemkommunen utan den andra vårdnadshavarens godkännande så kan man göra sig skyldig till umgängessabotage och egenmäktighet med barn. Umgängessabotage innebär att man förhindrar umgänget med den andra föräldern vilket kan tala för att den andra föräldern skulle få ensam vårdnad om det skulle uppstå en vårdnadstvist. Egenmäktighet med barn är straffbart och kan bland annat innebära att en vårdnadshavare flyttar på barnet från en plats till en annan utan samtycke från den andra vårdnadshavaren (7 kap. 4 § brottsbalken).När vårdnadshavarna fattar beslut gällande barnet ska dock hänsyn tas till barnets synpunkter och åsikter i takt med barnets mognad och ålder (6 kap. 11 § föräldrabalken). Eftersom er dotter är 12 år gammal så bör hennes åsikter tas hänsyn till i en liten utsträckning. Detta förändrar dock inte det faktum att båda vårdnadshavare ändå måste godkänna flytten.Sammanfattningsvis så är min rekommendation att du inte flyttar med barnet om du inte får samtycke från pappan. Istället bör du försöka komma överens med honom om något som fungerar. Ni kan även få hjälp att komma överens genom samarbetssamtal via familjerätten i kommunen om ni behöver det. Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Kan jag bli polisanmäld för stöld även om jag kommer tillbaka och betalar i efterhand?

2021-10-26 i Stöld och rån m.m., 8 kap BrB
FRÅGA |hej en snabb fråga ifall jag snattar en produkt på cirka 20 kr men direkt ångrar mig och kommer tillbaka dagen efter och betalar för produkten och dom tar emot den kan dom fortfarande anmäla mig fast jag kommit tillbaka och betalt fullpris
Alva Lindsjö |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att kunna bli dömd för ett brott krävs det som huvudregel att brottet är fullbordat. I vissa fall kan man även bli dömd för försök till brott, men då krävs det att det är särskilt föreskrivet i lag. Så fort ett brott har begåtts så kan brottet anmälas till polisen. En polisanmälan kan aldrig dras tillbaka.Eftersom du redan lämnat affären med varan utan att betala så har du begått brottet ringa stöld (8 kap. 2 § brottsbalken). Eftersom du fullbordade brottet när du lämnade affären så kan brottet anmälas. Detta innebär att de kan anmäla dig även om du skulle komma tillbaka dagen efter och betalar för produkten. Man kan nämligen inte göra ett brott ogjort, men det faktum att du kommer tillbaka och betalar skulle kunna tala för ett lägre straff om du skulle bli dömd ändå. Affären har alltså möjligheten att anmäla trots att du kommer tillbaka och betalar i efterhand. Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

När kan jag börja övningsköra efter indraget körkort?

2021-10-20 i Trafik och körkort
FRÅGA |Körde 144km/h på en 70 väg och blev av med körkortet på plats, fick precis hem brevet att det blev 6 månader spärrtid. Jag hade prövotid och vet att jag måste göra om alla tester men undrar hur tidigt kan jag börja övningsköra. Läste online att man kan få sitt körkortstillstånd 2 månader innan spärrtiden går ut. Betyder det att jag kan börja övningsköra 2 månader innan straffat är slut
Alva Lindsjö |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Du har förstått det helt rätt. För att kunna få ett nytt körkort måste spärrtiden ha gått ut (5 kap. 13 § körkortslagen). Innan man kan få ett nytt körkort måste man dessutom ha fått körkortstillstånd och sedan klarat förarprovet (5 kap. 14 § 1 st. körkortslagen). Ansökan om körkortstillstånd kan göras tidigast sex månader innan spärrtiden går ut. Tillståndet kan dock inte beviljas förrän två månader innan spärrtiden går ut. När man har fått ut sitt körkortstillstånd så är man fri att börja övningsköra när man vill. Det innebär alltså att du kan börja övningsköra två månader innan straffet är slut, så länge du har fått ditt körkortstillstånd.Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Finns det någon möjlighet att förkorta gallringstiden för prick i belastningsregistret?

2021-10-29 i Alla Frågor
FRÅGA |Jag blev frigiven från ett kortare fängelsestraff för tre år sedan. Min fråga är om det finns någon möjlighet att förkorta gallringstiden för min prick?
Alva Lindsjö |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om gallringstider och belastningsregister finns i lagen om belastningsregister.En uppgift som förts in i belastningsregistret får enbart gallras om vissa förutsättningar är uppfyllda. Det kan till exempel vara om den åtalade frikänns eller avlider eller om en dom undanröjs (16 § lag om belastningsregister). I annat fall är det enbart när gallringstiden har gått ut som en uppgift tas bort ur registret (17 § lag om belastningsregister). Det finns ingen annan regel som gör att en uppgift kan tas bort före denna tid har gått ut.Det korta svaret på din fråga är därför att det tyvärr inte finns någon möjlighet att förkorta gallringstiden för din prick.Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Reklamation vid fel i vara

2021-10-27 i Konsumentköplagen
FRÅGA |Köpte en rosbox som födelsedagspresent som enligt hemsidan ska innehålla omkring 18-22 rosor. När presenten öppnades så lade jag märke till att det innehåller 15 rosor istället för 18-22. Enligt företaget så kan man inte returnera varan om man brutit förpackningen. Hur ska jag göra? Det är inte vad jag köpt och betalat för.
Alva Lindsjö |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Som jag förstår din fråga så är du en konsument som har beställt en vara över internet som inte stämt överens med vad som framgick om varan på hemsidan. Regler som är tillämpliga på detta finns i konsumentköplagen (KKL).Retur eller reklamationFörst och främst vill jag betona att det finns en skillnad mellan retur och reklamation. Returer är en form av ångerrätt och detta är företag enbart skyldiga att erbjuda vid distansavtal, t.ex. internetköp. Dock finns det undantag från denna regel då man som konsument ändå inte har ångerrätt. Dessa undantag listas upp i 11 § distansavtalslagen. Däremot har man som konsument alltid rätt till reklamation om det är fel på en vara. Denna rättighet kan företagen inte avtala bort eftersom det skulle vara till nackdel för konsumenten (3 § KKL). Vid reklamation spelar det ingen roll om förpackningen är bruten eller inte.Fel i varanAtt det var färre rosor i rosboxen än vad som framgick av hemsidan innebär att det är fel i varan (16 § KKL). Vid fel i varan har man som konsument alltid rätt att reklamera till säljaren genom att meddela säljaren om felet. Detta måste man göra inom skälig tid från att man upptäckt felet. En reklamation som gjorts inom två månader efter att konsumenten upptäckt felet anses alltid vara gjort inom skälig tid (23 § KKL). Som konsument kan man kräva antingen omleverans eller avhjälpande (26 § KKL). Skulle detta inte ske inom skälig tid så har konsumenten rätt att antingen kräva prisavdrag eller häva köpet (28 § KKL). Man har även rätt att hålla inne betalningen som säkerhet på att konsumentens krav uppfylls (25 § KKL).Vad kan du göra?Eftersom du fick färre rosor än vad som framgick av hemsidan när du beställde rosboxen så innebär det att du har rätt att reklamera. Jag rekommenderar dig att skicka ett meddelande om detta till företaget så snart som möjligt. Du kan då kräva att få en ny rosbox. I annat fall kan du häva köpet och få pengarna tillbaka. Att förpackningen är bruten har ingen betydelse, du har ändå rätt att reklamera eftersom det är en reklamation och inte en retur du vill göra. Har du ännu inte betalat kan du välja att hålla inne betalningen för rosboxen. Meddela i sådana fall säljaren om detta.Skulle inte företaget gå med på dina krav och uppfylla dina rättigheter så kan du vända dig till Allmänna reklamationsnämnden och göra en anmälan. Här kan du läsa mer om det.Om du behöver vidare hjälp med ditt ärende rekommenderar jag dig att ta kontakt med våra duktiga jurister. Du kan boka en tid med vår juristbyrå här eller ringa oss för att få mer information.Kontaktuppgifter till vår telefonkontakt:Telefon: 08-533 300 04Öppettider: Mån-fre kl. 10.00−16.00Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Har man som far rätt att kräva faderskapstest?

2021-10-20 i Faderskap
FRÅGA |Hej!Jag skulle vilja veta om jag som man kan kräva faderskapstest för vår nyfödde son?Jag och min sambo har inga planer på att gå isär eller i någon form av tvist. Vi fick göra ett faderskapstest för våran förstfödde efter hänvisning att vi faktiskt betalar skatt för att kunna kräva tex dessa saker.Vad säger reglerna egentligen, då man inte blir klok av att googla.Tack på förhand!
Alva Lindsjö |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om faderskapstest finns i föräldrabalken (FB).När ett barn föds är socialnämnden skyldiga att utreda vem som är far till barnet (2 kap. 1 § FB). Eftersom ni är sambor så kommer de ju börja med att utreda om du kan vara far till barnet. Socialnämnden inhämtar då uppgifter från modern och andra personer som kan vara relevanta för utredningen (2 kap. 4 § FB). Just i samboförhållanden anses ofta faderskapsfrågan vara så uppenbar att det inte krävs mer utredning för att fastställa faderskapet. Då ska socialnämnden ge dig som man möjlighet att bekräfta faderskapet (2 kap. 5 § FB). Socialnämnden bör dessutom verka för att en blodundersökning, alltså ett faderskapstest, görs om mannen begär det även om inget tyder på att mer än en man är aktuell som möjlig far till barnet (2 kap. 6 § FB). I denna process är det socialnämnden som står för kostnaderna av faderskapstestet.Skulle faderskapet redan vara fastställt så kan du som far inte kräva ett faderskapstest. Det är endast barnet som kan väcka en talan om fastställande av faderskap i domstol. Denna talan kan dock modern eller socialnämnden föra i barnets ställe (3 kap. 5 § FB).Skulle faderskapet redan vara fastställt och du och din sambo är överens om att göra ett faderskapstest så finns det inga regler som hindrar detta. Det finns dock inte heller några regler som ger en privatperson rätt att kräva att staten/kommunen ska stå för kostnaderna för ett faderskapstest i detta fall. Tyvärr innebär det att man som privatperson får stå för kostnaderna för faderskapstestet själv.Sammanfattningsvis kan du som man alltså kräva att ett faderskapstest görs om det sker före faderskapet är fastställt. Skulle faderskapet redan vara fastställt så kan din sambo eller socialnämnden, väcka talan i domstol om fastställande av faderskap. Skulle ni välja att göra faderskapstestet på annan väg så är det tyvärr ni som får stå för kostnaderna själva.Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Var går gränsen mellan våldtäkt och sexuellt övergrepp?

2021-10-10 i Sexualbrott, 6 kap. BrB
FRÅGA |Hej! Jag undrar om det räknas som våldtäkt när en man fört in sina fingrar i en kvinnas underliv och även knivskurit henne över ena bröstet? Genom att hota henne till livet och hålla fast henne samtidigt som hon gör motstånd och tydligt säger nej? Jag har försökt att förstå vart gränsen mellan sexuella övergrepp och våldtäkt är, men jag förstår inte riktigt.
Alva Lindsjö |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du undrar var gränsen går mellan våldtäkt och sexuella övergrepp. Du undrar även om det är våldtäkt om en man har fört in fingrar i en kvinnas underliv och knivskurit henne över ena bröstet. Jag kommer börja med att förklara vad som krävs för att våldtäkt respektive sexuella övergrepp ska vara uppfyllda, och sedan kommer jag förklara vad handlingen du beskriver kan räknas som.Våldtäkt"Den som, med en person som inte deltar frivilligt, genomför ett samlag eller en annan sexuell handling som med hänsyn till kränkningens allvar är jämförlig med samlag, döms för våldtäkt" enligt 6 kap. 1 § brottsbalken. Rekvisiten som måste vara uppfyllda här är alltså att det har att göra med ett samlag eller annan sexuell handling som med hänsyn till kränkningens allvar är jämförlig med samlag, att detta sker med en person som inte deltar frivilligt och att gärningsmannen har uppsåt. Jag kommer förklara dessa rekvisit närmre nedan.Frivilligheten handlar helt enkelt om personen har gett sitt samtycke eller inte. I paragrafen nämns även ett par olika punkter för när samtycke aldrig kan anses föreligga. Dessa säger att en person aldrig kan anses delta frivilligt om:1. deltagandet är en följd av misshandel, annat våld eller hot om brottslig gärning, hot om att åtala eller ange någon annan för brott eller hot om att lämna ett menligt meddelande om någon annan,2. gärningsmannen otillbörligt utnyttjar att personen på grund av medvetslöshet, sömn, allvarlig rädsla, berusning eller annan drogpåverkan, sjukdom, kroppsskada, psykisk störning eller annars med hänsyn till omständigheterna befinner sig i en särskilt utsatt situation, eller3. gärningsmannen förmår personen att delta genom att allvarligt missbruka att personen står i beroendeställning till gärningsmannen.Gärningspersonen måste dessutom ha uppsåt, det vill säga avsikt, att genomföra den sexuella handlingen mot personens vilja. Kan man inte bevisa att sådant uppsåt finns kan man istället döma för oaktsam våldtäkt, vilket innebär att gärningsmannen har varit oaktsam när det gäller att ta reda på om samtycke finns eller inte (6 kap. 1a § brottsbalken).Det sista rekvisitet handlar om samlag eller annan sexuell handling som med hänsyn till kränkningens allvar är jämförlig med samlag. Ordet samlag i bestämmelsen avser endast vaginala samlag. Det krävs dock inte att samlaget ska ha fullbordats utan det kan räcka med att mannens och kvinnans könsorgan har kommit i kontakt med varandra. Formuleringen "annan sexuell handling som med hänsyn till kränkningens allvar är jämförlig med samlag" omfattar betydligt mer än det som omfattas av ordet "samlag" i bestämmelsen. En sådan handling måste man bedöma i varje enskilt fall om den har en lika allvarlig kränkning som den av ett påtvingat samlag. Exempel på handlingar som kan omfattas är orala och anala samlag, att föra in fingrar eller föremål i en kvinnas underliv eller att föra in fingrar eller föremål i personens anus. Handlingar som i de flesta fall inte skulle anses vara jämförliga med kränkningen av ett samlag är att gärningsmannen onanerar på offret eller förmår offret att onanera åt gärningsmannen. (se prop. 2004/05:45 s. 136 och prop. 2012/13:111 s. 111)Sexuella övergrepp"Den som, med en person som inte deltar frivilligt, genomför en annan sexuell handling än som avses i 1 §, döms för sexuellt övergrepp" enligt 6 kap. 2 § brottsbalken. Här har vi ungefär samma rekvisit som för våldtäkt, nämligen att det krävs uppsåt och att offret inte deltar frivilligt. För att förstå vad dessa rekvisit innebär kan du alltså läsa min förklaring av dessa rekvisit under våldtäkt ovan. Rekvisitet som skiljer sig åt är just den sexuella handlingen som här definieras som "en annan sexuell handling än som avses i 1 §". Detta innebär att handlingen dels ska ha en påtaglig sexuell prägel och dels ha varit ägnad att kränka offrets sexuella integritet. För att handlingen ska ha haft en påtaglig sexuell prägel räcker det att det rör sig om en handling som är av sådan karaktär att den typiskt sett syftar till att väcka eller tillfredsställa en eller bådas sexuella drift (prop. 2004/05:45 s. 33). Exempel på sådana handlingar som skulle kunna omfattas av sexuellt övergrepp är att gärningsmannen onanerar på offret eller förmår offret att onanera åt gärningsmannen, att gärningsmannen berör offret sexuellt samtidigt som han själv onanerar, eller att genomföra samlagsliknande handlingar där direkt beröring hindras av klädesplagg. Är det våldtäkt om en man för in fingrar i kvinnans underliv och knivskurit henne över ena bröstet?Att en man för in fingrar i kvinnans underliv och knivskär henne över ena bröstet, samt hotar henne till livet medan hon tydligt gör motstånd och sagt nej, talar starkt för att handlingen utgör våldtäkt enligt min bedömning. Att mannen har knivskurit kvinnan över ena bröstet och hotat henne till livet är dessutom sådana omständigheter som gör att samtycke aldrig kan föreligga enligt 1 punkten i 6 kap. 1 § brottsbalken. Dessutom skulle mannen kunna bli dömd för misshandel eftersom han knivskurit kvinnan (3 kap. 5 § brottsbalken). Han skulle även kunna bli dömd för olaga hot eftersom han hotat kvinnan till livet (4 kap. 5 § brottsbalken)SammanfattningsvisSkillnaden mellan våldtäkt och sexuellt övergrepp är helt enkelt graden av kränkning som den sexuella handlingen innebär. Kan man jämställa kränkningen av den sexuella handlingen med samlag så är det våldtäkt som blir aktuellt. Men om det fortfarande är en kränkning av offrets sexuella integritet men att man inte bedömer handlingen att vara riktigt lika kränkande som kränkningen av ett ofrivilligt samlag så blir istället sexuellt ofredande aktuellt. Omständigheterna som du beskriver i din fråga talar, enligt min bedömning, starkt för att handlingen utgör våldtäkt.Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,